Gerdevåg och Chaillou i tidig cupledning efter segrarna i ÖAIK:s halvmaraton

Sent i går kväll publicerades en preliminär resultatlista från Örebro AIK:s halvmaraton (som jag inte hann få med i gårdagens blogginlägg), och nu i kväll dök även den officiella upp på loppets hemsida. Precis som jag fick uppgifter om i går så tog Josefin Gerdevåg och Thomas Chaillou hem segrarna, Gerdevåg nästan 4,5 minuter före tvåan Åsa Höög, veteranen från Kumla, och Chaillou knappt 1,5 minuter före Erik Anfält, som alltså kom till start bara tio dagar efter att ha gått all-in på maratonloppet i Rotterdam. Där, i Rotterdam, gick Anfält på 1.11.01 på första halvmaran (1.14.17 på andra), nu blev det 1.12.13, medan Chaillou (som också primärt satsar på maraton och i fjol faktiskt var mindre än tre minuter från Anfälts tredjeplats-tid i genom tiderna-statistiken i distriktet med sina 2.27.52 i Paris) noterade 1.10.50 (med tio sekunders marginal hans bästa sedan han började tävla för KFUM Örebro och kom med i länsstatistiken, vilket gör att han kliver upp från 23:e till 21:a tid genom tiderna). Chaillou tog ju en andraplats i Startmilen, och har i och med de båda topplaceringarna skaffat sig en tidig ledning i långloppscupen där ingen av de andra tio löparna som tagit poäng gjort det i mer än ett lopp.
Gerdevåg följde också upp en andraplats i Startmilen med en seger i ÖAIK:s halvmara, men eftersom segraren i Startmilen (Johanna Bäcklund) tävlade för en klubb utanför länet så bokförs Gerdevåg för maximala poäng i inledningen av cupen. Liduina van Sitteren har varit länstvåa i båda, och är följaktligen två poäng bakom i sammandraget, men hela 23 tävlingar återstår. Härnäst Kumla Stadslopp nästa lördag.
Tio herrar, varav sex från länet, gick under 1.20 och fyra damer, varav tre från länet, gick under 1.30. Niklas Wassberg, från Karlstad, och Johanna Eriksson, från Motala, vann motionsklassen över tio kilometer på 34.17 respektive 36.17 med Maria Eriksson som bästa länslöpare på 42.28.

van Sitteren värmde för övrigt upp med att krossa U23-landslagslöparen Lisa Bergdahls fyra år gamla banrekord i Glanshammars terrängserie, när årets andra deltävling avgjordes på tisdagskvällen. 9.07 lyder det nya banrekordet, mot Bergdahls gamla 9.26. van Sitteren vann därmed andra raka i terrängserien, återigen närmast före Maria Eriksson (9.49) och Emelie Lindgren (11.33) medan Rodney Hundemark satte årets snabbaste tid på herrsidan (8.47). terrängserien fortsätter med ytterligare tre deltävlingar de nästkommande tisdagarna.

Fahlins mardrömsdag i Vallonska pilen: ”Fyra mekaniska problem …” (Och jackpott med tre länslöpare till orienterings-EM!)

Örebrocyklisten Emilia Fahlin har haft en oturlig start på säsongen. Inte sådär som vi tyvärr blivit vana, att våren blivit förstörd av återkommande sjukdomsperioder (hon har bara missat en tävling på grund av influensa), utan det har snarare handlat om olika sorters strul. Först de två inledande, grisiga och iskalla tävlingarna (Strade Bianche och Ronde van Drenthe). Sedan kraschen där cykeln gick sönder och hon tvingades bryta Flandern runt (hennes stora måltävlingen den här våren). Och så i dag, då hon efter att ha kämpat sig i mål uppför mytomspunna Mur de Huy som 62:a, drygt sex minuter efter att Anna van der Breggen firat sin fjärde raka seger i Vallonska pilen, berättade att hon drabbats av massor av problem i den klassiska, belgiska vårtävlingen. ”Jag spenderade dagen i Flèche (”pilen” på franska) med att mycket skön extrasträning på grund av fyra mekaniska problem, vilket inte är direkt idealiskt om man till att börja med inte är någon klättrare … Men jag lyckades i varje fall ta mig i mål. Jag väntar på att fru fortuna ska komma förbi!”, skriver Fahlin (fritt översatt) på twitter. Elisa Longo Borghini blev som väntat bästa Wiggle-High5-cyklist (Fahlins bästa lagkompis, alltså) för dagen, men fick nöja sig med en elfteplats, 28 sekunder bakom van der Breggen. På söndag avslutar Fahlin vårsäsongen med Liège-Bastogne-Liège (om den här preliminära startlistan stämmer, jag har för mig att Fahlin i ursprungsläget sa att hon inte skulle köra den tävlingen).

I dag presenterades ju också uttagningen till orienterings-EM i schweiziska Ticino 6-13 maj – och för länets del blev det jackpott: Både självskrivna Martin Regborn och Lilian Forsgren och Josefin Tjernlund blev uttagna. Regborn, som i fjol blev fyra och bäste svensk i totala världscupen (han hade förmodligen tagit en pallplats i sammandraget om han inte hade blivit sjuk under finalen) tillåts göra en ny satsning mot totalen genom att vara en av endast två herrlöpare (den andre är Gustav Bergman) som springer samtliga individuella distanser (sprint, medel- och långdistans, på den sistnämnda har han en pallplats att försvara från 2016), men i gengäld är han ”bara” reserv till stafetterna. Forsgren, som anses väldigt allround men möjligen med en liten spets i sprint, får springa den distans som gick sämst i helgens EM-tester, medeldistans, medan Josefin Tjernlund, som under genombrottsåret i fjol var starkare ju längre det blev, är uttagen i sprint och långdistans.
– Vi åker ner med ambitionen att vi ska bli bästa nation. Förutsättningarna är speciella i Schweiz. Kuperingen kan vara väldigt tuff vilket vi verkligen fick känna på i världscupfinalen i höstas. Schweizarna blir svåra att rå på i hemmaterrängen, men jag tror att vi har gjort vår läxa och att vi kommer väl rustade till EM, säger förbundskaptenen (och örebroaren) Håkan Carlsson till Svenska orienteringsförbundets hemsida.
EM inleds med sprint den 6 maj, medeldistanskval tisdag 8 maj med finaler dagen därpå, sprintstafett den 10 maj, stafett den 12 maj och långdistans den 13 maj.

Örebro AIK:s halvmaraton får jag skriva mer om i morgon, eftersom jag hittills bara hört mycket pålitliga rykten (av alltid like pålitlige Per Sjögren, på twitter) om att Josefin Gerdevåg tog en favoritseger i damklassen på 1.21.31 medan Thomas Chaillou tog hem herrklassen på 1.10.48 (med Erik Anfält som tvåa) sedan Abraham Adhanom inte kommit till start. Resultatlistan ska publiceras här, vad det lider.

I andra deltävlingen av tre av backlöpningscupen Rusakulan vertikal tour bjöds på en något förändrad bansträckning i avslutningen (de sista 400 meterna på stig och grusväg var utbytt mot 200 meter brant och obanad terräng; dock bara för löparna, mountainbikecyklisterna fick av förklarliga skäl ta samma väg som i måndags), vilket gjorde att banrekorden rök på såväl herr- som damsidan. Ja, Kajsa Rosdal (duktig terränglöpare som har flera medaljer i terräng-DM och som vann Kilsbergen trailrun i fjol) krossade Malin Hultmans rekord från i fjol med nästan fyra minuter medan Sjögren var 59 sekunder snabbare än sitt eget från i måndags, vilket väl tämligen väl korresponderar med den kortare bansträckning). I sammandraget har Per nu en ledning som gör att han kommer ta titeln även om han bryter ett ben och missar finalen på fredag kväll, såvida inte Oskar Nilsson vinner tävlingen … Annelie Eriksson har också ett solitt grepp om damklassen, men måste åtminstone komma till start om inte Maria Åström, Rosdal eller Therese Hultman ska gå förbi. Ingen mountainbikecyklist har startat mer än en etapp hittills, så den klassen är vidöppen (och för sakens skull ska väl nämnas att Nature Runnings karlskogingar, laget där jag är lagledare, leder lagklassen inför finalen).

Bäddat för superonsdag – och kolla in förbundskaptenens krasch i tävlingscomebacken

Snacka om superonsdag! I morgon är det så mycket konditionsidrott med länsanknytning att man skulle kunna fylla mer än en helgens höjdare bara med tips inför morgondagen.
Först och främst tävlar Emilia Fahlin i den andra av tre världstourtävlingar under Ardennerveckan: Klassiska Vallonska pilen. Den klassiska belgiska vårtävlingen är för damernas del 119 kilometer lång och avslutades liksom herrarnas med den mytomspunna, och våldsamt branta avslutningen uppför Mur de Huy, med 103 höjdmeter på sista kilometern. Nederländernas regerande olympiska mästare Anna van der Breggen, som kör för Boels Dolmans, har vunnit tävlingen tre år i rad och har ju haft superform på våren med segrar i Strade Bianche och Flandern runt och får räknas som storfavorit även i år. Fahlins Wiggle-High5 ställer precis som i Amstel gold race i lördags upp med Fahlin, Elisa Longo Borghini, Lisa Brennauer, Audrey Cordon-Ragot, Martina Riter och Eri Yonamine. Av dem är väl Longo Borghini och Brennaur kända som bästa klättrarna, så de andra lär få hjälpa till att sätta dem i bra läge inför de avgörande stigningarna de sista fyra milen (i söndags var det ju Cordon-Ragot som stack i utbrytning som laget försvarade, men den här banan passar nog henne sämre). På söndag avslutas vårsäsongen med Liège-Bastogne-Liège.
På den internationella scenen är det också uttagning till orienterings-EM. Jag har ingen exakt tid för när Svenska orienteringsförbundet tillkännager förbundskapten Håkan Carlssons beslut, men det intressanta blir förstås att se hur han resonerat kring Lilian Forsgren och Josefin Tjernlund (Martin Regborn räknar jag som given). Mitt tips är att Forsgren får springa åtminstone sprint, kanske även en av skogsdistanserna, medan Tjernlund nog ligger lite pyrt till. Men den som lever får se.
Och hemma i Närke är det dubbla löptävlingar: Örebro AIK:s halvmaraton är säsongens andra deltävling i långloppscupen, och jag har redan skrivit både ett och två inlägg inför tävlingen. Abraham Adhanom och Josefin Gerdevåg är storfavoriter, men frågan alla (?!) ställer sig är om Erik Anfält klarar av att hålla sig borta så här tio dagar efter hans senaste maraton. Av kommentarerna på det här instagraminlägget att döma känns det lite 50/50.
Och så är det förstås andra etappen av Rusakulan vertikal tour. Mitt lag toppar lagtävlingen, om än knappt, efter första deltävlingen och vi ska försöka fortsätta plocka poäng i morgon. I täten blir det kul att se om Per Sjögren lyckas kräma ur ytterligare ett backrekord.

Nå, redan i kväll avgjordes andra deltävlingen i Glanshammars terrängserie, men resultaten har inte kommit ut på nätet ännu. Är du intresserad är det här sidan där de bör landa när de väl är klara.

Lite kvarglömt från helgen: Annie Söderberg, örebroaren som är förbundskaptenen i mountainbike, och som tidigare varit en mångsysslare som cyklist, var tillbaka på tävlingshojen när premiären av Sverigeserien i enduro (alltså mountainbikevarianten, inte motorcykelvarianten som förvillande nog har samma namn) i Göteborg i helgen. Söderberg, som kör för Örebrocyklisterna, slutade sjua, knappt tre minuter bakom segrande norskan Vera Leivsdottir efter sju specialsträckor. Men mest uppmärksamhet väckte det instagramklipp som Söderberg postade från tävlingen, där hon på ett brutalt men lustigt sätt kraschade (men klarade sig bra, ska tilläggas):

Det var också svensk landsvägspremiär (om än utanför Sverigecupen, som sätter igång först på lördag) med Örebrocyklisternas Jacob Ahlsson i tätklungan i herrarnas elitklass i Östgötaloppet. Ahlsson har gjort flera amatörtävlingar nere i Belgien under våren och kom väl förberedd, men orkade inte kriga sig fram till täten av klungan när det skulle avgöras utan kom i mål som 45:a (det sprack lite i finalen, så han fick inte samma tid som segraren Hugo Forssell, CK Hymer, utan var sju sekunder bakom. Adam Axelsson gjorde i samma tävling comeback efter alla sina sjukdomsbekymmer de senaste åren (han hade inte tävlat i varken skridsko eller cykel på över 14 månader), och tog nu en 17:e-plats i herrseniorklassen, snäppet under herrelit (samma klass han totalvann 2015). Klubbkompisen Mathias Bergkvist var tia i samma klass, båda var med i tätklungan. Jacobs lillebror Jonathan Ahlsson tog Örebrocyklisternas enda pallplats i tävlingen, som trea i P16-klassen, efter en spurtstrid mot Edvin Lovidius, Södertälje, och Lukas Vernersson, Mölndal. Kanske var det häftigaste ändå att Örebrocyklisterna hade hela tio seniorcyklister till start i en nationell landsvägstävling, när hände det senast?
Och i söndags var det också öppen prova på-tävling i skidskytte (med de elektroniska gevär som används vid springskyttet som kontinuerligt arrangeras i Örebro) uppe på den då ännu preparerade konstsnöslingan i Ånnaboda (söndag var sista dagen på en fantastiskt lång och härlig säsong). Alfons Wedin var snabbast på fulla distansen, 3×2 kilometer med två skjutningar.

Fixade Forsgren en EM-plats? (Och vilken löparvecka som väntar!)

I dag avslutades EM-testerna tillika elitseriepremiären i orientering nere i Skåne med en medeldistans, och efteråt pratade jag med Lilian Forsgren för en artikel ni kan läsa här. Forsgren var återigen åtta i dag (vilket gör att hon ligger femma i swedish league-sammandraget efter tre av de fyra deltävlingarna som ligger till grund för jaktstarten nästa söndag). I dag var Josefin Tjernlund nästan minuten snabbare än klubbkompisen Forsgren, men det gjorde ändå bara en placering, så A-landslagslöparen var sjua, 2.21 bakom återigen segrande Karolin Ohlsson, Järla, medan Ellinor Tjernlund var 14:e, Lovisa Persson 17:e (båda inom två minuter bakom Forsgren) och Andrea Svensson 37:a. Josefin lär därmed hänga på gärdsgården när Håkan Carlsson tar ut truppen till EM på onsdag (sex löpare per distans utöver Tove Alexandersson friplatser på medel- och långdistans) medan Forsgren börjar kännas som ett mer säkert kort i mina ögon.
Martin Regborn, som var näst bästa svensk både i sprint och långdistans och lär vara självskriven i EM-truppen, avslutade helgen med en felstämpling och blev diskad i herrtävling (han ligger ändå femma i sammandraget efter tre tävlingar), och klagade dessutom på känslan i foten han stukade för två veckor sedan. ”MP (mispunched, felstämpling, reds anm) på medeln och en strulande fot i den steniga och hala terrängen. Får vara nöjd med helgen ändå”, skriver han på twitter. Bästa länslöpare på herrsidan blev istället Regborns klubbkompis Filip Dahlgren, som blev 17:e och topp tio av svenskarna, 3.13 bakom segrande Jonas Leandersson.
Anmälningstiden till fredagens natt-SM, tillika fjärde deltävlingen i swedish league, går ut om några timmar, och just nu är Forsgren, Rebecka Nylin, Lovisa Persson, Andrea Svensson och Filip Dahlgren anmälda. Däremot inte Regborn, som inte direkt är känd för att gilla nattorientering …

Emilia Fahlin inledde Ardennerveckan, med tre världstourtävlingar på på åtta dagar i Amstel gold race, Vallonska pilen och Liège-Bastogne-Liège, med en 51:a-plats i den nederländska stortävlingen. Örebrocyklistens lagkompis Audrey Cordon-Ragot kom med i den avgörande utbrytning, och då fick resten av Wiggle-High5-laget köra avvaktande i klungan för att ge henne chansen i täten. Det slutade med en sjätteplats för Cordon-Ragot, medan Chantal Blaak såg till att Boels-Dolmans-teamet fortsätter dominera den här säsongsinledningen.

Veckan som kommer blir för övrigt tävlingsintensiv, inte minst när det gäller löpning. Rusakulan vertikal tour dammar av alla sin tre deltävlingar måndag–onsdag–fredag, andra deltävlingen i Glanshammars terrängserie avgörs på tisdag och på onsdag är det Örebro AIK:s halvmaraton …
** Rusakulan (som bjuder på både löp- och mountainbikeklasser) har fått ihop ett riktigt spännande startfält i år. Förutom undertecknat (som kanske inte är så spännande) kommer mångsidige och allt som oftast supersnabbe Per Sjögren springa liksom ultralöparlegendaren Hasse Byrén och Erik Högkvist (som är god för just över 37 på milen), Fredrik Berg som tog totalsegern på mountainbike i fjol, Fredrik Holmgren som vann Ice race vintage i vintras och Tomas Kåregren som vann Hjälmartempot i fjol. Bland andra.
** Till ÖAIK:s halvmara har distriktsrekordhållaren på distansen, Josefin Gerdevåg, nu anmält sig liksom rutinerade Kumlalöparen Åsa Höög. Och på herrsidan har det fyllts på med spännande namn sedan jag skrev förra veckan, som Thomas Chaillou, David Berg och Johan Ingjald.
** Och i terrängserien fortsätter Liduina van Sitteren, som vann första deltävlingen förra veckan på 9.28, att jaga Lisa Bergdahls banrekord på 9.26 på 2,5-kilometersslingan, som U23-landslagslöparen satte 2014.

I längdskidskicrosstävlingen Knallcrossen, som avslutade säsongsavslutningen i Bruksvallarna i dag, vann Garphyttans Emil Hagström kvalet (som var ett störtlopp på längdskidor, typ) i herrjuniorklassen men fick nöja sig med en tredjeplats i finalheatet (som var mer renodlad längdskidskicross med upp- och nedförsbackar).

Tolvfaldige svenske mästaren springer på Örebros gator igen

Det är ju inte helt ovanligt att Abraham Adhanom, en av Sveriges absolut bästa långdistanslöpare de senaste fem åren (han har tolv SM-guld på meritlistan, varav fyra från 2016 även om 2017 blev ett mellanår för den ny 40-årige löparen) kommer till länet och springer, han bor i och tävlar trots allt för Eskilstuna. Därför har han genom åren bland annat slagit Jonny Danielssons klassiska rekord i Wedevågsloppet och vunnit och vunnit Örebro AIK halvmaraton. Och nu är han tillbaka igen, just för det sistnämnda loppet som nästa onsdag, den 18 april, avgörs som deltävling två (efter Startmilen) i långloppscupen (i fjol hade tävlingen dessutom status som DM i halvmaraton, men det är i år istället Norasjön runt i september). Föranmälan är öppen till och med lördag, men redan nu finns hans namn i startlistan, och det ska så klart bli spännande att se vad han går för den här säsongen. Hans eget banrekord från 2016 är på 1.06.09, en vassare tid än de han förra året presterade i Göteborgsvarvet och Stockholm halvmarathon (1.06.52 respektive 1.07.34).
Tävlingen avgörs som vanligt (årets upplaga är den 14:e i ordningen) på en tvåvarvsbana på Väster, där man bland annat springer runt Varbergaskogen och fotbollsplanerna vid Rosta gärde/Karlslund arena (start och mål är på bussvägen mellan ridklubben och fotbollsplanerna) och i startlistan finns förutom Adhanom också namn som Fredrik Johnsson, Sören Forsberg och Jonathan Kandelin, men räkna med att lista fylls de närmaste dagarna (inte minst på damsidan där än så länge bara fem namn finns noterade).

Inte bara natt-SM – nu brakar orienteringssäsongen loss

I morgon kväll är jag på plats i skogarna utanför Östansjö och bevakar natt-SM i orientering. Och som ni som har plusabonnemang på na.se säkert redan noterat så har jag skrivit en hel del inför det hela. Allt finns samlat på den här samlingssidan (där det kommer fyllas på med orienterings-SM-artiklar under hela året). Men natt-SM, som också är säsongens tredje deltävling i elitserien (Swedish league) är ju långt ifrån den enda orienteringen som löps i helgen. På söndag är det dags för årets kanske viktigaste nationella tävling, en långdistans i Huskvarna som förutom elitseriedeltävling också är uttagningstävling för världscuppremiären som i sin tur till stor del kommer ligga till grund för VM-uttagningen. För den som vill vara med i racet om VM-platserna gäller det således att prestera på söndag (72 herrar och 70 damer är anmälda i elitklasserna, däribland Lilian Forsgren, Josefin Tjernlund, Ellinor Tjernlund, Andrea Svensson, Ellinor Eriksson, Rebecka Nylin, Marion Aebi och Gusav Hindér från Tisaren, Hagabys Martin Regborn och Viktor Larsson samt KFUM Örebros Erik Lindgren).
På hemmaplan avgörs Tisarträffen (i lite mindre format än vanligt, som en publiktävling dagen efter natt-SM; i fjol lockades 800 löpare när tävlingen var en del av Närkekvartetten) på lördagen med 247 löpare anmälda, och därtill Degerfors OK:s och OK Djerfs gemensamma arrangemang Letälvsträffen och Boforsloppet med 244 respektive 307 löpare anmälda lördag och söndag (i år arrangeras tävlingarna på Vikenkartan söder om Degerfors och lockar hyggliga löpare som Elin Winblad, Per Eklöf, Josefine Höög och gamla landslagsorienteraren från Karlskoga, Linda Take).

Nu har också officiella resultatlistan från Örebro AIK halvmaraton publicerats, och där kan man läsa att Erik Anfält sprang på 1.11.49 och vann med nästan två minuters marginal. Både han och Kemppi har dessutom instagramrapporterat från loppet, där en dagen efter loppet sjuk Kemppi förklarar sin (med sina mått mätt) dåliga tid.

Fjärde DM-titeln till Kemppi? Check!

Mikaela Kemppi tog hem säsongens fjärde DM-titel av fyra möjliga hittills trots att hon ”bara” blev tvåa i Örebro AIK halvmaraton (hon missade alltså att vinna tävlingen för femte året i rad, och hon var över sju minuter långsammare än i fjol – 1.19.10 då [banrekordet på 1.18.08 från 2015], 1.26.34 nu), men fick ändå med sig DM-guldet eftersom segraren Susanne Bornmar från Linköping tävlar för klubben IK NocOut som kommer från just Linköping och därför inte konkurrerar om DM-titlar i Närke (de officiella resultaten kommer senare i kväll, tack till Cristoffer Stockman för de preliminära!).

Så, en liten DM-checklista för Kemppi att skriva ut och bocka av (det finns tio titlar kvar att konkurrera om!):
Korta terräng-DM, damer: Check.
Korta terräng-DM, D40: Check.
Korta terräng-DM, damlag: Check.
Halvmaraton, damer: Check.
5 000 meter, damer: 21 juni.
5 000 meter, D40: 21 juni.
Maraton, damer: 1 juli.
Maraton, D40: 1 juli.
10 000 meter, damer: 5 augusti
10 000 meter, D40: 5 augusti.
Halvmaraton, D40: 9 september.
Långa terräng-DM, damer: 21 oktober.
Långa terräng-DM, D40: 21 oktober.
Långa terräng-DM, damlag: 21 oktober.

Liduina van Sitteren blev trea i loppet och tog DM-silvret på 1.29.52, Akeles Jenny Rask blev fyra på 1.31.07 och Anna Pettersson tog DM-bronset på 1.34.42 (jag tippade alltså DM-pallen rätt, om man får slå sig för bröstet). Bornmar, som alltså vann, sprang på 1.23.12.
På herrsidan dök en viss Erik Anfält upp och vann (jag har ingen tid på honom än, men han passerade milen på 33.40). Sedan kom trea löpare från andra distrikt, innan liksom Anfält efteranmälde Ludvig Börjesson på femte plats tog DM-silvret och Andreas Ingberg på sjätte tog bronset (fem av sex DM-medaljer till Örebro AIK i dag, därmed; Pettersson tävlar ju för Start).

Emilia Fahlin bröt världscuptävlingen La Fleche Wallonne, Vallonska pilen, i dag, men (och här finns en stor reservation för att jag inte hunnit prata med henne) det betyder nog inte mer än att hon valde att inte kämpa sig igenom den vidrigt tuffa målgången uppför Mur de Huy efter att hon fullgjort sitt arbete som hjälpryttare och ändå inte hade något med täten att göra. Hur som helst blev det ingen jättedag för hennes lag Wiggle-High5, som hade tidigare världstourledaren Elisa Longo Borghini på sjuk och fick förlita sig på Audrey Cordon i finalen, och den franska cyklisten slet sig in på elfte plats, 1.02 bakom urstarka nederländska Anna van der Breggen, Boels-Dolmans. Som jag skrev om i en pluslåst artikel om Fahlin tidigare i veckan så väljer hon nu att stå över Liège-Bastogne-Liège på söndag för att istället flyga hem till Örebro cykelfestival som arrangeras på lördag.

OK Milans poängtävling i går? Jo, Martin Regborn var med men joggade runt som ett träningspass, som han gör ibland, och blev femma, 3.11 bakom KFUM Örebros Oskar Arlebo som vann 18 sekunder före Milans veteran Per Eklöf. Hagabys Elin Winblad blev bästa damlöpare, nästan åtta minuter före Milans Josefin Erlandsson. Regborn och Winblad ligger bäst till i sammandraget.

Statistikerns upptäckt: Sjögren tre sekunder snabbare än Regborn

När Martin Regborn kutade Startmilen på 30.29 utbrast Konditionsbloggen att det var den bästa tiden någonsin av en löpare från distriktet på en landsvägsmil (med reservationen för att den tillgängliga statistiken endast täcker lopp i distriktet samt SM-lopp och vissa andra större, nationella tävlingar, inte tävlingar i andra distrikt), efter att Nerikes Friidrottsförbunds statistiker Gunnar Johansson varit behjälplig och plockat fram information.
Men, nu har Johansson grävt ännu djupare i sina rullor, och hittat en tid som faktiskt är snabbare. Det handlar om den tid Glanshammars IF:s Kjell-Arne Sjögrens noterade som tvåa i Örebromilen 1983: 30.27 (vilket gör honom tre sekunder snabbare än Regborn eftersom hans tid i Startmilen var 30.29,5 och alla tider med tiondelar avrundas uppåt i den officiella statistiken och alltså får tiden 30.30 i historieböckerna). Vinnaren i Örebromilen 1983 var händelsevis en orienterare, VM-silverlöparen Håkan Eriksson från Äppelbo som kutade på 30.23.
Nedan har ni Gunnars uppdaterade, men ännu möjligen inte helt hundraprocentigt korrekta topp 20-listor på herr- och damsidan (till exempel saknas Bosse Engdahls tid som tvåa i Örebromilen 1990).

Långloppscupens sammandrag är för övrigt ännu inte uppdaterat efter Örebro AIK halvmaraton (mitt försök till webb-tv från tävlingen hittar ni här), men klart är att Mikaela Kemppi har full poäng på damsidan och att Mattias Nätterlund (fyra i går men bästa länslöpare) tar tidigt kommando i herrklassen.

Första ordinarie etappenEmakumeen Bira, 76,6 kilometer med start och mål i Eskoriatza, slutade med svensk seger, men inte för Emilia Fahlin utan för Emma Johansson, som slet sig loss tillsammans med Carmen Small och spurtade ned amerikanskan som ändå tog ledningen i sammandraget eftersom Johansson var långsammare i gårdagens prolog. Fältet sprack rejält på den kuperade banan, men Fahlin bet i och gick i mål i en utdragen tredjegrupp, som 35:a totalt av 128 startande. Lagkompisarna Ane Santesteban och Malgorzata Jasinska satt i den 16 man starka tätgruppen bakom de båda utbrytarna, och blev nia respektive tia.  I sammandraget är Fahlin 34:a med tre etapper kvar att köra.

Topp 20

EM-skrällen: ”Blev jätteöverraskad”

I dag kom så uttagningen världscuppremiären i Polen och EM i Tjeckien, och orienteringens förbundskapten, örebroaren Håkan Carlsson, vet att överraska. I höstas tog han ju ut jätteskrällen Daniel Attås till euromeeting. Nu lyfte han in Josefin Tjernlund, 23, i EM-truppen (hon får springa långdistans där och sprint i världscupen). Josefin av två tvillingar som blev kommer från Olofström, bor i Göteborg och började springa för Hallsbergs- och Kumlaklubben OK Tisaren inför årets säsong. Vem är Josefin, frågade jag Håkan.
– Det får du nästan fråga henne själv om. Ärligt talat visste inte jag heller vem hon var förrän i helgen. Det här var allra första gången jag pratade med henne. Hon har inte varit med i landslaget alls tidigare, varken på junior- eller seniornivå. Men hon presterade riktigt, riktigt bra och var bara fyra minuter efter världstoppslöparna på en tuff långdistans, och då hade hon ändå gjort ett par misstag på vägen. Det ska bli jättespännande att se vad hon kan göra på EM, svarade Carlsson och syftade på resultaten i testtävlingen i Brösarp i helgen där Josefin var 19:e på medeldistansen, 15:e på sprinten och nia på långdistansen.
Sagt och gjort ringde jag också upp Josefin själv och frågade: ”Vem är du?” Eller i varje fall: Hur kommer det sig att du tävlar för Tisaren?

– Jag har tränat en hel del med Lilian Forsgren och Lovisa Persson från Tisaren, som också bor här i Göteborg, och eftersom vi (Josefin och tvillingsystern Ellinor) tävlade för en så liten klubb (OK Vilse 87 från Olofström) tidigare passade det bra att komma med i Tisaren som ordnar träningsläger och har stafettlag. Vi var med på en del aktiviteter med klubben redan förra året, och nu kändes det naturligt att byta, säger Tjernlund till Konditionsbloggen.
Men du har inte varit med i landslaget förut?
– Nej, och därför känns det extra kul att få chansen nu. När jag var sistaårsjunior var jag med på någon samling, men jag fick aldrig springa något mästerskap.
Så hur kändes det när Håkan ringde?
– Jag blev otroligt glad och tackade ja på en gång, förstås. Jag var inte alls förberedd på det. Det gick ju bra i helgen, och några påpekade att jag skulle kunna komma med. Men själv jag trodde absolut inte att jag skulle bli uttagen. Jag blev jätteöverraskad när Håkan ringde i måndags.
Är det en medveten satsning som betalar sig nu, har du tränat hårdare än tidigare i vinter?
– Nej, inte hårdare, men jag har legat i och haft motivation hela vintern. Tränat på. Och jag kände mig i väldigt bra form i helgen, det gjorde jag. Jag intalar mig att jag är bättre nu än förra året.
Hur kommer uppladdningen se ut, springer du natt-SM i helgen?
– Nej, det blir inget SM. Men jag är anmäld till swedish league (elitserien) i Göteborg nästa helg, och tror att jag ska springa det trots att det blir världscupen.
Hur blir det att dra på sig den blågula dressen för första gången, då?
– Det kommer vara nervöst, förstås. Så kändes det i varje fall först, även om det börjat lägga sig lite nu. Jag ska försöka landa i det här. Men lite nervös ska man väl vara?

I världscup- och EM-trupperna finns dessutom såväl Hallsbergs och OK Tisarens Lilian Forsgren, som tagit EM-silver och som VM-debuterade i fjol, som Örebros och Hagabys Martin Regborn, som sprungit två VM, och Garphyttans och IFK Lidingös Filip Dahlgren, som varit VM-tia i långdistans.
Regborn får allra tuffaste schemat, kommer få springa samtliga tre distanser i världscupen med sprintkval och sprintfinal den 30 april, medeldistans den 1 maj och mixedsprintstafett den 2 maj. I EM eventuell mixedsprintstafett den 21 maj, sprintkval och sprintfinal den 22 maj, långdistanskval den 23 maj och långdistansfinal den 24 maj. Tävlingar tre och möjligen fyra dagar i rad.

– Det blir tufft så klart, men inte omöjligt. Jag brukar kunna tävla bra flera dagar i rad, så det ska nog inte vara några problem. Och det är klart man kommer behöva springa fort på kvalen, men kanske inte fullt, säger Regborn till Konditionsbloggen.
Var det de här distanserna du ville springa?
– Ja, det är precis det här jag satsat mot och hoppats på hela vintern.
Vad har du för mål i EM?
– Det är svårt att ha ett resultatmål, det går bara att gå in och göra så bra lopp som möjligt. Konkurrensen på ett EM är kanske tuffare än på VM, eftersom toppnationerna får ställa upp med sex löpare här mot tre på VM. Å andra sidan springer inte alla de bästa alla distanser här. Jag hoppas att jag får till en riktig fullträff, i helgen gick det ju bra trots att jag inte toppat mig alls, så förhoppningsvis kommer jag vara i ännu på EM.
Kommer du köra några andra tävlingar i vår?
– Nej, det blir inga tävlingar här hemma före EM. Vill man kan man köra två tävlingar per helg hela våren, men det gäller att fokusera på träning och formtoppningen inför EM.

Till sist vad jag också förbundskapten Carlsson berätta lite om var och en av de uttagna länslöparna (ja, vad han sa om Tjernlund kan ni ju läsa ovan).

– – Martin har verkligen tagit ett kliv fysiskt under vintern och fick ut väldigt bra resultat av det i helgen. Han har tagit ett kliv närmare världstoppen, och håller han bara ihop det tekniskt också kan han vara med allra längst fram. Det ska bli riktigt kul att se vad han kan hitta på internationellt, säger Carlsson till Konditionsbloggen.
Filip då, han var inte riktigt lika stark i helgen men har stor potential, va?
– Ja, definitivt. Han har varit en av våra bästa långdistansare de senaste åren med SM-guld, fjärdeplats på världscupen och tiondeplats på VM. Han har en bra meritlista. Det lopp han presterade i söndags var tillräckligt bra för att han ska få chansen, och han är på väg i bättre och bättre form under våren. Han kommer springa medeldistans på världscupen och långdistans i EM.
Och Lilian, hur ser du på henne?
– Hon gjorde lite småmisstag i helgen, på uttagningarna. Men tittar man på sprinten såg man att hon har väldigt hög kapacitet. Hon missade förstakontrollen men höll ihop det väldigt bra. Hon var uttagen som sprintlöpare till VM i Skottland förra året, och jag tror att hon har mer att plocka ut när det är dags för världscup och EM än hon visade i helgen. Lilian springer både medeldistans och sprint i världscupen och sprint i EM.
Vad har landslaget för mål i EM?
– Sex medaljer varav två guld, det står sedan länge i vår dokumentation. Men fokus ligger inte på att räkna medaljer utan på att vi ska göra bra förberedelser, pricka form och fokusera på lopp och genomförande. Då kommer resultaten komma.
Hur tänker du kring mixedsprintstafetten i EM?
– Vi får bara ställa upp med ett lag där, två killar och två tjejer. Men i världscupen före får vi ha tre lag, så där kommer vi testa lite. Om Martin blir uttagen till EM kommer det bli tävlingar fyra dagar i rad för honom, men han är genomtränad och återhämtar sig bra, så det fixar han i sådana fall.
Hur viktigt är ett bra EM-resultat om man vill springa VM?
– Ett riktigt bra EM-resultat är naturligtvis meriterande i uttagningen till VM, men viktigast är testtävlingarna veckorna efter EM. Det blir en sammanvägning, men det krävs riktigt bra resultat på EM för att det ska väga över på VM. Där har vi bara tre platser per distans, och det betyder att truppen blir ungefär hälften så stor som till EM. Jag räknar med 12–15 löpare i VM, och då blir det väldigt hård konkurrens om platserna.

På något lite lägre orienteringsnivå, och då framför allt på grund av att varken Filip eller Martin (som tillsammans vann nio av 13 deltävlingar i fjol) kom till start, avgjordes första deltävling i Milans poängtävling i går. KFUM Örebros Oskar Arlebo tog segern i längsta klassen, klubbkompisen Elsa Ekelin var bästa dam. Samma dag avgjordes den av Almby arrangerade labyrintorienteringen på Friends arena. Och redan dagen före avgjordes senaste deltävlingen i Örebro AIK:s prestigefyllda klubbmästerskap, över 1 500 meter frisim, med Mats Einarsson och Lisa Hjalmarsson som segrare.

I kväll avgjordes Örebro AIK halvmaraton (deltävling två i långloppscupen), och jag var på plats och filmade en mäktig spurtstrid om tredjeplatsen mellan Haben Kidane och Mattias Nätterlund om tredjeplatsen. Förhoppningsvis finns det på na.se om en liten stund.
Hälleforslöparen Kidane, 18, gjorde karriärens längsta lopp och spurtade ned Örebro AIK:s rutinerade Mattias Nätterlund i kampen på tiden 1.12.35.
– Jag kan inte beskriva det, helt fantastiskt. Att springa så långt kändes helt okej. Jag har hållit runt 3.27 per kilometer och det har gått bra. Jag var egentligen inte så intresserad av att spurta ned Mattias, målet var inte att slå honom. Men jag ville spurta bra, säger Kidane som har stora mål med säsongen.
– Framför allt friidrotts-SM i augusti och terräng-SM i höst. Jag vill ta en bra placering där. Jag tränar mest för 5 000 meter och sådana distanser. Fram till dess är det bara träning, jag tar alla tävlingar som träning.
Kidanes klubbkompis Abraham Adhanom krossade både banrekord och konkurrenter när han tog segern på 1.06.09 – femte snabbaste halvmaran av en svensk i år.
Mikaela Kemppi, 43, vann damklassen överlägset på 1.19.10, minuten över hennes eget banrekord och 2,5 minuter över personliga rekordet från Haag i mars.

Och efter att ha kraschat före och sedan startat men brutit Durango–Durango i går var Emilia Fahlin i dag tillbaka i sadeln och tog ännu en topp tio-plats (säsongens femte) i stenhårt motstånd i prologen till Emakumeen Bira. Jag skrev en artikel om det på na.se tidigare i kväll.

Josefin Tjernlund är senaste tillskottet i kategorin "landslagsorienterare från länet", även om hon inte kommer härifrån utan "bara" tävlar för en länsklubb.  Foto: Privat
Josefin Tjernlund är senaste tillskottet i kategorin ”landslagsorienterare från länet”, även om hon inte kommer härifrån utan ”bara” tävlar för en länsklubb. Foto: Privat