Fahlin … herrejösses! (Och lite annat från helgen som gått)

Den som följt den här bloggen kan ju bakgrunden när det gäller Emilia Fahlin. Om de slitiga åren, om alla sjukdomarna, om hoppen och de ständiga bakslagen, att hon så sent som förra sommaren allvarligt funderade på att skita i allt ihop och lägga av. Men hur allt sedan plötsligt vände förra sommaren (det sammanföll med en laseroperation av näsans slemhinnor, men det är förstås svårt att veta om det var det som blev den avgörande faktorn), och Örebrocyklisten plötsligt började göra resultat igen, efter tre, nästan fyra, hundår. Redan på sensommaren spurtade hon ned Emma Johansson i Tour of Norway och i VM på höstkanten var hon sekunder från medalj i lagtempot och var sedan i utbrytning och medaljkamp med bara tre kilometer kvar av linjeloppet (men där fick hon inte fullfölja, fick inte hjälpa till i utbrytning eftersom hennes främsta uppgift var att hjälpa Emma Johansson till medalj).
Årets säsong tog vid där den förra slutade, och har varit en enda lång framgångssaga. Från åttondeplatsen (i tempo, på linjehoj!) och fjärdeplatsen (bästa placeringen i ett internationellt lopp sedan 2012) i Argentina i januari via femteplatsen i världsklassmotstånd i Drentse Acht van Westerveld i mars (under en vår som Fahlin till stora delar tillbringade i utbrytning) till bergatröjan i Tour of Chongming Island och priset för mest offensivacyklist i världstourtävlingen Aviva Womens Tour.
Och i går, lördag, kröntes alltihop alltså med en internationell pallplats, Fahlins första sedan tredjeplatsen i en etapp på Lotto-Decca Tour några veckor efter London-OS 2012. Fahlin satt med över de inledande backarna på banan runt Erfurt, och var sedan en av bara tio som fanns med när förstaklungan bakom ensamma utbryttaren Olga Zabelinskaya, Ryssland, sprack upp på slutet och där bara tolvfaldiga världs- och tvåfaldiga olympiamästaren Marianne Vos, Nederländerna, lyckades hålla Fahlin bakom sig i klungspurten. En tredjeplats som kanske är det bästa örebroaren gjort i karriären, även om det finns en del att jämföra med längre tillbaka (två niondeplatser på VM-tempon, fem SM-guld, en handfull internationella segrar 2010-2012), för frågan är om Fahlin någonsin presterat så bra i så tuff konkurrens. Bara i den där tio man starka tätgruppen fanns VM-medaljörer som Ellen van Dijk, Emma Johansson och Elisa Longo Borghini som fajtades om placeringarna, och längre bak i fältet fanns en stor del av dem som ska göra upp på OS-banan i Rio om en månad.
Tack vare tredjeplatsen avancerade Fahlin till tredje plats även i totalen, bakom just Zabelinskaya och Vos, men lyckades trots det komma iväg i en tidig utbrytning på dagens etapp. Vos lag Rabobank-Liv såg dock till att jaga ikapp de åtta utbrytarna för att inte äventyra sammandraget, men Fahlin lyckades ladda om och hålla sig långt framme i klungspurten. Blev sexa bakom idel världsnamn (Vos, Johansson, van Dijk, Brennauer, Van Vleuten) och är femma efter tre av sju dagar i Tyskland. I morgon väntar ett 19 kilometer långt tempolopp där det förstås ska bli extremt intressant att se var Fahlin står i förhållande till yppersta världseliten efter hennes urstarka forcering på SM i Västerås förra månaden.
Och samtidigt måste man någonstans ha i bakhuvudet: Vem hade trott på allt det här för ett år sedan?

Även i mounatinbike-SM gick det snuskigt bra för länet i helgen. Matthias Wengelin styrde upp silver i sprint, guld i crosscountry (före OS-silver-Gustav Larsson!) och silver i stafett (med Axel Lindh, som var gruvligt besviken över ”karriärens sämsta SM-lopp” på lördagen, och junioren Ludvig Egeryd på de två första sträckorna). Läs kollega Fiedlers texter om de framgångarna här och här!

I Sixtorpsloppen (som kollegorna på sydredaktionen bevakat) tog Sarah-Jane Barrable, Ravinen, och Olof Dunsö, Söderlöparna, hem segrarna på maratondistansen (segrartiderna 5.04.56 respektive 4.38.48 skvallrar om att det inte var någon vanlig mara …) medan Elin Lindahl, Fjugesta, och Fredrik Rådström, Hällefors/Karlskoga, blev bästa länslöpare med varsin andraplatser. Det var även ett och annat lokalt namn i Tiveden trail, om än inte på några riktigt framskjutna placeringar (annat än i parstafetten).

Fahlin i tätklungan – och Wiker vann Victorialoppet

Det sju dagar långa etapploppet Thüringen runt är Örebrocyklisten Emilia Fahlins genrep inför OS i Rio de Janeiro. I den första etappen, över 66 kilometer med start och mål i Gotha på fredagskvällen, passerade Fahlin mållinjen som 31:a i den 110 cyklister stora huvudklungan, efter att dragit fram landslags- och OS-kollegan Sara Mustonen-Lichan till en åttondeplats (svenska OS-kaptenen Emma Johansson kör för sitt stall Wiggle-High5 i tävlingen, och slutade elva). Nederländska stjärnan Marianne Vos vann etappen. I helgen fortsätter etapploppet med en 103 kilometer lång etapp med start och mål i Erfurt på lördagen och en 114 kilometer långa etapp med start och mål i Altenburg på söndag, och därefter återstår ytterligare fyra etapper.
Almbys Johan Lindbom, SM-guldmedaljör i sprint i går, tog fredagens enda länsmedalj vid mountainbike-SM i Värnamo när han tog silver i crosscountry i H30-klassen.
Nere i Kalmar tog exil-hälleforsaren och friidrotts-VM-löparen Louise Wiker på fredagskvällen hem Victorialoppet (31.46 över nio kilometer), 27 sekunder före klubbkompisen (i Hässelby) Madeleine Larsson. Wiker har efter en tung vår de senaste veckorna vunnit både Semesterloppet i Mariefred och 5 000-metersloppet i lag-SM.Glanshammarssyskonen Sabina och Melker Forsberg slutade båda trea och fyra i F18- respektive P16-klasserna, som båda gick över fyra kilometer. Sabina på 15.28, Melker på 13.55.
Och redan i går sprang Mattias Nätterlund Trogstaloppet, ett åttakilometerslopp strax utanför Hudiksvall, och slutade tvåa, 57 sekunder bakom Jesper Lysell (bror till landslagsorienteraren Jerker och själv mer känd som pansarbandvagnsägare än löpare) med tiden 27.09.

Helgens höjdare – Fredrik Berg kan äntligen göra SM-debut (trots ny krasch): ”Rädd att det ska bli riktigt illa”

1. Mountainbike-SM
Efter torsdagens sprint fortsätter SM i Värnamo med OS-disciplinen crosscountry under fredag (12- och 14-årsklasserna i ungdoms-SM, alla veteranklasserna) och lördag (16-årsklasserna i ungdoms-SM, junior-SM och elitklasserna). I den sistnämnda är det inte bara de båda internationellt meriterade toppcyklisterna från Almby – Matthias Wengelin och Axel Lindh – som kommer till start utan även Grythyttans Fredrik Berg, som liksom i fjol kör för Kvänums IF. Berg har ju en rätt udda bakgrund: Han tog dubbla junior-SM-guld 2009 och 2010, representerade Sverige i lag-VM 2007 och 2009 och skrev fabrikskontrakt med Husqvarna 2011 i motorcykelsporten enduro, men tvingades lägga av på grund av hjärnskakningar och hittade till mountainbikesporten mest av en slump. Utvecklingskurvan har varit spikrak, och målet har hela tiden varit inställd på att ta SM-medalj även i mountainbike. Men det lär inte ske redan på lördag, eftersom Berg främst specialiserat sig på långlopp, där han den här säsongen ligger tvåa i den svenska långloppscupen efter fem topp tio-resultat på sex deltävlingar. Lördagens crosscountry-SM blir Bergs första i karriären efter att han kraschade på träning inför förra årets mästerskap och ådrog sig en ny hjärnskakning, och därför tvingades stryka sig då. Årets uppladdning blev något av en ovälkommen déjà vu när Berg kraschade i långloppet Mörksuggejakten i söndags. Givetvis ringde jag upp honom för att höra hur det står till inför SM-starten.

– Jag testade kroppen i onsdags och bestämde mig för att köra SM. Det funkade faktiskt ganska bra när jag satt på cykeln, även om jag var stel i kroppen morgonen efter, det kändes att man provat gränserna. Höften var värst i början efter kraschen, men den har börjat mjukna upp nu och då är det värst i ryggen i stället. Det gör ont när jag vrider i sidled, och jag är rädd att det ska bli riktigt illa när jag kör över rötter och sten och så. Men det är bara en mjukdelsskada, så det är bara att härda ut. Det är inte som förra året, när det var en hjärnskakning. Då kan man inte chansa. Annars känns det kusligt likt förra året. Jag gjorde bara en rejäl krasch då och har bara gjort en rejäl krasch i år, men båda var precis före SM, säger Berg till Konditionsbloggen.
Har du varit till läkare?
– Nej, jag var i valet och kvalet om jag skulle åka in och få en röntgen. Men om det var någon skada så var det revbenen, och då gör de ju ändå inget. Men nu känns det bättre och bättre, så det var nog bara musklerna som fått sig en smäll.
Annars har det väl gått väldigt bra för dig i år?
– Ja, det tycker jag absolut. Även om jag hunnit bli 27 år känner jag mig fortfarande som en junior i mountainbike. Men jag har tagit riktig kliv, verkligen höjt lägstanivån. Det fanns tävlingar förra året när jag var med i förstaklungan och nosade på topp fem, men då var jag mycket ostabilare och kunde vara 25:a i ett lopp trots att det inte var något krångel. Formen var svajig, helt enkelt. Men i år har jag haft en jämn och hög form, och det känns riktigt gott att jag kunnat etablera mig i toppen med topp tio-placeringar i alla lopp förutom nu när jag kraschade. Förhoppningsvis kan jag få på någon riktig smäll och utmana om topp tre-placeringar under andra halvan av säsongen.
Du har naturligtvis börjat få en del rutin nu, men finns det andra saker som gör att du utvecklats i år?
– Antalet träningstimmar i år är ganska likt vad jag lagt ned tidigare, men jag tränar smartare. Jag har tagit hjälp av Jussi Henttonen, en gammal VM-åkare från Stockholm som satt ihop ett upplägg. Förra året körde jag nog lite för hårt i veckorna, vilket gjorde att jag blev sliten på helgerna och inte fick till någon form i loppen. Med Jussis hjälp tränar jag smartare. Jag har tävlat i princip varje helg sedan början av maj, och man kan inte ha toppform hela tiden, men det gäller att få till en jämn nivå. I enduron fanns det inget sådant tänk alls, där körde man bara på. Klart det var viktigt med konditionen där också, men även om man var förkyld eller nedtränad kom man långt på teknisk förmåga och känsla för hojen. I renodlade konditionssporter är man däremot körd om man inte har en bra dag. Att jag inte förstod det fick jag sota för förra året …
Vad har du för förväntningar på crosscountry-SM-debuten, då?
– Det är jättesvårt att säga en målsättning eftersom jag inte alls vet hur jag står mig mot alla som är på plats. Många har fokuserat just på den här tävlingen medan jag siktar mer på långloppen, och vi har en väldigt bred topp med många som har en grymt hög nivå i Sverige just nu. Jag körde lite crosscountrylopp i våras, innan långloppssäsongen drog igång, och jag tycker att jag höjt mig där också, rent tekniskt på de uppbyggda banorna och med den höga intensiteten. Men jag kan inte förvänta mig att vara med i absoluta toppen, kan jag kriga runt topp tio får vara nöjd.

Fredrik Berg i Borlänge tour tidigare i år. Foto: Privat
Fredrik Berg i Borlänge tour tidigare i år. Foto: Privat

2. Thüringen rundfahrt
Mer cykel? Jodå. Redan i dag, fredag, drar sju dagar långa etapploppet Thüringen runt igång, och det är inte bara Emilia Fahlins första tävling efter de dubbla SM-medaljerna i Västerås utan dessutom hennes sista före OS i Rio de Janeiro. Örebrocyklisten kör inte för sitt italienska stall Alé-Cipollini i den här tävlingen, utan för svenska landslaget just för att ladda för OS. Eftersom Wiggle-High5 kör tävlingen tvingas svenska kaptenen Emma Johansson, som är regerande mästare i tävlingen, dock att köra för sitt stall medan Fahlin och tredje OS-länken Sara Mustonen-Lichan anför ett lag med lite mindre namnkunniga svenska cyklister: Alexandra Nessmar, Sara Penton, Sara Olsson och Ida Erngren (och Fahlin har fått nummer 131, som kapten i svenska laget). En hel del tunga namn finns på plats för att OS-genrepa på de tyska vägarna. Förutom samtliga svenskar även italienare som Girogia Bronzini och Elisa Longo Borghini, nederländare som Marianne Vos, Chantal Blaak och Annemiek van Vleuten och britter som Emma Pooley. Det ska förstås bli högintressant att se vad Fahlin kan göra i den omgivningen. Det hela startar med en 67 kilometer lång linjeetapp med två rejäla backar och med start och mål i Gotha på fredagen, och avslutas i Gera på torsdag. Däremellan väntar drygt 66 mil cykeltävling, varav 19 kilometer är ett tempolopp i Zeulenrodaer Meer, om borde kunna passa Fahlin, på måndag.

3. Sixtorpsloppen
Skrev redan förra veckan lite inför premiären av något som kan bli en riktig klassiker i trail- och långlöparkretsar häromsistens: Sixtorpsloppen med 42 kilometer långa Skogsmaran som kronjuvelen. I morgon är det dags, och startlistan är släppt. Fredrik Rådström, karlskogingen som springer för Hällefors, har visat fin form på slutet med topplaceringar i Hyttloppet och Riddarsprånget, och även om han inte brukar springa så långt och i sådan tuff terräng så får han gälla som favorit. Fjugestas Elin Lindahl är en av endast två anmälda damer.
På andra sidan länsgränsen avgörs Tiveden trail, även det under lördagen, och med 21,5 kilometer som huvudklass. Till den tävlingen har jag dock inte hittat någon startlista.

Fyra SM-medaljer kunde varit fem: ”Sopade mig i semin”

Örebro har ju fått två mountainbikecyklister av internationell klass den här säsongen, sedan både Matthias Wengelin och Axel Lindh flyttade hit i vintras och började tävla för Almby. Vid SM-sprinten i Värnamo i kväll fixade Wengelin, som hunnit med att vara VM-femma och EM-sexa i sprint den här säsongen, sin första SM-medalj åt nya klubben: Ett silver. Det innebar förvisso att han blev av med mästerskapströjan; han vann nämligen sprintdistansen på SM i fjol, men det verkade han ta med ro när jag smsade med honom tidigare i kväll. Lindh, då? Tja, han hade lika gärna kunnat ta en SM-medalj han också, men åkte ut i semin och fick nöja sig med att köra hem en femteplats genom att vinna B-finalen. ”I år igen sopade jag mig i semin, för att sedan känna mig riktigt snabb i B-finalen”, skrev Lindh på Instagram.

Förutom elitklasserna avgörs också ungdoms-, junior- och veteran-SM i Värnamo. Där blev det ytterligare tre medaljer för Almby i sprinten: Guld silver och brons för Johan Lindblom i H30, Linnea Angerman i D30 respektive Katarina Rönnbacka-Nybäck i D40, medan Karlskogacyklisternas Maria Nilsson fick nöja sig med en fjärdeplats i D40-klassen.

Mer cykel blir det på bloggen de närmaste dagarna då SM i Värnamo fortsätter med crosscountry på lördag och Emilia Fahlin redan i morgon, fredag, drar igång OS-genrepet Thüringen runt. Och så är ju Örebrocyklisternas långtrampare ute och cyklar 100 mil för tillfället ….