Liten guide till Gent–Wevelgem – och skidframgångar för Hansson (på pallen i världens tuffaste lopp igen) och Ekström (två tiondelar från ny pallplats i Sverigecupen)

Årets Gent–Wevelgem borde väl egentligen heta Ieper–Wevelgem, eftersom den startar i Ieper. Men hur som helst, i morgon är det dags för säsongens tredje världstourtävling, och precis som i de två tidigare står Emilia Fahlin på startlinjen (senast var hon ju nia, i Trofeo Alfredo Binda i söndags).
Hon gör det i ett FDJ-Nouvelle Aquitaine–Futuroscope som återigen matcher med ett av sina starkaste lag: Förutom Fahlin också danska kaptenen Cecilie Uttrup Ludwig, italienska utropsecknet Marta Cavali, norska jättetalangen Stine Borgli och franska Eugénie Duval och Maëlle Grossetête.
Tittar man på världsrankningen är det bara några av den nederändska cyklistarna (och det är förstås inte bara) som saknas från topp 17: Regerande världsmästaren Anna van der Breggen, Annemiek van Vleuten, Chanta van den Broek-Blaak (som vann tävlingen 2016) och Demi Vollering. Men alla andra är på plats, inklusive Jolien D’Hoore som vann i fjol.
Banan är i princip intakt från i fjol. Det bjuds på 142 kilometer där de 60 första är relativt platta. Sedan kommer två intensiva partier – det första med fem backar, det andra med två (och däremellan finns tre sektioner med grusvägar – innan de sista fyra milen in till mål är lättare igen (om det inte är skitväder och sidvind och så vidare, förstås). Den klassiska Kemmelbergsklättringen ska betving as två gånger, efter 75 respektive 105 kilometer. Övriga namngivna klättringar är Monteberg (två gånger, som väl kan betraktas som den nedre delen av Kelleberg), Scherpenberg, Vidaigneberg och Baneberg.
2019 var hela 87 cyklister med i tätklungan in till mål (Fahlin var 18:e då), 2018 och 2020 ett 30-tal (i fjol hamnade hon i andragruppen, knappt fyra minuter bakom, och blev 43:a).
Tävlingen 14.25, cyklisterna förväntas nå målet vid 18.20-tiden och Eurosport sänder med start 16.45.

Fjugestabördiga örebroare och Karlslunds IF-åkaren Olivia Hansson gjorde som hon brukar när världens längsta och tuffaste skidtävling, Nordenskiöldsloppet, avgjordes i dag: Hon körde hem en topp fyra-placering. Ja, för tredje året i rad fick hon till och med kliva upp på pallen, och hennes resultatrad i 22-milatävlingens femåriga historia är därmed 4–4–2–3–3. Frida Hallquist satte av i ett högre tempo från start, och efter 24 kilometer hade även Nina Lintzén tre minuter på Hansson, som i sin tur hade tre på Jenny Ramstedt på fjärdeplatsen. De fyra positionerna höll sig hela vägen till mål, med allt mer utdragna tidsavsånd: Hallquist vann på 13.32.20, 28 minuter före Lintzén och 71 före Hansson som i sin tur hade drygt en kvar till godo på Ramstedt.
Klas Nilsson var en av få långoppsproffs som prioriterade bort Årefjällsoppet (som Lina Korsgren och Andreas Nygaard vann, inga länsåkare kom till start) och spurtslog tjeckisak Jiri Pliska i efter elva timmar och 45 minuters skidåkning i Nordensköildsloppets herrklass. Trots coronaregeln att bara elitidrottare får tävla just nu kom sex herråkare från Karlslund till start. Viktor Rikner tog en 42:a-plats och var med 14.12.29 den enda som var snabbare än Hansson vars tid skrevs till 14.43.38. Roland Fjellström och Lennart Frommegård åkte tillsammans på 15.13, liksom Magnus Bergentz och Staffan Juliusson på 16.41 medan Larz Andersson gick i mål på 16.50.

Axel Ekström lyckades såväl följa upp sin första seger i Sverigecupen, i senaste loppet för drygt en månad sedan, med en ny pallplats när avslutningshelgen i Falun i dag inleddes med 10 kilometer i fristil. Men trots en våldsam forcering fick han nöja sig med en ny fjärdeplats, precis som på SM i Borås (över 15 kilometer). Då skiljde tolv sekunder till Marucs Ruus på tredjeplatsen, som tog sig om Ekström i slutet. Nu tog Ekström in 3,7 sekunder på samma Ruus på sista kilometern men var retsamma två tiondelar bakom i mål. Ekströms klubbkompis (i IFK Mora) Gustaf Ekström tog en skrällseger, 2,4 sekunder före Karl-Johan Westberg på andraplatsen och 11,5 före Ruus och Ekström. Garphyttans Adam Gillman, som gjort flera starka lopp i vinter, tog en fin 13:e-plats, knappa minuten bakom täten, medan Filip Danielsson blev 16:e, 3,5 sekunder bakom Gillman. Båda slog namn som Oskar Svensson och Johan Häggström, de två som körde så starkt på de klassiska sträckorna i VM-stafetten. Lucas Lennartsson blev 43:a, 2.01 bakom.
Alla fyra länsåkarna finns med i startlistan till 15-kilometersloppet i klassisk stil i morgon, som avslutar Sverigecupen 2020/21 och som sänds på na.se (sändningsartikeln är inte ute än).

Sista stora skidhelgen – en kort guide

Bloggaren har drabbats av tidsbrist, men här kommer några noteringar om den sista stora skidhelgen (visst, SM i Kalix återstår sedan, men den sista helgen med fler tävlingar):
** Olivia Hansson är som vanligt pallfavorit när Nordenskiöldsloppet, världens längsta skidtävling, körs med start och mål i Jokkmokk. Ett helt gäng gubbar från Karlslunds finns också på anmälningslistan, men jag vet inte hur många av de som klassats som elit och som därmed får starta med de drakoniska tävlingsrestriktioner som gäller just nu, så vi får helt enkelt se. 22 mil med start 5.00 på lördagsmorgonen är det i varje fall som gäller.
** Långloppsvärldscupen Ski classics kör sitt längsta lopp någonsin, till tio mil förlängda Årefjällsloppet, med start 7.30 (damer) och 8.15 (herrar) på lördagsmorgonen. Varken Maria Gräfnings eller Bob Impola, och inte ens Johan Kanto, kommer till start den här veckan heller, så det finns tyvärr noll lokalt intresse.
** I Falun körs finalen i Sverigecupen i längdskidor i dagarna två, med Axel Ekström, Filip Danielsson, Adam Gillman och Lucas Lennartsson till start. Det är tio kilometer i fristil på lördagen och 15 kilometer i klassisk sti på söndag. Båda med intervallstart. Banorna hittar ni här. Vi på NA sänder tävlingarna, lördagens hittar ni här.

Så blir avslutningen på skidsäsongen – världscupen, Sverigecupen, SM och långloppen

Vad händer med resten av skidsäsongen? En klart befogad fråga. Det var ju bara VM-åkare som blev uttagna till den rekordtidiga (?!) världscupavslutningen i schweiziska Engadin i helgen, så Axel Ekströms debutseger i Sverigecupen senast tjänade inget till ur den bemärkelsen (hade Ekström blivit uttagen till VM hade han nog för övrigt haft hyfsade möjligheter att få köra både det ena och det andra, med tanke på att Calle Halfvarssons tidiga avhopp – i stafetten hade ju Sverige till exempel två sprintåkare på de klassiska sträckorna), och häromdagen meddelades att finalen i Sverigecupen, som skulle körts i Gällivare nästa helg, ställs in. Ekström och Filip Danielsson är tolva och 17:e i cupen, mycket beroende på att de missat eller nollat i fyra tävlingar var. Nu ser det ändå ut som om det ska kunna arrangeras någon typ av finaltävlingar i Falun 27–28 mars. Därefter återstår SM i de tre distanser som inte avgjordes i Borås: Stafett, sprintstafett och 30/50 kilometer (som körs med intervallstart i SM). De avgörs 8, 9 respektive 11 april, uppe i Kalix.
Ungdoms- och veteran-SM skulle ha avgjorts den här veckan, i Högbo respektive Skövde, men eftersom bara elit just nu får tävla är båda inställda.
På långloppssidan återstår Vålådalsrennet (ett nytt 54-kilometerslopp som ersatt inställda Birkebeinerrennet) och Årefjällsloppet (som även det startar i Vålådalen och i år förlängts till 100 kilometer) avgörs 20 respektive 27 mars, och därefter är det planerat med final i Norge den 10 april. Men med tanke på att alla andra skidtävlingar i Norge blivit inställda i vinter lär även Reistadløpet bli det.
Nordenskiöldsloppet, världens längsta skidtävling – över 22 mil med start och mål i Jokkmokk – gör som Vasaloppet och arrangerar dels en elittävling, dels en motionsvariant där man kör för sig själv. Tävlingen avgörs i år redan den 27 mars, och bland de 99 anmälda finns hela sju från Karlslund. Oklart dock om någon mer än Olivia Hansson räknas som elit.

Här är startlistan inför världscuppremiären (Ekström rankad 62:a) – och här är lånsåkarna som anmält sig till världens längsta skidtävling

I morgon smäller det, och efter en dag där det ett tag såg ut som om hela norska landslaget skulle kastas ut (landslagstränaren Eirik Myhr Nossum fick tillbaka ett snabbtest som var positivt, men det visade sig vara falskt) är nu startlistan spikad (så gott det nu går i dessa tider) för fredagsförmiddagens sprintkval som inleder världscupsäsongen i längdskidåkning 2020/21.
Den seedade, ”röda”, gruppen går först och består den här gången av 21 man. Övriga 66 startar i ordning efter sina Fis-poäng, där bäst går först. Axel Ekström är rankad 62:a på de premisserna, och startar därför 10.55.30 svensk tid (det är en åkare var 15:e sekund). Allt bättre än en 62:a-plats får därmed räknas som godkänt, eftersom Ekström inte alls är någon sprinter (Filip Danielsson får man nog säga är snäppet vassare, även om han också är distansåkare; han tog ju sin första världscuppoäng just i sprint förra vintern) och har i världscupen varit 47:a, 55:a och 64:a i sina tre insatser – alla i tourer eftersom det bara är då han startat. Att det är klassisk teknik som gäller i morgon är kanske också en nackdel – 47:e- och 55:e-platserna kom båda i fristil där Ekström känt sig lite vassare senaste åren, men han tycker förvisso själv att han gjort stora framsteg i den klassiska tekniken till årets säsong, så det ska bli spännande att se vad han kan göra (ska man leta efter bra sprintresultat så har Ekström faktiskt varit i semifinal på både europeiska ungdoms-OS och U23-VM, och i skandinaviska cupen har han tagit sig vidare från kvalet vid två tillfällen). Hur som helst handlar kvalet för Ekströms del om att inte släppa onödigt många sekunder uppåt eftersom tiden tillsammans med lördagens 15-kilometerslopp ligger till grund för söndagens jaktstart.
svenske A-landslagsmannen Johan Häggström, som var nia i sprintvärldscupen i fjol, går ut som 18:e i det seedade fältet. Även Marcus Grate (26:a) och Oskar Svensson (33:a) rankas högre än Ekström och bör ha chans att ta sig vidare till kvarten medan 18-årige William Poromaa, som slog igenom med dunder och brak i Bruksvallsloppet förra helgen, går ut som 64:a, 30 sekunder bakom Ekström.
Det saknas inte starka namn i minitouren i Ruka, tvärtom. Tittar man på topp 20 i fjolårets världscup är det bara två svenskar (Jens Burman 14:e, Calle Halfvarsson 19:e), fyra ryssar (Sergej Ustiugov åtta, Andrej Larkov 13:e, Denis Spitsov 15:e, Artem Maltsev 20:e) och Martin Løwstrøm Nyenget (18:e) som inte kommer till start. Elva från fjolårets topp tolv står alltså på startlinjen i Ruka: Aleksandr Bolsjunov, Johannes Høsflot Klæbo, Pål Golberg, Simen Hegstad Krüger, Sjur Røthe, Iivo Niskanen, Hans Christer Holund, Emil Iversen, Danrio Cologna, Andrej Melnitjenko och Erik Valnes.

I går gick för övrigt 22-milatävlingen Nordenskiöldsloppet (världens längsta och kanske tuffaste skidtävling med start och mål i Jokkmokk) ut med att de fyllt sin anmälningslista med 500 namn (återstår förstås att se om restriktionerna tillåter att loppet avgörs i vår). I startlistan märks Fjugestas och Karlslunds Olivia Hansson som är en av mindre än 20 (jag har inte hittat exakt antal) åkare som genomfört samtliga fyra upplagor i modern tid och som dessutom var trea senast (2019, i våras blev det inställt). Klubbkompisen Larz Andersson är en annan i samma skara, och från Karlslund är också konditionsfenomenet Anton Hallor samt Lennart Frommegård, Magnus Bergentz, Roland Fjellstrom, Staffan Juliusson och Viktor Rikner anmälda. Några andra från länet har jag inte hittat, så bland andra Bob Impola saknas i listan. 27 mars är datumet som gäller.

Inget tävlande i mars för Fahlin – och resten av våren ser mörk ut (och hela skidsäsongen avblåst, Varvetmilen inställd – stor genomgång idrott för idrott)

18 mars: Nokere Koerese – inställt.
26 mars: Bruge–De Panne – inställt.
29 mars: Gent–Wevelgem – inställt.
Emilia Fahlin fick ytterligare tre inställda tävlingar i dag, och även Flandern runt (5 april), Amstel gold race (19 april), Vallonska pilen (22 april) och Liège–Bastogne–Liège (26 april) är i en absolut farozon efter att Belgien och Nederländerna (där alla nämnda tävlingarna hålls) i dag infört ännu mer långtgående regler mot publika arrangemang än Sverige (förbud mot evenemang som samlar mer än 100 personer i Nederländerna, alla idrottsevenemang inställda under resten av månaden i Flandern [den norra halvan av Belgien]).
Därtill är Drentse Acht van Westervold (13 mars), Ronde van Drenthe (15 mars) och Omloop van de Westhoek (22 mars), som jag inte tror Fahlin tänkt köra initialt heller, inställda liksom sedan tidigare Strade Bianche (som hon skulle ha kört helgen som gick), och Trofeo Alfredo Binda är uppskjutet till sommaren (en del av de andra tävlingarna kan också få nya datum, men det är den enda som fått det hittills, från 22 mars till 2 juni).
Det blir helt enkelt inte mycket av med cykelsäsongen. Leker man med tanken att även april-loppen i Nederländerna och Belgien ställs in återstår det på världstouren bara ett etapplopp i Kina i början av maj (vem tror att det blir av?) och ett i Kalifornien 14–16 maj innan vi är inne i juni. På nivån under finns Tour de Yorkshire i Storbritannien 1–2 maj, Festival Elsy Jacobs i Luxemburg en vecka senare och några tävlingar i Belgien, Frankrike och Spanien under maj.
Vi får väl se vad som blir av och inte. 6 juli är sista dagen för SOK att anmäla cyklister till OS, som startar knappt tre veckor senare. Men blir det ett OS enligt plan? Det vet man inte heller. Mycket oklart även det.
För historieböckerna kan man notera att Fahlins franska stall redan hade tagit ut sitt lag till 13-milaloppet Nokere Koerse på onsdag: Fahlin skulle ha tävlat tillsammans med australierna Lauren Kitchen och Shara Gillow, franska Jade Wiel, Eugénie Duval och Maëlle Grossetete.
Fahlin är just nu hemma i Girona och tränar, och det kan nog bli ett och annat träningspass innan det är dags att tävla igen.

I går rapporterade jag ju om att Marsspelen, den största friidrottstävlingen i Tybblelundshallen, ställs in. Nu är det också klart att Varvetmilen, milloppet på Väster som är kvalifikation till Göteborgsvarvet och som skulle ha avgjorts den 22 mars, precis som själva Göteborgsvarvet ställts in.
Dessutom är alla svenska parkruntävlingar, inklusive Örebro parkrun, till att börja med inställda resten av mars (alltså de tre närmaste lördagarna).
Nora marathon (21 mars) lockar inte så många löpare att det riskerar att behöva ställas in om gränsen då fortfarande är 500 personer, men Startmilen den 4 april är i farozonen (inget beslut har kommunicerats officiellt därifrån än) och förstås Gubbracet och Vårruset 26–27 maj. Vårruset har från centralt håll ännu inte avlyst några tävlingar (de kör på 21 datum i 20 städer), men skriver på sin hemsida att de ”kommer så fort vi har ny information att återkomma till er om vad som gäller. För tillfället planerar vi dock för att genomföra evenemangen som tänkt.” Stockholm marathon använder i princip samma text, som säkert är framtagen centralt av Svenska friidrottsförbundet.
I längdskidåkningen har Svenska skidförbundet stoppat alla nationella tävlingar, vilket bland annat innebär att den sista SM-tävlingen som fanns kvar i programmet efter gårdagens inställande av SM-veckan – lagsprint-SM under Fjälltoppsveckan i Bruksvallarna – nu också ställts in, liksom 22-milatävlingen Nordenskiöldsloppet där Olivia Hansson är en av toppåkarna och där också Bob Impola hade tänkt tävla i år. Från Finland kommer besked om att Ylläs–Levi är inställt, det enda kvarvarande loppet i långloppsvärldscupen efter de senaste dagens inställda tävlingar i Norge, vilket gör att Vasaloppet blev den sista tävlingen för säsongen och att Impola i år slutar på 25:e plats i totalställningen (21:a plats i sprintcupen, 14:e plats i den nordiska touren som bara blev Vasaloppet i år). I USA och Kanada är de avslutande världscuptävlingarna inställda, och på hemmaplan är tävlingskalendern nu tom.
Orienteringen har ju fortfarande relativ lågsäsong, och förbundet har ännu inte gått ut med några officiella riktlinjer, men Laxträffen i Falkenberg, med nästan 700 anmälda (men inga länslöpare, vad jag kan se), är förstås inställd. ”Svenska orienteringsförbundet återkommer så snart som möjligt med mer information kring hur beslutet om begränsningar av folksamlingar påverkar svensk orientering”, skriver förbundet på sin hemsida. I Ryssland pågår ett skidorienterings-EM som inte är drabbat, men det kan nog bli det sista mästerskapet som avgörs på ett tag. Jaktstarts-SM, som skulle gått under SM-veckan, blåste ju av i går.
Cykelsporten i Sverige är ju i samma sits med ett tag kvar till den egentliga säsongen. Men de skriver utförligt på sin hemsida och konstaterar att förutom alla landsvägslopp har också världscuptävlingen i mountainbike i Portugal  nästa vecka ställts in.
Skridskosäsongen i Sverige är i princip över frånsett SK Winners avslutningstävling i Behrn arena, och det är ett litet arrangemang som verkar kunna hållas. Så sent som vid lunchtid i dag presenterade klubben nya deltagare på sin facebooksida. I Kanada är de stora, öppna skridskotävlingarna i Calgary – som Adam Axelsson deltagit i ett antal gånger och som jag vet att åtminstone ett tag hade planer på att köra i år också – inställda.
Draghundsporten har ännu inte beslutat hur man kommer att agera efter att SM-veckan, där SM för nordisk stil (som är de grenar där man åker skidor bakom hund och som alltså är intressanta ur den här bloggens perspektiv) skulle ha hållits, ställts in. Besked väntas närmaste dagarna.

Natt-SM + Forsgren = Brons (Och Anfälts uppvärmning inför maran, Hindérs grymma insats i Nordenskiöldsloppet, SM-femmilen …)

2016 tog Lilian Forsgren SM-brons i natt-SM, 2017 stod hon över eftersom Tisaren arrangerade, 2018 tog hon natt-SM-brons igen och vet ni vad: Sent i går kväll (eller möjligen i natt, hur man nu räknar) var hon återigen trea just i natt-SM. Tre raka medaljer alltså, och därtill är det de tre enda SM-medaljer som Forsgren har på meritlistan (hon har ju vunnit väldigt mycket annat, som en EM-medalj, en världscupdeltävling, fem student-VM-guld). Jag skrev lite mer om bronsmedaljen här. IFK Lidingös Anna Bachman vann två minuter före Forsgren, som hade 27 sekunder upp till Ärlas Susen Lösch på andraplatsen. Regerande mästaren Andrea Svensson ledde vid första mellantiden (vid andra kontrollen) men tappade till en sjundeplats i mål, nästan åtta minuter bakom Bachman. Lovisa Persson blev 18:e, Daniel Attås bäste länslöpare i herrklassen med en 15:e-plats (drygt fyra minuter bakom segrande Johan Högstrand), Jonatan Gustafsson fyra i H20, Valter Petterson åtta i H18 och Frida Johansson 15:e i D20.

I längdskidåkningens SM, femmilen i Gällivare visade det sig att Axel Ekströms fina form från december och januari nu definitivt är historia. Säsongsavslutningen har ju inte varit så rolig, och i dag fick han nöja sig med en 38:e-plats, nästan tolv minuter bakom segrande Johan Häggström, Piteå (han var inte ensam av habila åkare att vara långt efter, dr bak fanns också namn som Tiio Söderhielm, Gustav Nordström och Erik Silfver). Tre länsåkare fanns före Ekström i listan: Filip Danielsson slutade på 14:e plats, 4.53 bakom Häggström och runt 3,5 minuter från pallen, Lucas Lennartsson blev 27:a och Adam Gillman 31:a.
I morgon kör bland andra Lennartsson och Gillman uppför Dundret.

Gustav Hindér tog en finfin 13:e-plats i Nordenskiöldsloppet efter att ha fått göra mycket jobb själv under de 22 milen i den norrländska vildmarken. Andreas Nygaard tog tredje raka segern, sekunden före Øyvind Moen Fjeld och mer än elva minuter före alla andra, på 11.49.09. Hindér var drygt 72 minuter bakom. Olivia Hansson jagar just nu sin andra raka pallplats, ligger trea efter 186 kilometer men är ”bara” knappt tre minuter före Catrin Ingvarsson, OK Renen. Luleås Nina Lintzén har redan gått i mål om segrare. Mer om Hanssons framfart i morgon.

Nästa söndag, den 7 april, springer Erik Anfält för personligt rekord (2.25.03, vilket gör hon till trea i distriktet genom tiderna), och i dag värmde han upp med Örebro parkrun där han var snabbast av alla på 18.41 (han är ju god för flera minuter bättre om han inte är mitt i en maratonladdning). Frida Nilsson, Petra Hanaeus och Maria Eriksson vara alla inom 13 sekunder på 19.56, 19.59 respektive 20.09.

I Marsspelen var det 800 meter som stod på agendan vad gäller medeldistans på lördagen. KFUM Örebros Noha Olsson sprang 800 meter på 2.04,59 och var med det tvåa i P17, tre tiondelar bkom Uppsalas Vida Arvidsson. Anton Eklind (Sverigeåtta på 1 000 meter i vinter) var snabbast i P14 med fina tiden 2.15,53. På veteransidan sprang Örebro AIK:s IngMarie Johansson, 55, in på 2.40,17. Dessutom tilldelades Wilhelm Bergentz och Klara Frih stipendier.

Helgens höjdare – Fahlin med ny tätchans, Svensson kan försvara SM-guldet och skidor över fem och 22 (!) mil

1) Gent–Wevelgem
Emilia Fahlin fortsätter sitt tävlande med fjärde världstourtävlingen inom loppet av två veckor, en tävlingen som oavsett vad namnet säger inte har start i Gent utan i Ieper (herrarna, som cyklar drygt 25 mil mot damernas 13,7, startar i Gent). Det bjuds på sex namngivna stigningar som var och en ligger på runt 100 höjdmeter (det är tre små toppar som avverkas två gånger, Baneberg, Kemmelberg och Monteberg). Det är tuffare än det låter, Kemmelberg är ju till exempel känd för pavévägen upp och en lutning på nästan 23 procent. Första 45 kilometerna och sista 30 in till målet i Wevelgem bjuder på snällare terräng, och till skillnad från torsdagens snåriga avslutning i Brugge-De Panne bjuder finalen på tre kilometer som nästan är helt raka. Sammantaget en tävling som på papperet borde passa Fahlin rätt bra, om formen fortsätter vara så bra som den varit senaste veckan.

2) Natt-SM i orientering
Redan i kväll smäller det i Hässleholm, och jag gick ju tidigare i veckan igenom startlistan inför det som inte bara är natt-SM utan också premiär i elitserien i orientering, Swedish league. Kort sammanfattat saknas hela A-landslaget på damsidan, vilket öppnar för att Tisarens nattspecialister Andrea Svensson (regerande mästare) och Lilian Forsgren (två SM-medaljer i disciplinen, senast ett brons i fjol) ska kunna vara med allra längst framme (vilket de förstås mycket väl hade kunnat vara ändå. Första start i elitklasserna 20.30, sista 22.57 (Svensson går ut 22.36) och någon gång efter midnatt vet vi vem som är ny mästare.

3) Femmil. Eller 22.
På lördag avgörs SM-femmilen, med både Axel Ekström och Filip Danielsson (och ett gäng Garphytte- och en Zinkgruvanåkare) på startlinjen i Gällivare. Vi snackar fristil och intervallstart, och Daniel Richardsson och Jens Burman får väl på alla sätt ses som favoriter. Går man efter internationella skidförbundets rankning så är Ekström 15:e i startfältet medan Danielsson återfinns först på plats 33 (fem placeringar före Garphyttans Adam Gillman). I varje fall i Danielssons fall lär det handla om en viss underskattning på grund av sparsamt tävlande i vinter, men det är i varje fall något att hålla sig i när man ska bedöma resultaten i efterhand. Axel Ekström har kört tre femmilar i karriären, alla på SM, och var 33:a 2015, 30:e 2016 och 16:e 2017. Danielsson har kört två: Han var 31:a på SM 2017 och 57:a i Holmenkollens femmil, i världscupen alltså, i fjol. Dagen efter femmilen ska de som anmält sig till hela Volkswagen tour (vilket inte Danielsson eller Ekström har gjort, däremot bland andra Gillman) köra uppför Dundret.
Knappt tio mil söderut avgörs den fjärde upplagan (i modern tid) av Nordenskiöldsloppet, med start (6.00 på lördagsmorgonen) och mål i Jokkmokk. som körde in som 183:a i Vasaloppet (vilket var topp 20 av de som startade i första startled, bakom eliten; allra bäst av dem var för övrigt Karlslunds Robert Brundin vilket aldrig blev ordentligt uppmärksammat här på bloggen – ingen annan från startled ett tog sig in på topp 100 under de svåra förhållandena i år). Det blir spännande att se både vad Hansson och Hindér kan göra i loppet i år när de flesta toppnamn i långlopp väljer att avstå eftersom två deltävlingar i långloppsvärldscupen återstår. Andreas Nygaard, som vunnit de två senaste upplagorna på 11.48 respektive 13.25, är dock anmäld, så vi har en klar förhandsfavorit.

Bubblare: Skrev lite om de hetaste namnen i Marsspelen tidigare i veckan.

Anfälts fina genrep, Hanssons fantastiska andraplats, Garphyttans historiska niondeplats, Vasaloppstvåans skicrosseger i Sörbybacken och allt annat ni kanske missat

Tillbaka efter två veckor semester, alltså, och det går ju inte att i detalj redogöra för allt som hänt när man varit borta (och säkert har jag missat massor, utloggad som jag varit). Men det viktigaste, sport för sport, tänkte jag gå igenom i korthet. Häng på och hojta gärna om det är något viktigt som glömts bort!

Löpning:
** Well, det är ju först nu till helgen som långloppscupen drar igång med Startmilen (återkommer till den, förstås), men redan förra söndagen var det ju millopp i Örebro med Göteborgsvarvets seedningslopp Varvetmilen på Väster, där maratonladdande (Rotterdam marathon på söndag) Erik Anfält sprang hem segern på 32.51 (vilket bådar gott inför Rotterdam). före Simon Karlsson (Ärla) på 33.39 och med Östansjös Jonas Nilsson som näst bäste länslöpare på tredjeplatsen på 35.12, sex sekunder före Örebro AIK:s Andreas Ingberg (ytterligare nio herrlöpare – bland dem Starts David Berg, Karlslunds Jacob Halvarsson och ÖAIK:s Fredrik Härdfeldt och Johan Jongen – fixade tider som räcker för att seeda sig till första startled i Göteborgsvarvet). På damsidan blev Jenny Bursell bästa länsdam på 45.31, vilket gav en sjundeplats totalt, över åtta minuter bakom segrande Karlstadslöparen Sofia Evnert på 37.08 (som tillsammans med tvåan Fanny Lövgren fixade platser i första startled).
** Örebro parkrun har kört två upplagor där Johan Ingjald (som vanligt) och Lotta Persson var snabbast den 24 mars på 18.15 respektive 25.58 och där 13-årige Hugo Örn (i debuten!) och Therese Persson kutade raskast den 31 mars på 19.34 respektive 24.21.

Cykel:
** Emilia Fahlin visade lovande takter efter influensen när hon satt med i huvudklungan in i mål i Dwars door Vlaanderen, genrepet inför Flandern runt förra onsdags, men i själva Flandern runt gick hon sedan i backen och tvingades bryta. Cykeln verkar dock ha tagit mer skada än Fahlin själv, enligt hennes uppdateringar i sociala medier, och hon är redan igång och tränar igen i ett äntligen vårsoligt Spanien.
** Matthias Wengelin och Axel Lindh, som tidigare tävlat för Örebrocyklisterna och Almby och som alltjämt bor i stan, flög ned till Österrike för Kamptal-Klassik-Trophy, en tävling i den inhemska österrikiska mountainbikecupen, för att försöka skaffa sig världsrankningspoäng, men det gick sådär. Lindh blev 23:a och Wengelin 27:a, fem–sex minuter bakom täten. ”Jag var för långsam i början under startloopen och de två första varven (av totalt 5) så jag tappade alldeles för mycket. […] Lyckades inte ta några värdefulla UCI-poäng till rankningen”, skriver Wengelin på sin blogg.

Skidor:
** Olivia Hansson svarade för en riktig bragd när hon tog andraplatsen i 22-milaloppet Nordenskiöldsloppet, världens längsta och kanske tuffaste skidlopp. Karlslundsåkaren var förvisso tre timmar bakom segrande Emilia Lindstedt (ni vet hon som vann Wadköpingsloppet), men disponerade loppet perfekt och plockade placering efter placering efter att ha varit sexa under de första åtta milen och fyra vid vändpunkten efter elva mil. Till slut betalade sig rutinen (Hansson har kört alla upplagor av tävlingen och var fyra både 2016 och 2017) och i mål var Karlslundsåkaren över 53 minuter före trean. Allroundatleten Danny Hallmén, som tänkt sig att staka runt de 22 milen, hade varit sjuk i veckan före tävlingen och tvingades bryta efter tio mil (som han avverkade på 7.04). Bästa länsåkare blev istället Frank Kiereck (tre sekunder före Hansson i mål, som 38:e herråkare). Fredrik Svensson, Strömtorp, blev 58:a och Larz Andersson, Karlslund, 74:a.
** I SM-stafetten svarade Garphyttan, trots Axel Ekströms sjukdom, för en historisk prestation när herrlaget blev nia – föreningens bästa placering i en seniorstafett genom tiderna (minns de historiska framgångarna för juniorlaget för några år sedan, med tre raka SM-guld som första förening). Marcus Lennartsson växlade till brorsan Lucas Lennartsson som 18:e man, Lucas körde upp laget till elfte och Adam Gillman hade femte bästa åktid av alla på sistasträckan (bättre än till exempel Teodor Peterson och Gustav Nordström!) när han tog laget i mål som nia. I sprinten dagen före var tog sig Marcus Lennartsson och Zinkgruvans Markus Johansson till kvartsfinal. Johansson blev sjunde bäste U23-åkare i tävlingen, Lennartsson tionde bästa (totalt var de 19:e och 24:e). I distansloppet över 15 kilometer var Gillman bäste länsåkare med en 25:e-plats (åtta av U23-åkarna) och i den avslutande femmilen var Lucas Lennartsson starkast med en 36:e-plats (Garphyttan var åtta i lagtävlingen). Filip Danielsson? Han åkte på ryggproblem och kom inte till start under SM-veckan.
** I premiärupplagan av Linderännet utklassade Johan Kanto – Lindesbergssonen som ju var målvakt i ÖSK:s juniorlag en gång i tiden, innan han flyttade till Göteborg och sadlade om till längdskidåkning – konkurrenterna och vann miltävlingen på golfbanan med nästan fyra minuters marginal till tvåan Ulf Lekeborn som i sin tur var 1,5 minuter före förre NA-sportmedarbetaren Anders Sjöberg på tredje plats. Ida Danielsson, Filips syster, var snabbaste dam och femma totalt.
** Vasaloppstvåan Bob Impola, Karlslund, tog hem första upplagan av en skicrosstävling (på längdskidor alltså, där man åker både upp och nedför backen) som ingick i säsongsavslutningen i Sörbybacken, närmast före Garphyttans Linus Dudal och Karlslunds Sebastian Torstensson.

Orientering:
** Nej, det mesta är än så länge inställt på grund av snön (till exempel ultradistans-SM i helgen), men i måndags var Martin Regborn (på väg tillbaka efter stukad fotled på landslagsläger, men Startmilen verkar vara i farozonen) och Filip Dahlgren i Södertälje och sprang en öppen klass i Kringelträffen.

Dahlgrens nya tänk: "Har lärt mig vara långsiktig"

Garphyttesonen och VM-orienteraren Filip Dahlgren har hunnit fylla 28 år – och hunnit lära ett och annat den hårda vägen. I höstas kom skadorna igen, i dag var han ändå sexa på långdistansen i världscup- och EM-testet i skånska Brösarp (som jag skrev mer om här), och även om han hoppas att det räcker till en EM-plats (det ser tajt ut) så vore det inte någon personlig katastrof om han missade mästerskapet i Tjeckien, sa han när jag pratade med honom tidigare i dag.

– Jag hoppas att Håkan (Carlsson, förbundskaptenen) inte bara tittar på den här helgen utan också på min potential och tidigare internationella resultat. Jag har inte toppat mig till den här helgen utan prioriterat att vara 
i riktigt bra form till EM, så jag hoppas jag får vara en plats där. Men blir det inget EM fokuserar jag om mot VM-testerna. Det vore inte hela världen, jag har lärt mig att ha tålamod och inte jaga kortsiktiga resultat. Dessutom passar terrängen på VM mig bättre än den på EM, och det är VM som är säsongens stora mål, säger Dahlgren till Konditionsbloggen.
Men du har inte alltid varit så långsiktig?
– Nej, när jag i efterhand ser tillbaka på mitt bästa år, 2014 (då han var tia på VM och 20:e på EM i specialdisciplinen långdistans), och att jag därefter tappat lite så beror det på att jag tappade det långsiktiga tänket. Jag har jagat kortsiktiga resultat istället. Men det har jag slutat med nu. Min satsning är långsiktig, jag behöver inte kortsiktiga resultat.
Var det samma skador som tidigare som slog till i höstas?
– Ja, i grunden är det samma, obalans i kroppen. Jag har inte riktigt lyssnat på kroppen utan kört på, slarvat med underhållet, låtit det gå ett steg för långt. Men jag har ändå kunnat springa väldigt mycket den här vintern, mer än jag gjort någon gång tidigare, men det är först de två senaste veckorna jag börjat köra i tävlingsfart och lite över tävlingsfart. Jag har hållit nere högkvaliteten och fokuserat på mängden. Ja, det var först förra veckan som jag gjorde mitt första intervallpass sedan oktober, så jag hoppas att det ska finnas mer att ta av när jag börjar trappa upp. Men jag känner mig stark och har en bra grund.
Hur var dagens långdistans, då?
– Den var lång men tuff, en trevlig bana som var utmanande. Ganska många relativt korta men ganska branta passager över bäckar och raviner, och i övrigt relativt platt. Inte direkt sånt man är van vid från Närke och Kilsbergen, utan mer kontinental terräng. Själva loppet var bra, även om det finns en del att slipa på. Jag känner att jag har en bit kvar till den riktiga tävlingsformen. Jag känner att jag behöver lite fler tävlingar för att få fokus och självförtroende. Det blev lite darrigt, till exempel på långsträckan, där jag inte riktigt vågade som jag brukar. Det handlar om att få tävlingsrutin. Det kommer.

Kommer gör också världscup- och EM-uttagningarna, preliminärt på onsdag.
Jag pratade också med Martin Regborn i dag. Han var förstås mycket nöjd med ännu en tredjeplats som lär garantera att det blir EM både i sprint och långdistans för honom (om han pallar tuffa EM-schemat med sprintstafett, sprintkval, sprintfinal, långdistanskval och långdistansfinal inklämt på fyra dagar!), men kunde ändå inte låta bli att gräma sig lite åt missen på väg till näst sista kontrollen, där han tappade över 1,5 minuter på Albin Ridefelt som vann tävlingen bara åtta sekunder före örebroaren.
– Jag gick rent förutom fram till näst sista kontrollen. Jag vet inte om jag vill se sträcktiderna, för det var nog segern som gick där. Jag sprang precis förbi kontrollen, men det hade ramlat ned ett träd som skymde, och innan jag fattade att jag hade sprungit för långt så hade det gått lite tid … , sa Regborn (mer om det kan ni läsa i måndagens pappers-NA, som går att köpa som e-tidning på na.se).

I måndagens pappers-NA kan ni också läsa om Olivia Hansson, som slutade fyra i Nordenskiöldsloppet. Om bröderna Impolas interna kamp om niondeplatsen har jag skrivit här.
Dubble JVM-åkaren Filip Danielsson, som precis som namnen Dahlgren kommer från Garphyttan, nöjde sig med 17 mil mindre i hans allra sista tävling som junior, och blev bäste svensk över 30 kilometer i Fjälltoppsloppet, totalt fyra bakom tre norrmän. Lucas Lennartsson blev 23:a i seniorklassen, där comebackande Lars Nelson bara var 1,4 sekunder bakom Dario Cologna över masstarten på 35 kilometer.

Erik Anfält spände, som han förvarnat, bågen rejält i Marathon Rotterdam, och låg under distriktsrekordsfart halvvägs. Så långt 1.10.20, mot distriktsrekordet Lars Hagbergs 33 år gamla distriktsrekord på 2.21.46. Anfält själv har som bäst tidigare sprungit på 2.25.03 (vilket han är trea i distriktet genom tiderna på), i Valencia i november, och passerade då halvmaran på 1.11.30. Men för en gångs skull visade det sig att Anfält öppnat lite väl optimistiskt (han brukar annars alltid leverera personliga rekordnoteringar), och på andra halvan mattades tempot rejält. I mål på 2.25.53, vilket gör en andra halva på 1.14.23. Femkilometerspasseringarna: 16.26–16.33–16.47–16.51–17.03–17.19–17.46–18.40–9.28 på sista 2,195 (motsvarar 21.34-tempo). 2.25.53 är ändå Anfälts näst bästa mara i karriären, och bara 50 sekunder från personliga rekordet. Jag har tyvärr inte lyckats få tag på 40-årsfiraren (fyllde i torsdags) i Rotterdam efter loppet, men på instagram skriver han: ”Hade hoppat spå bättr.e Öppnade offensivt. I efterhand för offensivt. Men ibland måste man spänna bågen och chansa. Nöjd med att jag krigade på trots riktigt tung känsla sista milen. Nu får man vila någon dag eller så och sätta något nytt mål.”

För övrigt var det premiär i svenska seniorcupen i landsvägscykel i helgen, men regerande mästaren Adam Axelsson, från Kumla, missade Östgötaloppet eftersom han är på träningsläger på Mallorca. Det fanns ändå en Örebrocyklist i tätklungan då Johan Vennerstrand rullade i mål som 29:a.

Konditionsbloggen gör nu ett uppehåll på två dagar på grund av att alla NA-bloggar ska flyttas över till Mittmedias bloggportal, vilket gör att det inte går att publicera nya inlägg under måndag och tisdag (oklart om det går att se/läsa bloggarna under samma tid, jag är ingen tekniker). Ni får helt enkelt hålla koll på Emilia Fahlin i Durango-Durango Emakumeen Saria på tisdag på egen hand och så återkommer bloggen med Örebro AIK halvmaraton på onsdag.

Helgens höjdare – världscupjakten avgörs: "Klart chansen finns …"

1. EM-uttagning och elitseriepremiär i Brösarp
Orienteringssäsongen brakar igång på allvar med världscups- och EM-uttagningar i dagarna tre, där lördagen och söndagen dessutom bjuder på elitseriepremiär. Något jag skrev lite om tidigare i veckan. I dagens pappers-NA reder jag ut begreppen lite, och faktan kan vara värd att återanvända här:

  • Under veckoslutet avgörs tre tävlingar i Skåne: Medeldistans i dag, sprint i morgon och långdistans på söndag.
  • Efter helgen tar förbundskapten Håkan Carlsson ut en trupp till världscupen i tjeckiska Wroclaw 30 april–2 maj. Sverige har åtta platser per distans, utöver regerande världsmästaren Jonas Leanderssons friplats i sprint.
  • Efter världscuppremiären tar Carlsson ut en trupp till EM i tjeckiska Jeseník 21–28 maj. Sverige har sex platser per distans, utöver regerande Europamästaren Leanderssons friplats i sprint.
  • Löparna i A-landslaget är redan uttagna till världscup-premiären och EM. Det är Tove Alexandersson, Lena Eliasson, Helena Jansson, och Emma Johansson på damsidan samt Fredrik Bakkman, Gustav Bergman, Olle Boström, Jonas Leandersson, William Lind och Jerker Lysell på herrsidan.
  • Resultaten i EM vägs samman med testtävlingar helgen 10–12 juni när truppen till VM tas ut veckan därpå. Till VM, som avgörs i Strömstad och Tanum 20–27 augusti har Sverige tre platser per distans, utöver regerande världsmästaren Leanderssons friplats i sprint.
Till VM har A-landslaget inget företräde till platserna.

Sex herrar är alltså redan uttagna, och i teorin behöver det inte bli en större trupp än nio löpare till världscuppremiären (åtta plus Leandersson) vilket bara skulle ge tre öppna platser för Martin Regborn, Filip Dahlgren, Daniel Attås och de andra att konkurrera om, men i praktiken lär det bli runt tolv löpare eftersom alla inte springer allt (somliga är sprintspecialister), och i sådana fall blir det runt sex platser som ska tillsättas av Carlsson med utgångspunkt i helgens resultat. Det gäller med andra ord ändå att hålla sig långt framme för att vara med i snacket. Attås tror nästan det är omöjligt för en löpare som honom att nå världscuptruppen, trots de fina formbeskeden han gett på slutet.
– Nej, det ska nog väldigt mycket till. Förmodligen måste jag vara topp fem både på fredagen och söndagen för att ta en plats där. Klart chansen finns om det går riktigt, riktigt bra, men då måste jag verkligen ha marginalerna med mig. Det finns några riktiga toppnamn, men bakom dem kommer det vara ruggigt jämnt. Jag kan lika gärna bli femma som 25:a, känns det som. Det kommer säkert bara skilja två minuter mellan de placeringarna, säger Attås i dagens pappers-NA där han också berättar att hans satsning på att gå ned i arbetstid för att träna mer fallit väl ut.
Tävlingarna i Brösarp startar 13.50 i eftermiddag.

2. Nordenskiöldsloppet
Efter ännu en banjustering blir ”världens tuffaste och längsta” skidlopp 200 kilometer. I dagens pappers-NA har jag ett långt reportage om loppets historia och om Olivia Hansson, Fjugestatejejen som fått dispens och blir den yngsta startande i monsterloppet trots att hon ännu inte når upp till åldersgränsen 21 – och som dessutom är favorit till en topp fem-placering. Där finns också en intervju med Ivan Forsgren, Lilians brorsa, som länge önskat sig ett ultralopp i längdskidåkning och var bland de första att anmäla sig. Ska någon länsåkare vara med och slåss om segern i det historiska loppet lär det dock vara Bill Impola, Kopparbergsåkaren som kommer ha hårt motstånd i åkare som John Kristian Dahl, som i år vann Vasaloppet för andra gången, och tidigare Vasaloppsvinnare som Jörgen Brink och bröderna Jörgen och Anders Aukland. Kanske kan han få lite draghjälp av lillebrorsan Bob Impola, segrare i Wadköpingsloppet i fjol, som kastat in en anmälan?
När jag träffade Olivia vid konstsnöspåret i Ånnaboda i onsdags passade jag för övrigt på att fråga vad som händer nästa år, och det visade sig tämligen oklart.
– Vi får se hur det blir med teamet (Team Skistart.com, alltså), det har varit lite prat … Det är tufft att driva ett team ekonomiskt, och några är osäkra på om de vill fortsätta (Maria Rydqvist och Linus Larsson har ju flaggat för att de lägger av), så det kanske inte blir något team nästa år. Och mina resultat har inte varit tillräckligt bra för att komma med i ett annat team. Så i sådana fall får jag satsa på svenska långloppscupen och köra bra där, så något annat team nappar. För långlopp, det är det jag vill satsa på, säger Hansson.

3. Erik Anfält i Marathon Rotterdam
Erik Anfält, som fyllde 40 i går, jagar ännu ett personligt rekord i maraton. Han har ju haft en hygglig resultatutveckling, om man säger så, sedan han gjorde 3.45.24 i Stockholm marathon-debuten 1997 (så sent som 2008 gick han under tre timmar för första gången). 2014 gjorde han 2.28.19 i Kiel på våren och i fjol följde han upp med 2.27.02 i samma lopp för att på hösten göra 2.25.03 i Valencia. Nu siktar han på att trimma ytterligare någon minut av den där tiden i Rotterdam. Fjolårets Kiel-tid gjorde honom till distriktstrea genom alla tider, men upp till Lars Hagberg (2.21.46) och Rolf Barr (2.21.50) skiljer nog för mycket för att det ska bli verklighet redan på söndag. Men man vet aldrig med den gode Anfält. Och det kan ju dessutom vara den sista riktigt snabba maran som Anfält gör.