Terräng-SM-guld till KFUM Örebro i Bergentz sista lopp för klubben (men nu kommer Bergdahl ”hem”) – och Tjernlund och Pettersson med starka resultat i elitseriefinalen

Laget såg ramstarkt ut på papperet – och väl ute på banan på Höganäs flygfält såg Wilhelm Bergentz, Eric Westberg och Noha Olsson till att föra hem det där guldet i lagtävlingen i terräng-SM:s P19-klass som alla tre trängtat efter. För Bergentz och Olsson var det dessutom andra gemensamma guldet efter segern i stafett-SM, över 3×800 meter i P17-klassen 2019 (en säsong som slutade med att båda tog plats i svenska laget till ungdomsfinnkampen). Jag pratade med Noha efteråt, och han var av förståeliga skäl lyrisk över att ha lyckats ordna ett guld 2,5 månader efter att han startat sin militära grundutbildning, vilket gjort att han knappt haft tid att löpträna alls. Läs den artikeln här. Segern gör KFUM Örebro tilldelas en av de två svenska platserna till terränglöpningens Europacup för klubblag i portugisiska Oeiras den 6 februari. Klubben har nu en vecka på sig att besluta sig för om de tackar ja till platsen eller inte. Ekonomin är den stora frågan inför det beslutet, men också att Bergentz nu lämnar klubben. Häromdagen blev det nämligen officiellt att löparen – som i år bland annat slagit distriktsrekord på 5 000 meter i herrklassen och sprungit i juniorlandslaget både i U19-EM i Tallinn och i en landsvägslandskamp i Italien – från och med den 15 november (när det är tävlingsårsskifte och friidrottssäsongen 2022 officiellt startar) kommer att representera Göteborgsklubben Hälle, även om han kommer att bo kvar i Örebro. Därmed skulle Kevin Bodén, som på söndagen var fjärdegubbe i KFUM:s lag, förmodligen ta Bergentz plats vid en eventuell Portugalresa.
Individuellt blev Bergentz femma i söndagens tävling, 18 sekunder bakom segraren (och nye klubbkompisen, i Hälle) Sharmarke Ahmed och bara sex från medalj över de sex kilometerna. Westberg var åtta, 22 sekunder bakom Bergentz, medan Olsson blev 13:e, ytterligare 40 sekunder bakom (Bodén blev 24:a, minuten bakom Olsson). I lagtävlingen gav det KFUM 24 placeringspoäng, mot Mölndal AIK:s 45. En rejäl segermarginal, alltså, och hade någon av Örebros tre topplöpare fallit bort hade Bodéns resultat ändå räckt för att säkra segern.
På seniorsidan gjorde Martin Regborn ett nytt topplopp och slutade sexa. Hässelbys Samuel Russom och Eskilstunas Emil Millán kom loss tidigt, men Regborn låg hela tiden med i gruppen där bakom, som krympte allt mer. Till slut var de bara fyra kvar, och på sista halvvarvet runt den inför söndagen förlängda banan (som nu verkligen var två kilometer för totalt tio på seniorsidan, efter att gårdagens fyra kilometer snarare var 3,6) tvingades han ge sig mot de tre andra. Längst fram tog Russom guldet före Millán på 28.55 respektive 29.04, och 16 sekunder bakom Russom spurtade förre KFUM Örebro-löparen Linus Rosdal hem karriärens första SM-medalj. Regborn var till slut 29 sekunder bakom täten och 13 bakom Rosdal (Hälleforsfostrade IFK Lidingö-löparen Haben Kidane blev 20:e, knappt två minuter bakom täten).
Liduina van Sitteren gjorde karriärens bästa terränglopp och förmodligen säsongens bästa tävling överhuvudtaget när hon sprang in som sjua, knappt 2,5 minuter bakom segrande Hällelöparen Samrawit Mengsteab (som var sju sekunder före IFK Umeås Charlotte Andersson) och mindre än 1,5 från bronset. Fellingsbrofostrade Lisa Bergdahl var 20 sekunder bakom, på åttondeplatsen. Hon byter också klubb vid tävlingsårsskiftet – från Sävedalen som hon representerat de senaste åren till KFUM Örebro.
Och när vi ändå är inne på klubbyten som kommer att ske den 15 november: KFUM Örebros veteran-medeldistansare Lars Lundegård går till IF Start dagen efter inomhus-veteran-SM i Västerås (som avgörs 13–14 november), och där blir han klubbkompis med veteranen Anders Johansson som ansluter från Kvismaredalen.

Hälleforsfostrade Hässelbylöparen Louise Wiker valde att avstå årets terräng-SM – där hon under årens lopp annars håvat in tio medaljer – för att istället springa Rotterdam marathon. Det är oklart om hon bröt (på webb-tv-sändningen från terräng-SM sades att hon gått i mål en bit under 2.40, men hon finns inte i resultatlistan), men hon var hur som helst inte alls nöjd i sin kommentar på instagram efteråt: ”Det blev inte den upplevelse jag hoppats på. Jag bommade på det viktigaste av allt, att stå på startlinjen hel och frisk, så tyvärr kunde jag inte dra nytta av de bra förutsättningarna som fanns idag. Nästa gång!” Wiker har ju tidigare sprungit maran under två friidrotts-VM och har förstås högtställda förväntningar.

På Gotland avslutade Ellinor Tjernlund säsongen i orienteringens elitserie, Swedish league, med att notera tredje bästa löptid i den avslutande jakstarten på säsongens totalresultat, över förkortad långdistans. Därmed kunde hon klättra från femte till fjärde plats i sammandraget genom att vinna en spurt mot Ärlas Susen Lösch, IFK Göteborgs Elin Månsson, Sundsvalls Frida Vikström som alla var inom 15 sekunder. Linnea Claesdotter sprang in som 19:e och Lovisa Persson som 21:a (Järlas Karolin Ohlsson vann över 5,5 minuter före IFK Göteborgs Sara Hagström – Tjernlund var över 13 minuter bakom Ohlsson) medan de övriga starka Tisarenlöparna på plats (som Andrea Svensson, Josefin Tjernlund och Lilian Forsgren) avstod start. Jonatan Gustafsson blev 13:e på herrsidan (där vann OK Ravinens Gustav Bergman drygt fem minuter före OK Kåres Eskil Kinneberg).
Allra finaste placeringen nöp däremot Valter Pettersson, som försvarade sin tredjeplats i äldsta juniorklassen, H20. Han var drygt sex minuter bakom Stora Tunas Viktor Svensk, men drygade ut rejält till Huskvarnas Joar Hertin som startade tätt bakom men var över minuten bakom i mål. Tisarens utbytesstudent Salla Isoherranen sprang upp sig hela vägen till en åttondeplats i D18 trots att hon bara hann vara med i de tre avslutande tävlingarna.

Tisarens Johan Runesson kunde inte följa upp lördagens guld i masstart är orienteringsskytte-SM i Täby avslutades med sprint på söndagen. I stället fick han nöja sig med brons, nästan 2,5 minuter bakom tätduon som hade en ruskig spurtuppgörelse där Tisarens VM-meriterade Gustav Hindér till slut fick ge sig med sekundmarginal mot Robbin Kantarp, P10 IF. Nina Hallor och Anna Runesson var nia och tia på damsidan.

Jag gjorde ju ett ordentligt förhandstips inför Kvinnersta backyard ultra, och inte fick jag rätt i mycket, men jag tippade åtminstone rätt vinnare och ungefärligt antal varv – för degerforsaren Filip Andersson tog programenligt hem tävlingen på 26 varv/timmar (drygt 174 kilometer). Vintrosas Björn Tikkanen, som jag inte alls nämnde i försnacket, slog personligt distansrekord och tog andraplatsen (på 25 varv, följaktligen), medan Köpings Krister Hägg Lahti tog tredjeplatsen på 24 varv (vilket han berättade för mig att han skulle springa när jag mötte honom strax före start, han är pålitlig). Örebro AIK:s Anna-Karin Larsson blev fyra (och med det bästa dam) på 21 varv, före Kumlas Maria Pettersson på 19 och Lindesbergsbördiga Elin Engström på 18.
Daniel Brånn, SM-fyran i 24-timmarslöpning som var outsider till segern? Han tvingades kliva av ”redan” efter 13 varv. ”Det var magen som ställde till det för mig. Illamående så jag inte fick i mig energi”, skriver han.

Runesson på pallen i Tisaren-comebacken – och dags för Euromeeting (Regborn, Tjernlunds, Svensson, Andrén, Lysell) och Berlin marathon (Gerdevåg, Schulstad, Anfält, Nilsson …)

Johan Runesson gick med i OK Tisaren i samband med att han pluggade på orienteringsgymnasiet i Hallsberg (han är från Smålandsstenar) och lämnade klubben inför säsongen 2011. Sedan dess har den nu 31-årige orienteraren bland annat tagit VM-guld (i stafett 2019), och bytt klubb ett antal gånger. Just nu tillhör han finska storklubben Tampereen Pyrintö, för vilkas andralag han var med och sprang hem en 14:e-plats i Jukola för några veckor sedan (förstalaget blev fyra). Men i dag gjorde han en direkt skrällartad comeback i Tisaren. Men inte i orientering – utan i orienteringsskytte. Eftersom den disciplinen lyder under Svenska mångkampsförbundet har han nämligen möjlighet att springa för en annan klubb där än i sin övriga orientering (tävlar man i till exempel både vanlig orientering och skidorientering, eller mountainbikeorientering, så kan man vid ett givet tillfälle bara ha tävlingslicens hos en förening – om jag förstått saken rätt).
Hur som helst, det var i en – med orienteringsskyttemått mätt – stortävling (tillika militärlandskamp) i Sågartorp, norr om Gnesta (söder om Stockholm), som Runesson var tillbaka i Tisarfärgerna för första gången på över tio år. Den inleddes med en stafett (orientering–liggande skytte [fem skott/tre extraskott]–eventuella straffrundor–orientering–stående skytte–eventuella straffrundor–växling/målgång), där Runesson bildade ett tvåmannalag med dubble VM-bronsmedaljören Mikael Pihel. Runesson sprang (och sköt) förstasträckan och skicade ut Pihel som tvåa, bara nio sekunder bakom finska militärlandslagets Mikko Hölsö. Pihel tappade 15,5 minuter på andrasträckan, men höll ändå tredjeplatsen med minutmarginal (och därmed blev Tisaren bästa klubblag bakom Finlands och Sveriges militärlandslag, det sistnämnda som blev tvåa var knappt tre minuter före i mål).
Även systern Anna Runesson, som i orientering tävlar för Smålandsklubben OK Vivill, sprang för Tisaren i stafetten – och tog också en tredjeplats, i par med Nina Hallor. Hallor växlade just som trea, och Runesson försvarade den placeringen med sex sekunders marginal till Svenska militärlandslaget (Finlands två lag var etta och tvåa).
I morgon fortsätter helgen med en tävling som dubblerar som SM i klassisk distans (punktorientering med en minuts tidstillägg per millimeter–orientering–liggande skytte [tio skott, två minuters tidstillägg per bommat skott]–löprunda–stående skytte–målgång) och på söndag avslutas helgen med sprint (orientering–liggande skytte [fem skott]–eventuella straffrundor–orientering–stående skytte–eventuella straffrundor–mål).

På lite högre nivå avgörs i helgen Euromeeting, för-VM i Schweiz, med medeldistans på lördagen och långdistans på söndagen och sex länslöpare på plats i Martin Regborn (nytt försök till landslagscomeback, den senaste tog ju slut efter några minuter), Tisaren-kvartetten Andrea Svensson, Ellinor Tjernlund, Josefin Tjernlund och Oskar Andrén och nyinflyttade örebroaren Jerker Lysell. På samma ställe avgjordes på fredagskvällen det schweiziska mästerskapet i nattorientering, och alla som ändå är på plats för Euromeeting inbjöds att delta (men inte att konkurrera om medaljerna, förstås). Ingen av länslöparna ställde upp (schweiziska ex-Tisaren-löparen Matthias Kyburz tog dock guld på herrsidan, med nästan fyra minuters marginal).
I Värmland avböjde Djerfs Åsa Zetterberg-Eriksson start i den femte och sista DM-disciplinen – just nattorientering – trots guld på de fyra första. Damtävlingen blev därför en kamp mellan hennes klubbkompisar Ellen Pelander och Lena Westerlund (som fortfarande pågår när detta skrivs) medan Rasmus Pettersson, även han karlskoging och tävlandes för Djerf, vann herrklassen med nästan 5,5 minuters marginal (och då var tvåan inte ens med i kampen om DM, eftersom Johan Wikström kutar för Göteborgsklubben Sävedalen). Tävlingen var förutom DM också den första i Värmlandstrippeln, som avgörs i helgen.

På söndag är det också dags för Berlin marathon, på gatorna där herrarnas sju senaste världsrekord – från Paul Tergats 2.04.55 2003 till Eliud Kipchoges nu gällande 2.01.39 från 2018 – slagits men märkligt nog bara tre av damernas världsrekordnoteringar genom tiderna (och inget sedan 2001). Det verkar tyvärr vara helt omöjligt att söka på annat än på namn i startlistan (som till exempel ort, förening eller land), så jag har bara gjort lite blandade försök. Men de här står i varje fall med: Josefin Gerdevåg (distriktsrekordhållare med 2.42.49 som hade ett tufft 2020, mycket på grund av jobb, men som nu lär ha uppåtgående formkurva), Fanny Schulstad (som från 2018 till 2019 sänkte maraperset från 3.07 till 2.46, i fjol blev SM-sexa och nu är redo för nästa steg, men som framför allt siktat på Valencia i december), Erik Anfält (som är länets tredje snabbaste maratonlöpare genom tiderna med 2.24.38 men som i vintras lade ned elitsatsningen – bara för att för några veckor sedan bli fyra och näst bäste svensk på Ultravasan …), Jonas Nilsson (länets fjärde bästa maratonlöpare genom tiderna med 2.27.04, från Rotterdam 2019 då han var en glad nykomling som bara tränat löpning i några år och tagit enorma steg från månad till månad), Andreas Ingberg (sjätte bästa manliga maratonlöparen i distriktet under 2000-talet med 2.34.10 i Hamburg 2019) och Markus Liljenroth (1.53.41 i Valencia 2019). Starten går 9.15 på söndag morgon, och vi får se om alla de där löparna kommer till start (och vilka an dra som gör det).
Tidigare i veckan har jag ju snackat upp Kumla stadslopp och Lidingöloppet.