Regborn–Attås 2–0 (och se när Måns Möller lär Bill Impola att spurta)

I kväll fortsatte vinterserien i orientering med deltävling två av åtta (den sista före jul och nyår), och återigen blev det en uppgörelse mellan de två länsboende landslagsorienterarna Martin Regborn och Daniel Attås. Den yngre, men internationellt betydligt mer erfarne, Regborn (två VM) drog återigen längsta strået mot numera hårt satsande Attås (som gjorde landslagsdebut i euromeeting i höstas) i nattävlingen som arrangerades av Milan med start och mål på Norvalla IP.
Regborn vann med förkrossande marginal, nästan fem minuter efter 46 minuters löpning (över tio procents segermarginal). Där bakom tog hemmalöparen Per Eklöf tredjeplatsen, bara tio sekunder bakom Attås, men sedan var det ytterligare nästan fyra minuter till fyran. Tisarens Rebecka Nylin gjorde som Regborn och tog hem andra raka segern på damernas mellanbana (den långa är mixad, men inga damer ställde upp i kväll), fyra sekunder före Västerås Emma Helmersson.
Nylin och Regborn har nu maximala 40 poäng efter två deltävlingar medan Attås har 36 efter dubbla andraplatser. Nästa deltävling arrangeras av KFUM Örebro den 16 januari.

För övrigt får ni, som uppladdning inför helgen, inte missa videoklippet är Måns Möller lär Bill Impola och hans lagkompisar i Team Exspirit att spurta på konstsnön i Livigno.

"Det kan gå hur som helst fast pb blir det ändå"

På lördag avgörs säsongens andra inomhustävling i Tybblelundshallen (eller tredje, om vi räknar in Oktobermarathon); Triumfglasspelen. En tävling som lockat en hel del stora namn genom åren, bland annat Irene Ekelund. Än så länge gapar startlistan rätt tom på seniorer, juniorer och äldre ungdomar, men en VM-löpare kommer i varje fall att vara på plats: Martin Regborn, örebroaren som två år i rad gått till VM-final i sprintorientering. Han kommer att kuta 1 000 meter, vilket är den enda medel- eller långdistans som erbjuds seniorerna i tävlingen. Och eftersom Regborn aldrig sprungit den ganska udda distansen på tävlingen kan han utlova personligt rekord … ”Kommer givetvis inte vara toppad så det kan gå hur som helst fast pb blir det ändå”, skriver han på sin blogg.
Mot sig får han bland annat Hälleforstalangen Haben Kidane (en returmatch för det tio gånger längre Karlslundsloppet, där Regborn spurtade ned Kidane).

Regborn tog för övrigt en favoritseger i premiären av Löpex vinterserie i söndags när han tog hem tävlingarna i skogarna runt Sutarboda med nästan nio minuters marginal före tvåa, landslagskollegan (från Euromeeting i höstas) Daniel Attås, Tisaren.
”Hade bra fart men lite slarvigt tekniskt bitvis, delvis på grund av lite ovana att springa i snö skulle jag tro också. Det låg cirka fem-tio centimeter i skogen, så det går ju ändå ok att springa än så länge. Vann ändå ganska klart före Daniel Attås men antar att jag får det lite tuffare på nästa deltävling som är en natt …”, bloggar Regborn.
Gustav Hindér blev trea och Tomas Hallmén fyra. Rebecka Nylin vann damtävlingen på mellanbanan före Jossefin Erlandsson. Nästa deltävling avgörs i Nora den 2 december.

Webb-tv från Karlslund – och Söderströms 789:e mara

Tomas Fridh, Stocksäter (Kumla) och Victoria Borg, Team Ultrasweden (Vingåker), vann Oktobermarathon i Tybblelundshallen i dag, och satte nya hallrekord på 3.08.26 respektive 3.21.52 efter de 218,5 varven runt den knappt 200 meter långa banan. Men ärligt talat var det inte de som kom först – utan han som kom sist – som imponerade mest. Kvarnsvedesn Stig Söderström, 72, gjorde sitt 789:e maratonlopp (eller längre) i dag, och klarade den här gången av de 42 195 meterna på 5 timmar, 38 minuter och 19 sekunder. Det var 14 minuter längre än vad näst segaste löpare behövde, men väl under maxtiden på sex timmar.
När Söderström kutade (eller snarare gick) Decembermarathon i Tybblelundshallen i fjol var jag på plats och gjorde ett reportage om superlöparen, som bland annat berättade om sin speciella relation till Örebro. Inte bara gjorde han sitt första och sitt senaste maratonlopp här – hans snabbaste, perset på 3.18.18, noterade han i Örebro city marathon 1982, och sitt hundraloppsjubileum klarade han av i samma tävling några år senare.
Men något mer om de snabba löparna, då. Fridh, 42, vann ju även Decembermarathon i fjol, då på 3.12.52. Örebros långlöparräv Hasse Byrén, 50, tvåa på 3.12.08 och Frövis Håkan Lindahl Hedin, 42, trea på 3.24.01. Inga länslöpare kom till start i damklassen, men Storådalens Tina Forsberg sprang 30,11 kilometer i tretimmarsklassen, var ensam startande där. Hela resultatlistan finns just nu här.

Jag la upp ett litet videoklipp från Kilsbergsleden på youtube i dag, men fortfarande har Örebro AIK inte lyckats få ut resultatlistan från tävlingen. Får helt enkelt återkomma i det ärendet …

Örebroaren Mikael Edberger, 45, sprang New York City marathon i dag, med ett färskt personligt rekord från Åstadsloppet i benen (1.19.07, första gången under 1.20). Han spände bågen mot karriärens tredje mara under tre timmar när han öppnade på 1.27.17, men tappade lite för mycket på andra halvan (1.34.45) och korsade mållinjen på 3.02.02. Degerforsaren Patrik Eriksson, 45, (ironmanatlet och tidigare ordförande i volleybollklubben VK Orion) skulle ha sprungit den oväderinställda New York-maran 2012, och fick starta i år istället. Klarade av den på 3.28.15 efter halvmaror på 1.39.23 och 1.48.52.

OK Tisaren förlängde säsongen med ännu en helg genom att skicka ett stafettlag till Novembersprinten i Mjölby – och faktum är att laget tampades om segern hela vägen in i mål. Sistasträckans Oskar Andrén skickades ut i ledning, 1.18 före OK Denseln, men Skärblackaklubbens ukrainske VM-medaljören Pavlo Ushkvarok sprang ikapp och förbi och distanserade Andrén med 1,5 minuter. I Tisarens lag ingick landslagslöpare som Lilian Forsgren, Daniel Attås och Andrea Svensson. Hagaby och KFUM Örebro ställde upp med ett gemensamt lag och slutade på sjätte plats, 32 minuter bakom Denseln.

Hela Tisarens Novembersprintenlag samlat. Foto: Torbjörn Andrén
Hela Tisarens Novembersprintenlag samlat. Foto: Torbjörn Andrén
Valter Pettersson växlar till Oskar Andrén. Foto: Torbjörn Andrén
Valter Pettersson växlar till Oskar Andrén. Foto: Torbjörn Andrén

Dags för oktobermara i november: "Kommer kunna gå fortare"

På söndag är det dags för del ett av tre i 114sports maratonserie. Den Frövibaserade klubben, under ledning av Ola Nordahl, arrangerar tre maratonlopp inne i Tybblelundshallen i Örebro i vinter, på en 193 meter lång bana som löps 218 varv (efter att de inledande 121 meterna avverkats). Det första går under namnet Oktorbermarathon eftersom det enligt den ursprungliga planen skulle ha löpts på lördag, men på grund av en dubbelbokning blir det nu i stället alltså av på söndag, den 1 november. 35 löpare var anmälda när jag pratade med Nordahl i går.
– Det var några som blev tvungna att lämna återbud när vi bytte från lördag till söndag, men de flesta kunde byta. Det var ändå tråkigt, för lördag är en bättre dag ur resesynpunkt för de som kommer långväga, säger Nordahl till Konditionsbloggen.
I Decembermarthon förra vintern, som var premiären och det hittills enda maratonloppet som avgjorts in i Tybblelundshallen, kom 59 löpare till start. Nu ser det alltså ut att bli något färre, även om Nordahl hoppas på ett antal efteranmälningar.
– Det gör att det inte kommer bli lika fullt på banan som då, det kommer bli lite luckor och kommer att kunna gå fortare, säger han.
Kumlas Tomas Fridh, 42, vann på 3.12.52 då. Hallrekord, förstås.
– Han kan nog göra under tre nu. Ivan Bretan (50 år, från Stockholm) är också snabb och Hasse Byrén (50 år, från Örebro) kan ju springa fort om han vill och är fräsch i benen, säger Nordahl.
Vid Decembermarathon förra året intervjuade jag Stig Söderström, 82. En krutgubbe från Kvarnsveden som är Sveriges näst meste maratonlöpare genom tiderna. Då gjorde han sitt 774:e lopp över 42 195 meter eller mer – nu närmar han sig med stormsteg 800.
– Han räknade med att jubileumsloppet skulle bli i Skövde sextimmars i mars. Däremot får vi ett annat jubileum på söndag då Jan Paraniak (65 år, från Huddinge) gör sitt 200:e maraton, säger Nordahl.
Oktobermarathon följs av Decembermarathon den 27 december och Februarimarathon den 27 februari. Det blir priser till de tre med snabbast totaltid över alla tre marorna, samt till den som springer jämnast.
– Så man har chansen att ta ett pris även om man springer på sex timmar. Än så länge är det bara fem stycken som anmält sig till hela serien, men det är säkert flera som kommer att känna av i helgen, och om det går bra anmäler de sig till de två andra också, säger Nordahl.

Krutgubben Stig Söderström hade inga som helst bekymmer att avverka 218 varv i Tybbellundshallen i december i fjol.  Foto: Jonas Brännmyr
Krutgubben Stig Söderström hade inga som helst bekymmer att avverka 218 varv i Tybbellundshallen i december i fjol. Foto: Jonas Brännmyr
Runt, runt gick det vid Decembermarathon 2016. Tomas Fridh (nummer 194) vann.  Foto: Lennart Lundkvist
Runt, runt gick det vid Decembermarathon 2016. Tomas Fridh (nummer 194) vann. Foto: Lennart Lundkvist

Orienteringsförbundet fortsätter för övrigt att släppa nyheter dag för dag just nu. I går avslöjades både juniorlandslagstruppen 2016 (där juniorvärldsmästaren Andrea Svensson, som vid årsskiftet går in på sin sista säsong som junior förstås finns med) och programmet för elitserien 2017 (snacka om att vara ute i god tid …) där den stora nyheten både nationellt och lokalt är att natt-SM i Östansjö blir en deltävling.

Länets tre VM-orienterare utanför landslaget: "Men dörren är inte stängd …"

Örebros Martin Regborn, 23, fick lämna A-landslaget när det bantades från 34 till 19 löpare förra vintern. När det i går krymptes från 19 till tio fick även Hallsbergs Lilian Forsgren, 25, och Garphyttans Filip Dahlgren, 27, stryka på foten. Det trots att alla har fina meriter; Regborn har sprungit VM två år i rad, Forsgren tog EM-silver i fjol, en världscupseger i somras (båda i stafett) och VM-debuterade i augusti, och sedan dess hårt skadedrabbade Dahlgren var VM-tia i långdistans i fjol. Kvar i A-landslaget är nu bara gräddan av svenska orienterare, som Tove Alexandersson och Helena Jansson. 24 löpare där bakom, bland dem länstrion (plus exilörebroaren Maria Magnusson, men ingen Daniel Attås), bildar ett ”utvecklingslandslag”, som kommer att delta på samma aktiviteter som A-landslaget. Konditionsbloggen ringde upp förbundskapten Håkan Carlsson, händelsevis örebroare även han, för att fråga vad som egentligen är skillnaden mellan A- och utvecklingslandslag.

– Framför allt har löparna i A-landslaget redan nu blivit uttagna till EM i Tjeckien (21–28 maj), och så har vi lite mer ekonomiskt stöd att lägga på de tio i satsningen mot EM och VM. Men i grova drag är förutsättningarna väldigt lika för A- och u-landslagen, jag ser det som ett enda landslag. Att vi tog ut 19 löpare i A-landslaget förra året berodde på att vi hade världscupdeltävlignen på Tasmanien i januari, och laget dit fick bli landslag. Det vi gör nu är att gå tillbaka till en liten mindre A-trupp men ett stort, totalt landslag, säger Carlsson till Konditionsbloggen.
Sverige har sex platser per distans till EM, och du har tagit ut sex herrar och fyra damer redan …
– Ja, men att man är uttagen betyder inte per automatik att man kommer att springa alla distanser. Dörren är inte stängd för någon löpare, varken för de som är med i utvecklingslandslaget eller för de som just nu står helt utanför landslagen. Viktigast för dem blir uttagningstävlingarna i Brösarp (8–10 april), för därefter kommer vi att ta ut en trupp till världscuppremiären i Polen, och efter Polen tar vi ut truppen till EM. Det är med andra ord absolut ingen nackdel att springa bra i Polen om man vill springa EM, men i långdistans kommer tävlingarna i Brösarp väga tungt eftersom det inte blir någon långdistans i världscuppremiären.
Och vill man springa VM måste man väl göra bra ifrån sig på EM?
– Ja, EM kommer att vägas ihop med veckorna därefter, där vi har ett VM-test. Sedan kommer vi att ta ut en trupp som får två månader på sig att förbereda sig för VM.
Om vi tittar på länslöparna, Dahlgren har pratat länge om att springa långdistansen i hemma-VM. Hur ser du på hans chanser?
– Får han vara hel kommer han hinna bli riktigt bra till nästa år. Han har en väldigt hög kapacitet.
Forsgren är väldigt allround, är det rentav en nackdel ibland? Borde hon specialisera sig?
– Lite får man ju anpassa sig efter vad man blir uttagen till. I år fick hon rikta in sig väldigt mycket på mixedsprintstafetten. Men det är svårt att säga. Hon kan ta ytterligare kliv, hon har absolut en väldigt hög kapacitet och det ska bli spännande att se vad en bra vinterträning gör med henne.
Och så Regborn, det känns som om han var grymt snabb i år men inte riktigt fick ut det orienteringsmässigt?
– Jag tror faktiskt inte att han var i sin allra bästa form i VM, jag tror till och med att han var ännu bättre under hösten. Han hade inte optimala träningsförberedelser in i mästerskapet, och man måste vara i toppform om man ska konkurrera när alla andra är det. Men han är väldigt noggrann och ambitiös i sin träning och ser fram emot att se vad han kan göra nästa år.

På tal om petningar togs (”större delen av”) truppen till nordiska mästerskapen i terränglöpning, som avgörs i Göteborg den 7 november, ut i går. Landslagsledare Stefan Olsson gick rätt strikt efter resultaten från terräng-SM förra helgen. När löpare som saknar svenskt medborgarskap sorterats bort togs på herrsidan topp tio på långa terräng-SM och topp sju på korta ut (förutom Jonas Leandersson och Staffan Ek som, men här spekulerar jag, lär fått chansen men tackat nej). 18:e-placerade Linus Rosdal, KFUM Örebro-löparen som var Sverigeetta i Lidingöloppet, var exakt en minut bakom uttagne tian Robin Lindgren över tolv kilometer, och det kan därför sägas vare exakt så långt från en landslagsplats. I P19-klassen fick 17-årige Sävedalenlöparen Suldan Hassan, som spöade Hällefors Haben Kidane med sekunder på Lidingö, en tidig chans i juniorlandslaget. Truppen kan kompletteras fram till söndag.

Bommade för övrigt att OS-satsande skridskotalangen Adam Axelsson gjorde säsongens första tävling i Norgecupen i Stavanger helgen som gick.  Körde 1 500 meter (1.55,98) på fredagen, två 500-meterslopp (37,54 och 37,44) på lördagen och 1 000 meter (1.14,37) på söndagen. 500-meterstiderna är de bästa Axelsson någonsin gjort i Europa (bara överträffat på de snabba isarna på hög höjd i Calgary och Salt Lake City), och de andra tiderna inte heller så pjåkiga.

Gerdevåg pulvriserade distriktsrekordet: "Inte något max – går att göra under 2.40"

Örebrolöparna intog Frankfurt – igen. På samma bana där Mikaela Kemppi i fjol betvingade ett 33 år gammalt distriktsrekord i maraton med nästan tre minuters marginal slipade Josefin Gerdevåg i dag av ytterligare över två minuter. 2.43.40 lyder det nya distriktsrekordet för damer. För Gerdevåg var det säsongens tredje distriktsrekord och tolfte perset (hon har persta på alla distanser från 800 meter [inne och ute] upp till maran). Kemppi var halvminuten bakom sitt distriktsrekord halvvägs, och höll det avståndet i mål på 2.46.25.
Gerdevågs femkilometerstider: 19.27-19.27-19.08-19.27-19.04-19.20-19.35-19.39-[sista 2,2 på motsvarande 18.50-tempo]. Tiden 2.43.40 gör Gerdevåg till Sverigefyra i år, över 1,5 minuter före VM-löparen Charlotte Karlssons bästa tid i år och 37 sekunder bättre än VM-uttagna Lena Eliassons bästatid. Kemppi kvar på sjätte plats på årsbästalistan, trots årsbästa med 3,5 minuter.
Konditionsbloggen ringde naturligtvis upp Gerdevåg efter distriktsrekordet.

– Jag hade en drömbild om att springa någonstans mellan 2.42 och 2.44, som jag höll för mig själv. Senaste dagarna har det väl lutat mer åt 2.44, så jag är jättenöjd med den här tiden, säger Gerdevåg till Konditionsbloggen.
Hur utvecklade sig loppet?
– Jag sprang enligt plan, på ganska exakt 1.22 första halvan. Sedan försökte jag öka, och det gick. Jag kom ifatt Fredrik Johnsson när jag passerat halvmaran, sprang med en fransman i jämnt och bra tempo en ganska lång bit, min mamma stod som hejaklack vid 37 kilometer och sista kilometern fick jag syn på Ludvig Börjesson före mig. Små saker som gjorde att man orkade hålla uppe tempot hela vägen.
Hade du ingen dipp alls?
– På slutet är man ju trött, det är jobbigt att springa … Men det ska göra ont på slutet, annars har man inte tagit i. Man kan inte tro att man ska springa pers och det ska vara bekvämt när man passerat 35. Men jag hade en bra känsla hela vägen. Det var fantastiskt väder, bra temperatur, fantastisk bana. Jag kan inte klaga på någonting.
Nu är du Sverigefyra i år, bättre än två löpare som blev uttagna till friidrotts-VM. Hur bra är du?
– Tja, jag tror att jag kan bli ännu bättre på maraton. Det här är inte något max, om jag får vara skadefri och fortsätter att satsa. Jag kan tänka mig att det skulle gå att göra under 2.40 om jag satte det som målsättning och tränade medvetet mot just det. I år har jag ju fokuserat på kortare distanser.
Ja, vad krävs för att bli ännu bättre?
– Det får min tränare svara på, men jag tror att han skulle säga att det krävs lite längre intervallpass och fler snabbdistanspass udner en längre tid av året, för nu har vi inte haft så lång tid på oss med maraträningen. Dessutom skulle jag behöva springa fler halvmaror på 1.17, sänka mina tider där. Men jag gör som tränaren säger.
Var det här säsongsavslutningen, eller blir det några mindre lopp på hemmaplan?
– Det är Kilsbergsleden på lördag, va? Näe, vi får se hur det blir med det, förresten. Jag kanske inte ens kan gå då. Och även om jag har förstående fru och barn kanske det är bäst att fokusera lite mer på dem framöver. Det har varit mycket löpning på helgerna på slutet …

Grymt starka Frankfurttider även av Mattias Nätterlund och Sören Forsberg. Nätterlund som, sedan han började tävla för Örebro AIK, bara noterats för ett maraton (vet inte om han gjort något annat tidigare) slog den tiden med 8,5 minuter. 2.38.41 gör honom till den femte snabbaste maratonlöparen i distriktet under 2000-talet (den näst snabbaste i år, den 43:e snabbaste genom tiderna). Sören Forsberg, 51, persade med nästan två minuter när han kutade in på 2.44.30. En tid som gör honom till Sverigeetta i H50-klassen i år, och nia i tävlingen. Nätterlund spände bågen stenhårt och tog första halvmaran på 1.17.41, men mattades sedan. Femkilometerna på i tur och ordning 18.17-18.24-18.28-18.30-18.35-18.51-19.07-19.23-[sista 2,2 på motsvarande 19.35-tempo].
Bästa placering åldersmässigt tog annars Kemppi, som blev tvåa i D40 (men åtta minuter bakom schweiziskan Patricia Morceli). Även Gerdevåg (åtta i D30, 26:a totalt) tog en topp tio-placering medan Antje Torstensson blev 18:e i D40 med 3.04.54. Även Ludvig Börjesson, 2.43.47, Fredrik Johnsson, 2.51.05 och Anders Larsson, 2.51.13, Andreas Ingberg, 2.53.56, och Jesper Damström, 2.55.35, gick under tre timmar.

Vid terräng-SM i Uddevalla var Haben Kidane, 17, bara 45 sekunder från ett senior-SM-silver. Det var nämligen den för Eskilstuna tävlande Hälleforslöparens avstånd upp till tredjemannen i Eskilstunas lag, som tog lag-SM-silvret över tolv kilometer. Kidanes klubbkompis Abraham Adhanom tog det individuella SM-guldet 23 sekunder före en viss Mustafa Mohammed, medan Eskilstunas andragubben Nasir Dawud blev åtta och trean Martin Stjernlöf 27:a. Kidane 35:a på 40.52. KFUM Örebros förstaårsseniorer Linus Rosdal (JSM-silvermedaljör i fjol) och Martin Regborn (tvåfaldig VM-orienterare) slutade på 16:e respektive 18:e plats, på 39.11 respektive 39.20, drygt två mintuer bakom Adhanom.
Sävedalens Sara Holmgren tog guldet på damsidan där Hällefors Louise Wiker inte kom till start i dag heller. William Fransson slutade på 24:e plats i P19-klassen, drygt två minuter före Dala-Järnas Emil Danielsson.

I Smålandskavlen försvarade Tisarens vassa damlag tredjeplatsen från i fjol. Andrea Svensson inledde urstarkt på lördagskvällen och var den ende som var nära att kunna utmana Pan Århus dubbla världsmästare Ida Bobach på förstasträckan i lördagskvällens mörker. Svensson var 2.28 bakom, övriga långt över fem minuter efter. Rebecka Nylin på andrasträckan drygade ut avståndet bakom (men tappade fem minuter på Pan Århus) medan Lovisa Persson på tredjesträckan hade en lite tyngre dag och blev frånsprungen av både Linné/Roslagens lag och IFK Göteborg. Lilian Forsgren avslutade starkt och passerade båda, men fick ge sig mot Kåres Kajsa Risby.
Tisarens herrlag låg 15:e efter de två nattetapperna, men tappade på dagen och slutade på 24:e plats.
IFK Lidingö, utan Filip Dahlgren, vann för tredje året i rad medan det för Pan Århus var femte segern i rad.

Andrea Svensson, Rebecka Nylin, Lovisa Persson, Lilian Forsgren
Tisarens damlag, Andrea Svensson, Rebecka Nylin, Lovisa Persson och Lilian Forsgren, firar tredjeplatsen i Smålandskavlen. Foto: Torbjörn Andrén

Helgens höjdare

1. Terräng-SM
I Eskilstuna i fjol blev det tre lokala guld för Erika Bergentz (K40), Rose-Marie Enmalm (K60) och KFUM Örebros P15-lag. Alla ställer upp igen, med givet mål att försvara mästartitlarna, när årets terräng-SM avgörs i dagarna två i Uddevalla. Dessutom intressant seniordebut av Linus Rosdal och en spännande Eskilstunadebut av Hälleforstalangen Haben Kidane (ja, eller ”debuter”, både den i P17 på lördagen och den i herrarnas tolvkilometerslopp dagen därpå; kan han slå sig in som Eskilstunatrea bakom Adhanom och Davwoud lär det bli lagmedalj). Mycket mer om Rosdal, och en del allmänt inför SM, skrev jag här häromdagen. Tidningen Spring har en bra förhands om lördagens elitklasser här.

2. Frankfurt marathon
Mikaela Kemppi och Josefin Gerdevåg (favorit den här gången) går en returmatch efter fjolårets holmgång med ett nytt distriktsrekord i potten. Sören Forsberg jagar sin egen tid från fjolåret. Om det har jag skrivit här respektive här. Men det kryllar ju av andra Örebrolöpare i Frankfurt också. Jag räknar till ytterligare 17 länsspringare i startlistan och har säkert bommat någon; Örebro AIK:s Mattias Nätterlund, Roger Elimä, Fredrik Johnsson, Andreas Ingberg, Martin Ingberg, Anders Larsson, Ludvig Börjesson, Dan Grabö och Jesper Damström, KFUM Örebros Antje Torstensson och Anna Jonhed, Glanshammars Klas Flygare, Hans Persson, Anders Malmstigen och Johan Lundell, IFK Noras Stefan Wahlstedt samt klubblösa Örebrolöparen Maja Johansson. Spring har skrivit lite om Frankfurt ur svenskt elitperspektiv också.

3. Smålandskavlen
OK Tisaren satsar traditionsenligt ganska hårt på säsongens sista stora stafett. På damsidan blev det en tredjeplats i fjol, och sedan dess har Lilian Forsgren hunnit göra VM-debut och Andrea Svensson bli juniorvärldsmästare. Båda finns, liksom då, med i Hallsbergs- och Kumlaklubbens lag när årets upplaga av Smålandskavlen avgörs i helgen. Det gör även Rebecka Nylin, medan Helena Andersson ersatts av Lovisa Persson. Regerande mästarna Pan-Århus verkar sikta på att spräcka fältet redan på lördagskvällen, då de slängt in sommarens dubbla världsmästare Ida Bobach redan där. Damernas stafett har nämligen en sträcka i mörker på lördagskvällen (herrarna två) och därefter omstart med jaktstart på söndagsmorgonen. Tisaren låter däremot Andrea gå först, medan Lilian blir ankare på sistasträckan. På herrsidan ställer Tisaren upp med Jonas Merz, Oskar Andrén, Martin Särnbrink, Tomas Hallmén och Albin Pettersson. IFK Lidingö kommer till start utan Garphyttans Filip Dahlgren och Martin Regborn spring som bekant terräng-SM.

Benita älgade ifrån världsmästaren (utan älg)

Well, snacka om skräll. Benita Hansson, 25, som fortfarande tävlar för Örebroklubben Hagaby men som sedan ett par år tillbaka bor i Stockholm, klämde till 19-åriga juniorvärldsmästaren Johanna Öberg (som sprang i samma lag stafettlag som Tisarens Andrea Svensson för JVM-guldet i Norge i somras; och som dessutom tog silver i medeldistansen på JVM) i söndagens andra och avslutande etapp av Helg utan älg på Gotland. Hansson vann medeldistansen över minuten före Eksjös Josefine Klintberg på andraplatsen och 1.23 före Öberg på tredje. Öberg tog dock ändå totalsegern, eftersom hennes marginal i lördagens långdistans var för stor, och Hansson, som var fyra på lördagen, blev också fyra i sammandraget.
I Daladubbelns patrulltävling (där man alltså spriner två och två, tillsammans, i skogen) blev Milans Josefin Erlandsson och Saga Sander trea i äldsta damklassen (D20, tävlingen är bara för ungdomar och juniorer) medan Tisarens Anna Hallmén blev trea i D16 tillsammans med Linnés Sandra Boström.

I övrigt en väldigt lugn söndag ur konditionsidrottssynpunkt i länet. Men nästa helg, då jäklar smäller det med terräng-SM!

Webb-tv: Se Anfält och Kemppi vinna igen

De är ju inte direkt ovana segrare, Erik Anfält och Mikaela Kemppi. I maj gjorde Örebro AIK-duon gemensam landslagsdebut, och i länets långloppscup har Anfält tagit sju segrar på sju starter i år medan Kemppi hunnit med nio. De senaste i förmiddags, för Anfält programenligt och för Kemppi via efteranmälen, i femkilometersloppet Hostruset på Väster i Örebro. Konditionsbloggen var på plats och filmade lite, och klippet kan du se här.
Anfält avverkade den platta banan på 15.38 (kilometersnitt på 3.07,8) och vann med 48 sekunders marginal före Mattias Nätterlund, medan Kemppi vann 56 sekunder före Erica Lech, på 17.36 (snitt 3.31,4).
Kemppi hade ju redan avgjort damklassen i långloppscupen, men på herrsidan innebär Anfälts seger att han passerade både Haben Kidane (som byter klubb till Eskilstuna på onsdag och därmed inte kan samla fler poäng) och Nätterlund i sammandraget och nu leder cupen som han vann fyra år i rad 2010–2013 (i fjol sprang han bara åtta deltävlingar, och slutade därför först på fjärde plats). Nätterlund är delad tvåa med Kidane, en poäng bakom Anfält, och även Jonas Rosengren och Peter Wiker har teoretiska chanser på segern inför de tre sista deltävlingarna (Kilsbergsleden om två veckor, terräng-DM den 7 november och Lucialoppet den 12 december). Tre kvar i kampen med Anfält, alltså.
För Kemppi är det nu bara en vecka kvar till höstsäsongens stora mål: Frankfurt marathon. Anfält har ju en knapp månad kvar till sitt; Valencia marathon.

Martin Regborn, som alltså ska kuta terräng-SM nästa helg, avslutade orienteringssäsongen med Blodslitet i norska Fredrikstad. En nätt, liten tävling över 44 kontroller och 24,2 kilometer där VM-löparen från Örebro blev sexa efter nästan 2,5 timmar i skogen. Göteborgs Johan Runesson vann (med futtiga tio sekunder!) och med i startlistan fanns stora delar av den nordiska eliten. Bland dem Garphyttans  Filip Dahlgren som låg på 15:e plats vid en mellantid efter 15 kilometer men sedan tvingades bryta.

I världscupfinalen i skyrunning, Limone extreme vid Gardasjöns strand i norra Italien, slutade örebroaren Jan Kalander på 177:e plats totalt (155:a av herrarna, 29:a i H35) på 4.16.23 och Kumlas Cristoffer Stockman 359:e (315:e av herrarna, 59:a i H35) på 5.04.50. Schweizaren Remi Bonnet besegrade de 23,5 kilometerna och drygt 2 800 höjdmeterna (och alla konkurrenter) på 2.45.25 och vann med nästan sex minuters marginal. Men för hemmalöparen Tadei Pivk räckte andraplatsen för att säkra totalsegern i världscupen. På damsidan säkrade spanska längdskidåkaren (eller är hon numera mer löpare än skidåkare?) Laura Orgue världscupsegern genom ännu en seger på lördagen, blott 16 sekunder före landsmaninnan Maite Maiora-Elizondo efter tre timmar och 19 minuters bergslöpning. Örebrolöparen Ann-Sofie Berg kutade det korta loppet, över tio kilometer, med finfint resultat; slutade på 17:e plats på 1.38.55, dryga halvtimmen bakom franska segraren Elise Rouchy.

Och så har det körts rarajipari i Örebro igen. Mörkerrarajipari, till och med. Trefaldige olympiern Johan Röjler tog hem segern i lag med Daniel Sörling och Lisen Vaahto, tre minuter före Håkan Röjler, Malin Vaahto och Oscar (?) efter nästan 2,5 timmars springande och innebandybollssparkande i pannlampsskenet i Solfjäderspåret.

Helgens höjdare – Anfälts elfte på 63 dagar

1. Hostruset
Kontrollmätt fem kilometer platt asfalt på Väster – med en landslagslöpare i startlistan. Ja, vi snackar förstås Erik Anfält som inte kan sluta springa den här hösten. Räknat från årskiftet gjorde han bara två tävlingar (Kiel marathon och Stockholm marathon) på 225 dagar fram till den 15 augusti, men sedan dess … Hostruset blir hans elfte tävling på 63 dagar (de åtta första, inklusive ett maraton och ett ultralopp, räknade han in på 37 dagar). De tio första har slutat med sex segrar och fyra andraplatser (om man är snäll och räknar enbart svenskarna i Lidingöloppet; annars tre andraplatser). Målet är Valencia marathon den 15 november, men räkna med att det blir några hållpunkter till på vägen dit. Med fyra deltävlingar kvar, och fyra tävlingar kvar att räkna för Anfält, har han långloppscupens avgörande i sina egna fötter (och efteranmäler sig inte Haben Kidane eller Mattias Nätterlund går han upp i totalledning redan i helgen). På damsidan har ju Mikaela Kemppi redan avgjort långloppscupen, men varken hon eller Josefin Gerdevåg är anmälda till Hostroset (det är bara en vecka kvar till Frankfurt marathon, som de båda och en hel del andra örebroare ska kuta, vilket påverkar helgens startlista även på herrsidan). Favorittryck istället på Maria Eriksson och Tiina Linnér (tidigare Hänninen).

2. Orientering?
Näe, säsongen sjunger verkligen på sista versen efter 25-manna. En del ungdomar från länet åker till Falun för traditionsenlig säsongsavslutning i Daladubbeln, som bjuder parstafett på lördagen och patrulltävling på söndagen. Ett gäng från Hagaby drar till Gotland för Helg utan älg. De flesta tar semester. Eller tränar för terräng-SM.

3. Växjö marathon
Så sent som för några år sedan Sveriges näst största maratonlopp bakom Stockholm (i år var det Helsingborg, med knappt 800 löpare, om jag förstått saken rätt), men i år är inte ens 300 föranmälda. Och inte särskilt många från länet heller, följaktligen. Hittar bara Oscar Nilsson, Örebro, och Ulf Carlsson (Norasjön runt på 1.51.25 nu i höst), Nora, i startlistan. Roligare då att rikta blickarna mot Italien där Cristoffer Stockman kutar Limone extreme skyrace, finalen i skyrunningvärldscupen.