Både svenska stafettlagen diskade – Jansson och Gustafsson blev av med fjärdeplatser på VM (och resultaten från Gallaberget har landet)

Det blev ingen topp tio-placering för Karin E Gustafsson och hennes Sverige när stafetten i dag avslutade VM i mountainbikeorientering i finska Seinäjoki – trots att bra nio nationer kom till start. Det blev faktiskt inget resultat alls. Efter att Anna Tiderman, Gustafsson och Linn Bylars kommit i mål på en finfin fjärdeplats – bakom Finland, Ryssland och Schweiz – visade det sig nämligen att Tiderman (stockholmaren som gjort en succéartad VM-debut och tagit brons i sprint) hade hoppat över en kontroll på förstasträckan, och laget blev därmed naturligtvis diskat.
– Ett snöpligt slut på ett bra mästerskap för damernas del, säger förbundskapten Mia Eronn till Orienteringsmagasinet.
Även herrlaget, med Marcus Jansson, blev diskat. Rasmus Nordgren skickade ut Jansson som trea, med häng på andraplacerdae Italien och med 23 sekunder bak till Finland, men Garphyttecyklisten blev för hetsig och missade liksom Tiderman en kontroll. Ankaret Sebastian Svärd körde in Sverige som fyra i mål även på herrsidan, innan laget alltså blev diskvalificerat.
Jansson avslutar därmed mästerskapet med rekordstarka individuella placeringsraden 7–9–13–16 och laddar nu om för söndagens linjelopp i cykel-SM. VM-debuterande Gustafssons resultatrad slutar vid 25–diskad–21–21.

Nu har resultatlistorna från Gallaberget trailrun i går ramlat in. Det visar sig att den tätaste kampen var i damernas tiokilometersklass (tävlingsklassen) där Josefin Tjernlund var 18 sekunder före tvillingsystern Ellinor Tjernlund och 54 fre Lilian Forsgren på tredje. Lovisa Persson var tre minuter bakom men såg till att det blev fyra Tisaren-löpare i topp. Anton Johanssons segermarginal blev 2.02, men faktum är att även tvåan Jimmy Axelsson var under det tidigare banrekordet (sprang på 38.22) liksom tidigare rekordhållaren Valter Pettersson som tog tredjeplatsen på 38.45, elva sekunder snabbare än hans rekord från i fjol.
6,2 kilometer vann Siri Englund med drygt 2,5 minuters marginal före Anna Hallmén och med Ester Skoglund på tredjeplatsen, ytterligare tre minuter bakom. Emil Larssons segermarginal var 19 sekunder till Garphyttans Måns Bergqvist, men till trean Mats Gustafsson hade han över fem minuter (Siri Englund var trea sett till alla löpare).

Gallaberget trailrun genom åren (banrekorden kursiverade):
2016: Patrik Johansson 42.22/Hanna Henriksen 53.47 (sju deltagare på tio kilometer, elva på 6,2).
2017: Jonas Nilsson 39.53/Therese Karlsson 50.34 (tolv på tio, 18 på 6,2).
2018: Johan Ingjald 42.45/Liduina van Sitteren 43.55 (20 på tio, 13 på 6,2).
2019: Jonathan Kandelin 41.42/Therese Fjordäng 48.35. (16 på tio, 13 på 6,2).
2020:Valter Pettersson 38.56/Therese Fjordäng 49.13 (16 på tio, sju på 6,2).
2021: Anton Johansson 36.02/Josefin Tjernlund 43.37 (39 på tio, 31 på 6,2).

Rekordslakt i Gallaberget trailrun (trots att Jonatan Gustafsson anmälde sig men lät bli att starta!) – och Jansson och Gustafsson tar plats i svenska VM-stafettlagen

Vilken löparkväll det blev vid Gallaberget – och vilken rekordslakt! Fem stycken – dels rekordtider i var och en av de fyra klasserna, dels i antalet deltagare. Tidigare har det aldrig varit mer än 33 till start – nu var det ett 70-tal (exakt 70, tror jag). Tisarens ex-landslagsorienterare Josefin Tjernlund och Örebroboende orienteraren Anton Johansson vann den långa klassen, den riktiga tävlingsbanan, på 43.47 respektive 36.02 (åtta sekunder respektive hela 2.54 under Liduina van Sitteren och Valter Petterssons tidigare rekord) medan Siri Englund (VM-deltagare i både hinderbanelöpning och militär femkamp, boendes i Örebro) och Tisarens Emil Larsson sprang in på nya bästatider i 6,2-kilometersklassen (28.00 respektive 25.15 – men faktum är att Tjernlund och Johansson passerade varvningen där ännu snabbare, på 27.01 respektive 22.25).
Tjernlund skuggades av tvillingsystern (och Anton Johanssons sambo) Ellinor Tjernlund – men exakt hur många sekunder som skiljde i mål kan jag tyvärr inte utläsa av min kryptiska resultatlista. Lilian Forsgren, som sprang EM i maj, tog hur som helst tredjeplatsen och fullbordade därmed en ren Tisaren-pall. På herrsidan vet jag ärligt talat inte vem som tog andraplatsen. Vi får återkomma när Vretstorps IF publicerar resultatlistorna i morgon.
Jonatan Gustafsson var på plats och hade nummerlapp på magen när han värmde upp, men valde sedan av någon anledning att inte starta utan joggade istället vidare på ett långpass i omgivningarna med Tomas Hallmén (totalt 22 kilometer, bland annat två varv på 6,2-kilometersspåret).

Eftersom Karin E Gustafsson har resultatraden 25–diskad–21–21 på årets VM i mountainbikeorientering medan klubbkompisen (i Garphyttans IF) Marcus Jansson har 7–9–13–16 känns det snart som om de kommer mötas på mitten. Å andra sidan var onsdagens tävling, långdistansen, den sista individuella i mästerskapet. Jansson var inte lika nära som tidigare i mästerskapet och hade behöriga 6.45 upp till segrande finländaren André Haga och drygt fem minuter till schweizaren Simon Brändli på tredjeplatsen. Gustafsson var nästan 18 minuter från segrande danskan Camilla Søgaard och drygt 13 bakom finska Marika Hara på tredjeplatsen.
I morgon avslutas mästerskapet i finska Seinäjoki med stafett och bara nio nationer ställer upp på damsidan – så tar sig Sverige runt blir det Gustafssons första topp tio-placering i ett mästerskap. Hon kör andrasträckan, mitt emellan sensationen Anna Tiderman och rutinerade Linn Bylars. Samma sträcka har Jansson tilldelades på herrsidan, mitt emellan Rasmus Nordgren och Sebastian Svärd. Där finns 14 nationer på startlinjen.

Gustafsson bäst någonsin (?), Gustafssons bästa VM-placering och ett SM-silver

Det må vara ex-örebroaren Linus Rosdal som toppar Sverigebästalistan på 5 000 meter i år med sin segertid från B-heatet på Göteborgs GP, 13.53,19, men det blir inte han som representerar Sverige i lag-EM i Cluj till helgen utan Eskilstunas Emil Millán de la Oliva som hade en sådan grym genombrottssäsong i fjol och som fortfarande bara är 19 år (då svenskt juniorrekord med 13.29,59, i år som bäst hittills 13.54,58). Därmed blev det inga länsdeltagare alls i lag-EM.
Apropå friidrott snackade jag med Jonatan Gustafsson i dag, efter gårdagens nya distriktsrekord, och den intervjun hittar ni här (passade för övrigt på att utnämna honom till distriktets bästa löpare någonsin, men det kan man förstås diskutera – Tage Ekfeldt tog EM-brons och sprang OS och slog svenskt rekord på 800 meter och Nora-Anna slog fyra världsrekord – men han är i varje fall ensam om att ha satt bästa tiderna på tre olika distanser).

Karin E Gustafsson tog karriärens bästa VM-placering (i sitt tredje lopp) när medeldistansen avgjordes vid mountainbikeorienteringsmästerskapet i Seinäjoki i dag. Hon var med i snacket, knappt sex minuter bakom segrande ryskan Svetlana Foliforova, drygt fem bakom finska Marika Hara på tredje pallplatsen och knappt tre från en topp tio-placering. Marcus Jansson missade för första gången i mästerskapet topp tio, men svarade ändå för en godkänd insats som 13:e man, 3.48 bakom segrande finländaren Samuel Pokala och drygt två minuter bakom tjecken Krystof Bogar på tredjeplatsen.
Vilodag i morgon – sedan avslutas mästerskapet med långdistans på onsdag och stafett på torsdag.

Jag skrev ju i förra veckan om att Örebrocyklisternas Lars Kallin skulle vara enda länsdeltagare i linjeloppet i veteran-SM – men faktum är ju att han inte bara blev deltagare i helgens tävling utan därtill medaljör. Av nio cyklister i klassen var sju med in i spurtuppgörelsen, och Kallin hade endast Borgholms Lars-Erik Karlsson före sig över mållinjen. 1.13.30 över 45,6 kilometer på motorbanan i Uppland gav en snittfart på 37,22 kilometer i timmen för gubbarna.
Till helgen är det dags för eliten att göra upp på samma bana, och till stora SM är förutom Emilia Fahlin och bröderna Jacob och Jonathan Ahlsson också flerfaldiga mountainbikemästaren Matthias Wengelin anmäld och mountainbikeorientaren Marcus Jansson (hinner han hem från Finland och ladda om?!) anmälda.

Janssons två bästa VM-placeringar i karriären, Gustafssons nya distriktsrekord, två nya distriktsmästare och slutet på Nigglis supersvit (och en hel del annat ni inte får missa från helgen)

Marcus Jansson har fått en flygande start på årets VM i mountainbikeorientering i finska Seinäjoki. Garphyttecyklisten gör sitt sjunde raka världsmästerskap, och har inlett med karriärens två bästa individuella placeringar: En sjundeplats i lördagens masstart över långdistans, med mersmak – Jansson var bara 35 sekunder bakom segrande hemmacyklisten Samuel Pokala och hade bara 28 sekunder upp till ryssen Anton Foliforov som tog bronset (efter 67 minuter tävlande) – följdes av en niondeplats i dagens sprint (45 sekunder från medalj, drygt 1,5 minuter från segrande tjecken Krystof Bogar). ”Nöjd att jag kan fortsätta leverera stabila resultat och snart har jag marginalerna på min sida”, skrev Jansson på instagram efter lördagens insats, apropå att han gärna vill ha med sig en medalj hem.
Janssons tidigare placeringsrad på VM var 78–35–34 (2014) 22–33–24 (2015), 17–42–17 (2016, sjua i stafett), 15–27–10–39 (2017, nia i stafett), 20–13–19–diskad (2018, silver i stafett), diskad–19–9–bröt(2019) – så all siffror pekar onekligen åt rätt håll.
Örebroaren Karin E Gustafsson, som saknar den där rutinen och i stället är VM-debutant i det här mästerskapet, överträffade förväntningarna och blev 25:a av 38 startande, nio minuter bakom segrande ryskan Svetlana Foliforova, i lördagens masstart. På söndagen blev hon diskad (förmodligen efter att ha stämplat fel) när stockholmaren Anna Tiderman superskrällde sig till en bronspeng (finska Marika Hara vann).
Redan i morgon fortsätter VM med medeldistansen.

Jonatan Gustafsson gjorde det igen och nöp på söndagskvällen sitt tredje distriktsrekord (efter 3 000 meter inomhus och 5 000 meter ute) inom loppet av fyra månader. På söndagen var det 1 500 meter som gällde, i Sollentuna GP (den andra av tre tävlingar i den svenska GP-serien), och Gustafsson hade seedats i ett löpsuget B-heat där de sex främsta – alla svenskar – sprang personliga rekord. Gustafsson slipade av över 5,5 sekunder på sitt och blev fyra i heatet på 3.45,90. Det säger något om hur stark svensk medeldistanslöpning är just nu – för tio år sedan hade 3.45,90 räckt till en femteplats på Sverigebästalistan när året summerades, nu räckte de till en tiondeplats av svenskar (sex sprang snabbare i A-heatet) på en enskild tävling. Tiden var 85 hundradelar under Tim Sundströms rekordnotering som gjorde honom till Sverigeåtta 2015 men ändå 74 hundradelar under träningskompisen Sundströms pers (eftersom han sprang för IFK Lidingö under sina bästa år). Tredje bäst i distriktet genom tiderna är 90-talslöparen Andreas Hugosson, tredje bäst under 2000-talet är förstås Per Sjögren.
Det man börjar fundera på är så klart om Gustafsson också kan hota Tage Ekfeldts klassiska distriktsrekord på 800 meter – 1.49,0 – från 1953. Det är det rekord i en mästerskapsgren som har stått sig överlägset längst i distriktet. Distansen är förstås något kort för Gustafsson som är specialiserad runt orienterings sprinttider (vilket ungefär motsvarar 5 000 meter), men fart har han uppenbarligen i benen. Ekfeldt sprang ju OS i Helsingfors 1952, tog EM-brons på långa stafetten i Bryssel 1950, och hans 1.49,0 var en förbättring av hans eget svenska rekord på den tiden. Men 68 år senare börjar det väl bli dags för en putsning?

I samma gala i Sollentuna och på samma distans – men i C-heatet – sprang på 5 000 meter U20-EM-kvalade Wilhelm Bergentz nytt pers med 3.55,20 (det gör honom till 23:a på distriktsbästalistan). Det är en riktigt bra tid, men inte lika vass som den på 5 000 meter om man jämför (drygt sex sekunder från U20-EM-kval, nästan sju från Nicklas Källméns P19-distritksrekord).
Noha Olsson persade med över halvminuten på 3 000 meter hinder (det var hans andra test på distansen, hans första med seriösa konkurrens), och med 9.23,43 har han knappt 8,5 sekunder kvar att plocka för att kvala till U20-EM han också. Något distriktsrekord i P19-klassen finns inte på distansen (bara på 2 000 meter med lägre hinder), men det är bara sju seniorer som sprungit fortare genom tiderna (varav två mindre än halvsekunden). Återstår att se om Olsson tänker springa fler hinderlopp under sommaren. Jag misstänker att ren rutin kan ge ett antal sekunder till.
Rebecca Högberg har deklarerat att hon skyndar långsamt in i formfönstret den här sommaren – inte minst efter vinterns skadeproblem – och som ett led i det följde 800-meterslöparen som gjorde sju lopp under 2.10 i fjol upp 2.31-loppet i årsdebuten i lag-SM-kvalet (vad som krävdes för seger där) med 2.12,98 nu (i fjol samlade hon samtliga sina tolv lopp på snabbare tider än så).
Henrik Franzén (1.52,22) och Kevin Bodén (1.53,96) persade båda på 800 meter i B- och C-heaten på distansen och var bara 1,22 respektive 2,96 sekunder från P19-EM-kvalgränsen i den grenen. Med tanke på att Franzén plockade över två sekunder på sitt tidigare pers i det här loppet känns det ju alls inte omöjligt att det ska finnas ännu lite till.
GP-säsongen avslutas med tävlingen i Karlstad (om smittspridningen av den indiska coronavarianten i Värmland tillåter) nästa tisdag, den 22 juni.

Dagen före distriktsrekordet sparade Jonatan Gustafsson på krutet och nöjde sig med en fjärdeplats i sprint-DM i orientering i Hovsta (på något annat sätt kan man inte tolka resultatlista och mellantider när man känner till hans kapacitet – och tja, i hans träningsdagbok på Strava skriver han mycket riktigt att han ”sprang i lugn fart för att spara mig till 1 500 meter i morgon”).
Med honom ute ur leken tog Anton Johansson hem segern (men även om han bor i Örebro, sambo med Ellinor Tjernlund, så tävlar han alltjämt för Jämjöklubben OK Orion och är därmed utom tävlan i DM-sammanhang) 1.17 före Daniel Attås som knep guldet 1.23 före klubbkompisen (i Tisaren) Johan Aronsson. Oskar Arlebo var ytterligare 16 sekunder bakom, men nästan minuten före Gustafsson.
Ellinor Tjernlund fixade dubbelseger åt hushållet och tog guldet 1.02 före klubbkompisen (även det i Tisaren, så dubbla Tisar-dubblar blev det) Lovisa Persson medan tidigare skidorienteringsjuniorvärldsmästaren Elin Schagerström knep bronspengen minuten bakom Persson men 43 sekunder före Lindebygdens Evelina Ericsson.
Karin Lindgren och Hugo Örn vann juniorklasserna medan det absolut mest anmärkningsvärda i veteranklasserna var att Simone Nigglis supersvit av raka segrar sedan hon återvände till Sverige vid den här tiden förra året (snart är det dags att säga adjö) abrupt tog slut efter 24 raka (troligen fler, men det är så många jag lyckats räkna in). Den 23-faldiga världsmästaren ställde upp i D40-klassen och ledde med 20 sekunder redan efter två kontroller och lika många minuters löpning – men sedan tappade hon enligt Winsplits (hon har tyvärr inte laddat upp sin insats i Livelox) nästan 1,5 inuter på tre kontroller och i mål var hon 1.40 bakom KFUM Örebros Johanna Nordström som fick ta den historiska skalpen (och bara femma av nio löpare i klassen). Med tanke på vilken komplex idrott orientering ändå är var det förstås bara en tidsfråga innan sviten skulle spricka, men att det skulle vara just här det inträffade var ju rätt oväntat.

Jonathan tog en placering när Jacob tappade en – så avslutade Ahlssonbröderna första deltävlingen i Sverigecupen (och ett veckoslut som nästan duger för helgens höjdare stundar!)

Jonathan Ahlsson tog en placering i sammandraget medan Jacob Ahlsson tappade en – men det var ändå storebror Jacob som slutade bäst i Xamera cup, den fyra deltävlingar långa cykelcupen på olika motorbanor i mellan-Sverige som arrangerats på ett coronasäkeret sätt under försommaren. För herrarnas del avslutades den på Mantorp park på fredagskvällen (damerna kör i morgon och herrarnas B-klass nästa helg) med ett race över 90 minuter plus två varv (det visade sig bli 25 varv på den 3,1 kilometer långa banan).
Ett 20-tal av de 50 startande var samlade i tätklungan in mot mål, och Ahlsson-brödernas klubbkompis (i Motala AIF) Hugo Forssell spurtade hem fjärde raka segern i cupen och gjorde därmed rent hus – den här gången närmast före CK Hymers Rasmus Mikvier och Vincents CC:s Richard Larsen (som därmed säkrade andraplatsen bakom Forssell i totalställningen). Jonathan var 16:e och Jacob 20:e (med sex sekunder fram till svansen på den egentliga tätklungan med med 30 sekunder bak till 21:a gubbe). Jonathan klättrade därmed från 16:e till 15:e plats i sammandraget (bara sex poäng från topp tio, så en tiondeplats i fredagens race hade räckt för det) medan Jacob tappade från sjätte till sjunde plats (fem poäng från fjärdeplatsen, så en topp 15:e-placering i kväll hade räckt långt).
Sammandraget är egentligen allt i den här cupen (förutom att det delas ut segerpremier i de enskilda tävlingarna) eftersom Xamera cup som helhet utgjorde den första deltävlingen i årets Sverigecup i landsvägscykel. Därmed toppar Forssell nu Sverigecupen med Jacob på sjunde och Jonathan på 15:e plats. Från Motala finns också Albin Johansson (fyra) och Niklas Jägerstål (13:e) med där uppe.
Sverigecupen fortsätter nu preliminärt med Ringenloppet den 24 juli, Kinnekulleloppet hoch Kinneulle Cyclassic helgen 14–15 augusti, Brudfjällsracet 22 augusti, Västboloppet Burseryd den 18 eller 19 september och uppskjutna Nationaldagsloppet (förmodligen under nytt namn) den 2 eller 3 oktober.
Men först och främst väntar förstås SM nästa helg.

I morgon inleds mountainbikeorienterings-VM med Garphyttans Marcus Jansson och Karin E Gustafsson och masstarten (över långdistans, men det kommer en långdistans utan masstart senare under mästerskapet) är den första distansen.  Herrarna startar 10.00 och damerna 10.15, och eftersom cyklisterna fått startnummer baserat på sin rankning kan det vara intressant att notera att Jansson har nummer 18 (av 58) och Gustafsson nummer 37 (av 39) vilket säger en del om var man ska ha förväntningarna. Redan på söndag fortsätter mästerskapet med sprinten.

Startlistan för lördagens sprint-DM i orientering i Hovsta finns nu ute, och Ellinor Tjernlund (nyss hemkommen från VM-testerna i Tjeckien) och Jonatan Gustafsson (nybliven distriktsrekordhållare på 5 000 meter som på söndag gör en attack på 1 500 meter) får gälla som solklara favoriter, närmast utmanade av Lovisa Persson och Josefin Erlandsson respektive Daniel Attås och Johan Aronsson (då räknar jag bara dem som är behöriga att springa om DM-medaljerna). Kul också att Garphyttans Elin Schagerström, som avslutade (eller åtminstone pausade) skidorienteringskarriären efter junior-VM-guldet för snart 1,5 år sedan, anmält sig. Henne har jag inte sett i en startlista sedan sprint-SM i Örebro i fjol.

Vet ni – med tanke på att det är Sollentuna GP på söndag hade man rentav kunnat göra en ”helgens höjdare” den här fredagen. Det var längesedan senast!

Ny svart dag: Världscupen och EM i orientering ställs in, VM och ungdoms-EM flyttas, Milans sex första poängtävlingar stryks, Hälleforsterrängen och Svillingeruset ställs in, dubbla terrängserier inställda, Kilsbergen trailrun begränsar antalet föranmälningar

I dag var en svart dag för orienteringen, men det var väntat så här i coronapandemins spår. Det blir inget EM i år (det skulle ha varit första ”skogs-EM”, nu när man från och med i år börjat sära på skogs- och sprintdistanserna och köra skogs-EM och sprint-VM jämna år och sprint-EM och skogs-VM ojämna år) – tävlingen skulle ha gått i Estland 10–23 augusti, och det är förstås en alarmklocka att man redan nu tycker sig ha god grund för att ställa in mästerskap som ligger 4,5 månader in i framtiden. Den här pandemin blir nog inte kortvarig. De tre EM-distanserna ingick också i världscupen (medel- och långdistans i individuella världscupen, stafetten i nationscupen), som i sin helhet ställs in. Sedan tidigare hade premiären i Schweiz skjutits upp, men den blir nu inte alls av, liksom inte heller den tilltänkta finalen i Italien i oktober.
Därtill har VM (med sprint, knockoutsprint och mixedsprintstafett) som skulle ha arrangerats i Danmark 7–11 juli skjutits upp till hösten. Internationella orienteringsförbundet skriver att de arbetar med att titta på flera olika datum, beroende på pandemins framfart.
Sedan tidigare är EM i mountainbikeorientering flyttat från maj till oktober, och nu står det klart att VM helt ställs in (det skulle gått i Tjeckien under andra halvan av augusti). Dessutom är ungdoms-EM i orientering, som skulle gått i Ungern under andra halvan av juni, flyttat till oktober. Junior-VM i orientering i Turkiet ligger däremot kvar på sina datum i månadsskiftet juni/juli, tills vidare (nya besked väntas närmaste månaden). Veteran-VM och student-VM är ju inställt sedan tidigare.
Dessutom ställdes världens största orienteringsstafett, Jukolakavlen, in i dag – men arrangörerna ser det som att man flytta alla kommande Jukolakavlar ett år in i framtiden eftersom arrangörsorterna skjuts framåt. Hur som helst blir det ingen tävling i år och ”bara” en nästa år, så ett år försvinner ur historiken.
– Tråkigt men förståeligt beslut att mycket skjuts upp eller ställs in. Nu vet vi att det på seniorsidan max rör sig om ett VM i höst och ett eventuellt Euromeeting i Tjeckien som förberedelse för VM 2021. Nu kan vi planera efter det, även om vi såklart behöver vara fortsatt flexibla. Vi inväntar datum för VM och ska sedan få till bra uttagningstävlingar och förberedelser, säger förbundskapten Håkan Carlsson till Svenska orienteringsförbundets hemsida.
På hemmaplan är ju premiären i elitserien, Swedish league, inställd liksom Tiomila, och SM i ultralångdistans och nattorientering uppskjutet. Det är väl bara en tidsfråga innan man drar i nödbromsen kring O-ringen också.
Jag ska försöka få tag i både Martin Regborn (som sprungit sex raka VM) och Håkan Carlsson i morgon för att höra hur de hanterar den här mycket speciella situationen.
Extra tråkigt för oss i länet är att OK Milan tvingats ställa in sina sex första poängtävlingar. Ny preliminär start den 23 juni.

På löparfronten har i dag Hälleforsterrängen ställts in (inget hopp om nytt datum), vilket innebär att deltävling två (Startmilen), tre (Örebro AIK halvmarathon), fem (Kumla stadslopp), sex (Wedevågsloppet) och åtta (Hälleforsterrängen) i långloppscupen nu ställts in. Kvar under våren finns Nora marathon, som genomförts, och Rusakulan vertikal (22 april är deltävlingen i cupen, men den egna touren går också 20 och 24 april) samt korta terräng-DM som i år avgörs i Vretstorps IF:s regi (6 maj) som ännu inte kastat in handduken. Hälleforsterrängen skulle ha avgjorts den 9 maj, och samma dag skulle den gemytliga lilla tävlingen Svillingeruset ha sprungits, men även den är nu inställd.
Inställda är också terrängserien i Glanshammar, som skulle ha startat nästa tisdag och löpt över fem veckor, och dessutom är de fyra vårjoggarna i Hällefors inställda (fem kilometer utan tidtagning varje tisdag i maj).
Kilsbergen trailrun, som i år står utanför långloppscupen, avgörs inte förrän de 5 september men har beslutat sig för att tills vidare sätta ett anmälningstak på 300 löpare, utifall att det kommer ligga kvar restriktioner då. Annars kan fler anmäla sig senare.

Löp-, cykel- och orienteringstävlingar i länet som hittills ställts in på grund av coronapandemin:
14 mars: Örebro parkrun.
19 mars: Veteranorientering, deltävling ett (Örebro).
21 mars: Örebro parkrun.
22 mars: Varvetmilen.
26 mars: Veteranorientering, deltävling två (Askersund).
28 mars: Örebro parkrun.
28–29 mars: Marsspelen.
2 april: Veteranorientering, deltävling tre (Örebro).
4 april: Örebro parkrun.
4 april: Startmilen (långloppscupen).
4 april: Lanna night trail.
7 april: Glanshammar terrängserie, deltävling ett.
11 april: Örebro parkrun.
14 april: Glanshammar terrängserie, deltävling två.
15 april:
 Örebro AIK halvmarathon (långloppscupen).
16 april: Veteranorientering, deltävling fyra (Hallsberg).
18 april: Örebro parkrun.
18 april: Boforsloppet.
19 april: Letälvsträffen.
21 april:Glanshammar terrängserie, deltävling tre.
21 april:
OK Milans poängtävling, deltävling ett (Lindesberg).
23 april: Veteranorientering, deltävling fem (Örebro).
25 april: Örebro parkrun.
25 april: Munkastigen trailrun.
25 april: Kumla stadslopp (långloppscupen).
25 april: Tisarträffen, dag ett.
26 april: Örebro crazy trailrun (Ullmax trailserie; flyttas till 4 oktober).
26 april: Tisarträffen, dag två.
27 april:
 Karlslundsvarvet.
28 april: Glanshammar terrängserie, deltävling fyra.
28 april:
OK Milans poängtävling, deltävling två (Nora).
2 maj:
 Wedevågsloppet (långloppscupen).
5 maj: Glanshammar terrängserie, deltävling fyra.
5 maj: Hällefors vårjogg, första veckan.
5 maj: OK Milans poängtävling, deltävling tre (Nora).
9 maj:
Hälleforsterrängen (långloppscupen).
9 maj: Svillingeruset.
9 maj:
 Närkekvartetten, dag ett.
10 maj: Närkekvartetten, dag två.
12 maj: Glanshammar terrängserie, deltävling fem.
12 maj:
Hällefors vårjogg, andra veckan.
12 maj:
OK Milans poängtävling, deltävling fyra (Nora).
16 maj: GIF-spelen.
16 maj:
 Närkekvartetten, dag tre.
17 maj: Närkekvartetten, dag fyra.
19 maj: Hällefors vårjogg, tredje veckan.
19 maj:
OK Milans poängtävling, deltävling fem (Nora).
22–24 maj: Vänern runt.
24 maj: Dovra trail (Ullmax trailserie; flyttas till 23 augusti).
26 maj: Gubbracet.
26 maj: Hällefors vårjogg, fjärde veckan.
26 maj:
 OK Milans poängtävling, deltävling sex (Nora).
27 maj: Vårruset Örebro.

Bloggcomeback efter tolv veckor – nu kör vi som vanligt igen!

Tolv veckor – 84 dagar (minus två dagars jobbinhopp för speedway, men ändå). Så lång semester har jag haft, så länge har den här bloggen varit död (med undantag för racerapporter från sommarens tre mållopp). Men nu kör vi igång igen. Onsdag morgon och tillbaka på jobbet, och från och med nu blir det precis som vanligt ett blogginlägg om dagen (det är i varje fall ambitionen).
Jag kan givetvis inte sammanfatta allt som hänt i konditionsidrottssvängen i länet under de veckor jag varit borta, så vi får ta det i väldigt grova drag och fokusera på de stora prestationerna. Här har ni dem. Hojta om jag missat något, jag finns som alltid på [email protected] och 073-038 94 00 (helst sms!).

** Emilia Fahlin har ju fortsatt leverera resultat av absolut toppresultat när hon fått chansen. Guld och silver på SM, det hade troligen blivit medalj (guld?) på EM om inte kedjan hade hängt sig i spurten (hon blev ändå 16:e!) och nu senast en helt sjuk svit med två andra- och en tredjeplats över tre etapper i världstourtävlingen Ladies tour of Norway, vilket gav en andraplats totalt i etapploppet och gav 208 världsrankningspoäng på ett bräde vilket skickade upp Fahlin från en historisk bra 65:e-plats på världsrankningen förra veckan till en 31:a-plats den här veckan, vilket ensamt gjorde att Sverige klättrade förbi Norge på nationsrankningen (som avgör antal startplatse på mästerskap) och nu liger på 19:e plats.

** Erik Anfält tog, vid 42 års ålder, sitt livs första SM-medalj när han sprang hem ett brons i Stockholm marathon, och såg efter en bra träningssommar (seger i Silverleden på en dag, bland annat) ut att kunna följa upp det med en placering i absolut toppen i Ultravasan i lördags, men halsont satte stopp för starten.

Stockholm Marathon 2018 den långa versionen. 5:a, 4:a och 5:a är de senaste tre årens SM-placeringar. Jag har med andra ord varit och nosat på pallen men inte nått ända fram. Åren går och kanske, med betoning på kanske, var det min sista chans i år att ta en SM-medalj. Har under ganska lång tid jobbat med målbilden hur jag under slutkilometrarna i årets lopp kommer känna mig sådär euforiskt stark och passera löpare på löpare. Mitt upplägg för årets mara fastslog jag helt ca 15 min före start efter ett kort snack med rutinerade @fredrikuhrbom. Frågan jag ställer till honom är hur mycket långsammare han tror man "bör" springa med tanke på värmen. Märker på Uhrbom att han faktiskt tänker svara riktigt seriöst 😃 – minst fem sekunder per kilometer i alla fall, svarar han. Bestämmer mig då för att runt 75 minuter får bli min rikttid för halvmara-passeringen. Starten går och som väntat öppnar de flesta av mina på pappret tuffaste konkurrenter ganska mycket snabbare än mig. Jag tycker värmen känns ännu värre än väntat men försöker intala mig att det känns lika illa för alla. Kilometrarna rullar ändå på och jag försöker ha mest fokus på att fylla på med så mycket vätska jag kan och hålla huvudet kallt. Halvmaran passerar jag på 1.15.27. Inser att vissa konkurrenter måste vara långt före då jag inte ens ser deras ryggar. Tvingar mig ändå att inte börja jaga än då risken för att "vägga" skulle vara uppenbar då. Har suverän langning (och pepp) under hela loppet. Sista langningen är planerad vid 36 km. Bestämmer mig för att springa med "handbromsen i" ända dit och sen hälla sista flaskan kallvatten över huvudet och dra en sista gel och trycka på precis allt jag har ända in i mål. Jag följer denna plan till 110 procent och det fokus och den kraft jag lyckas få ur mig sista dryga 6 km in mot mål känns smått overkliga. Strax före 40 km passeringen ropar någon i publiken att – ryggen du ser där långt bort är bronset. Det är NU och inte sen jag måste leverera mitt livs maraspurt. Vet inte riktigt hur det går till men jag lyckas hitta ytterligare en växel och varvet på Stockholm Stadion kommer jag aldrig glömma. #smbrons #stockholmmarathon #drömmarkannås 📸 stockholm marathon

A post shared by Erik Anfält (@runanfalt) on

När jag tog min efterlängtade SM-medalj på Stockholm Marathon tidigare i somras trodde jag att jag skulle få lite svårt att hitta motivation till en ny hårdsatsning (i alla fall tätt inpå). Men bara några dagar efter Stockholm hade jag hittat en enorm motivation och drivkraft att på ett mycket seriöst sätt ta mig an en ny utmaning. Ultravasan 90. Har tränat mer och längre pass än någonsin allt med fokus att stå på startlinjen i Sälen i mitt livs form. Många pass har varit enormt tuffa att genomföra men jag har genomfört dem ändå och egentligen har allt gått enligt plan vecka för vecka ända fram till igår då jag vaknade med en väldigt ond hals. Även om jag redan då insåg att "loppet var kört" hoppades jag på en mirakelnatt och att jag skulle vakna upp idag med markant bättre känsla. Men halsen känns snarare sämre idag än igår så min i särklass tyngsta DNS är ett faktum. Det blir inget lopp för mig på lördag. Hur det hade gått om jag hade kommit till start är omöjligt att veta. Det som grämer mig mest är att jag aldrig får veta hur långt min satsning hade nått. Men, det är ingen som har dött, det handlar om löpning, så det är bara att bryta ihop, bli frisk och förhoppningsvis orka hitta ny motivation… 📸Marathon.se

A post shared by Erik Anfält (@runanfalt) on

** Garphyttans Marcus Jansson (andrasträckan) och Hagabys i sommar mästerskapsdebuterande Viktor Larsson (sistasträckan) utgjorde två tredjedelar av det svenska lag som tog en historisk VM-medalj i stafett vid mountainbikeorienterings-VM i Österrike, ett silver bara nio sekunder bakom Ryssland. På de individuella distanserna hade Viktor placeringsraden 26-18-11-18 och Marcus 20-13-19-diskad i masstart, medeldistans, långdistans och sprint. På EM en månad tidigare, i Ungern, tog Marcus bästa placeringen med en sjätteplats i långdistans. Larsson har varit urstark på hojen den här säsongen och tog guld, silver och silver under SM-helgen i Falun, i sprint, lång- och medeldistans. Jansson, som dominerat de senaste åren, fick ”nöja sig” med dubbla guld i lång- och medeldistans. Karlskogingen Erica Olsson var också med på VM och EM, i juniorklass, och nådde som bäst en tiondeplats i EM-sprinten.

** Martin Regborn var bara nio sekunder från medalj när han blev åtta i VM-springen i Lettland, men fick veckan efter nöja sig med en 18:e-plats på långdistansen, vilket han inte var helt nöjd med. ”Loppet som jag tränat för hela året och så känns kroppen som ett blysänke andra halvan av banan… Helt OK tekniskt genomförande om man ska se något positivt”, skriver han på instagram. Regborn har också hunnit ta SM-silver i sprint (Josefin Tjernlund, Tisaren, var sexa, och sprang därtill slutsträckan i det Tisarenlag som blev femma i sprintstafetten).

** OK Tisarens Simone Niggli, världens bästa orienterare genom tiderna men numera 40 år och ”motionär” vann O-ringens elitklass med 6,5 minuters marginal. Lilian Forsgren och Josefin Tjernlund blev sexa och sjua. Filip Dahlgren gjorde sitt starkaste resultat på flera år med en femteplats totalt. Martin Regborn gjorde ett gästspel på sprintetappen och tog en andraplats.

Trevlig vecka i Örnsköldsvik som resulterade i en 5:e plats på O-ringen! Det var inte igår! Någon slags comeback även om det är en bra bit kvar till den nivån jag vill vara på. Trött blev jag i alla fall! Fick damma av sprintlinnet också! Förutom generalrepetitionen på Skärgårdssprinten veckan före så var senast det begav sig i Borås 2015. Man blir bra på det man tränar osv. Veckan innehöll även mental träning i form av minigolf där jag blev utpsykad och utklassad. Det hela avslutades med en punktering och ett 5h ofrivilligt stopp i Sundsvall på hemvägen. Foto: 2. Sven Alexandersson 3. Stefan Månsson #hagabygoiforebro #hagabygoif #kilsbergspower #likegrizzly #bambambam #somettjävlamotionär #oringen2018 #minigolf #bangolf #besserwisser #htfu

A post shared by Filip Dahlgren (@filipda88) on

** Matthias Wengelin tog en sjundeplats i sin gamla paraddisciplin sprint på EM i Österrike, och följde upp med en 37:e-plats (när EM gick vidare i Glasgow) efter att ha fått starta längst bak i klungan i OS-disciplinen crosscountry.  I Cykelvasan krigade mountainbikecyklisten från Örebro hem en femteplats.

** Jacob Ahlsson har tagit sitt livs hittills fetaste placering med en tredjeplats i ett kermesselopp i Belgien, och det efter att ha blivit åtta och tia i tävlingarna dagarna före. Lillebror Jonathan tog SM-silver (i P16-klassen) på linje och SM-brons i tempo.

** Johan Eriksson, 49, från Kopparberg blev elva i Ultravasan och satte snabbaste totaltiden genom tiderna i Vasaloppstrippeln, det skrev jag en artikel om (på semestern) i måndags. KFUM Örebros Linus Rosdal blev tvåa i Ultravasan 45, loppet som Anfält vann i fjol, på den tredje snabbaste tiden i loppets historia (bara bakom segraren David Nilsson och Anfälts segertid från i fjol), före löpare som Elov Olsson.

** I långloppscupen har det dunkats av inte mindre än nio deltävlingar, varav tre DM. Liduina van Sitteren var mest framgångsrik med ett DM-guld (maraton) och två silver, mest notabelt kanske att hon senare samma dag som hon totalvann Viby marathon (snabbare än alla herrar) åkte till Rudskoga och vann Jordgubbslunkens sexkilometersklass också … Karin Forsberg har gjort comeback i löparspåren och sprang hem 10 000-metersguldet på finfina 38.33 medan Josefin Tjernlund tog guldet på halva distansen med 17.58. Rodney Hundermark (maraton), Andreas Ingberg (10 000 meter) och William Wickholm (5 000) tog gulden på herrsidan där det blev nio olika medaljörer. van Sitteren vann också Rallarrundan och Dalenrundan, medan Forsberg plockade förstaplatser i Lindesjönloppet och Fröviloppet. Josefin Gerdevåg, som tävlat rätt sparsamt, vann Semesterhalvmaran. På herrsidan fortsatte trenden med olika segrare: Per Arvidsson vann Rallarrundan, Heshlu Andemarim tog hem Lindesjönloppet, Adam Gillman var först i mål i Fröviloppet, Alexander Söderberg var snabbast i Semesterhalvmaran (men Andemariam fick toppoängen i cupen eftersom Söderberg springer för Stockholmsklubben Spårvägen) och Cimmie Wignell segrade i Dalenrundan (i Stripastafetten dominerade IF Start på både herr- och damsidan. Sammantaget gör det att van Sitteren har en rätt betryggande ledning i långloppscupens sammandrag, såvida inte Gerdevåg eller Forsberg börjar springa fler lopp i höst. Maria Eriksson är förvisso bara en poäng bakom i sammandraget, men har redan slagit i taget för hur många tävlingar som får räknas med van Sitteren har en kvar. På herrsidan leder Arvidsson med hela 20 poäng, men där är läget omvänt; den lednignen är inte alls säker eftersom få av löparna bakom ännu nåt upp i lika många tävlingar som honom. Om till exempel Andreas Ingberg, Jack Karlsson eller Andemariam, som båda varit snabbare än Arvidsson i år, springer fler tävlingar i höst kan de nå ifatt. Utanför cupen vann Kevin Henriksson och Anne Ellström Semestermilen medan Maja Blom och Johan Fagerberg tog hem Svartåloppet.

** Karin Forsberg (guld 5 000 och 10 000 meter i K35), Marie Dasler (guld 5 000 och 10 000 meter, K50), Maria Eriksson (guld 10 000 meter, silver 5 000 meter i K40) och Jan Myrtorp (brons 800 meter i M75) tog medaljer på veteran-SM, Wilhelm Bergentz (guld 3000 meter, silver 1 500 meter i P16), Noha Olsson (brons 1 500 meter i P16) och Henrik Franzén (brons 1 500 meter hinder i P15) gjorde detsamma i ungdoms-SM. Dasler tog dessutom SM-guld och Eriksson brons i sina åldersklasser i SM-milen, där även Susanne Malmqvist tog ett veteran-SM-guld, i K65.

** Rebecka Nylin, Johan Aronsson och lagen Josefine Wallenhammar/Eva Gustafsson (Hagaby) och Jakob Attås/Gustav Hindér blev distriktsmästare i sprintorientering i Nora. Maja Alm och Emil Svensk vann världsrankningstävlingen Örebro City Sprint där Filip Jacobsson (sjua) och Josefin Tjernlund (åtta) blev bästa länslöpare. Svenska landslaget med Lina Strand, Gustav Bergman, Jonas Leandersson och Karolin Ohlsson vann mixedsprintstafetten.

** I Milans poängtävlingar har Magnus Palm, Jakob Wallenhammar, Ludwig Ljungqvist, Filip Jacobsson (två tisdagar i rad) och nu senast i går kväll Oskar Eklöf, men Calle Olsson tog hem totalsegern (i huvudklassen var han den enda som sprang alla deltävlingarna, men det var inte avgörande eftersom bara de sex bästa resultaten räknas) med ynka 32 poäng (motsvarande 32 sekunder i någon av alla tävlingar) ned till tvåan Oskar Arlebo efter att ha tagit en andraplats, en sekund bakom Eklöf. Olsson var trea inför finalen, men tog sig alltså hela vägen upp till förstaplatsen. Evelina Ericsson blev bästa dam (det är mixedklass) med en 13:e-plats.

** Karl-Johan Danielsson och Annie Thorén vann Örebro triathlon, hemmalöparen Sara Jakobsson tog hem sprintklassen.

** Lagen Karin Strömdahl/Katrin Björklund, Christer Ericsson/William Blomström och Sandra Lundqvist/Fredrik Sundberg vann multisporttävlingen Örebroloppet, medan Per Eklöf blev först ut som segrare i den nya soloklassen (enda kvinnan som körde solo bröt).

** Stockholmaren Pär Bjelkmar krossade banrekorden varje dag under Bergslagsleden på fem dagar och satte ett totalt rekord med runt sex timmar.

** Själv har jag sprungit Niesen treppen lauf, Gallaberget trailrun, Jordgubbslunken, Hyttloppet, Mörksuggenjakten trail, Mora trail, Lurs backyard ultra, Skövde ultrafestival backyard ultra, Kloten–Nyberget och Ultravasan under den här tolvveckorssemestern (plus att jag hojat Cykelvasan). I juli blev det faktiskt över 31 tävlingsmil i löparskorna …

Regborn tvåa i världscupen inför finalen – har avgörandet i egna händer

Martin Regborns världscupsuccé fortsätter. Den mäktiga placeringsraden 4–1–8 (efter att ha tagit fel karta vid kartbytet och tvingats springa följa John-orientering)–7–9–4–4, där de avslutande fjärdeplatserna är från fredagens medeldistans och söndagens sprint i Lettland, gör att Örebroorienteraren nu återtagit andraplatsen i den sammanlagda världscupen, och att han 33 poäng bakom ledande ex-Tisaren-löparen Matthias Kyburz, Schweiz, har allt i egna händer inför finalen i just Schweiz 29–30 september (två segrar där skulle ge Regborn 200 poäng, med Kyburz då inte ens skulle behålla sin ledning om han plockade hem två andraplatser eftersom de ”bara” skulle ge 160 poäng). Fyra topp fyra-placeringar och sju topp tio-placeringar skvallrar en hel del om vilken nästan unik lägstanivå Regborn haft i förhållande till resten av världseliten den här säsongen (det är egentligen bara tillfälligheter som gjort att han tvingats lämna både VM och world games medaljlös) – och även den förra då han tog topp tio-placeringar i sex av sju världscuplopp (totalt alltså topp tio i 13 av sin 14 senaste världscupstarter efter att dessförinnan aldrig ha varit bättre än 15:e. I helgen var Regborn bara tre sekunder från pallen i medeldistansen och bara 18 sekunder från segern i sprinten (där han inledde söndagen med att vinna sitt kvalheat). Därtill växlade han som fyra, i tätklungan, i lördagens stafett.
Även Tisarens Josefin Tjernlund bjöd på dubbla styrkebesked i helgen, med en fjärdeplats i stafetten (där hon förde upp Sveriges tredjelag från 18:e till åttonde plats genom att notera tredje bästa tid på andrasträckan efter en mindre lyckad inledningssträcka av klubbkompisen Lilian Forsgren; Karolin Ohlsson tog sedan laget i mål) och en finfin niondeplats i söndagens sprint, Tjernlunds överlägset bästa individuella världscupplacering i karriären (tidigare hade hon som bäst varit 25:a), vilken lyfte henne till en 39:e-plats i sammanlagda världscupen (Forsgren, som var 21:a på söndagen, är 32:a där, elva poäng före). Tjernlund var bara 21 sekunder från andraplatsen i en mycket tajt sprint.

På hemmaplan var det Golden weekend i Köping som gällde för orienterarna, och där tog Tisarens euromeetingladdande Daniel Attås en dubbelseger i herrklassen, 39 sekunder före Hagabys Viktor Larsson i lördagens medeldistans och 1.32 före klubbkompisen Johan Aronsson i söndagens lopp över samma distans. Milans Josefin Erlandsson var trea på lördagen men bärgade segern före Rebecka Nylin (som sprang Östansjöloppet på lördagen) på söndagen. Korpen, världens äldsta årligen återkommande orienteringstävling, lockade 117 löpare till Nora i sin 83:e inkarnation. KFUM Örebro-löparen Jonatan Gustafsson var starkaste av de som valde att kuta längsta klassen.

Per Sjögren fortsätter visa grym form, och i friidrotts-SM i Helsingborg dundrade den mångsidige löparen (eller konditionsidrottaren, ska man väl skriva) till med länets snabbaste veterantider genom alla tider på både 5 000 och 10 000 meter. Och därtill personligt rekord på 10 000, 38 år gammal (det ska sägas att Sjögren tidigare under karriären prioriterade medeldistans). I fredagens final på 10 000 meter blev han tia på 30.48,70 (hans första lopp under 31), och på söndagen dundrade han till med 14.41,79 över halva distansen. En tid som förmodligen kunde varit ännu bättre om Sjögren fått gå i A-finalen, men trots fredagens tiondeplats seedades han in i B-heatet där han fick göra jobbet själv framme i täten. Segern där gav ännu en tiondeplats totalt (sedan Napoleon Salomon i A-heatet diskats). Lisa Bergdahl blev tolva i damernas 5 000-meterslopp på 17.35,86. Skadeförföljde Tim Sundström kom aldrig till start på 1 500 meter.

I mountainbikeorienterings-VM nådde Garphyttans Marcus Jansson i fredags till slut sitt stora mål att ta en individuell topp tio-placering, och som han gjorde det: Över en två timmar lång långdistans var han bara fyra minuter från medalj på sin tiondeplats. När VM på lördagen avslutades med sprint fick han däremot nöja sig med en 40:e-plats. Karlskogingen Erica Olsson avslutade VM med en 22:a- och en 26:e-plats i juniorklassen, där hon har tre år kvar.

Maria Eriksson följde upp sina dubbla medaljer från veteran-SM i friidrott förra helgen med ett brons i K40-klassen när veteran-SM i halvmaraton avgjordes i samband med Mariestadsloppet. IF Start-löparen avverkade de 21,1 kilometerna på 1.37.23. Kumlas Åsa Höög fick kliva hela vägen upp på prispallen efter seger i K45-klassen på 1.25.47, medan Starts Elias Zika blev fyra i M35.

I Alliansloppet, ett av säsongens största rullskidrace, lämnade Bob Impola återbud till start, men Karlslundskollegan Maria Gräfnings visade imponerande styrka när hon gick med i en tätgrupp med åkare som Britta Joansson Norgren, Katerina Smutna och Laila Kveli. Och faktum är att Gräfnings höll sig före både Kveli och Britta i spurten efter 48 kilometer, men fick se sig slagen av Maja Dahlqvist, Maria Nordström och Smutna, åtta sekunder bakom efter två timmars stakning.

Östansjöloppet var något åderlåtet av torsdagens BlodomloppetI men Liduina van Sitteren sprang båda (trea i Örebro, etta i Östansjö) och gjorde vad hon kunde för att hålla liv i sammandraget i långloppscupen, där hon fortfarande har en teoretisk möjlighet att nå ikapp Mikaela Kemppi. van Sitteren avverkade de tio kilometerna stig med individuell start på 40.59, och var med det nästan fyra minuter snabbare än tvåan Rebecka Nylin. På herrsidan stärkte Per Arvidsson sin tredjeplats i cupen genom att vara snabbast av alla på 36.12, närmast före IF Start-junioren Mohamed Hassan på 37.23.

De riktiga snabblöparna saknades även i Örebro parkrun, vars 20:e upplaga lockade 40 löpare där Elin Winblad (20.34) och Anton Calmerfalk (18.50) noterade de snabbaste tiderna runt de fem kilometerna.

Beata Falk, den gamla juniorvärldsmästaren i orientering, visade att löpformen alltjämt är god när hon sprang hem Sälen fjällmaraton på 3.42.52, med dryga minutens marginal till tvåan Åsa Eriksson.

Och Matthias Wengelin fick lite revansch för senaste tidens strul när han tog hem Billingeloppet XC, en deltävling i Västgötacupen. Någon resultatlista från tävlingen har jag däremot inte lyckats hitta ännu.

Helgens höjdare

1. Världscupen i orientering och VM i mountainbikeorientering
I Lettland står medeldistans, stafett och sprint på programmet för världscuptvåan Martin Regborn, Tisarduon Lilian Forsgren (bara sprint) och Josefin Tjernlund och de andra i världscpen i orientering, och en bit söderut, i Litauen, avslutas VM i mountainbikeorientering för Garphyttans Marcus Jansson och karlskogingen Erica Olsson med långdistans i dag, fredag, och sprint i morgon, lördag.

2. Friidrotts-SM
I sprint och hopp kan länet håva in ett gäng medaljer när årets friidrotts-SM avgörs i Helsingborg med start i dag. På medel- och långdistans finns inte riktigt de förutsättningarna. Men Tim Sundström, som varit rejält skadedrabbad i år, är först ut och springer 1 500-metersförsök 15.00 i eftermiddag, och 18.10 i kväll springer Per Sjögren 10 000 meter, måhända med Erik Anfälts distriktsrekord för H35-löpare, 31.44,37, på näthinnan. På lördagen är det eventuell 1 500-metersfinal för Sundström, och på söndag springer både Sjögren och Lisa Bergdahl 5 000 meter.

3. Östansjöloppet
Långloppscupen enda tävling med individuell start börjar bli något av en klassiker nu när det är inne på sitt 14:e år. En finfin miltävling på stigar. Många verkar ha valt att springa Blodomloppet i går i stället, men några starka namn finns ändå i startlistan; som Liduina van Sitteren (trea i Blodomloppet i går, tvåa i långloppscupen), orienteraren Rebecka Nylin, Johan Ingjald, Dan Bäck och Henrik Eknor. Men man vet ju aldrig vilka som kommer och efteranmäler sig …

Emilia Fahlin hemma – för att ”springa” Blodomloppet: ”Risk att tävlingshornen kommer fram”

Emilia Fahlin har ju, efter en på grund av sjukdomar till stora delar förstörd vår och försommar, kommit igång och toppresterat senaste månaden (i BeNe Ladies Tour, EM, Vårgårda GP och Ladies tour of Norway) och om allt det, och kommande uppdrag, passade jag på att snacka med henne om tidigare i dag. Det kommer i en pluslåst intervju på na.se under de närmaste dagarna. Men redan i morgon gör Fahlin sitt nästa lopp – och det med löparskor på fötterna. Fahlin är nämligen ”lokal ambassadör” för Blodomloppet (i fjol var det Martin Stenmarck), som firar 20-årsjubileum i Örebro i morgon. Det innebär att hon kommer vara på plats och prata och skriva autografer – och själv delta i femkilometersloppet.

– Jag blev tillfrågad tidigt i vintras, och tyckte att det var kul att bli påtänkt. Och jag visste att jag skulle vara hemma under den perioden, mellan Norge och Holland, så det passade bra. Blodomloppet har ju hållit på i så många år och är för en så bra sak (loppet uppmuntrar till blodgivande), så känner de att jag kan göra någonting för att bidra vill jag givetvis hjälpa till, säger Fahlin till Konditionsbloggen.
Hur hårt kommer du springa?
– Jag var ambitiös först och tänkte springa tiokilometersloppet, men sedan kom verkligheten i kapp mig. Jag insåg att Holland ligger så nära (Boels rentals tour drar igång på måndag), och jag har inte kört någon löpning, så risken är att jag inte kan cykla nästa vecka om jag går på för hårt (skratt). Så jag kommer nog jogga runt femkilometaren. Risken är att tävlingshornen kommer fram, men jag får försöka tagga ned.
Cyklister är inte så mycket för att springa generellt sett, va?
– Nja (skratt). Norskorna brukar gilla löpning, de tycker att det är bra som nedvarvning. Men jag tycker att det sätter sig i musklerna. Jag tycker det är slitigt att göra det under säsong. Jag har sprungit lite på vintrarna förut, det är ju enkelt att komma ut och köra. Men det är inte som cykel, det går ju inte att vila i nedförsbackarna …

Per Sjögren vann herrarnas femkilometersklass på 16.14 förra året, men står i år över Blodomloppet eftersom han laddar för friidrotts-SM i helgen. Inte heller damsegraren på distansen, Cecilia Svedin, verkar komma till start. Och den ende topp fem-löparna från fjolårets tiokilometerslopp jag hittar i startlistan är damfemman Ingrid Ziegler, som kutade på 41.11 då (och blev femma). Vilka som kommer till start är jag däremot sämre påläst om, eftersom det är svårt att hitta bland de 4 725 anmälda, men Josefin Gerdevåg är i varje fall anmäld och får givetvis räknas som förhandsfavorit.

Stafetterna i mountainbikeorienterings-VM? Tja, Sverige blev åtta på damsidan och nia på herrsidan. På damerna var Erica Olsson, karlskogingen som har tre år kvar som junior, ankare i seniorlaget, och försvarade den tiondeplacering som Nadia Larsson och Sara Forsgren fört henne till (men väl i mål räknades Finlands och Rysslands andralag bort, varför det slutgiltiga resultatet blev en åttondeplats). Garphyttans Marcus Jansson körde andrasträckan för Sveriges herrlag, och förde via femte bästa sträcktid upp Sverige från 14:e till åttonde plats (Linus Karlsson Mood tappade över fem minuter på täten på förstasträckan), Marcus Wadell på tredje tappade sedan till elfte plats innan andralagen räknades bort. I morgon är det vilodag.

I går var det förresten säsongens näst sista deltävling i Närkeserien i mountainbike, i Lindesberg, och NA var på plats (läs en pluslåst artikel med massor av bilder här). Någon resultatlista har jag däremot inte sätt än.