Filip Danielsson krossade Petter Northugs rekord i skidtunneln: ”Var lite nervös – inte säker på att jag skulle slå det” (och så resonerar länets två triathlontävlingar om sommarens arrangemang)

I fredags träffade jag Filip Danielsson, på tillfälligt besök hemma i länet, för att prata igenom genombrottssäsongen som var, hans framtidsplaner (och landslagsuttagning) och hans fotointresse som börjat bli ett arbete vid sidan om skidåkningen. Mycket mer om det kommer senare, på na.se och i papperstidningen. Vad han däremot inte berättade för mig då var att han i dag skulle utmana Petter Northugs gamla tvåvarvsrekord i skidtunneln i Torsby i dag: 2 574 meter med 50 höjdmeter. Orsaken? En insamling som klubben gjort under den hårt ekonomiskt tyngda våren, där olika summor inneburit att elitlöparna ställt upp på olika utmaningar. Och för Danielssons del handlade det alltså om tvåvarvsrekordet som Northug – världens kanske bästa manliga skidåkare genom tiderna – noterade under ett intervallpass: 5.02.
Hur det gick? Jo, Vedevågssonen som fick sitt stora genombrott i landslaget i vintras och tog sin första världscuppoäng (i en sprintetapp i Ski tour) fixade rekordet med bred marginal och skrev in sig i historieböckerna med tiden 4.50,50 (det ger alltså en snittfart på 24,83 kilometer i timmen mot Northugs 23,82 – en rätt väsentlig förbättring).
– Man var lite nervös, jag var inte säker på att jag skulle slå det. Det var nog flera år sedan, när jag gick på gymnasiet, som jag körde två varv i full fart. Det kändes som att det fanns lite förväntningar på att vi skulle slå det – men jag var inte alls säker Danielsson till Värmlands Folkblad som var på plats.
Även Gabriel Thorn körde två varv (4.55,0) medan Anton Persson slog Björn Linds gamla envarvsrekrod (2.06,31 mot det tidigare 2.17 och Lovisa Modig etablerade ett- och tvåvarvsrekord för damer på 2.34.34 respektive 5.30,94). Dessutom körde långloppsrävarna Bob Impola och Ludwig Tärning 100 varv (12 8,7 kilometer med 2 500 höjdmeter) i tunneln, vilket ingen gjort under samma dag tidigare.
Den Kopparbergsbördige och Fjugestaboende Vasaloppstvåan Impolas långloppslag Team Serneke (som han kört för under alla sina säsonger i den internationella långloppscikusen) har ju lagt ned under våren, och han har ännu inte presenterats som nyförvärv av något av de andra lagen. Förmodligen är det bara en tidsfråga. Men i samband med rekorddagen i Torsby stod det i varje fall klart att han kommer att köra vidare för SK Bore, och tillhöra deras långloppsteam i svenska tävlingar, även i vinter. Däremot utgår brorsan Bill Impola, som ju lite överraskande dök upp som ett comebacknamn i Bores lag i fjol men som till slut bara körde en tävling (långloppspremiären i Grönklitt) i vintras. På de traditionella distanserna kör Danielsson vidare, liksom Modig, Thorn, Maria Jonsson, Anton Persson och Pontus Hermansson. På de traditionella distanserna kör Danielsson vidare, liksom Modig, Thorn, Maria Jonasson, Anton Persson och Pontus Hermansson. Oscar Persson och Pontus Hermansson lämnar.

Redan i slutet av förra veckan kom beskedet om att Stockholm marathon, som hade flyttats till september, nu definitivt är inställt. Inget talar för att sådana massararrangemang kan äga rum redan då. Det återstår att se om SM-klassen går att rädda på något sätt (med hårda kvalregler?).
I dag kom en betydligt positivare nyhet i dag: Orienterings-VM 2021, som skulle bli ett rent skogsmästerskap (första sprint-VM skulle ju gått i år, i Danmark, men fick ställas in på grund av coronan) kommer härbärgera två av tre sprintdistanser: Den ”vanliga”, individuella sprinten, och mixedsprintstafetten (däremot inte den nya knockoutsprinten, som skulle göra VM-premiär i år men nu får vänta med det till 2022). Allt inom ramen för VM i Tjeckien i början av juli. Därmed blir det både sprint-EM och allround-VM nästas säsong för Regborn och gänget i svenska landslaget (som just nu är på läger i Örebro).
– Ett bra beslut. Det hade blivit väl långt mellan världsmästerskapen i sprint annars (förra VM med sprint var 2018, i fjol var det första renodlade skogs-VM:et). Tjeckerna brukar vara duktiga arrangörer så jag tror det kommer att bli en riktigt bra VM-vecka. Vi ser fram emot distanser i både skog och stad, säger landslagschefen tillika örebroaren Håkan Carlsson till Svenska orienteringsförbundets hemsida.

Blir det något triathlon i länet i år, kanske någon undrar. Både Örebro triathlon (tidigare Kilsbergen triathlon), Hälleby triathlon och Vrestorps triathlon är ju numera nedlagda, och frågan är om något av de två som finns kvar – Utmaningen i Nora (som brukar gå under Noradagarna, som redan ställts in) och Vikersmästerskapen i triathlon (strax söder om Nora) – kommer att bli av i pandemitider. Båda har valt att avvakta. IFK Nora, som är arrangör för Utmaningen, lovar besked inom kort (tävlingen ska enligt ursprungsplanen hållas den 3 juli, med avbrott endast 1990 har den ägt rum sedan 1984 och Oskar Larsson och en viss Liduina van Sitteren är regerande mästare) medan Dalkarbergs IF, som arrangerar i Viker, ska ta ett beslut om sin tävling – som var tänkt att genomföras den 11 juli (och där Mattias Jansson och Olivia Hansson vann i fjol) – senast på ett styrelsemöte den 27 juni.
I den närbesläktade multisporten (där Örebro multisport lagts ned) står det sedan en tid tillbaka klart att Ekoloppet – liksom hela Askersund outdoor-mässan – flyttats rån 29–31 maj till 2–3 oktober.

Emilia Fahlins franska lag FDJ Nouvelle-Aquitaine Futuroscope fortsätter förlänga cyklisternas kontrakt i en rasande fart. I dag skrev franska 20-åriga talangen Jade Wiel, som redan hade kontrakt över 2021, på för två nya år och är därmed först i laget med kontrakt över 2023. Fahlin har ju avtal över 2022. Den långsiktiga satsningen är tydlig. Wiel var hjälpryttare åt Fahlin i Omloop van het Hageland i våras, där Fahlin blev fyra. Även i fjol körde de en del tävlingar ihop.
– Det är helt naturligt att förlänga trots att det återstod ett år på kontraktet. Jade är en symbol för framtiden, säger sportdirektören Stephen Delcourt i ett pressmeddelande.

Det har fortfarande, konstigt nog, inte trillat in några officiella resultat från Löparkvällen på Slottsskogsvallen, med Liduina van Sitteren och Lilian Forsgren, så vi får väl avvakta ännu en dag innan vi får svart på vitt exakt hur fort det gick.

Filip Andersson ett varv längre än sambon i Vinkbo backyard ultra – i år också

Med start 10.00 på lördagen avgjordes en av ytterligt få löpartävlingar som faktiskt blivit av i Sverige i inledningen av maj – Vinkbo backyard ultra i Karlskoga. Enligt det gängse backyard ultra-konceptet går tävlingen ut på att springa en 6,7-kilometersslinga (i just den här tävlingen har man fyra olika slingor att välja på) med start varje timme, så många timmar i rad som man orkar. Första upplagan avgjordes förra året, och resultatet blev snarlikt trots att startfältet var rejält vässat till i år (men bara ett 40-tal fick delta, på grund av coronapandemin): Degerforsaren Filip Andersson vann närmast före sin sambo, Leonora Johnsson. Förra året gjorde Johnsson 24 timmar (100 miles) innan hon släppte iväg Andersson på defileringsvarvet (senare under sommaren satte de tillsammans ett sedermera dubbelslaget FKT på Bergslagsleden). Den här gången pressade hon honom till ytterligare två timmar: 26 varv (drygt 174 kilometer) på Johnsson, 27 (181 kilometer) på Andersson.
Trea blev Leonoras mamma Regina Johnsson på 21 varv (i fjol var det pappa Tom som blev trea på 15 timmar/varv, han nöjde sig med tolv varv nu). Christer Broström från Finspång, en kändis i backyardkretsar, blev fyra på 19 varv/timmar, Tomas Ankarcrona från Bankeryd femma på 18.
Själv hade jag bara tid att vara med på ett varv, så jag sprang så snabbt som möjligt (just under 28 minuter), vilket ju egentligen bara är dumdristigt i backyardsammanhang – men jag hade bråttom till jobbet.
En tävling som för övrigt inte är coronastruket ännu är Örebro backyard ultra med start på torsdagsmorgonen den 21 maj (kristi himmelsfärd), men det är förmodligen bara en tidsfråga innan det ryker ur schemat.

Nature Running (föreningen jag springer mina lopp för, ska jag vara transparent och upplysa er om) har för övrigt uppdaterat reglerna för #diabetshjältar VK trail i Ånnaboda den 31 maj. På grund av coronapandemin kommer det bli individuell start med minutmellanrum och maximalt 50 deltagare. Mer information här.

Tror för övrigt att jag glömt notera att orienterings-VM slutgiltigt ställts in. Inte skjutits upp, utan ställts in. Det blir inget sprint-VM varken 2020 eller 2021 (och sedan tidigare är ju skogs-EM, och hela världscupen, 2020 helt inställt). I stället blir det alltså sprint-EM och skogs-VM 2021 att sikta mot. Utöver några SM-tävlingar och kanske Tiomila i höst. Kollega Billy Hammer pratade igenom situationen med Martin Regborn tidigare i fredags.

Ahlsson sekunden från seger i nya Zwiftserien – och besked (eller ickebesked) om orienterings-VM (och är egentligen Martin Regborns världsrekord slaget?)

Inga cykeltävlingar inom synhåll, varken i Sverige eller internationellt. Då är det virtuellt tävlande – företrädesvis på trainer uppkopplad mot simulatorprogrammet Zwift – som gäller. I vintras avgjordes en Sverigecup i tävlingsformen, och nu Svenska cykelförbundet satt upp en ny serie – SCF Zwift challenge – på grund av coronaskäl. Kumlasonen och förre Örebrocyklisten Jacob Ahlsson, som är klar för sin andra säsong i Motala AIF:s semiprofessionella klubblag, visade finfin form när han bland besegrade förre svenske mästaren Alexander Wetterhall i premiären i går. Ahlsson blev fyra av 71 startande (trea av svenskarna, som är de enda som får räkna poäng i cupen), 1,5 sekunder bakom segrande Falukillen Henrik Öijer (han vann en tusendels sekund före Borlänges Johan Gren). Tätklungan var fyra cyklister stor, alla andra var minst 1.50 bakom. Örebroaren Morgan Pätsi, som väl är mest känd för att ha tagit sig till ironman-VM, deltog också och blev 15:e man, drygt 8,5 minuter bakom täten. Tävlingsserien fortsätter med en mountainbikeetapp torsdagen den 16 april, följt av tre raka måndagstävlingar: landsväg den 20 april, mountainbike den 27 april och landsväg den 4 maj.

I dag kom nya besked kring orienterings-VM, som sedan tidigare skjutits upp från juli. Internationella orienteringsförbundets ambition är att tävlingen ska genomföras i oktober, men bara om i princip alla tilltänkta deltagare då har möjligheten att vara med (beslutet ska dock tas senast den 1 juli, så frågan är vad man då vet om läget i världen i oktober). Kan mästerskapet inte genomföras i höst kommer det att ställas in, det flyttas inte till 2021 då det redan finns ett skogs-VM i kalendern (årets VM är ju ett sprint-VM).
– Nu har vi mer att förhålla oss till; när IOF har som ambition att genomföra VM i höst samt ett datum för deadline när de tar definitivt besked. Det är bra för vår vidare planering och vi hoppas nu att läget och därmed restriktioner snart förändras så vi kan genomföra läger på hemmaplan tillsammans med landslaget, säger förbundskaptenen Håkan Carlsson, från Örebro, i ett pressmeddelande.

Apropå orientering så har det varit en hel del surr på twitter i dagarna om att norrmannen Eirik Kamstrup Hovin och tysken Bojan Blumenstein (som båda tävlar för Nydalens SK i Norge) slagit Martin Regborns, Viktor Larssons och Jakob Wallenhammars 2,5 år gamla världsrekord i långsträcka. Frågan är dock om rekordet ska räknas. Örebroarna hamnade förvisso också utanför sin 200 meter breda korridor (av misstag) vid ett par tillfällen, men i Norge klev löparna ur den med flit för att kunna passera under en järnväg. 29,51 kilometer långsträcka fick Regborn och grabbarna ihop över Kilsbergen, 33 kilometer blev det för Kamstrup Hovin och Blumenstein i Norge. Värdera det som ni vill.

Arrangörerna bakom Svenska cupen i udda ultra, som inleddes med Mariebergs 6-timmars i januari, lovar nu beslut om Svampen 6-timmars den här veckan. Det får väl betraktas som ytterst osannolikt att tävlingen skulle kunna genomföras den 1 maj med nuvarande coronarestriktioner, men vi får se hur de tänker.
Sydnärkepolisens IF har redan gett besked om att lerlöpartävlingen Grisrundan, som skulle ha avgjorts samma dag i skogarna utanför Östansjö, är inställd.

Löp-, cykel- och orienteringstävlingar i länet som hittills ställts in på grund av coronapandemin:
14 mars: Örebro parkrun.
19 mars: Veteranorientering, deltävling ett (Örebro).
21 mars: Örebro parkrun.
22 mars: Varvetmilen.
26 mars: Veteranorientering, deltävling två (Askersund).
28 mars: Örebro parkrun.
28–29 mars: Marsspelen.
2 april: Veteranorientering, deltävling tre (Örebro).
4 april: Örebro parkrun.
4 april: Startmilen (långloppscupen).
4 april: Lanna night trail (ersätts av öppen trail den 25 april).
7 april:
 Glanshammar terrängserie, deltävling ett.
11 april: Örebro parkrun.
14 april: Glanshammar terrängserie, deltävling två.
15 april:
 Örebro AIK halvmarathon (långloppscupen).
16 april: Veteranorientering, deltävling fyra (Hallsberg).
18 april: Örebro parkrun.
18 april: Boforsloppet.
19 april: Letälvsträffen.
21 april:Glanshammar terrängserie, deltävling tre.
21 april:
 OK Milans poängtävling, deltävling ett (Lindesberg).
23 april: Veteranorientering, deltävling fem (Örebro).
25 april: Örebro parkrun.
25 april: Munkastigen trailrun.
25 april: Kumla stadslopp (långloppscupen).
25 april: Tisarträffen, dag ett.
26 april: Örebro crazy trailrun (Ullmax trailserie; flyttas till 4 oktober).
26 april: Tisarträffen, dag två.
27 april:
 Karlslundsvarvet.
28 april: Glanshammar terrängserie, deltävling fyra.
28 april: 
OK Milans poängtävling, deltävling två (Nora).
1 maj: Grisrundan.
2 maj:
 Wedevågsloppet (långloppscupen).
5 maj: Glanshammar terrängserie, deltävling fyra.
5 maj: Hällefors vårjogg, första veckan.
5 maj: OK Milans poängtävling, deltävling tre (Nora).
6 maj: Korta terräng-DM (Vretstorp; långloppscupen; uppskjutet, nytt datum ej klart).
9 maj: 
Hälleforsterrängen (långloppscupen).
9 maj: Svillingeruset.
9 maj:
 Närkekvartetten, dag ett.
9 maj: Hjälmaren runt.
10 maj: Närkekvartetten, dag två.
12 maj: Glanshammar terrängserie, deltävling fem.
12 maj:
Hällefors vårjogg, andra veckan.
12 maj:
 OK Milans poängtävling, deltävling fyra (Nora).
16 maj: GIF-spelen.
16 maj:
 Närkekvartetten, dag tre.
17 maj: Närkekvartetten, dag fyra.
19 maj: Hällefors vårjogg, tredje veckan.
19 maj:
 OK Milans poängtävling, deltävling fem (Nora).
22–24 maj: Vänern runt.
24 maj: Dovra trail (Ullmax trailserie; flyttas till 23 augusti).
26 maj: Gubbracet.
26 maj: Hällefors vårjogg, fjärde veckan.
26 maj:
 OK Milans poängtävling, deltävling sex (Nora).
27 maj: Vårruset Örebro.
1 juni: Rallarrundan (långloppscupen).

Ny svart dag: Världscupen och EM i orientering ställs in, VM och ungdoms-EM flyttas, Milans sex första poängtävlingar stryks, Hälleforsterrängen och Svillingeruset ställs in, dubbla terrängserier inställda, Kilsbergen trailrun begränsar antalet föranmälningar

I dag var en svart dag för orienteringen, men det var väntat så här i coronapandemins spår. Det blir inget EM i år (det skulle ha varit första ”skogs-EM”, nu när man från och med i år börjat sära på skogs- och sprintdistanserna och köra skogs-EM och sprint-VM jämna år och sprint-EM och skogs-VM ojämna år) – tävlingen skulle ha gått i Estland 10–23 augusti, och det är förstås en alarmklocka att man redan nu tycker sig ha god grund för att ställa in mästerskap som ligger 4,5 månader in i framtiden. Den här pandemin blir nog inte kortvarig. De tre EM-distanserna ingick också i världscupen (medel- och långdistans i individuella världscupen, stafetten i nationscupen), som i sin helhet ställs in. Sedan tidigare hade premiären i Schweiz skjutits upp, men den blir nu inte alls av, liksom inte heller den tilltänkta finalen i Italien i oktober.
Därtill har VM (med sprint, knockoutsprint och mixedsprintstafett) som skulle ha arrangerats i Danmark 7–11 juli skjutits upp till hösten. Internationella orienteringsförbundet skriver att de arbetar med att titta på flera olika datum, beroende på pandemins framfart.
Sedan tidigare är EM i mountainbikeorientering flyttat från maj till oktober, och nu står det klart att VM helt ställs in (det skulle gått i Tjeckien under andra halvan av augusti). Dessutom är ungdoms-EM i orientering, som skulle gått i Ungern under andra halvan av juni, flyttat till oktober. Junior-VM i orientering i Turkiet ligger däremot kvar på sina datum i månadsskiftet juni/juli, tills vidare (nya besked väntas närmaste månaden). Veteran-VM och student-VM är ju inställt sedan tidigare.
Dessutom ställdes världens största orienteringsstafett, Jukolakavlen, in i dag – men arrangörerna ser det som att man flytta alla kommande Jukolakavlar ett år in i framtiden eftersom arrangörsorterna skjuts framåt. Hur som helst blir det ingen tävling i år och ”bara” en nästa år, så ett år försvinner ur historiken.
– Tråkigt men förståeligt beslut att mycket skjuts upp eller ställs in. Nu vet vi att det på seniorsidan max rör sig om ett VM i höst och ett eventuellt Euromeeting i Tjeckien som förberedelse för VM 2021. Nu kan vi planera efter det, även om vi såklart behöver vara fortsatt flexibla. Vi inväntar datum för VM och ska sedan få till bra uttagningstävlingar och förberedelser, säger förbundskapten Håkan Carlsson till Svenska orienteringsförbundets hemsida.
På hemmaplan är ju premiären i elitserien, Swedish league, inställd liksom Tiomila, och SM i ultralångdistans och nattorientering uppskjutet. Det är väl bara en tidsfråga innan man drar i nödbromsen kring O-ringen också.
Jag ska försöka få tag i både Martin Regborn (som sprungit sex raka VM) och Håkan Carlsson i morgon för att höra hur de hanterar den här mycket speciella situationen.
Extra tråkigt för oss i länet är att OK Milan tvingats ställa in sina sex första poängtävlingar. Ny preliminär start den 23 juni.

På löparfronten har i dag Hälleforsterrängen ställts in (inget hopp om nytt datum), vilket innebär att deltävling två (Startmilen), tre (Örebro AIK halvmarathon), fem (Kumla stadslopp), sex (Wedevågsloppet) och åtta (Hälleforsterrängen) i långloppscupen nu ställts in. Kvar under våren finns Nora marathon, som genomförts, och Rusakulan vertikal (22 april är deltävlingen i cupen, men den egna touren går också 20 och 24 april) samt korta terräng-DM som i år avgörs i Vretstorps IF:s regi (6 maj) som ännu inte kastat in handduken. Hälleforsterrängen skulle ha avgjorts den 9 maj, och samma dag skulle den gemytliga lilla tävlingen Svillingeruset ha sprungits, men även den är nu inställd.
Inställda är också terrängserien i Glanshammar, som skulle ha startat nästa tisdag och löpt över fem veckor, och dessutom är de fyra vårjoggarna i Hällefors inställda (fem kilometer utan tidtagning varje tisdag i maj).
Kilsbergen trailrun, som i år står utanför långloppscupen, avgörs inte förrän de 5 september men har beslutat sig för att tills vidare sätta ett anmälningstak på 300 löpare, utifall att det kommer ligga kvar restriktioner då. Annars kan fler anmäla sig senare.

Löp-, cykel- och orienteringstävlingar i länet som hittills ställts in på grund av coronapandemin:
14 mars: Örebro parkrun.
19 mars: Veteranorientering, deltävling ett (Örebro).
21 mars: Örebro parkrun.
22 mars: Varvetmilen.
26 mars: Veteranorientering, deltävling två (Askersund).
28 mars: Örebro parkrun.
28–29 mars: Marsspelen.
2 april: Veteranorientering, deltävling tre (Örebro).
4 april: Örebro parkrun.
4 april: Startmilen (långloppscupen).
4 april: Lanna night trail.
7 april: Glanshammar terrängserie, deltävling ett.
11 april: Örebro parkrun.
14 april: Glanshammar terrängserie, deltävling två.
15 april:
 Örebro AIK halvmarathon (långloppscupen).
16 april: Veteranorientering, deltävling fyra (Hallsberg).
18 april: Örebro parkrun.
18 april: Boforsloppet.
19 april: Letälvsträffen.
21 april:Glanshammar terrängserie, deltävling tre.
21 april:
OK Milans poängtävling, deltävling ett (Lindesberg).
23 april: Veteranorientering, deltävling fem (Örebro).
25 april: Örebro parkrun.
25 april: Munkastigen trailrun.
25 april: Kumla stadslopp (långloppscupen).
25 april: Tisarträffen, dag ett.
26 april: Örebro crazy trailrun (Ullmax trailserie; flyttas till 4 oktober).
26 april: Tisarträffen, dag två.
27 april:
 Karlslundsvarvet.
28 april: Glanshammar terrängserie, deltävling fyra.
28 april:
OK Milans poängtävling, deltävling två (Nora).
2 maj:
 Wedevågsloppet (långloppscupen).
5 maj: Glanshammar terrängserie, deltävling fyra.
5 maj: Hällefors vårjogg, första veckan.
5 maj: OK Milans poängtävling, deltävling tre (Nora).
9 maj:
Hälleforsterrängen (långloppscupen).
9 maj: Svillingeruset.
9 maj:
 Närkekvartetten, dag ett.
10 maj: Närkekvartetten, dag två.
12 maj: Glanshammar terrängserie, deltävling fem.
12 maj:
Hällefors vårjogg, andra veckan.
12 maj:
OK Milans poängtävling, deltävling fyra (Nora).
16 maj: GIF-spelen.
16 maj:
 Närkekvartetten, dag tre.
17 maj: Närkekvartetten, dag fyra.
19 maj: Hällefors vårjogg, tredje veckan.
19 maj:
OK Milans poängtävling, deltävling fem (Nora).
22–24 maj: Vänern runt.
24 maj: Dovra trail (Ullmax trailserie; flyttas till 23 augusti).
26 maj: Gubbracet.
26 maj: Hällefors vårjogg, fjärde veckan.
26 maj:
 OK Milans poängtävling, deltävling sex (Nora).
27 maj: Vårruset Örebro.

Bloggcomeback efter tolv veckor – nu kör vi som vanligt igen!

Tolv veckor – 84 dagar (minus två dagars jobbinhopp för speedway, men ändå). Så lång semester har jag haft, så länge har den här bloggen varit död (med undantag för racerapporter från sommarens tre mållopp). Men nu kör vi igång igen. Onsdag morgon och tillbaka på jobbet, och från och med nu blir det precis som vanligt ett blogginlägg om dagen (det är i varje fall ambitionen).
Jag kan givetvis inte sammanfatta allt som hänt i konditionsidrottssvängen i länet under de veckor jag varit borta, så vi får ta det i väldigt grova drag och fokusera på de stora prestationerna. Här har ni dem. Hojta om jag missat något, jag finns som alltid på [email protected] och 073-038 94 00 (helst sms!).

** Emilia Fahlin har ju fortsatt leverera resultat av absolut toppresultat när hon fått chansen. Guld och silver på SM, det hade troligen blivit medalj (guld?) på EM om inte kedjan hade hängt sig i spurten (hon blev ändå 16:e!) och nu senast en helt sjuk svit med två andra- och en tredjeplats över tre etapper i världstourtävlingen Ladies tour of Norway, vilket gav en andraplats totalt i etapploppet och gav 208 världsrankningspoäng på ett bräde vilket skickade upp Fahlin från en historisk bra 65:e-plats på världsrankningen förra veckan till en 31:a-plats den här veckan, vilket ensamt gjorde att Sverige klättrade förbi Norge på nationsrankningen (som avgör antal startplatse på mästerskap) och nu liger på 19:e plats.

** Erik Anfält tog, vid 42 års ålder, sitt livs första SM-medalj när han sprang hem ett brons i Stockholm marathon, och såg efter en bra träningssommar (seger i Silverleden på en dag, bland annat) ut att kunna följa upp det med en placering i absolut toppen i Ultravasan i lördags, men halsont satte stopp för starten.

Stockholm Marathon 2018 den långa versionen. 5:a, 4:a och 5:a är de senaste tre årens SM-placeringar. Jag har med andra ord varit och nosat på pallen men inte nått ända fram. Åren går och kanske, med betoning på kanske, var det min sista chans i år att ta en SM-medalj. Har under ganska lång tid jobbat med målbilden hur jag under slutkilometrarna i årets lopp kommer känna mig sådär euforiskt stark och passera löpare på löpare. Mitt upplägg för årets mara fastslog jag helt ca 15 min före start efter ett kort snack med rutinerade @fredrikuhrbom. Frågan jag ställer till honom är hur mycket långsammare han tror man "bör" springa med tanke på värmen. Märker på Uhrbom att han faktiskt tänker svara riktigt seriöst 😃 – minst fem sekunder per kilometer i alla fall, svarar han. Bestämmer mig då för att runt 75 minuter får bli min rikttid för halvmara-passeringen. Starten går och som väntat öppnar de flesta av mina på pappret tuffaste konkurrenter ganska mycket snabbare än mig. Jag tycker värmen känns ännu värre än väntat men försöker intala mig att det känns lika illa för alla. Kilometrarna rullar ändå på och jag försöker ha mest fokus på att fylla på med så mycket vätska jag kan och hålla huvudet kallt. Halvmaran passerar jag på 1.15.27. Inser att vissa konkurrenter måste vara långt före då jag inte ens ser deras ryggar. Tvingar mig ändå att inte börja jaga än då risken för att "vägga" skulle vara uppenbar då. Har suverän langning (och pepp) under hela loppet. Sista langningen är planerad vid 36 km. Bestämmer mig för att springa med "handbromsen i" ända dit och sen hälla sista flaskan kallvatten över huvudet och dra en sista gel och trycka på precis allt jag har ända in i mål. Jag följer denna plan till 110 procent och det fokus och den kraft jag lyckas få ur mig sista dryga 6 km in mot mål känns smått overkliga. Strax före 40 km passeringen ropar någon i publiken att – ryggen du ser där långt bort är bronset. Det är NU och inte sen jag måste leverera mitt livs maraspurt. Vet inte riktigt hur det går till men jag lyckas hitta ytterligare en växel och varvet på Stockholm Stadion kommer jag aldrig glömma. #smbrons #stockholmmarathon #drömmarkannås 📸 stockholm marathon

A post shared by Erik Anfält (@runanfalt) on

När jag tog min efterlängtade SM-medalj på Stockholm Marathon tidigare i somras trodde jag att jag skulle få lite svårt att hitta motivation till en ny hårdsatsning (i alla fall tätt inpå). Men bara några dagar efter Stockholm hade jag hittat en enorm motivation och drivkraft att på ett mycket seriöst sätt ta mig an en ny utmaning. Ultravasan 90. Har tränat mer och längre pass än någonsin allt med fokus att stå på startlinjen i Sälen i mitt livs form. Många pass har varit enormt tuffa att genomföra men jag har genomfört dem ändå och egentligen har allt gått enligt plan vecka för vecka ända fram till igår då jag vaknade med en väldigt ond hals. Även om jag redan då insåg att "loppet var kört" hoppades jag på en mirakelnatt och att jag skulle vakna upp idag med markant bättre känsla. Men halsen känns snarare sämre idag än igår så min i särklass tyngsta DNS är ett faktum. Det blir inget lopp för mig på lördag. Hur det hade gått om jag hade kommit till start är omöjligt att veta. Det som grämer mig mest är att jag aldrig får veta hur långt min satsning hade nått. Men, det är ingen som har dött, det handlar om löpning, så det är bara att bryta ihop, bli frisk och förhoppningsvis orka hitta ny motivation… 📸Marathon.se

A post shared by Erik Anfält (@runanfalt) on

** Garphyttans Marcus Jansson (andrasträckan) och Hagabys i sommar mästerskapsdebuterande Viktor Larsson (sistasträckan) utgjorde två tredjedelar av det svenska lag som tog en historisk VM-medalj i stafett vid mountainbikeorienterings-VM i Österrike, ett silver bara nio sekunder bakom Ryssland. På de individuella distanserna hade Viktor placeringsraden 26-18-11-18 och Marcus 20-13-19-diskad i masstart, medeldistans, långdistans och sprint. På EM en månad tidigare, i Ungern, tog Marcus bästa placeringen med en sjätteplats i långdistans. Larsson har varit urstark på hojen den här säsongen och tog guld, silver och silver under SM-helgen i Falun, i sprint, lång- och medeldistans. Jansson, som dominerat de senaste åren, fick ”nöja sig” med dubbla guld i lång- och medeldistans. Karlskogingen Erica Olsson var också med på VM och EM, i juniorklass, och nådde som bäst en tiondeplats i EM-sprinten.

** Martin Regborn var bara nio sekunder från medalj när han blev åtta i VM-springen i Lettland, men fick veckan efter nöja sig med en 18:e-plats på långdistansen, vilket han inte var helt nöjd med. ”Loppet som jag tränat för hela året och så känns kroppen som ett blysänke andra halvan av banan… Helt OK tekniskt genomförande om man ska se något positivt”, skriver han på instagram. Regborn har också hunnit ta SM-silver i sprint (Josefin Tjernlund, Tisaren, var sexa, och sprang därtill slutsträckan i det Tisarenlag som blev femma i sprintstafetten).

** OK Tisarens Simone Niggli, världens bästa orienterare genom tiderna men numera 40 år och ”motionär” vann O-ringens elitklass med 6,5 minuters marginal. Lilian Forsgren och Josefin Tjernlund blev sexa och sjua. Filip Dahlgren gjorde sitt starkaste resultat på flera år med en femteplats totalt. Martin Regborn gjorde ett gästspel på sprintetappen och tog en andraplats.

Trevlig vecka i Örnsköldsvik som resulterade i en 5:e plats på O-ringen! Det var inte igår! Någon slags comeback även om det är en bra bit kvar till den nivån jag vill vara på. Trött blev jag i alla fall! Fick damma av sprintlinnet också! Förutom generalrepetitionen på Skärgårdssprinten veckan före så var senast det begav sig i Borås 2015. Man blir bra på det man tränar osv. Veckan innehöll även mental träning i form av minigolf där jag blev utpsykad och utklassad. Det hela avslutades med en punktering och ett 5h ofrivilligt stopp i Sundsvall på hemvägen. Foto: 2. Sven Alexandersson 3. Stefan Månsson #hagabygoiforebro #hagabygoif #kilsbergspower #likegrizzly #bambambam #somettjävlamotionär #oringen2018 #minigolf #bangolf #besserwisser #htfu

A post shared by Filip Dahlgren (@filipda88) on

** Matthias Wengelin tog en sjundeplats i sin gamla paraddisciplin sprint på EM i Österrike, och följde upp med en 37:e-plats (när EM gick vidare i Glasgow) efter att ha fått starta längst bak i klungan i OS-disciplinen crosscountry.  I Cykelvasan krigade mountainbikecyklisten från Örebro hem en femteplats.

** Jacob Ahlsson har tagit sitt livs hittills fetaste placering med en tredjeplats i ett kermesselopp i Belgien, och det efter att ha blivit åtta och tia i tävlingarna dagarna före. Lillebror Jonathan tog SM-silver (i P16-klassen) på linje och SM-brons i tempo.

** Johan Eriksson, 49, från Kopparberg blev elva i Ultravasan och satte snabbaste totaltiden genom tiderna i Vasaloppstrippeln, det skrev jag en artikel om (på semestern) i måndags. KFUM Örebros Linus Rosdal blev tvåa i Ultravasan 45, loppet som Anfält vann i fjol, på den tredje snabbaste tiden i loppets historia (bara bakom segraren David Nilsson och Anfälts segertid från i fjol), före löpare som Elov Olsson.

** I långloppscupen har det dunkats av inte mindre än nio deltävlingar, varav tre DM. Liduina van Sitteren var mest framgångsrik med ett DM-guld (maraton) och två silver, mest notabelt kanske att hon senare samma dag som hon totalvann Viby marathon (snabbare än alla herrar) åkte till Rudskoga och vann Jordgubbslunkens sexkilometersklass också … Karin Forsberg har gjort comeback i löparspåren och sprang hem 10 000-metersguldet på finfina 38.33 medan Josefin Tjernlund tog guldet på halva distansen med 17.58. Rodney Hundermark (maraton), Andreas Ingberg (10 000 meter) och William Wickholm (5 000) tog gulden på herrsidan där det blev nio olika medaljörer. van Sitteren vann också Rallarrundan och Dalenrundan, medan Forsberg plockade förstaplatser i Lindesjönloppet och Fröviloppet. Josefin Gerdevåg, som tävlat rätt sparsamt, vann Semesterhalvmaran. På herrsidan fortsatte trenden med olika segrare: Per Arvidsson vann Rallarrundan, Heshlu Andemarim tog hem Lindesjönloppet, Adam Gillman var först i mål i Fröviloppet, Alexander Söderberg var snabbast i Semesterhalvmaran (men Andemariam fick toppoängen i cupen eftersom Söderberg springer för Stockholmsklubben Spårvägen) och Cimmie Wignell segrade i Dalenrundan (i Stripastafetten dominerade IF Start på både herr- och damsidan. Sammantaget gör det att van Sitteren har en rätt betryggande ledning i långloppscupens sammandrag, såvida inte Gerdevåg eller Forsberg börjar springa fler lopp i höst. Maria Eriksson är förvisso bara en poäng bakom i sammandraget, men har redan slagit i taget för hur många tävlingar som får räknas med van Sitteren har en kvar. På herrsidan leder Arvidsson med hela 20 poäng, men där är läget omvänt; den lednignen är inte alls säker eftersom få av löparna bakom ännu nåt upp i lika många tävlingar som honom. Om till exempel Andreas Ingberg, Jack Karlsson eller Andemariam, som båda varit snabbare än Arvidsson i år, springer fler tävlingar i höst kan de nå ifatt. Utanför cupen vann Kevin Henriksson och Anne Ellström Semestermilen medan Maja Blom och Johan Fagerberg tog hem Svartåloppet.

** Karin Forsberg (guld 5 000 och 10 000 meter i K35), Marie Dasler (guld 5 000 och 10 000 meter, K50), Maria Eriksson (guld 10 000 meter, silver 5 000 meter i K40) och Jan Myrtorp (brons 800 meter i M75) tog medaljer på veteran-SM, Wilhelm Bergentz (guld 3000 meter, silver 1 500 meter i P16), Noha Olsson (brons 1 500 meter i P16) och Henrik Franzén (brons 1 500 meter hinder i P15) gjorde detsamma i ungdoms-SM. Dasler tog dessutom SM-guld och Eriksson brons i sina åldersklasser i SM-milen, där även Susanne Malmqvist tog ett veteran-SM-guld, i K65.

** Rebecka Nylin, Johan Aronsson och lagen Josefine Wallenhammar/Eva Gustafsson (Hagaby) och Jakob Attås/Gustav Hindér blev distriktsmästare i sprintorientering i Nora. Maja Alm och Emil Svensk vann världsrankningstävlingen Örebro City Sprint där Filip Jacobsson (sjua) och Josefin Tjernlund (åtta) blev bästa länslöpare. Svenska landslaget med Lina Strand, Gustav Bergman, Jonas Leandersson och Karolin Ohlsson vann mixedsprintstafetten.

** I Milans poängtävlingar har Magnus Palm, Jakob Wallenhammar, Ludwig Ljungqvist, Filip Jacobsson (två tisdagar i rad) och nu senast i går kväll Oskar Eklöf, men Calle Olsson tog hem totalsegern (i huvudklassen var han den enda som sprang alla deltävlingarna, men det var inte avgörande eftersom bara de sex bästa resultaten räknas) med ynka 32 poäng (motsvarande 32 sekunder i någon av alla tävlingar) ned till tvåan Oskar Arlebo efter att ha tagit en andraplats, en sekund bakom Eklöf. Olsson var trea inför finalen, men tog sig alltså hela vägen upp till förstaplatsen. Evelina Ericsson blev bästa dam (det är mixedklass) med en 13:e-plats.

** Karl-Johan Danielsson och Annie Thorén vann Örebro triathlon, hemmalöparen Sara Jakobsson tog hem sprintklassen.

** Lagen Karin Strömdahl/Katrin Björklund, Christer Ericsson/William Blomström och Sandra Lundqvist/Fredrik Sundberg vann multisporttävlingen Örebroloppet, medan Per Eklöf blev först ut som segrare i den nya soloklassen (enda kvinnan som körde solo bröt).

** Stockholmaren Pär Bjelkmar krossade banrekorden varje dag under Bergslagsleden på fem dagar och satte ett totalt rekord med runt sex timmar.

** Själv har jag sprungit Niesen treppen lauf, Gallaberget trailrun, Jordgubbslunken, Hyttloppet, Mörksuggenjakten trail, Mora trail, Lurs backyard ultra, Skövde ultrafestival backyard ultra, Kloten–Nyberget och Ultravasan under den här tolvveckorssemestern (plus att jag hojat Cykelvasan). I juli blev det faktiskt över 31 tävlingsmil i löparskorna …

Regborns VM-guld kommer – men det dröjer lite till …

Det skulle ju ha passat Martin Regborn som hand i handsken, det gröna helvetet under orienterings-VM:s långdistans i de ogästvänliga, sydestniska skogarna. Och visst, en topp tio-placering i en VM-debut i långdistans är ett prima toppresultat (av löparna på topp tolv var Regborn en av endast två ”nykomlingar”, övriga hade rutin från just långdistansen på tidigare VM [och alla andra på topp tolv hade tidigare sprungit skogsdistans på VM]), men när jag pratade med honom mindre än en timme efter målgång kunde jag inte undgå att höra ett stänk av besvikelse i rösten. Den här vårformen har ju lovat ännu mer. Segrarna i långdistans-VM-testet i Huskvarna, i medeldistans-VM-testet i Estland, på Tiomilas förstasträcka och framför allt den medeldistansen i världscuppremiären i Finland har, tillsammans med övriga toppresultat som tagit honom till ledning i sammanlagda världscupen, gjort att åtminstone min känsla varit att Regborn skulle kunna drämma till med en medalj i sin skogsdebut på VM. Nu blev han i stället tredje svensk, och förlorade till på köpet kanske också sin plats i svenska stafettlaget på lördag.
Som tur är för orienterarna går det inte, som i många OS-grenar, fyra år mellan urladdningarna: Även om Regborn inte får springa mer i VM så väntar world games i Polen redan om ett par veckor, och nästa år är det både VM och EM … Och Regborn är alltjämt bara 25 år gammal: Vill och orkar han har han minst tio år kvar på toppen. Som jag skrev redan efter sjundeplatsen på VM i Strömstad i fjol: En dag kommer Regborn ta VM-guld.
Om dagens lopp kan ni läsa en torr, öppen text här – och en pluslåst intervju här.

Hemma i Oskarsvik, mellan Nora och Lindesberg, gjorde Hagabys andre orienterare med långdistans-VM-meriter (tia 2014) säsongens första start i Milans poängtävling. Dahlgren vann 1.39 före Tisarens Erik Lindgren och 3.20 före klubbkompisen Jakob Wallenhammar, medan totalledaren Simon Hedlund fick nöja sig med en femteplats, över sju minuter bakom Dahlgren. Tisarens Ellinor Eriksson var bästa dam på 13:e plats, men Hagabys Elin Winblad (knappt tre minuter bakom) är alltjämt klart bästa dam i sammandraget med en fjärdeplats.

För övrigt får jag erkänna att det var en stor skandal att jag helt missade att Silverleden på en dag arrangerades i lördags, denna fina, 64 kilometer långa trailtävling som jag tyvärr aldrig haft chansen att springa. 47-åriga Karlstadslöparen Mia Gyllenberg tog fjärde segern på fem försök (i fjol var hon tvåa bakom Patrizia Strandman) efter att ha gått ifrån med 7,5 minuter redan till Käxtjärnen efter sju kilometer och halvvägs, i Silvergruvan, haft ledningen med över 28 minuters marginal. I mål hade marginalen dock krympt till 15.25 före Karlstadslöparen Linda Bengtsson. Bästa länslöparna delade 13:e-platsen, Anna Karin Frih och Linda Harradine 2,5 timmar bakom Gyllenberg (som tog mållinjen på 7.20.09 och bara hade tre av 130 startande herrar före sig).
I herrklassen öppnade Johan Röjler konservativt och var 31:a efter sju kilometer och 23:a efter 13,5, men klättrade successivt och var sjua halvvägs, femma efter 57 kilometer och i mål till slut hela vägen uppe på pallen, som trea (Röjler var vid ett läge 32 minuter bakom Erik Högkvist, men i mål bara 6,5 minuter efter Örebro AIK-klubbkompisen på andraplatsen). Åt segrande göteborgaren Patrik Lindegårdh fanns dock inget att göra. Han korsade mållinjen 55 minuter före Högkvist, på 6.15.48 (vilket ändå var över timmen från André Rangelinds galna banrekord på 5.13.09 från 2015).

Mer överblivet från helgen:
** I 80 kilometer långa norska rullskidsloppet Olaf Skoglunds minnelöp Karlslunds Maria Gräfnings på tredje plats, bara minuten bakom en viss Justyna Kowalczyk efter nästan fyra timmars stakande, och i herrklassen blev Kopparbergsbördige Bob Impola 26:a, drygt 40 minuter bakom segrande Morten Eide Pedersen (sex minuter bakom Gräfnings).
** I Inge Bråten memorial, rullskidssprinttävlingen i Sunne som lockar stora delar av (framför allt den svenska och norska delen av) världseliten, tog sig Vedevågs Filip Danielsson, som precis som Bob Impola numera representerar Torsbyklubben SK Bore, till kvartsfinal.

Och på tal om rullskidor: När första distansen avgjordes på SM-veckan idag slutade Danielsson på 19:e plats, 1,5 minuter bakom segrande Karl-Johan Westberg och bäst av de som inte orkade gå med i 15-mannaklungan som gjorde upp om fjärdeplatsen över 20 kilometer i fristil.

Äntligen bekräftat: Konditionsbloggaren har fått plats i världens längsta trapplopp

Släng dig i väggen, Kvarntorpshögen. I dag blev det äntligen bekräftat, svart på vitt, att jag fått en av endast 222 platser i Niesenlauf nästa år. Tävlingen går helt enkelt rakt uppför världens längsta trappa (enligt Guinness rekordbok; kolla in lite fina bilder från årets lopp här) upp på berget Niesen fyra mil utanför Schweiz huvudstad Bern. Vi snackar start 693 meter över havet, mål 2 362 meter ovanför och däremellan 1 669 höjdmeter fördelat på 11 674 trappsteg (det motsvarar 16,7 Kvartorpshögar i höjd, och 27,3 Kvarntorpstrappor räknat till antalet steg [på Kvarntorpshögen är det ju inte trappa hela vägen upp, och stegen i Schweiz är förmodligen något lägre]). Trappan i Schweiz, som är byggd för att serva en bergsjärnväg) är inte öppen för allmänheten mer än just under det här loppet, en dag per år, och den exklusiviteten (plus att det är världens längsta trappa, bara en sådan sak!) gör det förstås lite extra kul att ha fått en plats.
Loppet, som har intervallstart med tre löpare var 20:e sekund, startar 7.30 den 2 juni nästa år och nilar man ändå ned till Schweiz i början av juni så vill man förstås fylla på med ytterligare något lopp helgen därpå. Kanske Livigno skyrace kan passa i tid (de har inte släppt sitt datum för 2018 än). Har ni något tips på något annat lopp (gärna, men inte nödvändigtvis, i Italien) runt de där dagarna får ni gärna dra ett mail på [email protected]!
Datumet gör dock att det känns lite tveksamt att gå för fullt i Örebro backyard ultra som förmodligen kommer arrangeras kristihimmelsfärdshelgen nästa år, med start den 10 maj. Kanske blir det ändå några varv, säg åtta för att få minnespriset. Vi får väl se!
För övrigt publicerades i dag resultatlistan från Hyttloppet i går (jag gottar mig åt min andraplats och noterar att Ida Lilja till slut bara var 0,2 sekunder före Maria Eriksson i damklassen; galet jämnt!).

Startlistan till morgondagens långdistans i orienterings-VM är jag förstås också skyldig er. Som den världscupledare han är går Martin Regborn ut som 74:e och sista man vid 14.09, svensk tid, fyra respektive åtta minuter efter schweiziska duon Daniel Hubmann och Matthias Kyburz som är trea respektive tvåa i sammanlagda världscupen. ”Så himla häftigt att få möjligheten att springa långdistans på VM. Bara att ta chansen!”, skriver Regborn i sitt sista Instagraminlägg inför tävlingen. Just så! Sändningen i TV12 startar redan 12.00.

23 sekunder kvar till VM-guldet (”grymt nöjd”) – och här är senaste distriktsmästarna

I går gjorde Martin Regborn sin fjärde raka VM-final i sprint, och avståndet har krympt successivt: 49 sekunder från guldet 2014, 50 2015, 28 2016 och nu 23 sekunder från förstaplatsen. Till medaljplats: 45, 46, 19 respektive nu 18 sekunder. Regborn gjorde ett, som det verkar av tiderna, jämnt lopp och tappade egentligen bara tid att tala om till fösta kontrollen (sju sekunder) och mellan fjärde och femte (14 sekunder), om man kollar in tiderna. Regborns sjundeplats var hans fjärde raka topp åtta-placering i världscupen så här långt, och han behåller därmed sin ledning i sammandraget inför tisdagens långdistans (hans första skogsdistans i ett världsmästerskap; och ni vet väl hur det slutade första och hittills enda gången han fått springa individuell skogsdistans på EM?). Den tävlingen kommer bli otroligt spännande att följa.

I går avgjordes också Viby marathon, med distriktsmästerskap över maratondistans för både seniorer och veteraner, men tyvärr med ett rätt ourvattnat startfält vid sidan om superstjärnan Lee Grantham, som i solen och på den relativt tuffa banan runt Vibysjön fick britten dock bekänna färg (eller om han höll igen) och nöjde sig med att sänka Erik Anfälts banrekord med 1,5 minuter, till 2.33.14, vilket räckte till seger med lite drygt 20 minuters marginal. Ingen av de fyra första löparna representerade dock länsklubbar, vilket gjorde att Patrik Nilvér (en 34-åring från Örebro som springer för LK Gränslöst) tog DM-guldet på 3.16.20, 1.20 före Örebro AIK:s Ronny Collin (DM-guld i M45). Hemmalöparen Magnus Liljerås tog tredjeplatsen.
På damsidan kom bara tre löpare till start i tävlingsklass, och där räckte 4.05.49 (Kertin Liljerås, en 50-åring från Kumla som springer för Östansjö) till guldet, 4.24.53 (Pansy Ståhl) till silvret och 4.29.16 (Elin Larsson) till brons. De tre tävlade i varsin veteranklass och fick därför med sig guld i K50, K35 respektive K45 vid sidan om sina medaljer i veteranklassen. Totalt kom 54 löpare till start och 50 i mål, och bland dem fanns Stig Söderström, Kvarnsveden, som tuffar på mot 900 maratonlopp i karriären.
Eftersom ingen av medaljörerna har något med toppstriden i långloppscupen att göra påverkar de högre DM-poängen bara sammandraget marginellt (i huvudklasserna, alltså; i veteranklasserna händer det mer saker).

Själv har jag hunnit med att springa korta motionsklasser i både Jordgubbslunken och Hyttloppet i helgen. I Rudskoga joggade jag runt sexkilometersbanan med sjuåringen, medan jag i Granbergsdal tömde allt som fanns i benen i mitt första hårda pass sedan Örebro backyard ultra, och där slutade jag tvåa på cirka 18.24 över fyra kilometer stig och grusväg (och lite asfalt på slutet) med 58 rätt sugande höjdmeter på stigar och i elljusspår. Inte mycket att skryta med tidsmässigt, men jag tömde mig i varje fall totalt (snittade 180 i puls och nådde 189 som max, trots att jag vid laboratorietesterna i vintras inte lyckades pressa mig till mer än 186 i maxpulstestet, men nu var det ju också varmare …). Det har ännu inte kommit någon resultatlista från Hyttloppet, så jag har inga tider, men hemmalöparen Fredrik Skogman (”hemma” som i att han är från Karlskoga, han tävlar inte för Granbergsdal) vann tävlingen (över 8,9 kilometer) före Fredrik Rådström (som också bor i Karlskoga, men tävlar för Hällefors) och med örebroaren Johan Ingjald, IF Start, på tredjeplatsen. Kumlas rutinerade Åsa Höög vann damklassen med tämligen god marginal, medan Örebro AIK:s Ida Lilja spurtslog Starts Maria Eriksson med en halv sekund i kampen om andraplatsen).
Att Startduon Ingjald och Eriksson båda blev trea på söndagen var en bedrift i sig eftersom de mindre än 20 timmar tidigare vann Jordgubbslunkens tävlingsklass över elva kilometer på 41.12 respektive 48.41. Det var Ingjalds första seger på en tävling längre än fem kilometer, sa han, och han slog faktiskt Peter Nilsson, Hässelbylöparen på andraplatsen, med nästan en halv minuts marginal. Urstarkt!

Glada segerduon Maria Eriksson och Johan Ingjald efter Jordgubbslunken. Foto: Jonas Brännmyr

Alla resultat från Världsungdomsspelen hittar ni här. Jag har inte hittat något länsresultat som sticker ut sådär våldsamt mycket (enda startande länslöpare i seniorklass var Lisa Bergdahl som gjorde 4.42,83 på 1 500 meter).

OK Tisarens landslagslöpare Andrea Svensson var ettatvåatvåa på de tre etapperna av Eskilstuna weekend, och Viktor Larsson avslutade helgen med en andraplats i söndagens långdistans. Och Svenssons klubbkompis Lovisa Persson var ettatvåaetta i 3+3 i Sälen, där Johan Aronsson slog till med en andraplats sista dagen.

Vem som var snabbast i tolfte upplagan av Örebro parkrun är lite oklart. Snabbaste löparen saknade nämligen streckkod (man måste skriva ut en sådan  på förhand för att bli registrerad, även om loppet är helt gratis) och därför är det bara tomt på förstaplatsen i resultatlistan. Hogne Sataoen tog hur som helst andraplatsen på 20.19, och Louise Furåker var snabbaste dam på 24.39.

I Ränneslättsturen, fjärde deltävlingen av nio i långloppscupen i mountainbike som avgjordes i dag, kom varken Matthias Wengelin eller Marcus Jansson till start, och Fredrik Berg bröt (Axel Lindh var inte ens anmäld efter sitt sjukdomsstrul). Bästa länsåkare blev istället John Lindbom som tog hem segern i H30-klassen och var elva totalt bara sex minuter bakom segrarna över 78 kilometer (!), och Alexander Ehrlin tog andraplatsen i juniorklassen och en 26:e-plats totalt.

Morgan Pätsi strök sig från Vansbro triathlon, SM i medeldistans, men det blev ändå en topp tio-placering till Örebro genom ÖAIK:s Ida Larsson, som tog niondeplatsen i damklassen på 5.07.15. Åsa Lundström och Sebastian Norberg tog gulden på 4.22.21 respektive 4.02.18.

Helgens höjdare – så följer du Regborn i VM-finalen

1. Martin Regborns VM-final
För fjärde året i rad är Martin Regborn i final i sprinten i orienterings-VM – men för första gången någonsin tillhör han de yppersta medaljfavoriterna ihop med gubbar som Matthias Kyburz och Yannick Michiels, och svenska lagkompisarna Jonas Leandersson, Jerker Lysell och Emil Svensk. Att Regborn strulade lite i inledningen på dagens kval (läs mer om det här) behöver inte alls vara dumt inför finalen (nu när han ändå tog sig dit med 20 sekunders marginal): Nu lär huvudet definitivt sitta på plats inför finalen. Finalen sänds på Cmore, och livetajmingen går att följa här. På söndag är det en mixedsprintstafett, men den kommer Regborn inte att springa eftersom han vill koncentrera sig på tisdagens långdistans. Läs mer om det och annat i min längre text med Regborn och förbundskapten Håkan Carlsson, inför mästerskapet, här (pluslåst).

2. Viby marathon
Jag skrev ju en hel del inför Viby marathon redan i onsdags, och eftersom startlistan inte uppdaterats sedan dess finns väl inte så mycket att tillägga mer än att hoppas att många efteranmäler sig. Under helgen avgörs också Jordgubbslunken i Rudskoga (några kilometer på fel sida länsgränsen mot Värmland) och Hyttloppet i Granbergsdal, strax norr om Karlskoga. I fjol vann brittiske orienteraren Hector Haines båda loppen. På lördagen är det förstås också dags för tolfte upplagan av Örebro parkrun. Och snackar vi banlöpning så är det Världsungdomsspelen på Ullevi i Göteborg i helgen med bland andra Lisa Bergdahl på nygamla distansen 1 500 meter (hon har ju klarat kvalgränsen till U22-VM på 10 000 och sprang 5 000 på personliga rekordet 17.05,18 i Sollentuna GP i onsdags), Lisa Brorson på 1 500 meter (F19), Jonatan Gustafsson, William Wickholm och Jack Karlsson på 800 och 1 500 meter (P19), Alexander Larsson på 800 och 1 5000 meter och  Melker Forsberg 2 000 meter hinder (P17) och Klara Frih på 800 meter och Wilhelm Bergentz på 800 och 1 500 hinder (F15 respektive P15).

3. SM i medeldistans-triathlon
Årets andra SM i triathlon, det över medeldistans, avgörs i samband med Vansbro triathlon, och på startlinjen i förutom stjärnor som Lisa Nordén och Emma Igelström också en handfull örebroare med VM-triathleten Morgan Pätsi i spetsen.

Bubblare: I Eksjö avgörs säsongens fjärde, av totalt nio, deltävlingar i långloppscupen i mountainbike, Ränneslättsturen, med bland andra Matthias Wengelin, Fredrik Berg och Marcus Jansson på startlinjen. Och så är det tredagarsorientering i Eskilstuna.

Fahlin avstår girot – och här är senaste nytt inför Regborns VM-start

Först och främst hoppas jag att ingen orienteringsintresserade missade mitt pluslåsta förhandsknäck inför orienterings-VM med Martin Regborn och Håkan Carlsson (det går att läsa här). Startlistorna till första VM-distansen, fredagens sprintkval, finns för övrigt ute här (och eftersom det främst är den här distansen Lilian Forsgren är reserv till kan vi nu med största säkerhet slå fast att det inte blir någon insats för Hallsbergslöparen i årets VM, men osvuret är förstås bäst), och där kan man läsa att Regborn startar som 26:e man i det tredje kvalheatet, varifrån 15 av 38 löpare avancerar till lördagens final. Regborn startar 14.39.30 estnisk tid, vilket blir 13.39.30 svensk tid.

Veckans stora begivenhet vid sidan om VM skulle ha varit damernas Giro d’Italia, men Emilia Fahlin har valt att stryka sig från etapploppet, precis som hon gjorde från förra veckans SM-tävlingar i Småland. I stället har hon åkt på höghöjdsläger i Livigno, Italien, för att ladda om inför den avslutande delen av säsongen som innehåller alltifrån EM (i Danmark) och Vårgårda GP till Tour of Norway och VM (som också körs i Norge).

🙏

A post shared by Emilia Fahlin (@emiliafahlin) on

Efter femteplatsen första dagen på Idre 3-dagars sprang Tisarens Daniel Attås in massor av tid på täten på den andra etappen i går (han slog bland annat ex-världsmästaren Fredrik Bakkman med fyra minuter och höll sig före en sån som Roman Ryapolov), vilket gjorde att han gick ut som trea, bara 21 sekunder på dagens jaktstart. Men där visade Bakkman gammal god klass och gick tillsammans med landslagskompisen Rassmus Andersson ifrån allt och alla och gjorde sedan upp om segern i en spurt (Bakkman två sekunder före Andersson) nästan åtta minuter innan Attås, som behöll tredjeplatsen, nådde mållinjen.
På damsidan blev det ju bara två etapper sedan den första ströks efter arrangörsstrul, och där sprang Ellinor Eriksson upp sig från tolfte till sjunde plats i jaktstarten efter att ha haft femte bästa löptid i dag. Milans Saga Sander vann två etapper och totalen i D20-klassen.

På hemmaplan tog Simon Hedlund 5 000 sköna poäng och därmed totalledningen (eftersom Regborn bara hunnit kuta fem, inte sex, deltävlingar än) i Milans poängtävling när den sjunde etappen avgjordes strax norr om Kopparberg i tisdags. Startfältet var rejält decimerat (på grund av sommaren, geografin och konkurrerande tävlingar), så Hedlund vann med nästan tolv minuters marginal före Lovisa Persson, Tisaren, och ytterligare sex före Frida Johansson, Djerf. Elin Vinblad, som inte sprang den här veckan, behåller dock positionen som överlägset bästa dam i sammandraget.