Ekström fick lektion av dubble OS-guldmedaljören i landslagscomebacken

Axel Ekström fick något att bita i i sin landslagscomeback när regerande världsmästaren och dubble OS-guldmedaljören Iivo Niskanen dök upp på startlinjen i 15-kilometersloppet i skandinaviska cupen i finska Vuokatti på lördagen. Niskanen var så överlägsen att bara två av de 195 konkurrenterna var inom minuten. Jens Burman och Martin Bergström var bästa svenskar inom en sekund på 16:e och 17:e plats medan Ekström var sjunde bästa svensk på 33:e plats, 40 sekunder bakom Burman och 2.21 efter Niskanen. Därmed missade han att ta poäng i cupen – som topp 30 – med fyra sekunders marginal.
I morgon väntar en distans som borde passa Ekström ännu bättre – 30 kilometer fristil med masstart – men räkna med att det kan bli trångt i starten eftersom han är seedad som 47:a.

Mer skidor: I Bruksvallarna kördes ett långlopp (Bruksvallarna nordic ski marathon) – seedningslopp inför Vasaloppet, som väl alla långlopp är numera – som hamnade lite i skymundan av morgondagens premiär i svenska långloppscupen men där Karlslunds Gustav Hindér och Anton Hallor gjorde fina resultat (återstår att se hur långt upp i seedningstabellerna de räcker) när de blev 13:e respektive 20:e över 42 kilometer, 11.30 respektive 19.11 bakom segrande Nils Persson, Östersund.
I Sverigecupen för juniorer i Åsarna tog Garphyttans Emil Hagström en tolfteplats, 1.15 bakom segrande Umeååkaren Simon Åstot, över tio kilometer i fristil i går. Hagström klättrade därmed till 21:a plats i sammandraget i cupen. Men i dagens JVM-test över tio kilometer i klassisk stil (med masstart) kom han inte till start, och ingen länsåkare slutade topp 70. I morgon avslutas tävlingshelgen i Åsarna med sprint i klassisk stil.
Redan i går vann ju Maria Gräfnings kinesiska Vasaloppet (och Tour de ski China totalt), vilket ni redan då kunde läsa en (pluslåst) text om på na.se (och på tal om na.se kan ni också läsa min årskrönika över 2018, som händelsevis handlar om Emilia Fahlin).

Adam Axelsson körde första dagen av Norgecupen i Stavanger, och körde tider i paritet med de han gjorde i förra deltävlingen, i Hamar. 37,86 på 500 meter, 1.15,63 på 1 000 meter (dagen före julafton vann han för ett 500-meterslopp hemma i Behrn arena, i en extratävling för de som behövde SM-kvala, vilket bland andra Johan Röjler lyckades med). Axelsson var tia på 500 och nia på 1 000 meter och kör samma distanser i morgon, som en uppvärmning inför just SM som avgörs nästa helg.

Det var ett starkt startfält i Örebro parkrun i dag (den 86:e upplagan), med tre löpare under 18 minuter (bara en hade varit under sedan i september). Per Arvidsson anförde på 17.17 följd av Mattias Nätterlund på 17.29 och Noha Olsson på 17.50. Petra Hanaeus var bästa dam med över tre minuters marginal när hon gick in på 20.53. Arvidssons tid tangerade hans pers på banan från 3 juni 2017.

Jonatan Gustafsson fortfarande kungen av 1 000 meter (men vann Lars Lundegård tävlingen?)

2015/16 och 2016/17 var han tvåa bakom Per Sjögren. Förra vintern var Jonatan Gustafsson, då 18, redo att ta över tronen som snabbast i distriktet över fem varv på en inomhusbana (1 000 meter inne, alltså), och i kväll behöll han den genom att vara snabbast av alla i första deltävlingen i Inneserien (märk väl att det inte är säkert att han vann tävlingen eftersom alla resultat ska räknas om till poäng enligt WMA:s tabell). Gustafsson sänkte sitt eget pers (vilket jag felaktigt i fjol kallade för ”snabbast inomhus i distriktet genom tiderna”, men det är oklart eftersom löpare som sprungit snabbare utomhus – ett 50-tal stycken in alles – inte fått sina inomhustider nedskrivna i den officiella statistiken om de inte varit snabbare än utomhustiderna) med 23 hundradelar till 2.34,22, och var exakt två tiondelar före tvåan Markus Bohman över mållinjen. De två är träningskompisar i Mikael Kroons träningsgrupp där även Martin Regborn ingår, men VM-orienteraren fick den här kvällen nöja sig med en fjärdeplats på 2.39,65 (fyra hundradelar långsammare än han gjorde i Triumfglasspelen för två år sedan). Däremellan klämde sig Stocksäters Michael Welday, som liksom Gustafsson är 19 år, in på tredjeplatsen på 2.36,06. De fyra var de enda under 2.40 i tävlingen. Långloppscupssegraren Per Arvidsson kom in på 2.40,57, och längst bak i A-heatet fanns trion som avslutade sina sejourer i Thoren Track and Field: Noha Olsson som gick i mål på 2.44,33, Wilhelm Bergentz som bröt och Henrik Franzén som inte kom till start. Axel Sandberg vann B-heatet p 2.50,36 före hinderbanespecialisten Cimmi Wignell och gamle Finnkampslöparen Jonas Rosengren.
På damsidan (nå, det här är ju en mixedtävling, men man undrar ju ändå vem som var snabbast) gick Maria Eriksson och Marie Dasler en dust i femte heatet, där Eriksson till slut var starkast av Startduon och korsade mållinjen på 3.22,13 (pers med nästan fyra sekunder) medan Dasler avverkade kilometern på 3.27,89. Det kommer bli spännande att se om det faktum att Dasler är åtta år äldre kompenserar för differensen när WMA-tiderna kommer. Jag har bara hittat en omräknare som har över tio år på nacken (tabellerna uppdateras efter nya världsrekord i olika ålderskategorier, så det kan diffa en del från år till år), och där ger Daslers resultat 81,71 poäng mot Erikssons 77,27, vilket i varje fall bör indikera att gammal är äldst i det här fallet. Gustafssons segertid ger i min kalkylator 85,18 poäng mot Lars Lundegårds 3.01,86 ger 86,08, men då börjar differenserna bli så små att det är bättre att vi inväntar de officiella uträkningarna från Gunnar Johansson.
Kul i alla fall att så många som 51 löpare kom till start i en 1 000-meterstävling i Örebro. Inneserien fortstäter med en mile den 31 januari, 2 000 meter den 13 februari och 3 000 meter den 11 mars.

Ingjald missade pallen med en poäng över hela långloppssäsongen – redan klara mästarna vann i avslutningen

Liduina van Sitteren och Per Arvidsson hade redan säkrat totalsegrarna i långloppscupen sedan länge, men båda tog sig ändå till Vretstorp en slaskig decemberlördag och sprang hem ytterligare en vinst var. van Sitteren vann damklassen i Lucialoppet nästan 3,5 minuter före Frida Nilsson och ytterligare 1,5 minuter före trean Marie Dasler (som därmed säkrade tredjeplats i cupen) när hon avverkade landsvägsmilen på 38.16. Och i herrklassen var Arvidsson över minuten före Mattias Nätterlund och 1.46 före trean Ludvig Börjesson när han korsade mållinjen på 34.58.
Största dramatiken var väl egentligen kampen om tredjeplatsen i sammandraget i herrcupen (topp två på både herr- och damsidan var ju redan avgjort, och Dasler säkrade tredjeplatsen på damsidan redan på startlinjen, när varken Karin Forsberg eller Josefin Gerdevåg fanns där), där Johan Ingjald behövde en tredjeplats för att ta sig förbi Thomas Chaillou. Ingjald 37.38 var dock 54 sekunder för långsamt, och fjärdeplatsen gjorde att han bara nådde upp på samma poäng som Chaillou, som därmed tog tredjeplatsen på fler segerar under året (2–0).
I samband med långloppscupens final utsågs långa terräng-DM, som arrangerades av IFK Nora vid Digerberget, till årets tävling, och Örebro AIK säkrade som väntat åttonde raka titeln i klubbtävlingen.

Någon Örebro parkrun som konkurrerade om deltagarna fanns det inte. Loppet ställdes in redan vid lunchtid på fredagen, på grund av ishalka på banan. Nya tag om underlaget förbättras till nästa lördag.

I skidtävlingen Björnjaktens första del, lördagens fristilslopp med intervallstart som ligger till grund för morgondagens jaktstart i klassisk stil, tog Garphyttans Elin Schagerström lednignen med två sekunder i äldsta juniorklassen (D20) medan Granbergsdals Ludvig Berg håller en lika stor ledning i äldsta ungdomsklassen (H16). På seniorsidan strök sig Filip Danielsson som väntat, och Gustaf Berglund, IFK Mora, toppar tio sekunder före Oscar Persson, SK Bore, med Karlslunds Linus Larsson som bästa länsåkare på 20:e plats. Han får gå ut 2.32 bakom täten (Garphyttans Kevin Henriksson startar ytterligare tre minuter senare, som 31:a åkare).

Axelssons sexa i U23-världscupen, Ekström med toppkänning i Sverigecupen, Frih med tidernas snabbaste kilometer och Regborn med väntad seger

Så var den igång, skridskons U23-världscup, och Adam Axelsson smackade på med fem lopp på två dagar under premiärhelgen i polska Tomaszów-Mazowiecki. Mer om det blir det på na.se i morgon, när jag ska snacka lite med Kumlaskrinnaren, men redan nu kan vi dra resultatraden: 19:e på 1 000 meter på 1.14,63 och sexa i teamsprinten (med Wilhelm Ekensskär och David Karlingssjö) på 1.28,60 (över 1 200 meter) på lördagen och elva på 500 meter på 37.48 och 22:a på 1 500 meter på 1.58,75 på söndagen som avslutades med ett masstartslopp där Axelsson klev av. Tiderna var rakt över runt halvsekunden per 400-metersvarv långsammare än de Axelsson presterade under träningstävlingarna i Inzell i oktober, då han bland annat persade på 500 meter (37,11) och bara var fem hundradelar ifrån på 1 000 meter (med 1.13,40). Nästa U23-världscup körs i Helsingfors 26–27 januari.

Axel Ekström fick ett kvitto på att formen pekar åt rätt håll när han körde in på körde in på en femteplats i dagens 15-kilometerslopp i fristil i Sverigecupspremiären i Idre. De största stjärnorna var förstås iväg på världscuppremiären, men oavsett det var det helt andra framfötter som visades här än i Bruksvallarna förra helgen. Ekström var 33 sekunder bakom segrande Björn Sandström, Piteå, och hade mindre än nio sekunder till pallen. Filip Danielsson klagade på instagram efte rloppet återigen på ryggproblem, men tog ändå en niondeplats, 21 sekunder bakom Ekström och 54 efter Sandström. Adam Gillman gjorde säsongspremiär och anförde en Garphyttetrio på platserna 25, 26 och 28 (med bröderna Lennartsson, runt två minuter bakom täten.
I sprinten i går tog sig Ekström vidare till kvartsfinal som sista man (med en sekunds marginal, 1,23 bak till Zinkgruvans sprintspecialist Markus Johansson som blev 32:a. Marcus Lennartsson var ännu vassare med en 21:a-plats, och de tidigare klubbkompisarna (i Garphyttan) fick båda gå i första kvartsfinalen, men åkte ut som fyra och femma (kvartsfinalen var rätt långsam, så Lennartsson var inte nära att gå vidare på tid). IFK Umeås Martin Bergström vann finalen. I juniorklasserna tog Garphyttans Anja Andersdotter helgens bästa placering med en 18:e-plats i sprinten i D18-klassen. Hon blev trea i sin kvartsfinal, men var 97 hundradelar för långsam för att gå vidare på tid.

I Triumfglass-spelen stal Åsbros Klara Frih showen och sprang ifrån både de jämngamla löparna i F17-klassen och samtliga seniorlöpare som delade banorna i samma heat och solovann 1 000-metersloppet på 3.07,50 (tvåan, Hässelbys Åsa Blom, var nästan sju sekunder bakom, och trean, långlopspcupenmästarens Liduina van Sitteren, var över nio bakom på 3.16,58). Frihs tid är den snabbaste kilometern som någonsin har noterats av en länslöpare i F17-klassen, 4,5 sekunder snabbare än Camilla Wellséns 3.12,06 utomhus 1987 (även hon tävlade händelsevis för Åsbro). Man kan hävda att 1 000 meter är en udda distans – men man kan också konstatera att tiden bara är en sekund från vad Lisa Bergdahl, som sedermera fick springa U23-EM, gjorde i F18-klassen 2012.
Nyss fyllda 16 slog även Wilhelm Bergentz till med en av tidernas snabbaste inomhuskilometrar av 17-åringar i distriktet när han vann 1 000-metersloppet i på 2.37,43. Elva P17-löpare har sprungit snabbare än så utomhus (allra snabbast var Peter Virtanen med 2.31,52 1983, men eftersom Närkes friidrottsförbund i sin officiella statistik bara noterar inomhustider på löpare som varit snabbare inomhus än utomhus (den ende som varit det av betydande klass är Albin Olausson med 2.37,92, halvsekunden långsammare än Bergentz), så går det inte att veta om Wilhelm har ingen eller tio löpare framför sig på inomhuslistan (det finns heller inga distriktsrekord inomhus i ungdomsklasserna). En riktigt vass tid var det, hur som helst, och av seniorerna som sprang i samma heat var det bara Ärlas Gustaf Norlander som klämde sig in före på 2.35,95. Bergentz ett år yngre klubbkompis (i Thoren) Henrik Franzén sprang på 2.38,12, Stocksäters 19-åring Michael Welday sprang på 2.38,54, och Thorens Noha Olsson korsade mållinjen på 2.41,21 (strax bakom Starts 32-årige Per Arvidsson, något av en veteran i sammanhanget alltså, på 2.40,95).
Bergentz slog dessutom Triumfglass-spelsrekord med nästan en sekund i P17-klassen med medan IF Hagens Klara Magnusson behåller sitt i F17-klassen, på 3.04,17.

I premiären av Löpex vinterserie (även känd som Nattcupen) kom Martin Regborn till start (och den här gången var inte tävlingen del av något långpass, utan han drog på hyggligt enligt egen uppgift), och då gick det som det brukar. Regborn var nästan åtta minuter före tvåan, Roxens Jonas Andersson, i mål efter åtta kilometer orientering … Lovisa Persson var ännu mer överlägsen i damklassen, där bara tre löpare kom till start – Tisarenorienteraren var över 38 minuter före tvåan. Men då sprang Milans Josefin Erlandsson herrklassen i stället. Totalt kom 78 löpare till start. Nästa deltävling avgörs i Örebro på onsdagen den 5 december. Då blir det nattcup på riktigt …

60 löpare kom till start i den 81:a upplagan av Örebro parkrun, men de riktigt snabba avstod i kylan och Tommy Theoren och Annika Larsson var snabbast på 20.10 respektive 21.20.

Favoritsegrar i Karlslundsspåret och första kvinnan från länet som klarade Kullamannen 100 miles (och gör inte som jag och missa inte Allhelgona swimrun!)

Det blev dubbla favoritsegrar i den 53:e upplagan av Kilsbergsleden. Nå, Erik Anfält kom och efteranmälde sig i den egna klubbens mest klassiska tävling, och när väl den anmälan var inlämnad så var det förstås inget snack om saken. KFUM Örebros fransman Thomas Chaillou utmanade förvisso, men i slutändan var Anfält 40 sekunder före Chaillou. Redan klara långloppscupsvinnaren Per Arvidsson, IF Start, blev trea på 51.42 med klubbkompisen Cimmie Wignell (hinderbanespecialisten) ytterligare en minut bakom.
Och på damsidan var det förstås inget som helst snack om att SM-trean Johanna Eriksson (på 10 000 meter) skulle avgå med segern. Hon korsade mållinjen efter att ha avverkat de 14,7 kilometerna på 54.21, 3,5 minuter före redan klara långloppscupsvinnaren Liduina van Sitteren (57.52) och ytterligare drygt tre minuter före trean Josefin Gerdevåg (1.01.01; hon sprang tävlingen som en del i ett långpass) och mer än tre till före fyra Cecilia Svedin (1.04.18).
Chaillous andraplats tar honom upp på tredje plats i långloppscupen medan det inte blev några förändringar i toppen på damsidan. Cupen avslutas med Lucialoppet i Östansjö den 8 december.
Får man vara lite gnällig var det, ur ett föräldraperspektiv, lite svårt med anmälan till Kilsbergsleden i år. Det framgick inte i anmälan vilka åldersklasser som skulle springa i vilken klass, och efteråt gjordes det heller inga separata åldersklassresultatlistor (och tydligen fick de som sprang 1,2 kilometer inte ens några tider). Tidigare år har det ju varit full klassindelning från sju år och uppåt. Och på samma sätt verkar veteranklassen också ha försvunnit. Nåja, arrangemanget som sådant (banan, vätskestationer, funktionärer som visar vägen och tar hand om alla, prisutdelningen efteråt) var lika fint som vanligt, och den här novemberdagen bjöd ju på strålande väder!

View this post on Instagram

Visst, säsongen är över, men loppen tar ju inte slut för det! Två veckor efter årets sista mållopp, och efter nio dagar med hostan från helvetet (men inget annat sjukdomssymptom) var det dags för #kilsbergsleden i dag. Hade en vag förhoppning om att gå under timmen (4.05-snitt), men kände att första kilometerns 4.10-fart var för hög och fick backa av. Halvvägs fick jag kramp i diafragman, men när det släppte kom jag in i en ovanlig runners high-känsla i tre-fyra kilometer; farten god, pulsen på 93 procent av max, men jag kände mig knappt andfådd. Sista kilometerna gick jag om ett par i uppförsbackarna, som jag gillar mest, men sista kilometern, utför och platt, var en plåga som vanligt. I mål på 1.03.34 (4.19-snitt), varav 49 minuter över 90 procent av maxpuls. Långt från timmen, men i varje fall pers. Nöjd. Det var ju träning det handlade om. Min #naturerunning-vän @crossfitmercedes var grymt stark på femkilometaren, men hade inte så stora förhoppningar om mig och hade inte hunnit ur värmestugan för att heja när jag gick i mål. 😂😂 Tack @orebroaik1964 för fint lopp! Foto: @jonea1980 (som själv sprang 10,6 kilometer i rekordfart!)

A post shared by Jonas Brännmyr (@jonasbrannmyr) on

Tuffaste löparen i Karlslundsspåret var kanske ändå Rihards Darzins, som hade sprungit Örebro parkrun bara någon timme innan. 19.45 på femkilometaren följdes av 1.05.05 på 14,7. Veteranen Åsa Höög (19.15) och unge Noha Olsson (18.51) var snabbast av alla i den 78:e upplagan av Örebro parkrun (där konditionsbloggskändisen Danny Hallmén gjorde sin sjätte start och förbättrade parkrunperset till 20.27).

Nere i Skåne löptes det också på lördagen: Kullamannen, Sveriges förmodligen hårdaste trailtävling. Eftersom det inte är lopp som går under friidrottsförbundets tävlingssanktionering så saknas det ofta klubbuppifter i resultatlistan, vilket gör det svårt att hitta alla länslöpare. Men karlskogingen Leonora Johnsson sprang i varje fall in på åttonde plats över kungadistansen 100 miles (tio mil på Skåneleden följt av tre varv i ”dödens zon”) på lite under 32 timmar och en kvart (superrutinerade klättrarkungen Petter Restorp, som var elva på UTMB i höst, vann på 17.58) vilket är en superprestation (i fjol kom bara fyra damer i mål, så tuff är banan) medan Örebro AIK:s Ola Hellström blev 27:a i den ursprungliga tävlingen, över 22-kilometersvarvet som är ”dödens zon” på 2.08.08.

Ett viktigt arrangemang som missades i helgens höjdare i går: Alla helgona swimrun (som i år verkar ha bytt namn till Allhelgona swimrun) uppe i Ånnaboda på söndagen (starten går 12.00). Det utlovas fler byten mellan disciplinerna i år (fem hundrameterlånga simningar, sex löpningar), men totaldistansen är ungefär densamma som de tidigare två upplagorna: Fem kilometer löpning och 500 meter simning. Det är mer ett evenemang än en tävling, där det viktiga är att samlas och samla in pengar under hashtagen #hejabarncancerfonden.

Favoritsegrar och avgjord långloppscup – men Sjögrens framfart mäktigast i terräng-DM: ”Miraklet på Digerberget”

Själv var jag och sprang ett maraton i Växjö i dag, men mer om det senare.

Dagens stora begivenhet, som jag så här på kvällskvisten fått läsa ikapp mig på, var förstås långa terräng-DM i Nora. Och man kan dela in intrycken i tre delar:
** Martin Regborn och Karin Forsberg tog två stora och väntade segrar. Orienteringsvärldsstjärnan vann herrklassen med en bra bit över tre minuter när han betvingade tre varv på det fyra kilometer långa, hyggligt kuperade och rätt sugande elljusspåret i Digerberget utanför Nora på 38.00 medan den tidigare Finnkampslöparen vann med över minuten över damernas två varv på samma bana (alltså åtta kilometer) när hon noterade 30.02.
** Per Arvidsson säkrade totalsegern i långloppscupen (Liduina van Sitteren, tvåa bakom Forsberg på 31.04, hade redan säkrat damtiteln), men inte specifikt genom sin andraplats bakom Regborn (på 41.19) utan genom att Andreas Ingberg inte vann (nå, hade Ingberg varit etta och Arvidsson tvåa hade det förvisso också räckt för Arvidsson). Arvidsson blir den tionde vinnaren i cupen på herrsidan (det är 20:e året den avgörs), och det här är första gången sedan 2005 som cupen ser helt nya totalvinnare på herr-och damsidan samma år.
** Per Sjögren gjorde en (som väntat, vill jag nästan skriva) makalös tävlingscomeback och tog ett DM-brons på 41.41. Han har ju, som så ofta tidigare i sin karriär, haft återkommande skadeproblem hela säsongen efter succén i fjol (då han bland annat var topp tio i friidrotts-SM på både 5 000 och 10 000 meter och vann långloppscupens sammandrag), och har inte sprungit en riktig löptävling sedan korta terräng-DM i maj. Hans tränare Mikael Kroon (som också sköter Regborns fysträning) är lyrisk och benämner på instagram (se nedan) prestationen som ”Miraklet på Digerberget”: ”Han har kört ett pass i veckan en längre tid men lever på ångorna från fjolårets fina lopp! Enligt egen utsaga var krafterna slut redan efter 3 kilometer. Så 9 kilometer gick via mirakel.”
Annars? Jo, Starts Maria Eriksson, som haft så fin form i år, följde upp DM-silvret i korta terrängen i våras med ett brons nu på 33.47, och blev dessutom behängd med tre DM-guldmedaljer: I K40, i damlag (med Marie Dasler, fyra totalt och guld i K50 och Petra Hanaeus, guld i K45) och i veterandamlag (med samma lag). På herrsidan vann KFUM Örebros lag med Regborn, Sjögren (som också vann yngsta veteranklassen M35 individuellt) och Oskar Hansson DM-guldet för lag, medan herrveteranlagguldet gick till Örebro AIK med Ingberg, Oskar Arlebo (seger i M40) och Fredrik Johnsson. Övriga segrare på veteransidan: Karin Forsberg i K35, Rodney Hundermark i M45, Ulf Hallmén i M50, Maria Engström i K55, Jonny Larsson i M55, Rose Marie Enmalm i K60, Göte Pettersson i M60, Susanne Malmqvist i K65, Hans Backström i M65, K-G Agartsson i M70, Birgitta Jansson i K75, Arne Evertsson i M75 och Anders Källman i M80.

Alla vinnare i långloppscupen sedan starten 1999:
1999: Helene Nilsson/Johan Stunz.
2000: Lotta Lennartsson/Peter Wiker.
2001: Åsa Höög/Peter Wiker.
2002: Åsa Höög/Peter Wiker.
2003: Åsa Höög/Peter Wiker.
2004: Åsa Höög/Bertil Sundin.
2005: Karin Sennvall (numera Forsberg)/Mathias Lidson.
2006: Helene Nilsson/Mathias Lidson.
2007: Åsa Höög/Jakob Olars.
2008: Åsa Höög/Niklas Källmén.
2009: Lotta Lennartsson/Nicklas Källmén.
2010: Karin Sennvall (nu Forsberg)/Erik Anfält.
2011: Lotta Lennartsson/Erik Anfält.
2012: Erica Lech/Erik Anfält.
2013: Mikaela Kemppi/Erik Anfält.
2014: Mikaela Kemppi/Per Sjögren.
2015: Mikaela Kemppi/Erik Anfält.
2016: Mikaela Kemppi/Jakob Nilsson.
2017: Mikaela Kemppi/Per Sjögren.
2018: Liduina van Sitteren/Per Arvidsson.

I London fortsatte hinderbanelöpnings-VM med kungadistansen över 15 kilometer med 100 hinder. Britten Jonathan Albon följde upp gårdagens seger på kortdistansen med ett nytt i dag (om än bara med 28 sekunders marginal, medan kanadensaren Lindsay Webster var snabbaste dam med exakt en minuts marginal (men coolast från vår horisont var att svenska Karin Karlsson tog brons, knappt 3,5 minuter bakom Webster). Länslöparna tävlade i åldersklasstävlingen, och bäst gick det för örebroaren Martin Bäckström som sprang in på tionde plats i H25–29 på 1.44.48 (Albons segertid i elitklassen var 1.27.17), medan Martin Nilsson blev 39:a i H30–34  på 1.57.47. Jonathan Kandelin misslyckades med ett hinder, och kallar upplevelsen för ”en nattsvart historia” på instagram (se nedan), därmed placeras han efter alla som fullföljde samtliga hundra hinder, på 180:e plats i H25–29. Samma öde till mötes gick Sara Forsström, om än först på det hundrade och sista hindret, men eftersom bara 18 lyckades besegra alla hinder i D25–29-klassen räckte det ändå till en 20:e-plats. Tiden var så bra att hon hade varit sämst tolva om hon klarat även det sista hindret. I morgon avslutas VM med lagtävling.

View this post on Instagram

Ungefär så såg jag ut ☝️med ett stort leende på läpparna under hela 15 km. Kände mig så stark och lyckades sätta hinder efter hinder fram till absolut sista hänghindret (scull valley). Det var som att gå in i en vägg. Armarna och greppet var totalt kraftlösa och blodet rann. Det gick bara inte! Trots många försök så tappade jag aldrig den goa känslan jag hade, blev inte stressad och kunde ändå känna hur nöjd jag är att ha klarat 99 av 100 hinder! Nu efter loppet har jag kvar det stora leendet även om jag såklart känner en gnutta besvikelse av att inte få toppa mitt helt ärligt grymma lopp (känns lite ovant att skriva så) 🙈 Man kan ju ändå säga att jag tog plats 20 av alla tjejer i min åldersgrupp 25-29💪/S #ocrwc #ocrworldchampionships #vm #2018 #ocr #hinderbana #team__stream #blodsvettochleende #nordicwellnessnorrkopingcity

A post shared by Bäckström & Forsström (@team__stream) on

I den 76:e upplagan av Örebro parkrun var Mahfoud Ameuri, han som spöade upp mig för två veckor sedan, återigen snabbast av alla, och på exakt samma tid som då: 19.21. Elin Törnqvist snabbaste dam på 21.44.

Friskisrundan avgjordes i dag, en löptävling parat med lite styrkemoment – ett evenemang jag gärna hade deltagit i om det inte varit för maran – men jag har inte lyckats hitta något resultat.

Favoritsegrar i Åstadsloppet – Anfält tog sin tredje: ”Det är jag otroligt lycklig över”

I finfinaste höstväder avgjordes Åstadsloppet – och det slutade med favoritsegrar för Örebro AIK-löpare på både dam- och herrsidan. Liduina van Sitteren var helt överlägsen och hennes 1.25.54 (42 sekunder långsammare än när hon blev fyra i fjol, men då var konkurrensen en annan) räckte till seger med över fem minuters marginal. Tvåa blev Karlslunds Maja Blom, 33, en doldis (för mig) som bara förekommit sporadiskt på bloggen, som när hon vann Svartåloppet i augusti eller blev trea i Idre fjällmaratons 28-kilometersklass någon vecka senare. Västerås Åsa Bergman knep tredjeplatsen medan Örebro AIK:s AnneMarie Eldholm var tredje bästa länslöpare på tredjeplatsen. De tre sprang in på 1.31.01, 1.31.11 respektive 1.31.58.
Erik Anfält tog sin tredje seger och nionde pallplats (tre av varje, han har dessutom en fjärdeplats på meritlistan) i loppet där han stod överst på pallen 2010 och 2011 (förra året stod ju Anfält som segrare i ungefär ett dygn, innan två felaktiga diskningar plockades bort). Den här gången trodde ju jag att han främst skulle utmanas KFUM Örebros Thomas Chaillou, men istället var det Uppsalas Thomas Stevens som orkade följa längst. I mål skiljde bara tio sekunder till Anfälts fördel, 1.10.10 mot 1.11.20. Linköpings Fredrik Eriksson tog tredjeplats på 1.12 medan Chaillou fick nöja sig med fjärde (näst bästa länslöpare) på 1.12.59 (Jonas Nilsson var tredje bästa länslöpare). ”Efter 8-9 kilometer känner jag att jag får en liten lucka. Luckan växer och jag kämpar på hela vägen in i mål. 1.11.10 är inte mitt livs snabbaste halvmara men det räckte till vinst och det är jag otroligt lycklig över”, skriver Anfält bland annat i ett känslosamt inlägg på instagram (se nedan).
I långloppscupen lyckades Andreas Ingberg (1.19.37) ta exakt de två poäng han behövde för att hålla liv i cupen till långa terräng-DM nästa lördag (”årets skitlopp” skrev Ingberg på sitt låsta instagramkonto och fortsatte ”efter en öppning på 17.10 första fem kilometerna så var det god natt. Kravlade in på sämsta tiden på fem år.”). För att Ingberg ska nå ikapp Per Arvidsson (1.16.36) i cupen krävs nu att han vinner de tre tävlingar som återstår samtidigt som Arvidsson inte är bättre än trea (i Kilsbergsleden och Lucialoppet) eller femma (i DM).
Fellingsbrofostrade förra U23-landslagslöparen Lisa Bergdahl vann som väntat femkilometersloppet (17.45; tvåan Frida Nilsson, Örebro AIK, sprang på 19.08) precis som KFUM Örebros 20-åring William Wickholm som noterade finfina 15.30 (16-årige Noha Olsson, Thoren, tvåa på lika fina 16.44).
Karin Forsberg fick för första gången i år (?) se sig slagen hemma i länet, men det krävdes en löpare utifrån – Akeles Cecilia Kleist som var sex sekunder snabbare i milloppet (37.51 mot 37.57). På herrsidan återupprepades resultatet från Hostruset förra veckan: Markus Bohman (33.07) några sekunder före Jonatan Gustafsson (33.09). 16-årige Wilhelm Bergentz (34.56) då som nu fyra.

View this post on Instagram

Hyfsat beslutsam och beredd att göra jobbet idag. Nämligen att försöka bärga min tredje seger i loppet som ligger mig så varmt om hjärtat, Å-stadsloppet. Det var liksom i detta lopp som "allt" började. Eller allt och allt 🙂 men det var i alla fall här som jag 2006 sprang in på 1.31 och började tycka om löpning på riktigt allvar. Och kärleken till löpningen och loppet består än. När jag på startlinjen idag "scannade av" konkurrenterna bestämde jag mig för att försöka göra loppet den "hårda vägen" (trycka på från start och hoppas att det ska bära in i mål). Min ultrasatsning i sommar har knappast gjort mig speedigare så någon spurtuppgörelse ville jag inte ha 😃. Efter 8-9 kilometer känner jag att jag får en liten lucka. Luckan växer och jag kämpar på hela vägen in i mål. 1.11.10 är inte mitt livs snabbaste halvmara men det räckte till vinst och det är jag otroligt lycklig över. Den första jag fick krama om i mål var min 10 åriga son som precis sprungit i mål i sitt första millopp (53.59) tillsammans med sin kompis Adam och @springandersspring. Vissa lördagar är bättre än andra. Detta var en sån. 📸1,3,[email protected] 📸[email protected] 📸[email protected] 📸[email protected] #åstadsloppet #örebroaik #salomonrunningswe

A post shared by Erik Anfält (@runanfalt) on

Trots att hela 953 löpare (plus ett stort antal barn) sprang Åstadsloppet fanns 54 kvar som ställde upp i Örebro parkruns 75:e upplaga. Bland dem: Per Sjögren, som på grund av återkommande skadekänningar sprungit mycket lite i år (i fjol var han ju bland annat topp tio på både 5 000 och 10 000 meter på friidrotts-SM), som sprang in på 18.46 med joggingvagn … Sara Moser var snabbaste dam på 25.50.

Tove Alexandersson sprang hem världscupfinalen i skyrunning, det 29 kilometer långa Limone skyrace, vid Gardasjön i Italien, med över 2 500 höjdmeter. Men det fanns fler orienterare på startlinjen – och bland dem Lilian Forsgren som sprang in som 42:a.

Regborn avslutade världscupsäsongen med bästa loppet – och Liduina van Sitteren klar mästare i långloppscupen

Säsongens sista världscuplopp gav säsongens klart bästa resultat för Martin Regborn. I sprinten i tjeckiska Mlada Boleslav, sju mil norr om Prag, sprang örebroaren in på fjärde plats, 19 sekunder bakom segrande landslagskollegan Jonas Leandersson och bara elva sekunder från en pallplats. Betydligt roligare än sjukdomar, formdippar, strulande elektronik och diskningar som präglat Regborns världscupsäsong fram tills nu. Regborn berättade på instagram redan innan dagens sprint om gårdagens häftiga (trots diskningen) medeldistans, kolla in bilden nedan.
Josefin Tjernlund fick springa B-final och slutade sexa där, 31 sekunder bakom landslagskompisen Emma Bjessmo som vann (men redan klara världscupsegraren Tove Alexandersson vann A-finalen).
Dagens resultat gör att Regborn, som i fjol var fyra i totala världscupen (han hade garanterat varit på pallen om han inte blivit förkyld inför finalhelgen), lyfter från 19:e till 17:e plats i årets sammandrag. Därmed är han fjärde bästa svensk på herrsidan (Gustav Bergman var bäst, med en fjärdeplats; Sverige har fortfarande inte tagit en pallplats i herrarnas sammandrag sedan 2009!). Varken Lilian Forsgren eller Josefin Tjernlund har sprungit hela världscupen, och går in på 54:e respektive 82:a plats i totalen.

Över 3 300 orienterare stannade kvar i Stockholmsområdet och sprang 25-mannamedeln dagen efter 25-manna (tja, strikt räknat kanske en del av dem inte var med i går), ex-örebroaren Maria Magnusson (numera Sävedalen) blev trea på damsidan (Tisarens Lovisa Persson var bästa löpare från länsklubb på 32:a plats) medan Tisarens Daniel Attås var fyra på herrsidan, bara 25 sekunder från segern och före löpare som Fredrik Bakkman (Filip Jacobsson blev 14:e, 2.20 bakom).

Josefin Gerdevåg sprang, som jag skrev om i fredags, Hostruset som en del i ett långpass. 14 kilometer före, sedan loppets fem kilometer, och så ytterligare en bit efteråt. Hur det gick för den tidigare SM-bronsmedaljören i maraton? Jo, hon vann tävlingen på 18.57, nästan 1,5 minuter före tvåan, Starts Marie Dasler (som har sprungit ”de sex stora” maratonloppen i Tokyo, Boston, London, Berlin, Chicago och New York, och därtill var åtta i swimrun-VM Ö till ö i fjol) som i sin tur var 14 sekunder före Västerås Betti Lukic (Starts Susanna Hellsten tog tredjeplatsen i cupen, där bara löpare för länsklubbar räknas, på 21.15).
På herrsidan sprang KFUM Örebros Markus Bohman, som löpte 10 000 meter på SM i Eskilstuna för drygt en månad sedan, hem segern på 15.28, sex sekunder före 19-årige klubbkompisen Jonathan Gustavsson som så sent som i går sprang andrasträckan i KFUM Örebros lag i 25-manna (han var 13:e snabbast av alla på den sträckan och förde upp laget från 49:e till 22:a plats).
Långloppscupens ledare Per Arvidsson tog tredjeplats på 15.58 före blott 15-årige Thoren-löparen Wilhelm Bergentz som persade när han korsade mållinjen på 16.08.
Att Karin Forsberg inte kom till start innebar att Liduina van Sitteren nu även teoretiskt säkrat segern i långloppscupen (hon kom förvisso inte heller till start, men det gjorde inget). Därmed är Mikaela Kemppis rekordsvit om fem raka segrar i cupen nu också bruten. För Per Arvidsson ger inte tredjeplatsen i dag några nya poäng i cupen, men att Andreas Ingberg inte inkasserade några (han ställde inte upp) betyder att det finns färre att tävla om: Om Ingberg missar något av de fyra loppen som återstår är Arvidsson klar mästare, och även om Ingberg kommer till start så räcker det med att han missar topp fem i Åstadsloppet på lördag för att bli av med chansen till titeln. Han måste helt enkelt ta minst 22 av de 26 poäng som finns kvar på bordet samtidigt som Arvidsson inte plockar ytterligare.

Alla vinnare i långloppscupen sedan starten 1999:
1999: Helene Nilsson/Johan Stunz.
2000: Lotta Lennartsson/Peter Wiker.
2001: Åsa Höög/Peter Wiker.
2002: Åsa Höög/Peter Wiker.
2003: Åsa Höög/Peter Wiker.
2004: Åsa Höög/Bertil Sundin.
2005: Karin Sennvall (numera Forsberg)/Mathias Lidson.
2006: Helene Nilsson/Mathias Lidson.
2007: Åsa Höög/Jakob Olars.
2008: Åsa Höög/Niklas Källmén.
2009: Lotta Lennartsson/Nicklas Källmén.
2010: Karin Sennvall (nu Forsberg)/Erik Anfält.
2011: Lotta Lennartsson/Erik Anfält.
2012: Erica Lech/Erik Anfält.
2013: Mikaela Kemppi/Erik Anfält.
2014: Mikaela Kemppi/Per Sjögren.
2015: Mikaela Kemppi/Erik Anfält.
2016: Mikaela Kemppi/Jakob Nilsson.
2017: Mikaela Kemppi/Per Sjögren.
2018: Liduina van Sitteren/?.

Vasaloppstvåan Bob Impola, från Kopparberg/Fjugsta, vann enligt sin egen instagram Gålörullen i dag, ett 36,5 kilometer långt rullskidlopp som gäller som distriktsmästerskap för Stockholm (men den guldmedaljen hamnade hos någon annan, Impola fick nöja sig med att vinna själva tävlingen eftersom han representerar Örebroklubben Karlslund). Någon resultatlista har jag dock inte lyckats hitta från loppet.

Och på tal om skidåkare från Karlslund så blev Linus Larsson femma i Hackmora bergslopp i går, en tävling som jag länge velat prova. Han står förvisso skriven för Sågmyra skidklubb i resultatlistan, men så sent som i Wadköpingslöpet kutade han för Kif. IFK Moras Jonas Eriksson vann sex sekunder före bygdens store son Calle Halfvarsson i ett motbakkelöp med 219 höjdmeter på 2 900 meter (en liten nedförsbacke gör att differensen från start till mål är 203 höjdmeter.

Fahlin säker på att det hade blivit medalj utan misstaget – och succé för premiären av Wadköpingslöpet (och massor, återigen verkligen massor, annat!)

Emilia Fahlin slutade fyra i lagtempot på VM i dag, för andra gången. Bittert, naturligtvis, att återigen missa medalj med sekunder och den här gången kunde det dessutom ha blivit ett guld om det inte varit för incidenten när lagkompisarna missade att hon inte lyckades återansluta längst bak i ledet – och Fahlin därmed tappat kontakten och aldrig kunde komma tillbaka, vilket gjorde att Wiggle-High5 bara hade fyra cyklister kvar som kunde växeldra in över mållinjen de sista 20 kilometerna, och ett guldläge vid mellantiden förbyttes mot den försmädliga fjärdeplatsen.
– Det känns bara tråkigt att det blev så här. Med fem åkare hade vi absolut varit på medaljplats. Nu gäller det att glömma det här och fokusera mot det individuella tempoloppet, säger Fahlin i ett pressmeddelande.
Jag pratade själv med henne i eftermiddags, och den texten kan ni läsa här (jag skrev också ett snabbt referat utifrån SVT:s sändning som återfinns här).

Premiärupplagan av det tekniskt tuffa trail-/terrängloppet Wadköpingslöpet måste klassas som en succé. Hela 53 löpare kom till start i tävlingsklasserna, varav en hel del namnkunniga. Störst var förstås regerande SM-bronsmedaljören i maraton, Örebros egen Erik Anfält, som dock mycket oväntat fick se sig besegrad av 23 år yngre Jonatan Gustafsson som så sent som i går sprang hem ett DM-brons i orientering till sitt KFUM Örebro. Kanske var det just den i orienteringen förvärvade talangen för att springa i oländig terräng som fällde avgörandet (plus en grym kondition, förstås) till Gustafssons fördel; Hur som helst låg han kloss i rygg på Anfält vid de båda varvningarna för att sedan kliva förbi och vinna med knappt sju sekunder. Trean Per Arvidsson, som leder långloppscupen (där Wadköpingslöpet inte i år, men mycket troligt nästa år, ingår), tog tredjeplatsen knappt 42 sekunder bakom medan Jonas Nilsson, som ju vann Tarstaborgsrundan förra helgen, var distanserad med 1.22 på fjärdeplatsen (även femman Johan Bäckman, Malung, sexan Mattias Nätterlund, Örebro AIK, sjuan Linus Larsson, mest känd som skidåkare från Karlslund, och åttan Andreas Ingberg, Örebro AIK, är ju löpare som brukar vara goda nog för att kunna vinna lopp, vilket säger en hel del om bredden på topp på stigarna i Karlslund den här söndagen).
På damsidan hittade Karin Forsberg rätt efter förra helgens felspringning på Tarstaborgsrundan, och visade ingen pardon när hon vann med över fyra minuters marginal. 48.31 på Forsberg, 52.51 på tvåan Frida Nilsson och 53.31 på trean Maria Eriksson (som ju vann i Pålsboda förra helgen).
Banrekorden lyder 48.31,2 på damsidan (vilket kan bli svårslaget även om Forsberg tappade lite tempo; varvtiderna 15.46, 16.15, 16.29) och 42.18,5 på herrsidan (varvtiderna på Gustafsson 14.00, 14.19, 13.59).

View this post on Instagram

Grymt skoj lopp idag! #Wadköpingslöpet, 3 varv på en riktigt teknisk och tuff 3,5 kilometers slinga i Karlsundsskogen. Lite "arenakänsla" över det hela. Häftigt! Gjorde ett tappert försök att visa ungtupparna att gammal fortfarande är äldst 😃. Men väl i mål fick jag nöja mig med att vara näst äldst. Bra så. Äldst, eller i hans fall snarast snabbast, blev 19-årige @jjonatangustafsson. Tack för sparring och snygg spurt 💪💣💥. Nu hoppas jag att denna genomkörare ska bidra till toppform till nästa helg och #Lidingöloppet. Eller toppform tror jag nog egentligen inte. Känner mig lite för seg för det. Men man kan ju alltid hoppas. Större under har skett 😉 📸@photobyglinneras #salomonrunningswe

A post shared by Erik Anfält (@runanfalt) on

Örebroaren Matthias Wengelin lyckades inte följa upp lördagens fina inledning i sin debut i mountainbikeendurons världscup Enduro world series. Han gjorde förvisso en helt okej insats på dagens första sträcka men råkade sedan ut för ett kedjebrott, som kostade sex minuter, på den andra och fastnade i den tredje med ena foten i ett träd och drog omkull rejält. ”Slog till med säsongens hårdaste vurpa … Vet inte riktigt hur kroppen lyckades hålla ihop men det gjorde den”, skriver Wengelin på instagram. Han tappade därmed från den 54:e-plats han låg på efter lördagen till en slutgiltig 172:a-plats i värlsdcupdeltävlingen, men det är ju inte så mycket att säga om efter det missflytet … Wengelin åker nu direkt från spanska Ainsa till italienska Ligure för världscupfinalen nästa helg.

Axel Lindh, som liksom Wengelin bor i Örebro men tävlar för en klubb utanför distriktet (i Lindhs fall Härnösand), körde i stället världscupen i mountainbikesprint i belgiska Antwerpen, och tog en 16:e-plats i kvalet men åkte sedan ut i åttondelsfinal efter att ha hamnat i ett tufft heat med kvalsegraren Jeoren van Eck och 17:e-palcerade Felix Klausmann. Lindh slutade därmed 18:e i totalen, precis utanför världscuppoängen (som går till topp 16).

Almbys Johan ”Limpan” Lindbom säkrad en topp tio-placering (en niondeplats) totalt i den svenska långloppscupen i mountainbike under sin debutsäsong i elitklassen när han på lördagen blev åtta i säsongsavslutningen Västgötaloppet, över 80 kilometer. Lindbom var med i kampen om femteplatsen, men fick ge sig mot bland andra Cykelvasasegraren Michael Olsson i en grupp som var sju minuter bakom segrande Lucas Eriksson. Marcus Jansson, från Garphyttan, var ytterligare fem minuter bakom på tiondeplatsen.

Maria Gräfnings, som i klubbsammanhang representerar Karlslund, blev tvåa, en sekund bakom ”omöjliga” Britta Johansson Norgren men tre före Kari Vikhagen Gjeitnes och mer än 6,5 minuter före alla andra över Vasaloppsdistansen 90 kilometer i värmländska rullskidtävlingen Klarälvsloppet i dag. Örebrocyklisten Jacob Ahlsson blev tia i en cykeltävling med samma namn och på samma bana dagen innan, i en grupp som gjorde upp om fjärdeplatsen, drygt 20 sekunder bakom tre utbrytare.

Hälleforsfostrade Louise Wiker tog på lördagen en andraplats i Kilstaloppet, en miltävling i Stockholm. Trots hård blåst sprang hon på 36.41 och var minuten bakom segrande Yitayish Agidew.

I två mycket tajta individuella sprintlopp, som avslutade ”B-EM” i orientering, Euromeeting, i Danmark i dag, slutade Lilian Forsgren 24:a och Oskar Andrén 35:a, 1.24 respektive 1.28 bakom täten. Forsgren var faktiskt bara 62 sekunder från pallen trots att hon alltså var 21 placeringar bort … Svenska Karolin Ohlsson och nyzeeländaren Tim Robertson tog hem segrarna. För Forsgren är det nu bara att ladda om för världscupfinalen om två veckor, dit hon är reserv i det svenska laget.

Hagabusys Viktor Larsson hade ingen av sina bättre dagar när mountainbikeorienteringens världscup avslutades med sprint i portugisiska Odemira i dag. Larsson slutade först på 30:e plats av 43 cyklister, distanserad med över fyra minuter av segrande tjecken Vojtech Ludvik. Larsson blir ändå bäste svensk i årets världscup med en 21:a-plats i sammandraget, fyra placeringar före Garphyttans Marcus Jansson som stod över finalhelgen. Jansson tog dock säsongens främsta svenska placering på herrsidan, en sjätteplats på långdistansen vid EM i Ungern i juni.

Karlskogaklubben OK Djerfs Frida Johansson, Maja Welander och Amanda Jansson, som alla fortfarande egentligen är juniorer, tog silver i Värmlands orienterings-DM i stafett i damklassen, även om de var över 17 minuter bakom segrande Tyr (med ex-karlskogingen Linda Take som ankare).

Bara tre kvar i kampen om långloppscupen efter Tarstaborgsrundan (och Fahlin definitivt uttagen till lagtempot på VM)

Pålsboda Goif, som arrangerar Tarstaborgsrundan, hade bytt hemsida sedan förra året. Det var därför jag inte lyckades hitta resultaten från gårdagens tävling redan i går – trots att de var utlagda strax efter målgång, vid 14-tiden. Nu har jag hur som helst hittat rätt på dem, och därmed kunnat läsa mig till att Jonas Nilsson, en 26-årig löpare som bytte Östansjö mot Örebro AIK i maj och som smugit lite under min radar (även om han som så många andra har en tagg här på bloggen och förekommit i en del uppdateringar; bland annat då han vann Gallaberget trailrun förra året), tog hem sin första seger i cupen med hela 32 sekunders marginal bak till cupledaren Per Arvidsson, IF Start. Segertiden 32.14, över nio kilometer stig och terräng, var dessutom den snabbaste sedan Per Sjögren dyngade till med 31.50 2014 (2015 löptes tävlingen i ett elljusspår efter översvämningarna) och fjolårssegraren Michael Welday, Stocksäter, fick nöja sig med en andraplats den här gången trots att han var 28 sekunder snabbare i år (34.39 då, 33.53 i år). Även fyra Mattias Nätterlund, Örebro AIK, gick under fjolårets segrartid.
Maria Eriksson, IF Start vann damklassen efter att förhandsfavoriten Karin Forsberg, KFUM Örebro, sprungit fel och lagt bort åtskilliga minuter. Hon hittade till slut in på tredjeplatsen, på 43.44. Eriksson vann på 40.47, tvåan Julia Jansson, Örebro AIK, noterade 41.58 (i fjol vann Liduina van Sitteren, som inte sprang i år, på 38.20).
I långloppscupen innebär resultaten att Arvidsson drygar ut sin ledning medan Eriksson och Forsberg tar sista chansen att hänga på van Sitteren. De är nu de enda två kvinnorna med en teoretisk chans att nå ikapp ledaren.
Det finns sex tävlingar kvar, varav ett DM, vilket ger 38 poäng kvar att springa om. Den som vill ikapp van Sitteren (63 poäng) behöver därmed ha samlat hela 25 poäng på fyra tävlingar. Och det är det alltså bara Forsberg (26) och Eriksson (25) som gjort. Eriksson behöver därmed vinna rubbet samtidigt som van Sitteren inte blir bättre än fyra i terräng-DM (övriga resultat spelar ingen roll) för att gå förbi. Hårda bananer eftersom Eriksson har 0–7 i inbördes möten med van Sitteren i år. Forsberg? Hon har råd med en andraplats (så länge van Sitteren är bakom), men måste i övrigt vinna allt hon också (vilket hon säkert är kapabel till – hon har sett jättestark ut på slutet och slog van Sitteren med 45 sekunder i deras enda möte i cupen i år, DM på 10 000 meter – men frågan är om hon tänker sig att springa alla sex tävlingar som är kvar). För van Sitteren räcker det att vinna en av de sex tävlingarna som är kvar, men det mesta talar för att hon tar hem titeln även om hon inte springer mer.
På herrsidan behöver den som vill nå ikapp Arvidsson (55 poäng) i det här läget ha fyra tävlingar som tillsammans ger minst 17 poäng på kontot (slutar två löpare på samma poäng vinner den med flest segrar, därefter flest andraplatser och så vidare). Det har Andreas Ingberg (26), Heshlu Andemariam (21), Thomas Chaillou (19), Johan Ingjald (17) och Jack Karlsson (17). Av dem är det egentligen bara Ingberg som är en realistisk utmanare: Andemariam, Chaillou och Karlsson springer för få lopp för att hinna ikapp och lär inte lägga in någon raketspurt i höst, och för Ingjald krävs sex raka segrar vilket känns orealistiskt eftersom han inte vunnit någon tävling hittills i år (närmast var han, placeringsmässigt, med en tredjeplats i Fröviloppet). Återstår då Ingberg, som har 2–2 i inbördes möten med Arvidsson i år och som vunnit tre tävlingar i cupen: Han har 31–31 i poäng mot Arvidsson om man bara räknar de fem bästa resultaten, och håller han sig före i tre tävlingar, och slutar topp två i fem av de som är kvar så går han om. Å andra sidan tror jag att Ingberg just nu mest förbereder sig för Valenica marathon i början av december.
Nästa tävling i cupen är Annaloppet i Nora nästa söndag.

Nu är det även officiellt bekräftat att Emilia Fahlin kommer att köra alla tre distanserna på cykel-VM, eftersom uttagningen till lagtempot på söndag bekräftats av hennes stall Wiggle-High5 (i lagtempot kör man för sitt stall, på övriga distanser, tempo- och linjeloppen, för sitt landslag). Wiggle körr med Fahlin, australiska Nettie Edmondson, franska Audre Cordon-Ragot, tyska Lisa Brennauer, nederländska Kirsten Wild och brittiska Katie Archibald (fem av de sex som var med och tog andraplatsen i lagtempot i Madrid i lördags) och har danska Julie Leth med som reserv i truppen. Bland favoriterna finns lag som Boels-Dolmans, Team Sunweb, Mitchelton-Scott och Canyon-SRAM, medan Wiggle-High5 på papperet nog förväntas vara just utanför pallen (men det finns skrällmöjligheter).