Fjugestaloppet – seger för Gerdevåg, comeback för Attås och dagen efter för Impola, Hansson och van Sitteren

Bob Impola gjorde det, Liduina van Sitteren likaså, liksom Olivia Hansson: Körde en dubbel med tävlingar både onsdag och torsdag, alltså. På onsdagen vann Karlslunds meriterade långloppslängdskidåkare Impola (tvåa i Vasaloppet i vintras) och Hansson (tvåa i Nordenskiöldsloppet i vintras) den första riktiga etappen i rullskidtouren Moto tour, en flack etapp utanför Kumla med medvind på vägen hem vilket gav riktigt hög fart och snabba tider (20.48 på Impola, som var fyra sekunder före Viktor Hansson i mål; 23.23 på Hansson, som var drygt 5,5 minuter före Paulina Hellström). Totalt var det hela 33 startande, deltagarrekord för Moto tour (bland de startande fanns en av de mindre kända Impola-bröderna, Tom, liksom JVM-skidorienteraren Filip Jacobsson för andra gången i rad, och fjolårstotalsegraren Robert Brundin återställde något av ordningen med en tredjeplats efter att ha varit längre ned i listan i prologen senast).
Samtidigt sprang Liduina van Sitteren hem en femteplats i sju kilometer långa Finspångs stadslopp (närmast före Kumlas veteran Åsa Höög och också före rutienrade löpare Cecilia Kleist och Frida Södermark) på 27.07, 2.06 bakom segrande Ida-Maria Nicklasson som liksom herrsegraren Abraham Adhanom (21.17) ju tog SM-brons i halvmaraton så sent som i lördags.

Och i dag tävlade alltså Impola, Hansson och van Sitteren igen, i Fjugestaloppet, säsongens sjunde individuella deltävling i långloppscupen. Det bjöds fem kilometer med varierat underlag (gräs, grusväg, lite skogsväg) med start och mål på Sannabadet, och en annan som tävlat intensivt på slutet (Göteborgsvarvet i lördags, seriematch i söndags) tog hem segern och därmed också ledningen i cupen: Josefin Gerdevåg. Gerdevåg avverkade banan på 18.55, sex sekunder snabbare än van Sitteren som i sin tur hade nästa två minuter till godo på Starts Marie Dasler (som ju avverkade Ö till ö Utö i helgen) på tredjeplatsen (20.47) och drygt det på KFUM Örebros Antje Torstensson på fjärdeplatsen (2.28). Hansson tog en meriterande poäng i cupen genom att knipa sjätteplatsen (den sista som ger poäng) åtta sekunder före ÖAIK:s Karin Karlsson.
På herrsidan tog Impola tre poäng, genom en fjärdeplats 14 sekunder bakom segrande Daniel Attås, elitorienteraren från Hallsberg som understundom varit precis utanför landslaget men som fått hela våren förstörd av magproblem. Nu kutade Attås på 16.51 och vann tre sekunder före Starts Per Arvidsson och ytterligare sju före KFUM Örebros Oskar Hansson, medan Impola alltså var fyra och Andreas Ingberg femma (de fem var inom 16 sekunder, den tidigare storlöparen Mattias Nätterlund, som fortsätter smyga igång efter ett års uppehåll, var 50 sekunder bakom på sjätteplatsen). Ingberg går upp på tredje plats i cupen genom sin femteplats, bakom Jack Karlsson och Per Sjögren som stod över i dag.

Själv sprang jag den helt nya distansen i Fjugestaloppetfamiljen, Fjugestaloppet trail. Ett 15-kilometerslopp (15,4, om man ska vara petig, med 200 härliga höjdmeter) som dock bara till tio procent bestod av trail och resten grus- och skogsvägar och lite igenväxt elljusspår (räknar man även spåret som ”trail” så kommer man upp i 3,5 kilometer). Det var ändå mycket trevligt (om än inte riktigt vad jag hade väntat mig med all väglöpning), och det är ju fantastiskt fint där i kanten av Närkeslätten. Tyvärr fick jag rejäla problem med magen redan efter sex kilometer, och kunde inte plåga mig som jag tänkt mig. Öppnade i rimlig takt med en förhoppning om att kunna öka på andra halvan (jag visste inte att det skulle vara den något tuffare delen av banan), men fick i stället slå av tills bara tre kilometer återstod och jag kände mig hyfsat säker på att jag inte skulle behöva stanna och spy. Jag vet inte om det var värmen eller det oljeflötiga brödet jag tog till lunchen på Örebro ölhall som gjorde det, men magen ville inte springa i dag, alls. Låg sexa och tog in på femman, Tisarens Emil Nylin, när magen inte ville lira mer, och blev omsprungen först av en herrduo (tror det var Dennis Bergström och Joakim Jansson som konstigt nog nu är placerade efter mig i resultatlistan, måhända sprang de fel någonstans, vilket jag hörde att fler gjorde) vid sexkilometersmarkeringen och därefter av ledarduon i damklassen (Frida Nilsson, hon som även vann Grisrundan för två veckor sedan men som jag fortfarande inte vet varifrån hon kommer, och Tisarens Lovisa Persson) vid elvakilometersmarkeringen. Nilsson och KFUM Örebros Jacob Eriksson vann premiärupplagan på 1.09.02 respektive 1.05.25, och jag blev åtta (sexa av herrarna) på 1.09.15. Det här var tänkt som sista riktigt hårda passet för mig inför Niesenlauf nästa lördag, men med tanke på att det gick som det gick kanske jag lägger in något kortare hårt under helgen eller på måndag.

Emilia Fahlin på världstourpallen igen: ”Plötsligt kände jag mig som en helt ny person på cykeln”

En utbrytning med nio–tio cyklister som ingen riktigt räknade med skulle hålla hela vägen, en lite knixig avslutning, en Emilia Fahlin i skrälläge. Lägg karbonpapper på Vårgårda GP 2016 och du får tredje etappen i Emakumeen Bira 2018. Enda skillnaden: Den här gången lyckades hon inte lura skjortan av spurtstarka nederländskan Amy Pieters, som så sent som i mars tog VM-silver på bana (då behöver man kunna spurta!) och då som nu liksom Fahlin var med i utbrytningen. Tja, en annan liten skillnad var också att det här kom på en betydligt tuffare bana, där det är tveksamt om Fahlin bara för något år sedan hade haft förmågan att gå med de bästa uppförscyklisterna hela vägen över de tre stigningarna.
Men nu gjorde hon det, och tog alltså andraplatsen trots en rätt snårig spurt, som hon berättar om i den här (pluslåsta) texten jag skrev för na.se för en liten stund sedan.
När jag ändå pratade med Fahlin hörde jag också om hur de senaste dagarna varit, tävlingscomebacken efter den överraskande toursegern i Tjeckien för tre veckor sedan, snack som inte fick plats i den andra texten.
– Det har stämt okej för att komma direkt från höjd (Fahlin klämde in ett läger mellan Gracia Orlova och tävlingscomebacken i Baskien i onsdags), men jag har inte haft några riktigt bra dagar och egentligen såg jag Bira mer som träning, för att komma igång efter brejket, inför Thüringen runt (etapploppet i Tyskland som startar nästa måndag) som jag siktat mer mot. Men i samband med starten i dag så var det riktigt dåligt väder, det regnade och var kallt, och plötsligt kände jag mig som en helt ny person på cykeln. Jag tror att vädret rensade luften från sådana grejer som gör att man känner av allergier. Det var grymt kul att känna att man är med i tävlingen, att man kan vara där uppe bland de allra bästa, säger Fahlin.
I morgon avslutas etapploppet i Baskien med en 120 kilometer lång etapp som präglas av en stigning på nästan 600 höjdmeter halvvägs. Där lär det avgöras om regerande världsmästaren Annemiek van Vleuten lyckas behålla ledartröjan. Lisa Brennauer är Fahlins bästa lagkompis i sammandraget, på sjätteplats, 42 sekunder bakom van Vleuten.

Nu har resultaten från Spartacusstafetten landat, och som jag hintade om i går blev det en trippelseger för IF Start, dessutom genom nytt banrekord på den avslutande niokilometersslingan när Per Arvidsson tvingades dra på allt han hade för att plocka in de 41 sekunder som Jonatan Palm, LK Gränslöst, hade att gå på efter fint förarbete av Stefan Olars och Mathias Viktorsson. 30.41 på sträckan var sex sekunder snabbare än Cimmie Wignells tidigare bästanotering och gav segern i herrklassen med sju sekunders marginal (i ett lag som också innehöll Johan Ingjald och David Berg).
I damklassen var Starts Helene Nilsson, Gabriela Eliasson och Pansy Ståhl märkligt nog enda lag still start, men i mixedklassen fanns gott om konkurrens och där bärgade den blågula Örebroklubben segern efter att taktiskt ha satt formstarka Maria Eriksson på den sex kilometer långa förstasträckan (övriga lag på topp sju valde att låta kvinnan i laget springa den korta andrasträckan, på tre kilometer, men där satte Start istället Hugo Örn). Eriksson slog alla killar utom Gränslösts Eric Segelberg, och Örn förde sedan upp Start i en tvåminutersledning som Cimmie Wignell drygade ut till en solklar seger.
På måndagskvällen följde Maria Eriksson upp med en åttondeplats i Vårruset i Falun, där hon avverkade fem kilometer på 20.14, 1.14 bakom hemmalöparen Linnea Palm som vann på 19 blankt. Nästa onsdag är det dags för Örebros upplaga av tävlingen.

Sjögren tog en dubbel och Ingjald sprang en dubbel – och Arvidsson sprang på Jamaica …

Per Sjögren gav ingen annan någon chans i Lucialoppet. Den dubbla SM-tian från friidrotts-SM i somras satte in första rycket efter två kilometer i milloppet på grus- och asfaltsvägar i Vretstorp, och det andra vid vändningen efter fem kilometer. Första gången kunde Örebro AIK:s Andreas Ingberg och Ärlas Simon Karlsson svara. Andra gången fick han luckan som räckte till seger med 14 sekunders marginal till Ingberg och ytterligare 19 till Karlsson. 17.28 på första halvan och 16.39 på andra femman gav 34.07 i mål och inte bara seger i loppet utan därtill Sjögrens andra totalseger i långloppscupen (den första kom 2014). Med facit i hand hade det dock räckt för Sjögren att ligga hemma på sofflocket, för ende möjlige utmanaren Per Arvidsson (som hade behövt vinna samtidigt som Sjögren inte var topp sex) kom nämligen inte start. Senaste noteringen om Arvidsson är i stället ett maratonlopp på Jamaica (!) förra helgen där IF Start-löparen öppnade på 1.27 men tappade på andra halvan och gick i mål på 3.08.13.
Mikaela Kemppis finfina vår- och sommarsäsong, med de tolv DM-gulden, gjorde ju att hon redan tidigare säkrat cuptiteln på damsidan, men frågan är om inte cuptvåan Liduina van Sitteren ändå är årets stora vinnare. Hon har startat i 22 av 25 individuella cuptävlingar och har vunnit nio, tagit sju andraplatser och fem tredjeplatser (Kemppi tog nio segrar och två andraplatser på elva starter, men slutade fem poäng före eftersom DM-tävlingar rankas högre och hon hade bättre utdelning där). van Sitteren avslutade med en ny seger i Lucialoppet, och som vanligt när varken Kemppi eller Josefin Gerdevåg finns med blev det med stor marginal: Fyra minuter och 43 sekunder var avståndet bak till Marie Dasler på andraplatsen (37.59 mot 42.42, och trean Lotta Milton Frykholm var ytterligare över fem minuter bakom).
Framtiden knackade på också: 16-årige Melker Forsberg (22 år yngre än Per Sjögren, till exempel) blev fyra totalt och trea av distriktslöparna när han korsade mållinjen på 35.39. Därmed var han bland annat 1.34 före sin pappa, en viss Sören Forsberg …
Mest imponerande insatsen stod kanske ändå Johan Ingjald för. Han sprang nämligen hem veckans upplaga av Örebro parkrun på morgonen, innan han åkte till Vretstorp och blev nia i Lucialoppet på 37.41. I parkruntävlingen sprang han på 18.35 (Bella Lagrange var bästa dam på 23.33, men hon nobbade Lucialoppet …).
Notera också att årets tävling i långloppscupen i sedvanlig stil korades i samband med finalen. Den här gången vann långa terräng-DM, arrangerat av Åsbro, med knapp marginal till tvåan Östansjöloppet. Örebro AIK tog hem långloppscupens klubbtävling för sjunde året i rad, med nästan 800 poängs marginal den här gången.
Hur långloppscupen kommer att se ut nästa år diskuterades ju på höstmötet i Nerikes friidrottsförbundet, och ett besked lär komma inom kort. Som vanligt lär den dock starta med Startmilen som 2018 arrangeras den 7 april.

Alla vinnare i långloppscupen sedan starten 1999:
1999: Helene Nilsson/Johan Stunz.
2000: Lotta Lennartsson/Peter Wiker.
2001: Åsa Höög/Peter Wiker.
2002: Åsa Höög/Peter Wiker.
2003: Åsa Höög/Peter Wiker.
2004: Åsa Höög/Bertil Sundin.
2005: Karin Sennvall (numera Forsberg)/Mathias Lidson.
2006: Helene Nilsson/Mathias Lidson.
2007: Åsa Höög/Jakob Olars.
2008: Åsa Höög/Niklas Källmén.
2009: Lotta Lennartsson/Nicklas Källmén.
2010: Karin Sennvall (nu Forsberg)/Erik Anfält.
2011: Lotta Lennartsson/Erik Anfält.
2012: Erica Lech/Erik Anfält.
2013: Mikaela Kemppi/Erik Anfält.
2014: Mikaela Kemppi/Per Sjögren.
2015: Mikaela Kemppi/Erik Anfält.
2016: Mikaela Kemppi/Jakob Nilsson.
2017: Mikaela Kemppi/Per Sjögren.

I Älvdalen visade Filip Danielsson, som världscupdebuterade så sent som i söndags, att formen är fortsatt god när han åkte hem en delad seger i fristilsloppet över tio kilometer som inledde Björnjakten. Därmed går han ut i delad ledning med Markus Ruus, Åsarna, i söndagens jaktstart medan Danielsson klubbkompisar (i Torsbyklubben Bore) Pontus Hermansson och Oscar Persson startar sex sekunder bakom. Garphyttans Adam Gillman är tia efter första dagen, 50 sekunder bakom.

Bloggaren tillbaka på anständig nivå – och långloppscupen lever in i finalen

Precis hemkommen från Kilsbergsleden, och för en gångs skull stod jag själv på startlinjen. Annars brukar jag vara sliten, sjuk eller allmänt indisponibel just den här helgen (även om jag varit på plats vid Karlslunds motionscentral fem år i rad eller så), och enda gången jag tidigare deltagit var som pacer åt sambon för tre år sedan (det slutade med att hon trampade snett och fick ägna andra halvan av loppet åt att överleva. Men den här gången löpte jag själv, och målet efter två riktigt bra träningsmånader blev för mig rätt tuffa 65 minuter. Jag trodde länge att det var omöjligt, sedan att jag klarade det – men i mål stannade klockan på 1.05.11. En liten miss, men mitt stora mål var egentligen att hålla under 4.30-tempo hela vägen, och det klarade jag (räknade på förhand märkligt nog på att loppet var 14,4 kilometer – det var därför jag trodde att jag hade klarat målet när jag passerade 13 kilometer med 4.30-snitt på klockan och kände att jag skulle orka hålla det –  men det är 14,7, vilket gör att jag hade behövt hålla 4.25-snitt, och jag landade på 4.26). Att jag dessförinnan ett tag trodde att jag inte skulle klara det berodde på att jag kände mig rätt sliten i vaderna redan efter sex kilometer, men det lättade, och halvvägs (efter 7,3, jag har ett mentalt märke där, eftersom jag gjort många träningsvarv i Karlslund) så kände jag mig plötsligt lätt och plockade massor av ryggar på vägen tillbaka. Med fyra kilometer kvar fick jag på långt håll syn på Maria Erikssons rygg, men Startlinnet närmade sig alltför långsamt, och i sista kurvan hade jag gett upp möjligheten att komma ikapp. Men med en riktig långrökare till spurt lyckades jag på något sätt (det kändes rent tarvligt, faktiskt) kliva förbi precis före mållinjen (i resultatlistan är jag 1,1 sekund före). Det sköna med det var att jag fick ta ut mig totalt, tömma de sista krafterna, i det som blev mitt sista riktiga lopp den här säsongen (det har ju inte blivit så många – av mållopp blev det bara Örebro backyard ultra sedan jag tvingades ställa in Bergslagsleden ultra). Tack för den ryggen, Maria!
Även om jag inte riktigt nådde målet om 65 minuter så känns det skönt att vara tillbaka på en (för mig) anständig nivå. Sommaren 2016–sommaren 2017 var en vråltung period där alla min kurvor pekade spikrakt nedåt trots att jag tränade enligt ordning. Men nu känns det som att jag fått ordning på kroppen igen (det verkar ha varit det brutalt dåliga blodvärdet som spökade), och det känns skönt att kunna trycka på lite igen.
Nu blir det tårta. Eller i varje fall marängsviss. För att tjäna några kilo (och därmed sekunder) brukar jag alltid sluta äta godis och fikabröd den sista mars (i år dock den sista februari), och sedan hålla i det tills tävlingssäsongen är över. Inget sött förrän sista mållinjen är tagen. Den togs i dag. Nu blir det att ladda om för nästa år som, åtminstone, kommer att innehålla Örebro backyard ultra, Niesenlauf, Lur backyard ultra, Kilsbergen trailrun och Bergslagsleden ultra. Vi ses på nästa startlinje!

I täten dök både Valencia marathon-satsande Erik Anfält och rehabande Mikaela Kemppi upp i det äldsta och finaste loppet som deras Örebro AIK arrangerar. Ingen av dem fick dock med någon segerkrans hem: De la i stället Finspångs Johan Fagerberg (tvåa bakom Linus Rosdal) och Motalas Johanna Eriksson beslag på. Anfält blev tvåa i herrklassen på sin näst bästa tid i tävlingen (2015 hade han draghjälp av Rosdal och sprang in som tvåa på 48.19, nu gick han in på 49.45, 49 sekunder bakom Fagerberg). Kemppi blev trea, och fick för andra helgen i rad se sig slagen av klubbkompisen Liduina van Sitteren (som i långa terräng-DM senast blev den första länslöparen vid sidan om Josefin Gerdevåg att besegra Kemppi utomhus på 4,5 år), som i sin tur blev tvåa bakom Eriksson. Eriksson på 56.28, van Sitteren på 58.23, Kemppi på 1.03.07 (i fjol vann Kemppi på 57.50). I herrklassen blev Ludvig Börjesson trea på 52.39.
Femman på herrsidan, Per Arvidsson, såg till att hålla liv i långloppscupen till finaltävlingen i Östansjö den 9 december (Lucialoppet). Eller, egentligen var det totalledaren Per Sjögren som gjorde det genom att inte starta. Resultatet innebär hur som helst att Arvidsson nu tar hem cupen om han vinner Lucialoppet samtidigt som Sjögren inte blir topp sex. Vid alla andra scenarior tar Sjögren hem totalsegern på herrsidan (på damsidan har ju Kemppi redan säkrat titeln).

Wilhelm Bergentz tog karriärens första SM-medalj i lerigt terräng-SM: ”Så värd detta”

Jag förvarnade ju lite om Wilhelm Bergentz, 14 (15 om två veckor), i bloggen i går – men nog var det ändå något av en skräll när Thorén-löparen från Örebro på lördagen sprang hem hela karriärens första SM-medalj, ett brons i terräng-SM:s P15-klass. Bergentz var bara 17 sekunder från guldet efter fyra kilometers löpning i vad som bitvis mest var lervälling efter senaste tidernas regnväder, och hade lika långt bak till fjärdeplatsen. Nils Bredin, Hälle IF, vann på 14.13, tre sekunder före klubbkompisen Sharmarke Ahmed och alltså ytterligare 14 före Bergentz på 14.30. ”En fantastisk tredjeplats”, ”så värd detta efter ett år med så mycket sjukdom”, skriver mamma Erika Bergentz (som själv vann terräng-SM i K40-klassen i fjol men i år går skadad) på sitt låsta instagramkonto.
IF Starts damer, som i fjol tog silver, bara tre sekunder från guldet, i damveteranklassen, fick i år nöja sig med en sjätteplats där, 3,5 minuter bakom segrande Spårvägen och 1.20 från Björnstorp på tredjeplatsen sedan tiderna för Maria Eriksson (åtta i K40 på 17.15, 54 sekunder från medalj), Anna Pettersson (fyra i K45 på 17.31, 46 sekunder från medalj) och Marie Dasler (femma i K45 på 17.38, ytterligare sju sekunder bakom) adderats.
KFUM Örebros Melker Forsberg blev åtta i P16-klassen, 50 sekunder från medalj, vilket toppades av pappa Sören Forsberg, Örebro AIK, som var sexa i M50 (men å andra sidan över två minuter från medalj över åtta kilometer). Även Tauno Mertala, IF Start, tog en topp tio-placering genom att vara just tia i M60-klassen.
På seniorsidan slog Örebro AIK:s Liduina van Sitteren något överraskande Fellingsbrofostrade Lisa Bergdahl med tio sekunder och två placeringar (26:a på 16.02 respektive 28:a på 16.12) – de båda runt två minuter bakom segrande Meraf Bahta. I herrloppet blev KFUM Örebros unga trio William Wickholm, Jonatan Gustafsson och Abdiqani Khadar 47:a, 52:a och 54:e på 14.10, 14.49 respektive 15.08 (Lidingöloppssegraren Napoleon Solomon tog en ny tung seger på 12.20) vilket adderat gav en elfteplats i lagtävlingen.
I morgon avgörs långa terräng-SM för seniorerna, samt juniorernas lopp med bland andra Bergdahl, Wickholm och Gustafsson till start.

Axel Ekström? Näe, Garphyttans OS-aktuelle A-landslagsåkare är ju ingen sprinter, och definitivt ingen 100-metersåkare. När prologen till supersprinten i Östersund avgjordes på lördagseftermiddagen var Ekström över halvsekunden från att bli en av 32 som tog sig vidare till söndagens åttondelsfinaler. Han behövde 13,47 på sig för att klara de 100 meterna (världsrekordhållaren Ludvig Jensen vann kvalet på 11,55). Ekströms insats går att se 2.15.36 in i den här pluslåsta sändningen på na.se. Bättre gick det för Zinkgruvans sprintspecialist Markus Johansson, som gjorde seniordebut med en 18:e-plats i prologen, på 12.28, 83 hundradelar bakom Jensen.

Lilian Forsgren och Lovisa Persson respektive Daniel Attås och Filip Jacobsson såg till att Tisaren ligger på andra- respektive fjärde plats i herr- och damklasserna i Smålandskavlen inför omstarten på söndagsmorgonen. Forsgren sprang upp de regerande mästarna i damlaget till en ledning med fem sekunder före IFK Göteborg (och över fem minuter nedtill resten av fältet) på förstasträckan i mörkret på lördagskvällen, men Persson fick släppa minuten på IFK Göteborg på andra sträckan (och en viss Lina Strand, regerande världsmästare, såg till att Göteborg-Majorna knappade in rejält och bara är 1.21 bakom Tisaren inför jaktstarten där Hallsbergs- och Kumlaklubben mönstrar i tur och ordning Rebecka Nylin, Ellinor Tjernlund och Andrea Svensson). På herrsidan tvingades Attås släppa 3.08 till IFK Göteborgs Johan Högstrand på förstasträckan, men hade ändå över 2,5 minuter bak till trean Ludvig Åhlund, Malung. På andrasträckan fick Jacobsson dock släppa ex-världsmästaren Gustav Bergman, Ravinen, och tvåfaldige skidorienteringsvärldsmästaren Erik Rost, Malung, och Olle Josarp på första söndagssträckan går ut sju minuter bakom täten (Erik Fernlund och Erik Lindgren avslutar för Tisaren).

I 29:e upplagan av Örebro parkrun tog Per Arvidsson sin första seger sedan premiären i april (men personbästat på 17.17 från den 3 juni, då han var tvåa bakom Tim Sundström, rådde han inte på). Arvidsson sprang på 18.02, Johan Ingjald på 18.50. Katarina Crafoord sprang för första gången, och var snabbaste dam på 23.11, Elin Henningsson var tvåa på 25.52.

Mikaela Kemppi gjorde comeback – och tog hem långloppscupen (och tolv DM-guld 2017)

Efter över två månader utan tävling – en evighet med Mikaela Kemppis mått mätt – och hennes längsta uppehåll från löpningen sedan hon senast blev mamma för fem år sedan (nu på grund av förkylning och en ”gnällig sena i baksida lår/rumpa”) gjorde den förra landslagslöparen från Örebro på lördagen comeback i långa terräng-DM. Hur det gick? Tja, förvisso fick hon för första gången sedan korta terräng-DM i april 2013 se sig slagen av en annan länslöpare än Josefin Gerdevåg i en tävling i långloppscupen (en nätt liten skalp för Liduina van Sitteren), men Kemppi lämnade ändå Knottebo i Åsbro med fyra tunga titlar: Veteran-DM-guld, lag-DM-guld, veteranlag-DM-guld och totalseger i långloppscupen för femte året i rad. Tja, och så ett silver i DM, då, efter att ha avverkat de åtta kilometerna på 33.26, 42 sekunder långsammare än van Sitteren (men 28 snabbare än trean Julia Johnsson). Samtliga tre springer för Örebro AIK som därmed cashade in lagguldet med mer än elva minuters marginal, och i veteranlaget fick Kemppi och Johnsson sällskap av Märta Sjölander högst upp på prispallen.
Kemppi blir den är den första löparen genom tiderna att vinna långloppscupen fem år i rad, och är nu bara en titel från Åsa Höögs rekord på sex (Erik Anfält har också fem).
På herrsidan tog orienteraren Daniel Attås, som sprang i blågult i Euromeeting i september och står precis utanför det ordinarie landslaget, hem tävlingen med tiden 42.40 över tolv kilometer, närmast före Per Arvidsson (40 sekunder bakom) och fjolårsmästaren Andreas Ingberg (56 efter) som nu fick nöja sig med att vara bäste veteran.
I herrarnas långloppscup skapar Arvidssons sju poäng spänning i toppen: Med Kilsbergsleden och Lucialoppet kvar att springa har han nu 47 poäng, och är bara fem bakom Sjögren. Arvidsson har sprungit nio tävlingar och får alltså räkna en till (utan att behöva räkna bort den sämsta), vilket innebär att en seger i Kilsbergsleden eller Lucialoppet räcker för att han ska gå förbi Per Sjögren (om ”Peiza” inte tar någon mer poäng; även två andraplatser eller en andra- och en tredjeplats räcker för Arvidsson). Hamnar de på samma poäng vinner däremot Sjögren på fler segrar totalt (just nu 7–1). Heshlu Andemariam är borta från kampen om totalsegern efter sin femteplats på lördagen.
Vid sidan om Ingberg (M35) och Kemppi (K40) fick även Magnus Persson (M40), Ulf Hallmén (M45), Patrik Johansson (M50), Jonny Larsson (M55), Tauno Mertala (M60), Mats Stenmarck (M65), Sven-Olov Olofsson (M70), Arne Evertsson (M75, Anders Källman (M80), Lisa Hjalmarsson (K35), Marie Dasler (K45), Märta Sjölander (K50), Maria Engström (K55), Rose-Marie Enmalm (K60), Susanne Malmqvist (K65) och Birgitta Jansson (K75) med sig varsitt veteran-DM-guld hem. IF Start vann herrarnas lagtävling med Arvidsson, Heshlu Andemariam och Johan Ingjald i laget, medan Örebro AIK vann veteranlagtävlingen på herrsidan med Ingberg, ROnny Collin och Roger Elimä.
Noterbart är att KFUM Örebro, distriktets största friidrottsklubb (just nu sexa i långloppscupens lagtävling) med löpare som Per Sjögren, Martin Regborn, Josefin Gerdevåg och en lång rad mycket lovande juniorer, bara hade en startande i dagens tävling: Gösta Carlsson (2.28.27 på maran 1973), som blev trea i M70-klassen.

Alla vinnare i långloppscupen sedan starten 1999:
1999: Helene Nilsson/Johan Stunz.
2000: Lotta Lennartsson/Peter Wiker.
2001: Åsa Höög/Peter Wiker.
2002: Åsa Höög/Peter Wiker.
2003: Åsa Höög/Peter Wiker.
2004: Åsa Höög/Bertil Sundin.
2005: Karin Sennvall (numera Forsberg)/Mathias Lidson.
2006: Helene Nilsson/Mathias Lidson.
2007: Åsa Höög/Jakob Olars.
2008: Åsa Höög/Niklas Källmén.
2009: Lotta Lennartsson/Nicklas Källmén.
2010: Karin Sennvall (nu Forsberg)/Erik Anfält.
2011: Lotta Lennartsson/Erik Anfält.
2012: Erica Lech/Erik Anfält.
2013: Mikaela Kemppi/Erik Anfält.
2014: Mikaela Kemppi/Per Sjögren.
2015: Mikaela Kemppi/Erik Anfält.
2016: Mikaela Kemppi/Jakob Nilsson.
2017: Mikaela Kemppi/Per ?

Så här gick det för Mikaela Kemppi i DM-tävlingarna 2017:
Korta terräng-DM, damer: Guld nummer ett.
Korta terräng-DM, D40: Guld nummer två.
Korta terräng-DM, damlag: Guld nummer tre.
Korta terräng-DM, veterandamlag: Guld nummer fyra.
Halvmaraton, damer: Guld nummer fem.
5 000 meter, damer: Guld nummer sex.
5 000 meter, D40: Guld nummer sju.
Maraton, damer: Ej start, Kerstin Liljerås tog guldet.
Maraton, D40: Ej start, ingen kom till start (!).
10 000 meter, damer: Guld nummer åtta.
10 000 meter, D40: Guld nummer nio.
Halvmaraton, D40: Ej start, Erica Lech tog guldet.
Långa terräng-DM, damer: Silver bakom Liduina van Sitteren.
Långa terräng-DM, D40: Guld nummer tio.
Långa terräng-DM, damlag: Guld nummer elva.
Långa terräng-DM, veterandamlag: Guld nummer tolv.

Regborn tvåa i världscupen inför finalen – har avgörandet i egna händer

Martin Regborns världscupsuccé fortsätter. Den mäktiga placeringsraden 4–1–8 (efter att ha tagit fel karta vid kartbytet och tvingats springa följa John-orientering)–7–9–4–4, där de avslutande fjärdeplatserna är från fredagens medeldistans och söndagens sprint i Lettland, gör att Örebroorienteraren nu återtagit andraplatsen i den sammanlagda världscupen, och att han 33 poäng bakom ledande ex-Tisaren-löparen Matthias Kyburz, Schweiz, har allt i egna händer inför finalen i just Schweiz 29–30 september (två segrar där skulle ge Regborn 200 poäng, med Kyburz då inte ens skulle behålla sin ledning om han plockade hem två andraplatser eftersom de ”bara” skulle ge 160 poäng). Fyra topp fyra-placeringar och sju topp tio-placeringar skvallrar en hel del om vilken nästan unik lägstanivå Regborn haft i förhållande till resten av världseliten den här säsongen (det är egentligen bara tillfälligheter som gjort att han tvingats lämna både VM och world games medaljlös) – och även den förra då han tog topp tio-placeringar i sex av sju världscuplopp (totalt alltså topp tio i 13 av sin 14 senaste världscupstarter efter att dessförinnan aldrig ha varit bättre än 15:e. I helgen var Regborn bara tre sekunder från pallen i medeldistansen och bara 18 sekunder från segern i sprinten (där han inledde söndagen med att vinna sitt kvalheat). Därtill växlade han som fyra, i tätklungan, i lördagens stafett.
Även Tisarens Josefin Tjernlund bjöd på dubbla styrkebesked i helgen, med en fjärdeplats i stafetten (där hon förde upp Sveriges tredjelag från 18:e till åttonde plats genom att notera tredje bästa tid på andrasträckan efter en mindre lyckad inledningssträcka av klubbkompisen Lilian Forsgren; Karolin Ohlsson tog sedan laget i mål) och en finfin niondeplats i söndagens sprint, Tjernlunds överlägset bästa individuella världscupplacering i karriären (tidigare hade hon som bäst varit 25:a), vilken lyfte henne till en 39:e-plats i sammanlagda världscupen (Forsgren, som var 21:a på söndagen, är 32:a där, elva poäng före). Tjernlund var bara 21 sekunder från andraplatsen i en mycket tajt sprint.

På hemmaplan var det Golden weekend i Köping som gällde för orienterarna, och där tog Tisarens euromeetingladdande Daniel Attås en dubbelseger i herrklassen, 39 sekunder före Hagabys Viktor Larsson i lördagens medeldistans och 1.32 före klubbkompisen Johan Aronsson i söndagens lopp över samma distans. Milans Josefin Erlandsson var trea på lördagen men bärgade segern före Rebecka Nylin (som sprang Östansjöloppet på lördagen) på söndagen. Korpen, världens äldsta årligen återkommande orienteringstävling, lockade 117 löpare till Nora i sin 83:e inkarnation. KFUM Örebro-löparen Jonatan Gustafsson var starkaste av de som valde att kuta längsta klassen.

Per Sjögren fortsätter visa grym form, och i friidrotts-SM i Helsingborg dundrade den mångsidige löparen (eller konditionsidrottaren, ska man väl skriva) till med länets snabbaste veterantider genom alla tider på både 5 000 och 10 000 meter. Och därtill personligt rekord på 10 000, 38 år gammal (det ska sägas att Sjögren tidigare under karriären prioriterade medeldistans). I fredagens final på 10 000 meter blev han tia på 30.48,70 (hans första lopp under 31), och på söndagen dundrade han till med 14.41,79 över halva distansen. En tid som förmodligen kunde varit ännu bättre om Sjögren fått gå i A-finalen, men trots fredagens tiondeplats seedades han in i B-heatet där han fick göra jobbet själv framme i täten. Segern där gav ännu en tiondeplats totalt (sedan Napoleon Salomon i A-heatet diskats). Lisa Bergdahl blev tolva i damernas 5 000-meterslopp på 17.35,86. Skadeförföljde Tim Sundström kom aldrig till start på 1 500 meter.

I mountainbikeorienterings-VM nådde Garphyttans Marcus Jansson i fredags till slut sitt stora mål att ta en individuell topp tio-placering, och som han gjorde det: Över en två timmar lång långdistans var han bara fyra minuter från medalj på sin tiondeplats. När VM på lördagen avslutades med sprint fick han däremot nöja sig med en 40:e-plats. Karlskogingen Erica Olsson avslutade VM med en 22:a- och en 26:e-plats i juniorklassen, där hon har tre år kvar.

Maria Eriksson följde upp sina dubbla medaljer från veteran-SM i friidrott förra helgen med ett brons i K40-klassen när veteran-SM i halvmaraton avgjordes i samband med Mariestadsloppet. IF Start-löparen avverkade de 21,1 kilometerna på 1.37.23. Kumlas Åsa Höög fick kliva hela vägen upp på prispallen efter seger i K45-klassen på 1.25.47, medan Starts Elias Zika blev fyra i M35.

I Alliansloppet, ett av säsongens största rullskidrace, lämnade Bob Impola återbud till start, men Karlslundskollegan Maria Gräfnings visade imponerande styrka när hon gick med i en tätgrupp med åkare som Britta Joansson Norgren, Katerina Smutna och Laila Kveli. Och faktum är att Gräfnings höll sig före både Kveli och Britta i spurten efter 48 kilometer, men fick se sig slagen av Maja Dahlqvist, Maria Nordström och Smutna, åtta sekunder bakom efter två timmars stakning.

Östansjöloppet var något åderlåtet av torsdagens BlodomloppetI men Liduina van Sitteren sprang båda (trea i Örebro, etta i Östansjö) och gjorde vad hon kunde för att hålla liv i sammandraget i långloppscupen, där hon fortfarande har en teoretisk möjlighet att nå ikapp Mikaela Kemppi. van Sitteren avverkade de tio kilometerna stig med individuell start på 40.59, och var med det nästan fyra minuter snabbare än tvåan Rebecka Nylin. På herrsidan stärkte Per Arvidsson sin tredjeplats i cupen genom att vara snabbast av alla på 36.12, närmast före IF Start-junioren Mohamed Hassan på 37.23.

De riktiga snabblöparna saknades även i Örebro parkrun, vars 20:e upplaga lockade 40 löpare där Elin Winblad (20.34) och Anton Calmerfalk (18.50) noterade de snabbaste tiderna runt de fem kilometerna.

Beata Falk, den gamla juniorvärldsmästaren i orientering, visade att löpformen alltjämt är god när hon sprang hem Sälen fjällmaraton på 3.42.52, med dryga minutens marginal till tvåan Åsa Eriksson.

Och Matthias Wengelin fick lite revansch för senaste tidens strul när han tog hem Billingeloppet XC, en deltävling i Västgötacupen. Någon resultatlista från tävlingen har jag däremot inte lyckats hitta ännu.

Bloggen på semester – men här är en snabb ”det mesta av det bästa” från helgen

Bloggen har tagit fjällsemester och återkommer i ordinarie form först nästa helg. Men jag skickar i varje fall med er lite länkar, så ni själva kan leta er fram bland allt roligt som hänt i helgen.

  • Maria Gräfnings blev tvåa bakom dubbla OS-atleten Olga Rotcheva, Ryssland, i Ugra skimarathon och säkrade därmed andraplatsen i sammandraget i långloppsvärldscupen Fis maraton cup.
  • Bob Impola fortsatte sin motiga säsongsavslutning (sista riktigt bra loppet var Vasaloppet, och säsongen blev väl, på grund av återkommande sjukdomsperioder, aldrig riktigt så bra som premiären i La Sgambeda i december lovade) Ylläs-Levi i långloppsvärldscupen ski classics.
  • Erik Anfält svarade för en mäktig prestation när han sprang Paris marathon på 2.31.25, hans sjunde snabbaste mara i karriären (på en tid som hade inneburit pers när han var 37 år …, men som 38-, 39- och 40-åring har han hunnit med sex snabbare tider), trots att han kommer direkt från fem månaders rehab med mycket begränsat milantal löpning. Till Örebro inflyttade fransmannen Thomas Chaillou, som senaste halvåret ingått i Mikael Kroons träningsgrupp tillsammans med bland andra Martin Regborn, var ännu snabbare och sprang på 2.27.52, vilket gav en 36:e-plats i tävlingen och en femteplats i alla tiders statistik för maratonlöpare från distriktet.
  • Mikaela Kemppi och Per Sjögren tog tre DM-guld var (individuellt, veteranklass, för lag, med Örebro AIK respektive KFUM Örebro) när årets första distriktsmästerskap i löpning avgjordes, korta terräng-DM. Men coolast var kanske ändå att Josefin Gerdevåg sprang fyra kilometer terräng på 17.24 och tog silver i sin comeback efter barnafödande.
  • Lilian Forsgren tog bästa länsplaceringen i elitseriepremären i orientering, nere i Blekinge, med en sjätteplats i lördagens långdistans som var rekordlång för damerna (eftersom lika långa beräknade segertider i år införts på långdistans för damer och herrar i nationella sammanhang), Forsgren var ute i skogen i nästan 1.50. Tisaren samlade fem topp 13-placeringar i damklassen på lördagen och fyra topp tolv-placeringar i söndagens medeldistans där EM-silvermedaljören Forsgren var just tolva och slagen av Andrea Svensson (åtta), Josefin Tjernlund (nia) och Ellinor Eriksson (elva). Daniel Attås var bäste länslöpare med en niondeplats i herrklassen på lördagen.
  • Martin Regborn stannade istället kvar i Baltikum efter förra veckans landslagsläger i Estland och slutade på andra plats i den lettiska långdistanstävlingen Kurzemes Pavasaris med världsrankningsstatus.
  • Axel Ekström kom inte till start i säsongsavslutningen, Fjälltoppsloppet i Bruksvallarna, så Filip Danielsson blev bäste länsåkare på 20:e plats, drygt sex minuter bakom segrande Dario Cologna över 35 kilometer skidåkning. Adam Gillman 24:a, Oscar Johansson 36:a och Markus Johansson 40:e i det som var samtligas sista juniortävling.
  • Premiären för Örebro parkrun blev en präktig succé med hela 97 löpare till start. Per Arvidsson, IF Start, och Annica Sjölund, klubblös, var snabbast runt den fem kilometer långa banan på 18.00 respektive 24.38. Fotbolls-VM-domaren Mathias Klasenius sprang på finfina 18.58, blev fyra totalt och var den som rankades högst när tid vägdes mot ålder (72,5 procent i poäng mot Arvidssons 71,85).
  • En viss Monica Holler, som ju gjorde smygcomeback bland elitcyklisterna i fjol efter att uteslutande ha satsat på triathlon under några år, blev fyra i Östgötaloppet, den svenska landsvägspremiären, medan Örebrocyklisternas förstaårssenior Jacob Ahlsson bröt i sin debut bland den svenska eliten.
  • Och konditionsbloggsfavoriten Anton Hallor fortsätter sitt frenetiska tävlande och var tvåa i 14 kilometer långa trailloppet Trail och mustach i Motala på lördagen och var sedan femma i orienteringstävlingen Tibrotrippelns medeldistans på söndagen (KFUM Örebros Anette Carlsson vann söndagens tävling, efter att ha varit tvåa i lördagens medeldistans).