Wengelin tog topplacering i Sherwoodskogen – och Jansson och Larsson klara för landslaget

Det är inte bara Robin Hood som trivs i Sherwoodskogen. I söndags körde Örebrocyklisten Matthias Wengelin körde hem en fjärdeplats i den första deltävlingen i den nationella brittiska mountainbikeserien just där. Det är oklart om Sheriffen av Nottingham var på plats och kollade (den nuvarande heter Catharine Arnold), men klart är att Wengelin bara var 1.20 bkom segrande Cameron Orr, som ingick i britternas lag som var fyra i VM-stafetten för två år sedan, och 32 sekunder från pallen.

https://www.instagram.com/p/BvZvXJZnWWN/

För ganska exakt en vecka sedan kom nyheten om att örebroarna Marcus Jansson och Viktor Larsson, som i somras bildade två tredjedelar av det svenska laget som tog ett VM-silver i stafett – Sveriges första historiska herrmedalj vid ett världsmästerskap i mountainbikeorientering – finns med på listan av åtta utövare som blivit förhandsuttagna till landslaget. I sommar ska det köras ett EM i Polen i juni och framför allt ett VM i Danmark i Danmark i augusti. ”Ett VM och en terräng som förhoppningsvis kommer passa de svenska åkarna bra då det är relativt platt och inte har de mer extrema kuperingarna”, skriver Svenska orienteringsförbundet på sin hemsida.

Emilia Fahlins stall FDJ-Nouvelle Aquitaine-Futuroscope har nu bekräftat laguppställningen också till torsdagens världstourtävling Brugge–De Panne. Enda skillnaden mot truppen till söndagens Gent–Wevelgem, som jag rapporterade om i går, är att Coralie Demay får ta plats på Eugénie Duvals bekostnad. Missa förresten inte Sportnytts inslag om Fahlin, drygt sju minuter in i kvällens sändning. Ida Forsgren var och träffade Örebrocyklisten som var i Stockholm över dagen för SOK-tester.

Och så pratade jag med Elin Schagerström i dag, läs den (pluslåsta) texten om hennes junior-VM-framgångar här!

Förbundskaptenen från Örebro lämnar sitt uppdrag: ”Ni ska bara veta vad ni betyder för mig!” (Och Schagerström tävlade mot VM-guldmedaljören)

I januari 2017, för drygt två år sedan och bara några månader efter OS där Jenny Rissveds tog ett historiskt, svenskt guld i crosscountry, tog örebroaren Annie Söderberg över som förbundskapten för det svenska mountainbikelandslaget. Jag gjorde ett reportage om henne ett par månader senare. Fram tills nu hade jag väntat mig att hon skulle leda det svenska laget i OS i Tokyo nästa år, men i går kväll meddelade hon på instagram att hon sagt upp sig från sin tjänst hos Svenska cykelförbundet.
”Jag har jobbat med mountainbikelandslaget i sex år och varit förbundskapten i drygt två år”, skriver Söderberg och fortsätter: ”Vi har kommit högt! VM-medaljer, världscupmedaljer och gjort en jäkla resa med utmaningar som vi vänt till våra styrkor.” Men: ”Jag har nu valt att avsluta min tjänst som förbundskapten på Svenska cykelförbundet och går med det tillbaka till att jobba heltid som idrottspsykologisk rådgivare” Söderberg passar också på att skicka ett tack till alla aktiva och kollegor: ”Ni ska bara veta vad ni betyder för mig! Cyklister, ledare, cykel-Sverige”, skriver hon.

View this post on Instagram

Jag känner mig alldeles ödmjuk och varm i hjärtat. TACK för alla fina ord. Ni ska bara veta vad Ni betyder för mig! Cyklister, ledare, cykelsverige ❤ Jag har jobbat med mountainbikelandslaget i sex år och varit förbundskapten i drygt två år. Vi har tillsammans – 4X, DHI, XCE, XCM och XCO – gjort allt som står i vår makt för att komma så högt mot toppen som möjligt. Och vi har kommit högt! VM-medaljer, världscupsmedaljer och gjort en jäkla resa med utmaningar som vi vänt till våra styrkor. Jag har nu valt att avsluta min tjänst som förbundskapten på Svenska Cykelförbundet och går med det tillbaka till att jobba heltid som idrottspsykologisk rådgivare. Än en gång vill jag tacka – speciellt alla ledare och cyklister som jag haft förmånen att jobba med, dag som natt, land efter land, prispallar, sjukhusbesök… träningar, tävlingar, glädje, oro, lycka och sorg. Fy fan alltså, vilket gäng! Vi ses i skogen /Capitano

A post shared by Annie Söderberg (@anniiesoderberg) on

Missa förresten inte min (pluslåsta) artikel om Huddingelöparen John Kingstedt som kommer gå för världsrekord över tio kilometer med barnvagn i Startmilen om precis en månad.

I dag inleddes junior-SM i längdskidor i Sollefteå med masstartslopp i fristil, över tio (D18), 15 (D20, H18) respektive 20 (H20) kilometer. Garphyttan var enda länsklubb med åkare till start, men hade å andra sidan hela sex stycken. Två tog topp 30-placeringar (Anja Andersdotter var 27:a i D18), och allra bäst gick det för sistaårsjunioren Elin Schagerström, som tidigare varit mer av en skidorienterare men i år mest åkt ren längd och bland annat tävlade i kinesiska Tour de ski. Nu blev hon 14:e i D20-klassen. Förvisso 8.15 från guldet, men då gick det också till en viss Frida Karlsson, som kom direkt hem från VM i Seefeld med sitt guld, silver och brons i packningen och körde hem ett JSM-guld med nästan 3,5 minuter ned till tvåan Linn Svahn över 15 kilometer. Från medalj var Schagerström knappt fem minuter. På förhand mest topptippade Garphytteåkaren Emil Hagström bröt 20-kilometersloppet i H20-klassen.
JSM fortsätter med sprint i fristil på torsdagen och distanslopp i klassisk stil på lördag, och avslutas med stafett i klassisk stil på söndag.

Och så släpptes i dag listan över vilken seedning olika tider i söndagens Vasalopp ger till nästa års tävling. De är, eftersom förutsättningarna gjorde att det blev det näst långsammaste loppet på 25 år, väldigt generösa om man jämför med andra år, men det sorteras in lika många åkare som vanligt i de olika grupperna. De 500 bästa herrtiderna krävs för stå i led ett, och för det räckte i år 5.48 – en tid som 1 265 åkare understeg i fjol. Topp 150 får stå i elitledet, och det klarade Bob Impola, Robert Brundin, Maria Gräfnings och Adam Gillman. Ja, och så Lindesbergssonen Johan Kanto, som blev 86:a men tidigare inte omnämnts här på bloggen.

Succéer och DNF:er i Vasaloppet, Ekströms och Svenssons sköna revanscher och ännu en punktering

Nå, vad tar vi egentligen med oss från Vasaloppet förutom att Maria Gräfnings tog en finfin femteplats för massor av i sammanhanget mer meriterade åkare och att Bob Impola valde rätt taktik men inte hade dagsformen att fullfölja den till mer än en godkänd 30:e-placering? Jo, till exempel att Olivia Hansson inte hade sin bästa dag efter en finfin vinter med seger i bland annat Wadköpingsloppet och totalseger i svenska långloppscupen, hon slutade på 43:e plats. Att Robert Brundin trots att han inte fick starta i elitledet tog sig hela vägen upp till topp 100 (100:e plats jämnt!) och därmed säkrade en plats i nästa års elitled. Att comebackande gamle världscupåkaren Daniel Cornelius tog en 226:e-plats efter sin första riktiga träningsvinter på över tio år, att långlöparen Liduina van Sitteren blev tredje bästa länsåkare på damsidan med en 171:a-plats, att Anton Hallor äntligen fick lyckas på riktigt i Vasalopet och stakade i mål som 416:e man (efter att tidigare som bäst ha varit 1 826:a och i fjol ha brutit i Hökberg), och konditionsidrottsvirutosen Per Sjögren lite oväntat ställde upp men tvingades bryta i Risberg med sjukdomskänning. Det fanns säkert minst lika många andra åkare att uppmärksamma, hela vägen bak till Karlslunds Örjan Andersson som med 12.03.34 bara hade 27 åkare bakom sig i mål (men 12 486 framför), men de här namnen får räcka för i kväll.

I finalen av skandinaviska cupens final i lettiska Madona, en jaktstart på fredagens och lördagens resultat, visade Axel Ekström klass när han äntligen fick köra ett distanslopp i fristil igen. Ekström gick ut som 66:a, men passerade 23 gubbar – bland dem nio svenskar – på väg mot mål och hade dagens 33:e bästa åktid – fjärde bäst av svenskarna. Till exempel tappade han bara 1.11 på totalsegrande norrmannen Martin Löwström Nyenget över 15 kilometer. Norrmännen körde till sig de 16 främsta placeringarna i minitouren, och 22 av de 23 första (Karl-Johan Westberg bröt mönstret med 17:e-platsen för Sverige). En hyfsad bredd.
Den här insatsen lär lova gott för Ekström i jakten på en plats i nationell kvot till världscuptävlingen i Falun om två veckor, eftersom distansloppet där går över just 15 kilometer fristil.

Nere i Kristianstad tog Tisarens ex-landslagslöpare Andrea Svensson gruvlig revansch för gårdagens bom till första kontrollen och sprang hem långdistanstävlingen i orienteringens Sverigepremiär sekunden före Vilma Blennow, Falköping. Det var individuell start, så det blev ingen äkta spurtstrid, men faktum är att Svensson, som ledde större delen av loppet, var passerad av Blennow vid sista kontrollen men klämde sig förbi igen in mot mål.

Inomhus-veteran-SM i friidrott avslutades med ett tredje medeldistanssilver till Marie Dasler i K5-klassen (hon tog ju även guld på 400), via 2.43,32 på 800 meter vilket var 2,5 sekunder från Mia Havinder, Björnstorps, segertid (hon vann även 1 500 och 3 000 meter). Déjà-vu även för Maria Eriksson i K40-klassen, med en placering strax utanför pallen: Efter fjärdeplatser på de två inledande distanserna blev hon i dag femma på 800 meter, på 2.42,62.
Örebro AIK:s IngMarie Johansosn, som jag bommade i gårdagens rapportering, följde upp brons på 1 500 (5.25,78) och 3 000 meter (11.45,42) med silver på 800 meter (2.38,38), bara fyra hundradelar bakom segrande Karin Schön, Kville. IFK Noras Rodney Hundermark, som vann SM-guld i M50-klassen på 1 500 meter med fyra tusendelars marginal på lördagen fick den här gången ge sig mot samma motståndare, Morjärvs Mats Olssno, på 800 meter (2.10,50). Nu skiljde ”jättemarginalen” 78 hundradelar till Olssons fördel. I samma klass blev KFUM Örebros Lars Lundegård fyra på båda distanserna (2.18,16 respektive 4.46,83).

Nere på Cypern avslutade mountainbikecyklisterna Matthias Wengelin och Axel Lindh sitt två veckor långa tränings- och tävlingläger med en sista tävling, Cyprus sunshine cup #2, ett endagarslopp som även går under namnet Afxentia. Betydligt färre cyklister hade stannat kvar för den här tävlingen jämfört med de som åkte förra veckans etapplopp, men toppen var ändå god och Wengelin fick nöja sig med en elfteplats i mål (bland annat efter en ny punktering), nästan nio minuter bakom segrande tjecken Ondrej Cink över 25 kilometer över en rejält kuperad varvbana. Lindh var i sin tur fyra placeringar och 2,5 minuter bakom Wengelin.

 

Gräfnings säkrade totalsegern med ny vinst, Regborn oslagbar i säsongsöppningen och Axelsson slog tre år gamla rekord

Karlslundsåkaren Maria Gräfnings har försökt i tre år – och i dag lyckades hon till slut: Efter två raka andraplatsen i sammandraget i Fis Worldloppet cup säkrade hon redan nu, 1,5 månader före finalen i Ryssland, totalsegern i 2019 års cup genom att ta hem fjärde tävlingen (av sex möjliga): Finlandialoppet. Segern var inte fullt lika överlägsen som de senaste, förvisso, men ändå med 34 sekunders marginal bak till tvåan Sini Alusniemi, Finland, över 50 kilometers åkning i fristil.
”Det var ett speciellt lopp i dag. Det blåste väldigt mycket, och ingen ville ligga längst fram i gruppen. Vi åkte långsamt, och fler och fler åkare anslöt till gruppen. När vi äntligen kom in i skogen, där det blåste lite mindre, gick jag all-in 15 kilometer från mål och fick en lucka till de andra tjejerna. Jag är så glad över att vara först i mål”, sa Gräfnings till tävlingsorganisationen.
I sammandraget har Gräfnings nu 480 poäng mot 302 för tvåan Tatjana Mannima med 100 poäng kvar att åka om i Ugra ski marathon den 6 april. Men redan nästa helg gör Gärfnings en intressant start i Vasaloppet.

Det är ju svårt att bedöma med tanke på motståndet, men Martin Regborns inledning på säsongen ser riktigt stark ut: På söndagen knöt han ihop tredje raka segern i världsrankningstävlingarna nere i turkiska Antalya (långdistans fredag, medeldistans lördag, förkortad långdistans söndag – och lägg därtill en seger i Löpex vinterserie den 30 januari så har han vunnit fyra av fyra tävlingar han ställt upp i 2019), och återigen med förkrossande marginal, den här gången över fem minuter före tvåan, rutinerade vitryssen Andrey Salin (som springer för Göteborgsklubben Sävedalen), och då ska man veta att det ändå ställde upp 53 löpare i herrarnas elitklass (en sån som dubble världsmästaren [om än i sprint] Jerker Lysell var 13:e, över 14 minuter bakom Regborn). Kanske ändå viktigare att notera vad Regborn själv känner, eftersom det är svårt att värdera insatsen utifrån tiderna (även om det aldrig är enkelt att vinna en orienteringstävling), och i sin öppna träningsdagbok skriver han att det känns som en ”fin inledning på säsongen”, och att han hade ”bra driv i löpningen och [ett] stabilt tekniskt genomförande” i dag. ”Väldigt lätt, öppen terräng, bara att bomba längs med strecket och bocka av kontrollerna, några mer utmanande sträckor längst söderut.”
I sammandraget vann Regborn förstås den minitour som de tre världsrankningstävlingarna utgjorde på maxpoängen 3 000, närmast före just Salin på 2 786,91 poäng (alla bakom segraren fick sin procent av segertiden multiplicerat med tio som poäng varje dag).
Tyvärr är det ju inget EM i år och heller ingen världscup förrän i juni, så det dröjer innan vi får se Regborn i den internationella konkurrensen på allvar, men Swedish league (eller elitserien i orientering, som jag brukar envisas med att skriva) drar ju igång i mitten av april i alla fall.
Lilian Forsgren avslutade med andra raka pallplatsen drygt 5,5 minuter bakom segrande Karolin Ohlsson (som tog totalsegern på damsidan via tvåa segrar och en andraplats) och Natalia Gemperle, men före starka löpare som Alva Olsson och Josefin Tjernlund. I sammandraget blev Forsgren fyra, 6,9 poäng bakom Olsson på tredjeplatsen (de poängen motsvarade 34 sekunder, som Forsgren hade behövt springa snabbare på dagens etapp).
Lovisa Persson blev näst bästa läns- och Tisaren-löpare i sammandraget, sjua och därmed placeringen före Josefin Tjernlund, trots att rangordningen var den omvända på söndagen med en åttondeplats för Persson och en sjätteplats för Tjernlund.
Jonatan Gustavsson avslutade sin svit med raka pallplatser genom att bli tvåa i bakom totalsegraren Hugo Lillieström på dagens etapp (tidigare totalledaren Jonas Andersson bröt). Även i damjuniorernas klass blev det en pallplats till länet efter att Anna Hallmén varit tvåa bakom Kristina Smirnova på de två avslutande etapperna (bara två löpare fullföljde alla etapper i den klassen, Hallmén bröt första men blev ändå trea totalt).

En annan som visar storform är Adam Axelsson. I en resultattävling på den snabba isen i Calgary slog Axelsson natten till söndag, svensk tid, äntligen sina 3,5 respektive tre år gamla personliga rekord på 500 meter (37,11) respektive 1 000 meter (1.13,33). Tiden på 500 meter gör att han klättrar förbi Martin Friberg på listan över tidernas bästa svenskar på distansen, där Axelsson nu är nia, bara sex hundradelar bakom en viss Johan Röjler (Eric Zachrisson har svenskt rekord på 35,44). Det blir mycket mer om Axelsson på bloggen när jag fått tag på honom i Kanada.

I junior- och ungdoms-SM i friidrott (ungdoms-SM i 17-årsklasserna alltså, de i 15- och 16-årsklasserna avgörs i Västerås om några veckor) blev det inga medaljer för länet i medeldistanslöpningen. Precis som för Åsbros Klara Frih i går slutade det med en fjärdeplats för KFUM Örebros Noha Olsson i 17-årsklassen. Han gjorde 4.17,71 på Örebro indoor games i januari, men mästerskapslopp är ju något helt annat och även om den tiden hade räckt till guld i Växjö (det tog Hälles Sharmarke Ahmed på 4.17,93) så fick Olsson se ytterligare två löpare smita över mållinjen innan han passerade den på 4.21,34 (1,2 sekunder från silver, sex tiondelar från brons).

Nere på Cypern avslutade Matthias Wengelin och Axel Lindh Cyprus sunshine cup, som även går under namnet Afxentia stage race, på vitt skilda sätt. Wengelin blev elva på sista etappen, mindre än 80 sekunder bakom täten efter nästan 1,5 timmar och fyra varv på en intensiv crosscountrybana. Polacken Wawak Bartlomiej vann för dagen närmast före tjeckerna Ondrej Cink (som varit 14:e på OS och cyklat Tour de France) och Jan Skarnitzl (som varit tolva på OS och nu tog hem sammandraget på Cypern, 39 sekunder före Bartlomiej).  ”Riktigt fin känsla i kroppen, så det var bara att njuta av racet”, skriver Wengelin på instagram (han fick dock nöja sig med en 21:a-plats i sammandraget efter alla punkteringar han drabbats av tidigare i veckan). Lindh, då? Näe, han var inte alls nöjd med hur kroppen kändes (efter de dubbla antibiotikakurerna) och kom i mål som 38:a i dag, drygt tio minuter efter täten, vilket gjorde att han landade som 37:a i sammandraget: ”Hoppas det här kommer vara det mest mediokra lopp jag gör i år”, skrev han på instagram.

I tävlingen med det läckra namnet Studenternas Vinthundsvinter, i Sollentuna friidrottshall, slutade KFUM Örebros Markus Bohman, som dragits med lite sjukdomsbekymmer under vintern, på andra plats på 8.37,52 (tre sekunder bakom Spårvägens Alexander Holmblad i ett startfält med 57 löpare). Hans tidigare bästaresultat sedan han flyttade till länet är 8.55,87 i fjol, men jag är osäker på om det är pers eller om han löpt snabbare tidigare.

Första dagen av Öppet spår, då? Jo, Karlslunds Per Eklöf sjunde snabbast av alla med finfina 4.35.45 (Det är ju svårt att jämföra från år till år, men hans ästa tid i ”riktiga” Vasaloppet är 4.09.19 2012 och bästa placeringen en 115:e-plats från året innan). Klubbkompisen Ida Nilsson var snabbaste dam från länet med 5.50.35, en grym förbättring efter att tidigare ha gjort ett par Öppet spår runt 7,5 timmar.
Granbergsdals Ludvig Berg följde upp ungdoms-SM-succén med seger i Ungdomsvasans H16-klass, över 19 kilometer, fem sekunder före Högbos Kalle Georgsson på andraplatsen. Dessutom vann elvaåriga Oskar Söder, som förvisso tävlar för IFK Grängesberg men bor i Kopparberg, H12-klassen, över nio kilometer, på 25.14 (tre sekunder före tvåan).

Måste ju förresten passa på att skriva att det är trist med ett SM i skidorientering utan en enda deltagare från varken Örebro län eller Värmland … Speciellt som det under senaste decenniet faktiskt funnits några riktigt vassa idrottare i grenen. Men just den här vintern verkar det som om hela länet valt att lägga kartstället på hyllan.

Bergentz bästa länsåkaren i Tjejvasan igen (men det satt hårt åt den här gången!) – och Regborns smakstart med dubbla segrar i världsrankningstävlingar

Förra året blev Erika Bergentz bästa länsåkare i Tjejvasan med över fem minuters marginal. Sedan dess har hon (som egentligen är medeldistanslöpare) opererat foten, tvingats träna alternativt och inte gjort en enda skidtävling. Nå. I dag stod hon på startlinjen igen, och efter fjolårets 46:e-plats fick hon för första gången ta plats i elitledet. Och återigen hemförde hon titeln som bästa länsåkare, även om det satt lite hårdare åt den här gången. 45-åringen hade sällskap av 27 år yngre klubbkompisen (i Garphyttans IF) Elin Schagerström (junior-VM-skidorienteraren) i princip från start till mål, och var någon sekund och placering bakom vid passeringarna i Oxberg, Hökberg och Eldris, men en sekund före över mållinjen i Mora. 1.30.24 och en 49:e-plats för Bergentz (drygt nio minuter från täten och 1.13 från segern i D45-klassen där hon blev trea) och 1.30.25 för Schagerström (som var åtta i juniorklassen, 7.14 från segern men bara 1.15 från pallen).
Räknar man länet lite bredare så var Susanne Hedlund, som sedan många år tillbaka bor i och tävlar för Bjursås i Dalarna men som är född och uppvuxen i Karlskoga och fostrad i Granbergsdal, dock bästa länsåkare med en 16:e-plats, När hon tog sig i mål i andraklungan, 2.09 bakom segrande Britta Johansson Norgren.
Superveteranen Asta Sjöberg från Lindesberg, urstark i både skidåkning och orientering, var snabbast av alla åkare över 80 år med långt över 1,5 timmars marginal (!) i sin individuella debut i Vasaloppsspåret (hon var med i Stafettvasan 2014) och 1 408:a totalt av 5 485 som tog i mål. Imponerande.
En annan som förtjänar ett omnämnande är Åsa Fjellström, Karlslund, som tog sin sjunde topp 100-placering på 1.52.35 (femma i D45-klassen) efter att dagen innan ha varit tvåa av alla damer i Kortvasan på 1.46.20 (tio sekunder bakom Tova Andersson).

I turkiska Antalya har Martin Regborn fått en veritabel smakstart på orienteringssäsongen trots problemen han stött på under vintern. På fredagen vann han en långdistans med nästan tre minuter marginal till tvåan Aliaksei Aleksiayonak (en vitryss som sprungit nio VM) och i dag vann han en medeldistans med nästan två minuters marginal till tvåan Andrey Salin (en virtryss som sprungit sju VM och representerar Sävedalen). De två tävlingarna har, liksom söndagens, världsrankningsstatus men ingår också i en minitour där Regborn samlat på sig maximala 2 000 poäng och leder med 108,31 poängs marginal till Aleksiayonak som är tvåa.
Lilian Forsgren fick också kliva upp på pallen i dag, som trea, 1,5 minuter bakom Anastasia Borovkova som var två sekunder före Järlas Karolin Ohlsson i mål. Forsgrens klubbkompis (i Tisaren) Lovisa Persson blev femma, Josefin Tjernlund 19:e. I går vann Ohlsson, 14 minuter före Forsgren på femteplatsen och med Tjernlund som nia. Det gör Forsgren till femma i sammandraget, men bara 44,16 poäng från Borovkova på andraplatsen (Ohlsson leder överlägset).
Värt att notera också att Jonatan Gustafsson, som ju avstod en bra medaljchans på junior-SM i friidrott i helgen för att åka på det här lägret, vann juniorklassen i dag, tolv sekunder före Roxens Jonas Andersson. I sammandraget är Andersson dock 71,34 poäng före efter sin seger i långdistansen i går (Gustafsson var trea då).

I det där friidrotts-SM:et i Växjö tog sig Noha Olsson (4.20,50) programenligt till final på 1 500 meter i P17-klassen (den löps på söndagsförmiddagen), medan det överraskande blev direktfinal i F17-klassen (bara 13 löpare till start), och där där fick Åsbros Klara Frih, som varit Sverigetvåa i vinter (ned som Sverigetrea nu) nöja sig med en fjärdeplats, knappt två sekunder från guld (Det gick till Klara Ygeby, Upsala) och bara åtta tiondelar från medalj. Även i M22-klassen blev det direktfinal, och där sprang Heshlu Andemariam in som åtta på perset 4.06,39, åtta sekunder bakom segrande Leo Magnusson, Sävedalen.

Bara 30 mil från orientering i Antalya, på Cypern, var Matthias Wengelin 13:e på gårdagens etapp i Cyprus Sunshine cup (bara 1.25 bakom segrande polacken Wawak Barthomiej över 52 kilometer och två timmars tuff mountainbikecykling), en fin revansch efter mardrömsprolgen, medan Axel Lindh sjönk tillbaka efter sin fina prolog och var nästan elva minuter bakom på 41:a-platsen. I dag var Wengelin 23:a trots dubbla punkteringar, men nästan sju minuter bakom täten (ryssen Timofei Ivanov vann i dag) medan Lindh var 37:a, över 16,5 minuter efter över 61 kilometer med flera tuffa backar. I sammandraget är Wengelin 23:a (14,5 minuter bakom totalledande tjecken Jan Skarnitzl) och Lindh 38:a (28 minuter bakom) inför söndagens final. Att Lindh inte är sitt gamla goda jag förklaras till stor del av att han under slutet av januari/början av februari tvingats till dubbla doser antibiotika efter att ha åkt på en infektion i ett sår på vänsterbenet under ett träningsläger i Thailand.

View this post on Instagram

Kroppen fortsätter kännas bra men samtidigt försöker jag tydligen slå något världsrekord i antal punkteringar…🤔 Idag blev det två stycken, den första gick bra och @davideriiksson gjorde ett snabbt byte så jag körde upp mig till 16:e. Sen kom andra punkteringen på en grusväg när en sten slog upp i sidan på däcket, då fick jag lägga i en slang och tappade till 23:e plats som jag höll in i mål. Sista rycket imorn, då väntar ett xc-lopp! 👊🏼 📸: @haakphoto • #lännasport #tunesverige #SCOTTbikes #bikeonscott #noshortcuts #maurten #runviksosteopati #wearmb #compexsverige #compexinfo #wearcolour #lifeisyourcanvas #moonlightmountaingear #lännasportck #zeropoint

A post shared by Matthias Wengelin (@m.wengelin) on

Och så löptes det den 92:a upplagan av Örebro parkrun i dag. Besökande britten Paul Collyer och Karlslundsfotbollsspelaren Carl Grundel var de enda löparna under 20 minuter (19.11 respektive 19.27) medan Petra Hanaeus ännu en gång var bästa dam (20.47). Konditionsidrottsbloggsbekantingar som Danny Hallmén (21.55) och Bella Lagrange (23.13) fanns också med bland de 57 startande.

Wedin totalvann Tour de Kif (och mardrömsstart för Wengelin på Cypern)

Trägen vinner, brukar det ju heta. Nå, Thomas Johansson och Jonas Georgsson var förvisso ensamma om att köra samtliga sju etapper i lokala längdskidtouren Tour de Kif i år (sista gick på onsdagskvällen), men de huserade lite för långt ned i resultatlistan för att hugga om mer än låga placeringar på topp tio. Men Pär Wedin och Oskar Ekholm var de enda på topp sex som ställde upp i sex tävlingar, och trots att de tillsammans bara skrapade ihop två segrar (Wedin i premiär, Ekholm i finalen) blev de etta och tvåa i totalen före en del möjligen snabbare åkare. Wedin tog totalsegern via en seger, två andraplatser, en tredje- (i finalen), en fjärde- och en femteplats, totalt 134 poäng, 15 fler än Ekholm som alltså tog sin första seger just i finalen och i övrigt hade en andra-, en tredje, två fjärde, och en åttondeplats under säsongen.
Finalen gick över tio kilometer klassiskt med masstart, uppe i konstsnöspåret i Ånnaboda, och dubblerade som KM för Karlslund. Några tider har inte läckt ut, men Ekholm vann alltså på herrsidan (närmast före Jimmy Axelsson) medan debutantden Ingela Lindberg tog hem KM-guldet på damsidan. Hela säsongen har bara sett fyra damstarter fördelat på tre åkare; Olivia Hansosn har startat och vunnit två och tar därmed hem cupen.

Nere på Cypern drog Cyprus Sunshine cup, även känd under namnet Afxentia stage race, i dag igång med en 13,8 kilometer lång prolog där det gick rejält åt skogen för Örebros VM- och EM-cyklist Matthias Wengelin. ”Punkade bort mig på banans asfaltsparti, hur nu det gick till … Vätskan vägrade täta och jag fick åka på punkan en bra bit till andra tech-zonen där jag lånade en pump och fick i en slang”, berättar han på instagram.
tysken Luca Schwarzbauer var snabbast av alla på 24 minuter blankt, medan Wengelin efter allt strul kom i mål på 30.55 – alltså nästan sju minuter bakom, som 57:e cyklist av 62 startande. Med det var han inte ens bäste örebroaren, den titeln tog i stället EM-cyklisten Axel Lindh, som slog ett gäng av de där stora namnen från försnacket när han tog sig i mål som 13:e man, bara 63 sekunder bakom Schwarzbauer. ”Benen var inte riktigt där, men tekniskt så klickade allt”, skriver han på instagram.
I morgon fortsätter tävlingen med en 52 kilometer lång etapp med 1 820 höjdmeter med en riktigt fet stigning från knappt 700 till 1 222 meter över havet mellan kilometer 10 och 17. Sedan väntar 61 kilometer på lördag (1 916 höjdmeter) innan ett intensivt varvlopp på en crosscountrybana avslutar på söndag.

Wengelin på pallen i säsongens första tävling: ”Hade gärna varit med och fightats längre om vinsten”

Det blir ju ingen tävlingspremiär för Emilia Fahlin den här helgen, men för länets näst mest meriterade (och nu aktive) cyklist Matthias Wengelin är tävlingspremiären redan avverkad. Mountainbikeåkaren som fortfarande bor kvar i Örebro, även om han inför förra säsongen lämnade Örebrocyklisterna för Stockholmsklubben Länna Sport, befinner sig på Cypern för att precis som de senaste åren köra Afxentia stage race (som också går under benämningen Cyprus sunshine cup) och passade i söndags på att köra Lythrodontas MTB, en nationell tävling med UCI-rankningsstatus (om än på lägsta nivån) på en 4,4 kilometer lång varvbana strax utanför huvudstaden Nicosia. Wengelin berättar på sin blogg att han tog ledningen tidigt, och efter att ha blivit ikappkörd av Floria Trigo återigen ryckte i en nedförsbacke, men sedan kom fransmannen ikapp igen, ökade farten, och då var olyckan framme: ”Jag skar en kurva över en liten buske så [det] fastnade en pinne i framdrevet och lyfte av kedjan, så jag fick stanna en snabbis för att lösa det”, skriver Wengelin. Kort senare kom regerande cyprotiska mästaren (i både mountainbike och tempolopp på landsvägscykel) Andreas Miltiadis ikapp: ”Då var jag för trött för att göra något så sista biten av racet åkte jag runt ensam på tredjeplatsen med en stor lucka bak till fyran”, skriver Wengelin. ”Hade gärna varit med och fightats längre om vinsten, men det är skönt att ha första tävlingen gjord”, summerar han, ”Alltid lite lurigt med hur man ska disponera krafterna vid första tävlingen för året, även om det blivit många hårda pass under vintern så blir det alltid annorlunda när man väl står på startlinjen och ska hålla ett bra tempo i 1,5 timme tillsammans med andra som vill cykla ifrån en.”
Totalt kom bara 19 cyklister till start i herrarnas elitklass, och bara sex av dem klarade sig från att bli varvade. Wengelin var knappt två minuter bakom Trigo i mål, knappt en bakom Miltiadis.
I etapploppet väntar helt annat motstånd, där dyker som vanligt några av världens bästa mountainbikecyklister upp för att vässa form inför stundande strapatser. I år flaggar arrangörerna (vid sidan om regerande landsvägsvärldsmästaren Anna van der Breggen på damsidan, som är det allra fetaste namnet som dyker upp) för namn som 2012 års olympiske mästare Jaroslav Kulhavy, Teckien, amerikanen Howard Grotts (som tillsammans med Kulhavy vann världens mest prestigefyllda etapploppp, Cape Epic, i fjol), tjeckerna Ondrej Cink, Kristian Hynek och Jan Skarnitzl, österrikarna Karl Market och Gregor Raggl, U23-VM-medaljören David Nordemann från Nederländerna, dansken Sebastian Carstensen Fini, letten Martins Blums, amerikanen Christopher Blevins, polacken Bartlomej Wawak och schweizarna Fabian Giger och Matthias Stirnemann. Ja, en otrolig rad av starka namn, alltså, och då nämns inte ens Wengelin, som trots allt gjorde några riktigt fina resultat i fjol och bland annat var EM-sjua i sprint.

Adam Axelsson kvalade in till U23-världscupen på ännu en distans

Redan i comebacken förra helgen klarade Kumlaskrinnare Adam Axelsson kvaltiderna till U23-världscupen på både 1 000 meter och 1 500 meter. Senaste veckan har han tränat vidare i tyska Inzell, där han är på läger över fyra veckor och tre tävlingshelger (egentligen fyra, men den första gick bort på grund av förkylning), och under lördagen klarade han kvaltiden även på 500 meter. Axelsson blev 16:e av 45 startande på 500 meter i den stora internationella tävlingen, och korsade mållinjen på 37,48, två hundradelar under kvalgränsen och bara fyra hundradelar från hans Europapers (på den snabba isen i OS-arenan i Salt Lake City har han gjort 37,15, men det går inte riktigt att jämföra). Därmed kan Axelsson köra både 500, 1 000 och 1 500 meter i de tre U23-världscuptävlingarna som avgörs i vinter – den första avgörs i polska Tomaszów Mazowiecki 24–25 november, den andra i Helsingfors 26–27 januari och finalen körs i italienska Baselga di Piné 9–10 februari.
Axelsson körde också 1 000 meter under lördagen (1.14,26, 16 hundradelar över förra veckans tid) och 500 meter på söndagen (37,64).

VM i hinderbanelöpning avslutades ju i dag – med stafett. Hur det gick? Det vet’e fan. Försök läsa den här resultatlistan, den som törs. Örebroaren Jonathan Kandelin lär i varje fall ha varit med i något lag.

Lisa Bergdahl, som kommer från Fellingsbro men bor i Göteborg och tävlar för Sävedalen, vann hemmatävlingen Sävedalsloppet, tio kilometer landsväg, med över två minuters marginal. Bergdahl etta på 38.05, Ullevis Katarina Åström tvåa på 40.08.

Första upplagan av mountainbiketävlingen Svartåtrampet, som till stora delar använde klassiska löptävlingen Svartåloppets bana, kördes under lördagen, och Fjugestas Patrik Bergman tog hem den historiska segern (58.34 över cirka 21 kilometer) nästan två minuter före tvåan, Tisarens förre juniorlandslagsman (i skidorientering) Filip Jacobsson. Helena Sahlqvist, från Linnebäck utanför Karlskoga, var bästa dam.

I Växjö marathon, som jag kutade i går (läs racerapporten här) sprang Wedevågs Pär Englund och LK Gränslösts Eric Segelberg in på 2.52.23 respektive 2.57.42. Englunds tid gör honom till sjua i länet i år, även om hans pers är nästan två minuter snabbare (från samma tävling i fjol).

Det blev inga överdrivet framskjutna placeringar för de lokala lagen (åtminstone inte för de med lite äldre ungdomar eller juniorer) i Daladubbeln, varken i lördagens stafett eller söndagens patrulltävling.

View this post on Instagram

Hade du frågat mig i somras hade jag sagt att jag varit jättenöjd om jag kunnat göra 3.15 på maran, men under hösten har formen varit så god att en liten dröm om att gå under tre timmar vuxit fram. I går, i #växjömarathon, gjorde jag ett försök. Jag startade i 4.15-fart per kilometer, som krävs, och försökte helt enkelt hålla så länge som möjligt. Halvmaran passerade jag just över 1.29 och så långt kändes det hanterbart. Även nästa varv (tävlingen avgörs över åtta platta varv runt Växjösjön) kändes det okej, och ut på sjätte varvet hade jag fem sekunder till godo på snittiden jag behövde hålla. Men där någonstans började benen kännas skruttiga, och jag fick tvinga mig själv att driva på (målet var ju inte att rädda en så bra tid som möjligt utan att överleva så länge jag kunde i 4.15-tempo). Ut på näst sista varvet, med drygt elva kilometer kvar, var jag fortfarande i fas (2.15.06 på 31,78 kilometer), men där gick tyvärr snöret. Hur mycket jag än försökte gasa, öka farten ur tröttheten, svarade inte kroppen. Låren var sönderslagna av asfalten jag är så ovan vid. Hängde ryggar så gott det gick, försökte rädda anständigheten, men sista fyra kilometerna fick jag koppla i pannbenet för att ens hålla femminuterstempo. I mål på 3.04.36, pers med drygt 23 minuter men ändå med ett styng av besvikelse i bröstet. Jag vet så klart att jag ska vara nöjd, och det kommer jag bli när jag smällt det lite – väldigt nöjd. Men först ska jag deppa lite över missat tretimmarsmål. (På bilden sekonderar @jonea1980 mig, stort tack till honom, @crossfitmercedes, mamma, pappa, tjejerna, Jerry och Ingela som kom och hejade!!) Foto: @mormarbra

A post shared by Jonas Brännmyr (@jonasbrannmyr) on

Förra finnkampslöparen gör comeback på nationella scenen – efter fem segrar i länet springer Karin Forsberg terräng-SM

Det är fortfarande 2,5 veckor kvar tills det är dags för terräng-SM, och ännu en vecka tills anmälningstiden går ut, men det börjar åtminstone fylla på lite i listan och bli en aning spännande att följa anmälningarna som trillar in. Årets tävling löps på en golfbana på Öland, och just läget gör att en hel del av bredden riskerar att falla bort – har man ingen chans på en topplacering kanske man inte känner det värt att göra den långa resan. Vi får väl se hur många som kommer till start jämfört med år när tävlingen gått i mellan-Sverige. Mest intressant ur länsperspektiv hittills är i varje fall att Karin Forsberg anmält sig i seniorklassen i den långa tävlingen, som avgörs på söndagen (långa och korta terräng-SM arrangeras tillsammans, både herrar och damer springer 4 000 meter på lördagen medan herrarna springer 12 000 och damerna 8 000 på söndagen). Forsberg sprang 5 000 meter på Finnkampen 2006 och 2010 (och hon har distriktsrekorden på både 5 000 och 10 000 meter), men har fått de fyra senaste åren förstörda av skador. Nu är hon tillbaka och har varit i princip oslagbar i länet i år (hon har dock inte ställts mot Josefin Gerdevåg i någon tävling) med DM-guld över 10 000 meter och segrar i Lindesjönloppet, Fröviloppet, Kilsbergen trailrun och Annaloppet (den försmädliga plumpen i Tarstaborgsrundan berodde ju på en fellöpning och inget annat). Det kommer bli väldigt spännande att se vad hon i sin nuvarande form kan göra i konkurrens med namn som OS-löparen Sarah Van Der Wielen (tidigare Lahti), Hälleforsfostrade Louise Wiker och orienterings-VM-medaljören Lena Eliasson-Lööf. Som 38-åring har Forsberg också chansen att springa i veteranklass (eller seniorklass, om hon så önskar) på lördagen, men dit har hon ännu inte anmält sig. Några andra länslöpare har ännu inte anmält sig, men framför allt på herrjuniorsidan finns det ju många som lär kunna hävda sig bra.

I kväll var Hagabys Oskar Eklöf snabbast av alla i andra etappen av tre i Rolles nattcup, nattorienteringsserien i Kristinehamn, och därmed gick han upp i totalledning inför avslutningen nästa onsdag. Eklöf var hela sex minuter före tvåan Magnus Albinsson (OK Tyr), som klämde sig in 41 sekudner före OK Djerfs Per Jansson.

Jag blev också uppmärksammad på en ny tävling, eller åtminstone träningstävling, som arrangeras i Svartå den 20 oktober. Vi snackar mountainbike och Svartåtrampet 2018, som avgörs på delvis samma bana som Svartåloppet springs på varje år. Svartå IF och Degerfors OK (min moderklubb, dock ej nuvarande klubb, i orientering) arrangerar tillsammans.

Fahlin säker på att det hade blivit medalj utan misstaget – och succé för premiären av Wadköpingslöpet (och massor, återigen verkligen massor, annat!)

Emilia Fahlin slutade fyra i lagtempot på VM i dag, för andra gången. Bittert, naturligtvis, att återigen missa medalj med sekunder och den här gången kunde det dessutom ha blivit ett guld om det inte varit för incidenten när lagkompisarna missade att hon inte lyckades återansluta längst bak i ledet – och Fahlin därmed tappat kontakten och aldrig kunde komma tillbaka, vilket gjorde att Wiggle-High5 bara hade fyra cyklister kvar som kunde växeldra in över mållinjen de sista 20 kilometerna, och ett guldläge vid mellantiden förbyttes mot den försmädliga fjärdeplatsen.
– Det känns bara tråkigt att det blev så här. Med fem åkare hade vi absolut varit på medaljplats. Nu gäller det att glömma det här och fokusera mot det individuella tempoloppet, säger Fahlin i ett pressmeddelande.
Jag pratade själv med henne i eftermiddags, och den texten kan ni läsa här (jag skrev också ett snabbt referat utifrån SVT:s sändning som återfinns här).

Premiärupplagan av det tekniskt tuffa trail-/terrängloppet Wadköpingslöpet måste klassas som en succé. Hela 53 löpare kom till start i tävlingsklasserna, varav en hel del namnkunniga. Störst var förstås regerande SM-bronsmedaljören i maraton, Örebros egen Erik Anfält, som dock mycket oväntat fick se sig besegrad av 23 år yngre Jonatan Gustafsson som så sent som i går sprang hem ett DM-brons i orientering till sitt KFUM Örebro. Kanske var det just den i orienteringen förvärvade talangen för att springa i oländig terräng som fällde avgörandet (plus en grym kondition, förstås) till Gustafssons fördel; Hur som helst låg han kloss i rygg på Anfält vid de båda varvningarna för att sedan kliva förbi och vinna med knappt sju sekunder. Trean Per Arvidsson, som leder långloppscupen (där Wadköpingslöpet inte i år, men mycket troligt nästa år, ingår), tog tredjeplatsen knappt 42 sekunder bakom medan Jonas Nilsson, som ju vann Tarstaborgsrundan förra helgen, var distanserad med 1.22 på fjärdeplatsen (även femman Johan Bäckman, Malung, sexan Mattias Nätterlund, Örebro AIK, sjuan Linus Larsson, mest känd som skidåkare från Karlslund, och åttan Andreas Ingberg, Örebro AIK, är ju löpare som brukar vara goda nog för att kunna vinna lopp, vilket säger en hel del om bredden på topp på stigarna i Karlslund den här söndagen).
På damsidan hittade Karin Forsberg rätt efter förra helgens felspringning på Tarstaborgsrundan, och visade ingen pardon när hon vann med över fyra minuters marginal. 48.31 på Forsberg, 52.51 på tvåan Frida Nilsson och 53.31 på trean Maria Eriksson (som ju vann i Pålsboda förra helgen).
Banrekorden lyder 48.31,2 på damsidan (vilket kan bli svårslaget även om Forsberg tappade lite tempo; varvtiderna 15.46, 16.15, 16.29) och 42.18,5 på herrsidan (varvtiderna på Gustafsson 14.00, 14.19, 13.59).

View this post on Instagram

Grymt skoj lopp idag! #Wadköpingslöpet, 3 varv på en riktigt teknisk och tuff 3,5 kilometers slinga i Karlsundsskogen. Lite "arenakänsla" över det hela. Häftigt! Gjorde ett tappert försök att visa ungtupparna att gammal fortfarande är äldst 😃. Men väl i mål fick jag nöja mig med att vara näst äldst. Bra så. Äldst, eller i hans fall snarast snabbast, blev 19-årige @jjonatangustafsson. Tack för sparring och snygg spurt 💪💣💥. Nu hoppas jag att denna genomkörare ska bidra till toppform till nästa helg och #Lidingöloppet. Eller toppform tror jag nog egentligen inte. Känner mig lite för seg för det. Men man kan ju alltid hoppas. Större under har skett 😉 📸@photobyglinneras #salomonrunningswe

A post shared by Erik Anfält (@runanfalt) on

Örebroaren Matthias Wengelin lyckades inte följa upp lördagens fina inledning i sin debut i mountainbikeendurons världscup Enduro world series. Han gjorde förvisso en helt okej insats på dagens första sträcka men råkade sedan ut för ett kedjebrott, som kostade sex minuter, på den andra och fastnade i den tredje med ena foten i ett träd och drog omkull rejält. ”Slog till med säsongens hårdaste vurpa … Vet inte riktigt hur kroppen lyckades hålla ihop men det gjorde den”, skriver Wengelin på instagram. Han tappade därmed från den 54:e-plats han låg på efter lördagen till en slutgiltig 172:a-plats i värlsdcupdeltävlingen, men det är ju inte så mycket att säga om efter det missflytet … Wengelin åker nu direkt från spanska Ainsa till italienska Ligure för världscupfinalen nästa helg.

Axel Lindh, som liksom Wengelin bor i Örebro men tävlar för en klubb utanför distriktet (i Lindhs fall Härnösand), körde i stället världscupen i mountainbikesprint i belgiska Antwerpen, och tog en 16:e-plats i kvalet men åkte sedan ut i åttondelsfinal efter att ha hamnat i ett tufft heat med kvalsegraren Jeoren van Eck och 17:e-palcerade Felix Klausmann. Lindh slutade därmed 18:e i totalen, precis utanför världscuppoängen (som går till topp 16).

Almbys Johan ”Limpan” Lindbom säkrad en topp tio-placering (en niondeplats) totalt i den svenska långloppscupen i mountainbike under sin debutsäsong i elitklassen när han på lördagen blev åtta i säsongsavslutningen Västgötaloppet, över 80 kilometer. Lindbom var med i kampen om femteplatsen, men fick ge sig mot bland andra Cykelvasasegraren Michael Olsson i en grupp som var sju minuter bakom segrande Lucas Eriksson. Marcus Jansson, från Garphyttan, var ytterligare fem minuter bakom på tiondeplatsen.

Maria Gräfnings, som i klubbsammanhang representerar Karlslund, blev tvåa, en sekund bakom ”omöjliga” Britta Johansson Norgren men tre före Kari Vikhagen Gjeitnes och mer än 6,5 minuter före alla andra över Vasaloppsdistansen 90 kilometer i värmländska rullskidtävlingen Klarälvsloppet i dag. Örebrocyklisten Jacob Ahlsson blev tia i en cykeltävling med samma namn och på samma bana dagen innan, i en grupp som gjorde upp om fjärdeplatsen, drygt 20 sekunder bakom tre utbrytare.

Hälleforsfostrade Louise Wiker tog på lördagen en andraplats i Kilstaloppet, en miltävling i Stockholm. Trots hård blåst sprang hon på 36.41 och var minuten bakom segrande Yitayish Agidew.

I två mycket tajta individuella sprintlopp, som avslutade ”B-EM” i orientering, Euromeeting, i Danmark i dag, slutade Lilian Forsgren 24:a och Oskar Andrén 35:a, 1.24 respektive 1.28 bakom täten. Forsgren var faktiskt bara 62 sekunder från pallen trots att hon alltså var 21 placeringar bort … Svenska Karolin Ohlsson och nyzeeländaren Tim Robertson tog hem segrarna. För Forsgren är det nu bara att ladda om för världscupfinalen om två veckor, dit hon är reserv i det svenska laget.

Hagabusys Viktor Larsson hade ingen av sina bättre dagar när mountainbikeorienteringens världscup avslutades med sprint i portugisiska Odemira i dag. Larsson slutade först på 30:e plats av 43 cyklister, distanserad med över fyra minuter av segrande tjecken Vojtech Ludvik. Larsson blir ändå bäste svensk i årets världscup med en 21:a-plats i sammandraget, fyra placeringar före Garphyttans Marcus Jansson som stod över finalhelgen. Jansson tog dock säsongens främsta svenska placering på herrsidan, en sjätteplats på långdistansen vid EM i Ungern i juni.

Karlskogaklubben OK Djerfs Frida Johansson, Maja Welander och Amanda Jansson, som alla fortfarande egentligen är juniorer, tog silver i Värmlands orienterings-DM i stafett i damklassen, även om de var över 17 minuter bakom segrande Tyr (med ex-karlskogingen Linda Take som ankare).