Regborn om EM-fiaskot (jättebom och matförgiftning), Forsgren hemma på pallen – och ny jättetävling i Askersund

Martin Regborn har kommit hem och laddat upp sin träningsdagbok efter Europamästerskapet i Schweiz förra veckan, som inte alls blev vad Örebroorienteraren hade önskat sig eller vad vi som ser på utifrån hade trott, inte minst med tanke på att han var trea–fyra–fyra på EM för två år sedan och sedan tagit stora kliv framåt. I träningsdagboken ger han som vanligt en fascinerande inblick. Om den inledande sprinten, en 16:e-plats som skulle visa sig bli hans bästa resultat under hela veckan, skriver han att han är ”riktigt missnöjd” efter ”två större misstag och inte 100 procent flyt i övrigt heller”. Den spektakulära femminutersbommen i medeldistanskvalet, som kostade en given finalplats och medaljchans, beskriver han med orden ”en sekunds slarv med utgångsriktning från kontroll”, ”kan bara skratta åt eländet”. Och någon riktig chans till revansch blev det sedan aldrig, för av noteringarna att döma drabbads Regborn sedan av matförgiftning, blev först isolerad och sedan svag och orkeslös av sviterna. På lördagen, tre dagar efter matförgiftningen slog till, fick han springa andrasträckan för svenska förstalaget i stafetten, men fick gå ut 3,5 minuter bakom täten. ”I en stafett på den här nivån är det i princip ointagligt, så var ingen mening att hetsa. Sprang runt i hyfsat hårt tempo. Kändes jobbigt ändå. Inte helt frisk än jag heller”, skriver Regborn. Och på söndagen avslutade han med en långdistans som 25:a (samma placering som Sverige fick i stafetten): ”Inte helt fyllda energinivåer i kroppen än efter matförgiftningen tidigare i veckan. Så blev en tung dag i skogen. Kämpade på ändå så gott det gick. Surt på bra form. Bara hem och försöka återhämta sig nu.”
Och i går kväll började den återhämtningen, eller vad man nu ska kalla det, när han gjorde ett ”lugnt distans-pass” i Milans tredje poängorientering för året, som avgjordes i skogarna mellan Gyttorp och Dalkarlsberg. Det gav en tiondeplats, 12,5 minuter bakom klubbkompisen och tidigare VM-tian Filip Dahlgren, som sprang sin första Milans för året. KFUM Örebros Calle Olsson har sprungit alla tre, och toppar alltjämt sammandraget. Hemmalöpare Saga Sander var bästa dam i går (det är mixedklass), men Linköpings Elisabeth Ahlgren ligger bäst till i sammandraget.

Hallsbergsorienteraren Lilian Forsgren, som ju också sprang EM, bor i Göteborg och valde därför Trailvarvet, Göteborgsvarvets terrängtävling, framför Milans i går, och sprang hem en tredjeplats bara tre dagar efter att hon sprang stafetten i Schweiz. Forsgren var knapp ttvå minuter bakom segrande finskan Anna Närhi över 11,5 kilometer.

En helt annan grej: I morse fick jag syn på en halvsidesannons i en annonsbilaga till NA:s papperstidning, inför Askersund outdoor festival nästa helg. Där framgår att festivalen nästa år kommer att arrangera en jättestor multisporttävling under namnet Ekololoppet multisport 2019. ”Loppet planeras till 12–15 mil i området kring norra Vättern och sammanbinder Tiveden, Motala och Askersund. Tävlingen är tänkt för lag om 2–4 deltagare” och ska innehålla ”vandring, paddling och cykel”, skriver arrangörerna och initiativtagaren Michael Malmberg säger i annonsen att det både blir en tävlingsklass för extremsportare och en motions-/upplevelseklass för friluftsmänniskor: ”De som vill tävla får en rejäl utmaning och de som vill hålla ett lugnare tempo och njuta mer får sitt.” Det hintas också om ett testlopp nästa helg, ”ett pilotprojekt med målgång under lördag 26 maj”.

Örebroloppet startar individuella klasser 2018: ”Lättare skaka fram en kajak än en partner”

Fick tag i både Daniel Sörling och Erik Höglund i går eftermiddag, apropå gårdagens blogginlägg, och i den här pluslåsta artikeln på na.se berättar de om varför Kilsbergen trailrun och Bergslagsleden ultra nu går skilda vägar, och om de storslagna planerna som båda loppen har inför framtiden (KT kommer drivas av AH Event och arrangera både femkilometerslopp och barnlopp 2018, och BLU ska arrangeras av Nature Running och där blir 2018 sista året med det nuvarande konceptet; 2019 kan det bli längre distans eller ett etapplopp eller så – KT kommer bli kvar i långloppscupen och BLU är kvar i Peppes trailruncup).
Men Sörling bjöd på ännu en nyhet under samtalet, som inte blev med i den artikeln: AH Event arrangerar ju även multisporttävlingen Örebroloppet (tävlingen som fram till 2015 hette KFUM Multisport och som arrangerats åtminstone sedan 2001), som 2018 för första gången kommer att ha soloklasser för herrar och damer (men de tre ordinarie klasserna för tvåmannalag – herr, dam och mixed – kommer att finnas kvar och alltjämt vara huvudnumret).
– Många har lättare att skaka fram en kajak än en partner att köra med. Frågan har kommit under åren, och nu tycker vi att det är dags att öppna för en singelklass även om vi gillar idén att det ska vara en lagtävling först och främst. Vi ökade antalet deltagare från 2016 till 2017, och med rätt marknadsföring hoppas vi nå ut till ännu fler, säger Sörling om tävlingen som precis som vanligt arrangeras vid Hästhagen/Karlslund i Örebro och 2018 avgörs den 10 juni.

Jag har även försökt forska vidare lite i det här med Bellmanstafetten i Örebro, och jag hittade då den här artikeln från Runners World. Efter 32 år ”bara” på Djurgården i Stockholm kommer stafetten att knoppas av med lopp i ytterligare fyra–fem städer 2018, däribland alltså Örebro som får sin tävling den 5 september. Det handlar enligt artikeln om att ”utveckla Sveriges största serie av företagsevenemang med idrottsfokus” för att skapa ett överskott som kan skänkas till FN:s barnfond Unicef.
– Den nationella expansionen kommer att ge oss ännu bättre möjligheter att både stödja Unicef och öka omfattningen av övriga positiva värden, säger Daniel Almgren, vd för arrangören Marathongruppen, till Runners world.
Loppet ska tydligen arrangeras i samarbete med någon lokal klubb, förmodligen på samma sätt som KFUM Örebro, IF Start och Örebro AIK är med och samarrangerar Vårruset, Blodomloppet respektive Varvetmilen.

Örebroaren fyra i multisport-EM – tappade bronset på avslutande cyklingen

Senast jag skrev om Cecilia Jessen här på bloggen var i oktober 2015, när hon tävlade i triathlon på militär-OS i Sydkorea efter att några månader tidigare ha tagit veteran-VM-guld i sporten. Men i veckan dök plötsligt den 31-åriga örebroaren åter upp i Konditionsbloggens tipskorg – men nu efter en fjärdeplats i multisporttävlingen Åre extreme challenge som avgjordes i helgen och som i år dubblerade som EM i soloklassen för både herrar och damer (men det var bara på papperet det var ett Europamästerskap, det kom i princip bara svenskar till start). Jessen låg på en pallplats fyra timmar in i tävlingen när kajaken och löpningen var avklarad, men fick till slut se sig passerad av Marie Krysander i mountainbiken och var 1,5 minuter från bronsmedaljen i mål efter drygt sex timmars tävling med 25 kilometer kajak (inklusive två lyft), 15 kilometer löpning över Åreskutans topp och 31 kilometer mountainbike. Malin Hjalmarsson var överlägsen, tog guldet med över tolv minuters marginal före Josefina VIkberg (och över 21 minuter före Jessen).

Cecilia Jessen på väg upp på toppen av Åreskutan. Foto: Bilden tillhandahållen av Christian Ericsson, Försvarsmakten, men jag misstänker att det är någon tävlingsfotograf som tagit den med tanke på vattenstämpeln.

Onsdagen gick annars i rullskidåkningens tecken: I Borås avgjordes SM i sprint (där Filip Danielsson tog sig till kvartsfinal), och själv var jag på plats på säsongens fjärde deltävling av Moto tour (som jag fick lära mig att det från och med i år heter, sponsornamnet Eagle finns inte längre kvar), en backsprint strax öster om Ekeby-Almby. Ett reportage med många bilder därifrån kommer på na.se (pluslåst) 5.00 i morgon bitti.
Resultaten redan nu: Robert Brundin för första gången i år fick stryk. Trots seger i prolog, kvartsifnal och semifinal fick han till slut ge sig mot Daniel Olsson. Olivia Hansson var återigen ensam dam till start, var tia i prologen men förlorade en spurtstrid om andraplatsen i sin kvartsfinal och fick nöja sig med en plats i C-finalen, som hon sopade hem rätt lätt.

Fahlin bakom stallets viktiga seger – och själv tog jag femte raka …

På sista dagen slog de till, Wiggle-High5 i Women’s tour. Emilia Fahlins brittiska proffsstall hade ju som mål att ta minst en etappseger i världstouretapploppet på hemmaplan, och den kom på den mest prestigefyllda etappen: Det avslutande varvloppet inne i centrala London. Belgiska spurtaren Jolien D’hoore var först över linjen, men det var i allra högsta grad en lagseger där Fahlin och och Giorgia Bronzini var med allra längst fram och hjälpte D’hoore fram i spurten (Bronzini rullade i mål som sjua i jätteklungan, Fahlin som 14:e). Audrey Cordon hade ju dessutom redan säkrat bergatröjan, så på det hela taget blev det väl en rätt bra vecka för stallet, och Fahlin verkar ju ha blivit bättre och bättre efter att ha varit långt efter på tre första etapperna men i tätklungan på de två sista. Nästa vecka väntar SM för Örebrocyklisten.

När vi ändå är inne på cykel så har jag förstås inte missat att Tjejvättern och Halvvättern avgjordes i helgen – men det är ju liksom Vätternrundan rena motionslopp utan resultatlistor, så de får ursäkta här på bloggen.

Mer intressant då att mountainbikecyklisten Fredrik Berg följde upp femteplatsen i Billingeracet med att bli sexa i Lida Loop, säsongens tredje deltävling i långloppscupen. ”Även om en topp fem-placering hade varit kul såklart så är jag väldigt nöjd med dagen och resultatet”, skriver han på sin blogg. Resultatet gör att han ligger trea i sammandraget. Axel Lindh har varit sjuk och kom inte till start, Matthias Wengelin bröt, och Marcus Jansson slutade på 15:e plats. Alexander Ehrlin blev tvåa i juniorklassen.

I Örebroloppet i multisport blev det hemmaseger i damklassen genom Emma Ardland och Anna Kero. Text och tv och bildextra från tävlingen finns i den här pluslåsta artikeln.

I sprint-DM i orientering tog Ellinor Eriksson och Oskar Andrén hem segrarna när länets fyra landslagslöpare uteblev. Eriksson vann med nästan minutstor marginal över Lovisa Persson och nästa 1,5 minuter före trean Elin Winblad medan Andrén bara var fyra sekunder före tvåan Viktor Larsson (men 46 före trean Erik Fernlund) över en väldigt lång sprint (20–21 minuters segrartider). Även sprintstafett-DM avgjordes under dagen, men arrangörerna verkar ha haft jätteproblem att få fram tider och det enda resultat jag hört ryktesvägen är att Viktor Larsson och Oskar Eklöf lär ha vunnit herrklassen. Eriksson och Persson känns ju oslagbara på damsidan, men där har jag inte hört något alls.

Erica Olsson var femma för andra dagen i rad i svenska mountainbikeorienteringscupen, och behåller därmed andraplatsen i sammandraget. I dag var det långdistans med masstart på programmet, och Olsson gick i mål 8,5 minuter bakom segrande Nadia Larsson.

Och så klämde Lisa Bergdahl, som redan gått under U22-EM-kvalgränsen på 10 000 meter, till med ett nytt toppresultat: 9.54,24 över 3 000 meter, vilket inte bara var personligt rekord och tävlingsrekord i Sävedalsspelen utan dessutom gör henne till Sverigetrea i år bakom Meraf Bahta och Isabelle Brauer.

Själv lyckades jag ta femte segern på fem försök i Degerforsklassikerns orienteringsmoment (den första upplagan arrangerades 2012; jag missade tävlingen 2014 på grund av utlandsresa). Att det berodde på utebliven konkurrens var lika sant den här gången som de tidigare åren (men man kan ju bara slå de som dyker upp, så att säga), och jag fick en bra genomkörare inför nästa helgs Örebro backyard ultra med 5,5 kilometer (enligt gps-klockan) väldigt lätt orientering på 28.56. Jag la väl bort runt 45 sekunder på att helt korkat springa åt fel håll vid två tillfällen, men annars gick jag rent. Bilder från tävlingen (bland annat en på min målstämpling och en annan på min återhämtning) finns här.

Konditionsbloggaren i mål (med buffen nyss avsliten) som segrare i Degerforsklassikerns orientering det här året också. Foto: Jonas Brännmyr

Helgens höjdare

1. Örebroloppet
Dags för årets största multisporttävling i Örebro län – som, med multisport mått mätt – är en riktigt sprint på mellan två och tre timmar med löpning, kajak, mountainbike och enklare orientering. Från i fjol minns jag allra bäst när Mats Carlberg satt och var sur på en gräsmatta efteråt, sedan hans lag med Pär Wedin tappat ledningen i herrklassen på den avslutande orienteringen, och fimpat två minuter mot segrande Erik Höglund och Hjalmar Hurtig. De sistnämnda är tillbaka för att försvara titeln i år, men Carlberg/Wedin finns inte bland de anmälda. Det gör däremot fjolårstreorna Oscar Andersson och Mathias Jansson, liksom en viss Johan Röjler som teamet upp sig med skridskoklubbkompisen Lars-Erik Larsson. På damsidan kommer varken ettan eller tvåan från fjolårets tävling till årets kubbning i omgivningarna runt Karlslund, men däremot det tredjeplacerade laget Zandra Olivecrona/Alexandra Gregorius (och de var bara 2,5 minuter från segern i fjol, så det är ett lag att räkna med). Likadant är läget i mixedklassen, där treorna (Lise-Lott Öberg/Per-Erik Modig) från i fjol är det bästa laget som återvänder på söndag.

2. Women’s tour
Av Emilia Fahlins instagram att döma (se nedan) trodde jag nästan att hon skulle kasta in handduken inför fredagens 151 kilometer långa etapp från Atherstone till Royal Leamington Spa, men i stället gjorde hon sin klart bästa dag hittills och satt med i tätklungan hela vägen in i mål samtidigt som hennes lagkompis Giorgia Bronzini spurtade in på fjärde plats och Audrey Cordon behöll bergatröjan. I helgen avslutas etapploppet med en etapp från Chesterfield till Derbyshire och ett varvlopp inne i centrala London. Polskan Katarzyna Niewiadoma leder alltjämt totalen efter att ha vunnit i ensam utbrytning på första etappen.

3. Närkespelen
Det avgörs inte alltför många arenatävlingar i friidrott i Örebro län under somrarna (till stor del på grund av att det saknas en arena i Örebro), men i helgen är det dags för Närkespelen på Transtensvallen i Hallsberg, och på grenprogrammet finns bland annat 3 000 meter för både herrar och damer med namn som Maria Eriksson och David Berg i startlistan. På ungdomssidan är det 800 meter som gäller med bland andra Wilhelm Bergentz och Klara Frih till start. Jonatan Gustafsson, Jack Karlsson och Alexander Larsson springer i stället stortävlingen SAYO i Sollentuna.

Bubblare: Jag ska förstås springa Degerforsklassikerns orientering på söndag (jag har vunnit den fyra av fem gånger den arrangerats; på tal om det har förresten resultaten från Gallaberget trailrun publicerats på nätet nu), men annars är helgens stora begivenhet i orienteringssvängen förstås DM i sprint och sprintstafett som båda avgörs i Arboga på söndag men där alla länets landslagslöpare saknas i startlistorna. Därtill är det ny deltävling i svenska cupen i mountainbikeorientering med sprint på lördag och masstart över långdistans på söndag och Erica Olsson anmäld. Däremot väljer Marcus Jansson, precis som vid tidigare programkrockar, att istället köra långloppscupen i mountainbike, där han som vanligt ställs mot bland andra Matthias Wengelin, Axel Lindh och Fredrik Berg i Lida Loop. Ja, och så är det SM i triathlon, olympisk distans, i Uppsala också, med Andres Avella i elitklassen och Örebro AIK-klubbkompisen Ezequiel Pablo Fernandez i H40-klassen (veteranklasserna har RM-status).

Förre Bik Karlskoga-spelaren 18:e i multisport-VM: ”Körde 50 knyck sovande”

Efter över 630 kilometer och nästan fyra dygn (för de två första lagen, över fyra dygn för de andra) är multisport-VM (eller VM i adventure race, som den längsta och mest krävande lagvarianten av multisport kallas) i mål i Australien. Och på startlinjen stod Fredrik Nylén – ni vet Karlskogasonen som efter en karriär som hockeyspelare i hockeyallsvenskan snubblade in på multisport, blev elitkonditionsidrottare och i vintras bland annat vann Ice race vintage på Hjälmaren och körde vintertriathlonvärldscupen i Kanada.
Nu var han med och grejade en 18:e-plats åt Karlstadbaserade laget Sweco Adventure, inte riktigt vad d ehoppats på, men som de själva skriver i sin racerapport (som för övrigt är väldigt genomarbetad och intressant; läs bland annat om hur Nylén ”körde [mountainbike i] 50 knyck sovande” efter att ha ”sopat tån i ett ostron eller en sten när vi gick i land och det blödde rejält”): ”Konkurrensen är numera väldigt hård. På ett VM är alla lag från hela världen med. I dag finns nog i alla fall 25 lag med kapacitet till en topp tio på ett VM. Så minsta misstag kostar.” Och några misstag blev det: ”Vi hade tidigt dragit på oss två timmars strafftid för att vi glömde ta med en GPS-tracker i ryggsäcken ut på en sträcka. Med den strafftiden borträknad fanns en tolfte plats inom räckhåll.”

På tal om lite vagt lokala idrottare har ni väl förresten inte missat att VM-silvermedaljören Maria Rydqvist, som till och från representerade Örebrobaserade långloppslaget Sysarb/Oneway/Team Skistart.com under tre säsonger, släppt en bok om ojämställdheten inom skidsporten, som ska bli mycket intressanta att läsa. Mer skidor, inför Bruksvallsloppet, blir det i morgon här på bloggen!

Som jag väl lite vagt spekulerade i häromdagen kom Louise Wiker inte med i första omgången av uttagna löpare till terräng-EM, trots lagguldet och individuella fjärdeplatsen i helgens NM. Men slutgiltiga EM-uttagningen är fortfarande två veckor borta.

Webb-tv: Här springer de in som segrare i Örebroloppet

Missade, oförklarligt nog, Örebroloppet när jag satte ihop helgens höjdare i går. Multisportloppet som ingår i Örebro xchallenge och som precis som vanligt avgjordes med löpning/mountainbike/kanot/lättare orientering i områdena runt Karlslund och Hästhagen på lördagen. För att väga upp för mitt misstag tog jag en sväng förbi före jobbet, och fick se en rafflande upplösning i herrklassen där Erik Höglund och Hjalmar Hurtig hade tagit en tidig ledning men jagades ned av Mats Carlberg (mr Moto Eagle Tour) och Pär Wedin under inledningen av den avslutande orienteringen.
Carlberg och Wedin gick ifrån i en 30-sekundersledning med bara kilometer kvar, men läste sedan fel på kartan, missade en bro, och brände 56 sekunder gentemot Höglund och Hurtig, vilket blev helt avgörande. När de väl hade tagit tillbaka ledningen utökade Höglund/Hurtig den till över två minuter, och efteråt satt Carlberg i gräset och svor långa ramsor.
– Det känns sjukt bra, sa Höglund i segerintervjun.
– Erik öppnade hårt, och sedan hängde jag på. Men löpningen kändes bra, och cyklingen kändes också bra. Där bytte vi, där var jag lite starkare, så då körde vi stenhårt. De (Carlberg/Wedin) låg och drog en lång bit och vi försökte bita i, men sedan var vi starka på slutet. En bra grej var att vi aldrig bytte skor, vi körde samma utrustning hela vägen och fick därför ett försprång på 20–30 sekunder ut på kanoten, berättade Hurtig.
– På avslutande orienteringen tog vi första kontrollen först, men de kom ikapp oss när vi bommade vägen dit, och så låg de 20–100 meter före oss hela vägen tills det var två–tre kontroller kvar då de gick fel och vi kunde gå om. Och då såg vi dem inte mer, sa Höglund.
Lisa Hällsten och Åsa Tobiasson var snabbaste damlag, Xara Sand och Marcus Jonsson vann mixedklassen. Bbild på herrsegrarna nedan (och en liten filmsnutt från målgången här).

Emilia Fahlin gjorde en urstark klungspurt och blev fyra i första etappen av Auensteiner Radsportage i stenhårt motstånd (precis som i Tour of Norway i fjol spurtade hon ned bland andra silver-Emma Johansson). Det har jag skrivit lite mer om här.

Och från gårdagens VM-tester i orientering kan man konstatera att Lilian Forsgrens sjätteplats var det stora glädjeämnet (men en sjätteplats ger ju knappast en VM-plats eftersom Sverige bara har tre platser dit). Martin Regborn missade en kontroll för andra tävlingen i rad (och sjätte gången på 15 år, enligt hans twitter, där han kallar det ”dålig ny ovana” men skriver att han hade ”bra känsla så länge det varade”). Regborn låg på 13:e plats efter 14 av 18 kontroller, men sprang förbi den 15:e. Filip Dahlgren kom inte till start.

Hjalmar Hurtig och Erik Höglund (med dottern Freja i famnen) vann Örebroloppet. Mobilfoto: Jonas Brännmyr
Hjalmar Hurtig och Erik Höglund (med dottern Freja i famnen) vann Örebroloppet. Mobilfoto: Jonas Brännmyr

Örebroloppet (nytt namn, gammalt lopp, anmälan öppen!)

Så här dagen före dopparedan passade Örebroloppet på att öppna anmälan (600 kronor per tvåmannalag). Örebroloppet, säger ni med en rynka mellan ögonbrynen. Jo, det är KFUM Örebro multisport sprint som bytt namn till det något klatschigare Örebroloppet (det måste vara en jävla skräll att just det namnet var ledigt, va?), men i övrigt kör på i samma stil som tidigare. En prestigefylld men samtidigt lekfull tävling med som den 11 juni 2016 inleds med tre kilometers löpning, följs av 16,5 kilometer mounatinbikecykling och fem kilometer löpning innan den avslutas med sex kilometer ”checkpointlöpning” (alltså enklare orientering) där det i damklassen bjöds rejäl dramatik ända in över mållinjen i år. Jag gillar för övrigt Örebroloppets slogan ”Upplev staden som den ska upplevas”.

Örebroloppet är för övrigt en av grenarna i Örebro Xchallange som är ”ett marknadsföringskoncept skapat av Örebrokompaniet”, alltså ett sätt för det kommunala bolaget att skapa lite extra uppmärksamhet kring en samling lokala tävlingar av mer utmanande karaktär, och därmed måhända i slutändan håva in lite extra turistpengar.
2015 ingick, förutom multisporten, också bland annat Örebro triathlon, Bergslagsleden ultra/Kilsbergen trailrun, Bergslagsloppet och Örebro actionrun. ”Det ser ut att kunna bli tolv tävlingar som ingår nästa år”, sa Christer Wilén, vd för Örebrokompaniet, till NA den 8 oktober, men än är inte alla kända (tror jag).

 

Tog hem cupen – sedan flög Axelsson till USA: ”Spännande”

Adam Axelsson, 19, har haft en avkortad cykelsäsong eftersom han nu väljer att satsa helhjärtat på sin skridskokarriär. Trots det säkrade han på lördagen totalsegern i den svenska seniorcupen (om han och jag räknat rätt, det är en hel del avancerad matematik som måste göras eftersom två deltävlingar återstår men varje cyklist bara får räkna sina sex bästa resultat från de totalt nio tävlingarna), den näst högsta nivån i inhemsk cykling bakom elitklassen. Det skedde via en femteplats i Treberg GP i Skara på lördagen (Axelsson blev tvåa i klungspurten bakom tre utbrytare; hans sämsta placering i cupen i år!), och bara några timmar senare satte han sig på tåget mot Arlanda för att 6.50 på söndagsmorgonen flyga via Amsterdam till Salt Lake City för ett månadslångt träningsläger med Norges Skøyteakademi. Konditionsbloggen ringde naturligtvis upp och kollade läget.

– Det gick bra i Skara. Om vi räknat rätt behövde jag hålla mig före Mattias Lundqvist medan Marcus Streijffert inte fick slå mig med mer än elva placeringar eller så. Lundqvist tror jag blev varvad och bröt, och Streijffert var trea, bara två placeringar framför mig, så som det ser ut har jag vunnit cupen. Riktigt roligt eftersom jag inte satsat så hårt på cyklingen i år och inte kört så många tävlingar. I dag valde jag att inte gå med i utbrytningen eftersom jag skulle ha koll på de andra, så jag satt med i klungan istället, och det kändes väldigt bra hela vägen. Jag hade lite kraft kvar och kunde spurta, säger Axelsson till Konditionsbloggen.
Och nu reser du till USA, vad händer där?
– Vi kommer vara på läger i nästan en månad, fram till den 5 oktober. Första veckan kommer vi mest ta det lugnt och göra tester av blodvärden och sådana saker, för att se hur vi acklimatiserar oss till den höga höjden. Vi kommer bo uppe i Park City, på 2 000 meters höjd, och 30-40 minuter från banan. Andra, tredje och fjärde veckan blir det hårdare träning och sista två helgerna är det tävlingar. Känns det riktigt bra kommer jag gå för världscupkvaltiderna.
Jag läste på din blogg att du hittat rätt med nya skenor …
– Ja, känslan är väldigt bra, även om jag bara hunnit köra ett pass med dem. Jag har haft problem med skenor innan, och vågade inte testa dem före tävlingen i Bergen. Det ska bli spännande att åka mer på dem.

Örebrocyklisternas påläggskalv Jade Cleveland lyckades hålla sin plats i klungan hela vägen, och spurtade in på en topp tio-plats i Treberg GP, medan David Klasson tvingades bryta med sadelproblem.

Adam Axelsson mot mål i Örebrocyklisternas dress. Foto: Jon Olsson
Adam Axelsson mot mål i Örebrocyklisternas dress. Foto: Jon Olsson

Emilia Fahlin fortsätter att ge full support åt sina lagkompisar i Boels rental ladies tour, och fanns även på lördagens femte och näst sista etapp med i huvudklungan hela vägen in i mål. Spurtstarka lagkompisen Jolien d’Hoore trea i mål, klättrade en placering till sjätte i sammandraget men är alltjämt 31 sekunder bakom Lisa Brennauer efter fredagens tempolopp. Ja, tempot; det skrev jag inget om, va? Fahlin slutade på 33:e plats (av 96 startande), 1.08 bakom Brennauer men bara 40 sekunder från en topp tio-plats efter 11,4 kilometer och en kvarts individuell cykling. I dag, söndag, avslutas etapploppet i Nederländerna, så dagens race blir VM-genrep.

Garphyttans Marcus Jansson, som dominerat mountainbikeorienterings-Sverige på herrsidan totalt i år, följde upp fredagens SM-guld i sprint med att vara överlägset snabbast i lördagens långdistans-SM, fyra minuter före tvåan, Attundas Anders Frisk. Men direkt efter målgång diskade han sig själv, precis som ytterligare fem deltagare. Vad som hände? Anders Stjerndahl i Svenska orienteringsförbundets mountainbikeorienteringsgrupp förklarar på förbundets hemsida:
– Det fanns en stor väg som man varken fick cykla på eller passera. Det var ett tecken för förbjudet område på kartan, men det var lite otydligt. Många åkare missade det, säger.han.
Däremot tog Karlskogas stjärnskott Erica Olsson programenligt helgens andra raka SM-guld. Hon kan fullborda succén i medeldistansen i dag, söndag, medan Jansson får jaga revansch.

I helgen är det ju stor DM-stafettfest runt om i Sverige, men Värmland passade även på att klämma av långdistans-DM på Hammarö i går. Med Linda Take på Tjejmilen tog Djerfs Marie Pettersson (som liksom mig och Erik Anfält kutade Sälen fjällmaraton förra lördagen) hem segern med fem minuters marginal före Södertäljes Sanna Skoog (utom tävlan) och över sju minuter före DM-silvermedaljören och lagkompisen Åsa Zetterberg-Eriksson (tidigare landslagsåkare i skidorientering, med EM-medalj på meritlistan). Juniorlandslagets (i skidorientering) Filip Jacobsson, Degerfors, ställde upp i seniorklassen (som en av tre värmlänningar, medaljen garanterad) och slog både veteranen Jan Olm och felstämplande karlskogingen Per Jansson. Jacobsson var tvåa i mål bakom en Södertäljelöpare, men tog DM-guldet med över tio minuters marginal. Tisarens Oskar Andrén ställde också upp och blev trea, utom tävlan.

Bill Impolas nye, men hyggligt meriterade, lagkompis Daniel Rickardsson blev tvåa i premiären för Team Exspirit (tidigare Team Coop) i 80 kilometer långa rullskidtävlingen Olaf Skoglunds minneslöp, nedspurtad med en hundradels marginal av Simen Østensen efter tre timmar och 20 minuters stakande. Bill fick släppa huvudklungan och göra avslutningen av loppet på egen hand, i mål på 24:e plats, 22.10 bakom täten (inte samma tryck i åkningen som i fjol, då han blev tvåa, får man förmoda). Nu fortsätter laget sitt läger i Norge, innan det är dags för två veckor på snö i österrikiska Ramsau i oktober och ytterligare en vecka i italienska Livigno i slutet av november före långloppsvärldsuppremiären med lagtempoprolog och La Sgambeda 5-6 december.

I polis-SM i multisport (som kollega Gabriel Rådström förevigade i NA-tv) var det Efter si sådär 17 timmars tävlande vann Stockholmspiketen med 18 futtiga minuter före Trollhättans lag Standby-Fyrbodal medan förhandsfavoriterna Team MestUte från Eskilstuna blev trea. Ingen resultatlista är publicerad, så hur det i slutändan gick för Sydnärkepolisen är oklart. Men de tappade 1.40 på fredagens första etapp och låg femma där, i alla fall.

Tim Sundström? Tja, han blev förkyld och missade Göteborgs GP, vilket kan ha inneburit slutet för en säsong där alla kurvor pekat spikrakt uppåt. Dags för hårdträning och nya distriktsrekord 2016?

Helgens höjdare: Nerför Falkastupet och simning i vallgraven – se bilden från starten av supertävlingen

1. Bergslagsleden ultra och Kilsbergen trailrun
Det går förstås inte att komma förbi. Säsongens fjärde och sista mållopp för mig, och efter att i fjol ha klarat femtimmarsgränsen (med 23 sekunders marginal) och slutat på 15:e plats trots en fellöpning på 15 minuter (och 100 höjdmeter ned och sedan mödosamt upp igen) är jag sjukt sugen på att ge min älskade bergslagsled en ny match. Vi snackar 47,5 kilometer, runt 1 000 höjdmeter, och enligt yr.no uppehåll och runt tio grader. Det kan bli magiskt. Benen är väl inte helt återhämtade efter Sälen och formen inte på topp efter alla skador (men fotleden mår, hör och häpna, prima!), men löper jag inte fel borde jag kunna greja femtimmarsgränsen i år igen, tycker jag. Kul också att Erik Anfält kastat in en sen anmälan (jag pushade hårt för det när jag träffade honom i Sälen i lördags), och lär få en ensam resa i täten även om fjolårstvåan Per Eklöf, Milanorienteraren som springer för IFK Nora, och en viss Johan Röjler, trefaldig olympier, också finns i startlistan. På damsidan misstänker jag att Fagerstas Maria Strömberg Bylund, som plockat hem både Ursvik ultra och Munkastigen trailrun (och dessutom var tvåa bakom Pernilla Berg på Jättelångt) är favorit. Hon toppar förstås Peppes trailruncup där Bergslagsleden ultra är deltävling fem av nio. Samtidigt arrangeras också 14 kilometer långa Kilsbergen trailrun, med sedvanligt välfyllt startfält, som är deltävling 19 av 28 i långloppscupen.

2. Boels rental ladies tour
Emilia Fahlin fortsätter VM-laddningen i Nederländerna. I går, torsdag, fick hennes lagkompis, Wiggle-Hondas belgiska stjärnspurtare Jolien d’Hoore som tog hem de två första etapperna tisdag och onsdag, ge sig in mot målet i Tiel på torsdagen, och nöja sig med en sjätteplats. Tappade därmed 14 bonussekunder till amerikanska etappsegraren Lauren Hall och nio till italienska tvåan Marta Bastianelli. Därmed åkte d’Hoore ned till tredje plats i sammandraget, fem sekunder bakom Bastianelli och fyra bakom Hall. Fahlin fanns återigen med i tätklungan hela vägen in i mål. Vill man ha lite mer inside från tävlingen rekommenderar jag varmt den blogg som Fahlins australiska lagkompis Nettie Edmondson skriver varje dag. Efter torsdagens etapp bland annat om varför hela klungan täcktes av koskit (!), komplett med en magisk bild på Fahlin. Etapploppet avslutas med individuellt tempolopp i dag (Fahlin går ut 16.01) och två linjeetapper lördag och söndag. Det blir sista tävlingarna Fahlin gör före avresan till Richmond, där VM avgörs.

3. Polis-SM i multisport
Polis-SM? I multisport? Jodå, tävlingen startade i Skebäcksparken klockan 23.59 på torsdagskvällen, och efter tre etapper och totalt 17 timmar och 40 minuter (beräknad effektiv tävlingstid för vinnarna) är det målgång på Järntorget vid 12.20-tiden på lördag. Däremellan väntar, bland mycket annat, stadorientering i centrala Örebro, kanot i både Svartån och Hjälmaren, inlineåkning uppför Ånnabodabacken, mountainbikecykling upp till Rusakulan, repellering nedför stupet vid Falkasjön, livräddning i Ånnaboda, löpning i trappan på Kvarntorpshögen, orientering i Markaskogen och simning i vallgraven utanför Slottet. Helt enkelt det mesta av det bästa som länet har att erbjuda.
– Vi har försökt att ta dem till alla fina ställen, säger tävlingsledaren Johan Sörling i Örebro poliskårs idrottsförening.
Team MestUte från Eskilstuna, med rutin från Svenska multisportcupen, räknas som knappa favoriter medan Stockholmspiketen ses som en utmanare. Örebro brukar finnas med i toppen (segrar i herrklassen 2003 och i damklassen 2012, och ett stort antal pallplatser genom åren), men är i år enbart arrangörer, så det lokala hoppet står till Sydnräkespolisens IF från Hallsberg.
Vill ni ut och kolla finns alla platser och tider angivna i tävlingens PM här.

Starten går. Polis-SM i multisport drog igång 23.59 på torsdagskvällen. Foto: Erik Hiding
Starten går. Polis-SM i multisport drog igång 23.59 på torsdagskvällen. Foto: Erik Hiding

Bubblare: Tim Sundström jagar Dan Waern. Louise Wiker är fortfarande anmäld till Tjejmilen. Adam Axelsson (och lagkompisarna Jacob Ahlson, Jade Cleveland och David Klasson) kör deltävling sju av nio (Tre Berg GP i Skara; ett kriterium över 35 minuter plus fem varv) i svenska seniorcupen i landsvägscykel (som han leder) innan han på söndag flyger till USA för skridskoläger i Salt Lake City (vilket gör att han missar de två sista deltävlingarna i cupen. Bill Impola kör 80 kilometer långa rullskidtävlingen Olaf Skoglunds minneløp, där han var tvåa i fjol (i år ställer betydligt fler tunga namn upp, bland annat hela hans eget Team Exspirit med Daniel Rickardsson i täten, och stora delar av världseliten i långlopp, så här på dagen tre månader före världscuppremiären). Marcus Jansson (Garphyttekillen som totaldominerat svensk mountainbikeorientering i år, leder svenska cupen, vunnit O-ringen och varit bäste svensk på alla VM- och EM-distanser) och Erica Olsson (karlskogingen som bara är 15 år men var med och tog EM-silver i D20-klassen i stafett) åker till Söderhamn för att plocka hem tre SM-guld var; sprint på fredagen, långdistans på lördagen och medeldistans på söndagen. Strax söder om Hallsbergs avgörs stafett-DM i orientering, säsongens sista distriktsmästerskap i Örebro län, på söndag medan Värmland hinner med både långdistans- och stafett-DM i helgen, på Hammarö respektive i Skattkärr. Lilian Forsgren, Martin Regborn och Filip Dahlgren är dock på landslagsläger ända till på söndag och missar helgens begivenheter. Har jag missat något viktigt? Hör av er på mail eller sms, kontaktuppgifterna finns till höger.