På lördag ska bågen spännas – i Växjö och möjligen i Nora

Nu har jag bestämt mig. Om det inte tillstöter förkylning eller blir stormbyar (prognosen talar för det optimala löparvädret tio grader/växlande molnighet/mycket lätt vind) så kommer jag att starta Växjö marathon på lördag i en fart (4.15 per kilometer) som skulle ge en sluttid under tre timmar. Det är att spänna bågen tämligen hårt för att vara jag. Första gången jag provade att springa längre än milen i sådan fart var i somras, när jag kutade exakt en tredjedelsmara på timmen och efteråt skrev i min träningsdagbok: ”Jag kommer aldrig kunna hålla den här farten tre gånger så länge.” Men 2018 har varit gott mot mig, jag har fått vara hel och frisk och bockat av nästan vartenda pass jag velat (den enda missräkningen är att säsongens stora mål, Bergslagsleden ultra, slutade med min första brutna tävling någonsin; på grund av magras), och nu känner jag det bör finnas en möjlighet att klara tre timmar. Jag har ju tidigare skrivit om mitt test, när jag klarade att hålla tempot i en halvmara på träning och bestämde mig för att anmäla mig till Växjö. Då var jag fortfarande lite tveksam till om jag skulle våga gå för de tre timmarna, men nu har jag bestämt mig för att göra ett försöka. Bågar är till för att spännas och ingen minns en fegis och så vidare.
Med tanke på att jag klarade en halvmaran utan att vara helt död på träning, och dessutom med lite tidsmarginal till 1,5 timmar, så litar jag på att jag kommer klara att hålla farten i tre mil. Därefter beräknar jag möjligheterna till att jag ska överleva de sista 12,2 kilometerna utan att tappa väsentlig fart som en på fyra, realistiskt sett. I den siffran har jag vägt in faktorer som gör att det kan gå åt helvete ännu tidigare; ett nytt magras, en riktigt dålig dag. Men jag är nog, i ärlighetens namn, inte riktigt tillräckligt bra tränad för att klara tre timmar just nu, vilket gör att jag behöver pricka en riktigt, riktigt bra dag för att ändå göra det.
Vädret kommer jag, som det verkar, i varje fall inte kunna skylla på. Inte banan, som är helt platt (två höjdmeter per varv, totalt 16 höjdmeter på 42 195 meter är ju verkligen ingenting), och träningen har flutit precis som jag vill under en längre tid. Bra mängd, ett vettigt antal hårda pass, bra återhämtning. Nu ska det bara toppas och vilas och vaknas på rätt sida på lördag också.
Jag hoppas kunna styra upp någon form av direktrapportering i sociala medier, men det återkommer jag till närmare helgen.

Oklart hur mycket de tänkt spänna bågen, men nu ser jag att klubbkompisarna som möjligen är Konditionsbloggens två mest omskrivna atleter (jag har inte räknat; även Emilia Fahlin lär väl ligga rätt bra till) – Martin Regborn och Per Sjögren – är anmälda till långa terräng-DM i Nora på lördag. Regborn har ju just kommit av orienteringssäsongen (världscupfinal förra helgen) och ska ju dessutom springa SM över ultralångdistans om några veckor, men har nu också anmält sig till båda distanserna på terräng-SM på Öland nästa helg, så formen bör det inte vara några fel på … Sjögren vann ju långloppscupen i fjol (då han också var topp tio på friidrotts-SM på både 5 000 och 10 000 meter), men har på grund av nygamla skadeproblem inte sprungit en tävling sedan korta terräng-SM i våras. Då blev han tvåa bakom Jack Karlsson, som ännu inte anmält sig till lördagens drabbning. Men i lördags gjorde Sjögren smygcomeback när han sprang Örebro parkrun med joggingvagn, är det något man vet om 39-åringen från Örebro så är det att han aldrig ska räknas bort när han väl står på en startlinje, oavsett känningar och träningsbakgrund.
Även IF Starts Marie Dasler (K50) och Maria Eriksson (K40, och på terräng-SM även långa seniorloppet) letar terräng-SM-form i Nora på lördag.
Av snabba löpare som finns anmälda märks också Per Arvidsson, Michael Welday, Fredrik Johnsson, Mathias Viktorsson, Mattias Nätterlund, Oskar Hansson, Ester Skoglund och Lotta Nilsson. Ordinarie anmälan stänger först i morgon, så fler namn lär tillkomma (man får ju hoppas på Erik Anfält, Josefin Gerdevåg, Linus Rosdal, Liduina van Sitteren, Filip Dahlgren och Mikaela Kemppi).
Bland löparna som är anmälda till terräng-SM men ännu inte DM märks namn som Thorengruppens grymt snabba 02:or Wilhelm Bergentz och Noha Olsson och Örebro AIK:s far/son-duo Sören Forsberg (M55) och Melker Forsberg (P17).

Favoritsegrar i Åstadsloppet – Anfält tog sin tredje: ”Det är jag otroligt lycklig över”

I finfinaste höstväder avgjordes Åstadsloppet – och det slutade med favoritsegrar för Örebro AIK-löpare på både dam- och herrsidan. Liduina van Sitteren var helt överlägsen och hennes 1.25.54 (42 sekunder långsammare än när hon blev fyra i fjol, men då var konkurrensen en annan) räckte till seger med över fem minuters marginal. Tvåa blev Karlslunds Maja Blom, 33, en doldis (för mig) som bara förekommit sporadiskt på bloggen, som när hon vann Svartåloppet i augusti eller blev trea i Idre fjällmaratons 28-kilometersklass någon vecka senare. Västerås Åsa Bergman knep tredjeplatsen medan Örebro AIK:s AnneMarie Eldholm var tredje bästa länslöpare på tredjeplatsen. De tre sprang in på 1.31.01, 1.31.11 respektive 1.31.58.
Erik Anfält tog sin tredje seger och nionde pallplats (tre av varje, han har dessutom en fjärdeplats på meritlistan) i loppet där han stod överst på pallen 2010 och 2011 (förra året stod ju Anfält som segrare i ungefär ett dygn, innan två felaktiga diskningar plockades bort). Den här gången trodde ju jag att han främst skulle utmanas KFUM Örebros Thomas Chaillou, men istället var det Uppsalas Thomas Stevens som orkade följa längst. I mål skiljde bara tio sekunder till Anfälts fördel, 1.10.10 mot 1.11.20. Linköpings Fredrik Eriksson tog tredjeplats på 1.12 medan Chaillou fick nöja sig med fjärde (näst bästa länslöpare) på 1.12.59 (Jonas Nilsson var tredje bästa länslöpare). ”Efter 8-9 kilometer känner jag att jag får en liten lucka. Luckan växer och jag kämpar på hela vägen in i mål. 1.11.10 är inte mitt livs snabbaste halvmara men det räckte till vinst och det är jag otroligt lycklig över”, skriver Anfält bland annat i ett känslosamt inlägg på instagram (se nedan).
I långloppscupen lyckades Andreas Ingberg (1.19.37) ta exakt de två poäng han behövde för att hålla liv i cupen till långa terräng-DM nästa lördag (”årets skitlopp” skrev Ingberg på sitt låsta instagramkonto och fortsatte ”efter en öppning på 17.10 första fem kilometerna så var det god natt. Kravlade in på sämsta tiden på fem år.”). För att Ingberg ska nå ikapp Per Arvidsson (1.16.36) i cupen krävs nu att han vinner de tre tävlingar som återstår samtidigt som Arvidsson inte är bättre än trea (i Kilsbergsleden och Lucialoppet) eller femma (i DM).
Fellingsbrofostrade förra U23-landslagslöparen Lisa Bergdahl vann som väntat femkilometersloppet (17.45; tvåan Frida Nilsson, Örebro AIK, sprang på 19.08) precis som KFUM Örebros 20-åring William Wickholm som noterade finfina 15.30 (16-årige Noha Olsson, Thoren, tvåa på lika fina 16.44).
Karin Forsberg fick för första gången i år (?) se sig slagen hemma i länet, men det krävdes en löpare utifrån – Akeles Cecilia Kleist som var sex sekunder snabbare i milloppet (37.51 mot 37.57). På herrsidan återupprepades resultatet från Hostruset förra veckan: Markus Bohman (33.07) några sekunder före Jonatan Gustafsson (33.09). 16-årige Wilhelm Bergentz (34.56) då som nu fyra.

View this post on Instagram

Hyfsat beslutsam och beredd att göra jobbet idag. Nämligen att försöka bärga min tredje seger i loppet som ligger mig så varmt om hjärtat, Å-stadsloppet. Det var liksom i detta lopp som "allt" började. Eller allt och allt 🙂 men det var i alla fall här som jag 2006 sprang in på 1.31 och började tycka om löpning på riktigt allvar. Och kärleken till löpningen och loppet består än. När jag på startlinjen idag "scannade av" konkurrenterna bestämde jag mig för att försöka göra loppet den "hårda vägen" (trycka på från start och hoppas att det ska bära in i mål). Min ultrasatsning i sommar har knappast gjort mig speedigare så någon spurtuppgörelse ville jag inte ha 😃. Efter 8-9 kilometer känner jag att jag får en liten lucka. Luckan växer och jag kämpar på hela vägen in i mål. 1.11.10 är inte mitt livs snabbaste halvmara men det räckte till vinst och det är jag otroligt lycklig över. Den första jag fick krama om i mål var min 10 åriga son som precis sprungit i mål i sitt första millopp (53.59) tillsammans med sin kompis Adam och @springandersspring. Vissa lördagar är bättre än andra. Detta var en sån. 📸1,3,[email protected] 📸[email protected] 📸[email protected] 📸[email protected] #åstadsloppet #örebroaik #salomonrunningswe

A post shared by Erik Anfält (@runanfalt) on

Trots att hela 953 löpare (plus ett stort antal barn) sprang Åstadsloppet fanns 54 kvar som ställde upp i Örebro parkruns 75:e upplaga. Bland dem: Per Sjögren, som på grund av återkommande skadekänningar sprungit mycket lite i år (i fjol var han ju bland annat topp tio på både 5 000 och 10 000 meter på friidrotts-SM), som sprang in på 18.46 med joggingvagn … Sara Moser var snabbaste dam på 25.50.

Tove Alexandersson sprang hem världscupfinalen i skyrunning, det 29 kilometer långa Limone skyrace, vid Gardasjön i Italien, med över 2 500 höjdmeter. Men det fanns fler orienterare på startlinjen – och bland dem Lilian Forsgren som sprang in som 42:a.

Fahlin tvåa – sekunder från karriärens andra världstourseger

Det verkar inte gå att släppa ut Emilia Fahlin på en cykeltävling just nu utan att hon ska återvända med en pallplats. Sex senaste linjeetapperna hon kört har hon slutat på pallen – och i dag var hon med och fixade en andraplats åt Wiggle-High5 i världstourtävlingen Madrid challenges lagtempo över 12,6 kilometer. Hade det blivit en seger hade det varit Fahlins andra seger på världstouren i karriären, efter den individuella i Vårgårda GP 2016 (som är Sveriges hittills enda). Nu saknades det dock 18 sekunder: Team Sunweb, med cyklister som Ellen van Dijk och Coryn Rivera, brände av den platta men lite knixiga banan i den spanska huvudstadens västra förorter på 17.40 (42,8 kilometer i timmen i snitt), medan Fahlin och lagkompisarna Elisa Longo Borghini, Kirsten Wild, Nettie Edmondson, Audrey Cordon-Ragot och Lisa Brennauer behövde 17.58 på sig. Tredjeplacerade Mitchelton-Scott var dock distanserade med hela 46 sekunder av Sunweb. När jag pratade med henne i början av veckan (för den här artikeln) hade Fahlin inte några stora förhoppningar inför lagtempot på VM nästa söndag, men den här andraplatsen måste ju om inte annat ge lite självförtroende. Wiggle kommer, om inget oförutsett inträffar, att ställa upp med samma lag i Innsbruck förutom att Longo Borghini kommer att bytas mot Katie Archibald.
Sista tävlingen före VM körs i morgon, linjeloppet i Madrid challenge över 17 knappt sex kilometer långa varv på en fram- och tillbakabana mellan två hårnlåskurvor. Där kör Wiggle med förhoppningen att Wild ska ta hem en väntad klungspurt.

I medeldistans-SM blev det inga riktigt framskjutna placeringar för länslöparna, trots stora förhoppningar. Martin Regborn tog bästa placeringen med en åttondeplats (om man inte räknar Örebrofostrade ex-landslagslöparen Maria Magnusson som blev sexa), 3.12 bakom Gustav Bergman, OK Ravinen, som följde upp sitt överlägsna långdistansguld förra helgen med en om möjligt ännu mer dominant insats nu. Över knappt sex kilometer (fågelvägen) med en löptid på lite över 32 minuter var Bergman nästan 1,5 minuter före tvåan, Södertälje-Nykvarns Jonas Leandersson, vilket motsvarar 4,4 procent. Fram till medalj (Johan Högstrand, IFK Göteborg, tog bronset) hade Regborn 1.25, och bak till klubbkompisarna Filip Dahlgren och Viktor Larsson på elfte- och 15:e-platserna 25 respektive 63 sekunder. Precis som på långdistans-SM förra helgen fanns ingen annan klubb som hade tre löpare så högt i listan, vilket borgar för framgångar i morgondagens SM-stafett. Larsson kommer att gå ut först där, medan Regborn springer andrasträckan och Dahlgren avslutar.
På damsidan tog Lina Strand, Göteborg-Majorna, SM-guldet sju sekunder före Karolin Ohlsson, Järla, när Tove Alexandersson var upptagen med att vinna VM-guld i skyrunning i Skottland. Tisarens Lilian Forsgren, Josefin Tjernlund och Ellinor Tjernlund slutade på elfte, 27:e och 35:e plats, Forsgren var 4.40 från guldet och 2.26 från bronset (som Elin Månsson, IFK Göteborg, tog). Forsgren springer förstasträckan för Tisaren i stafett-SM i morgon, Ellinor löper andrasträckan och Josefin tredje (i B-laget tar Lovisa Persson och Rebecka Nylin hand om de två första sträckorna, med Josefin Aronsson som ankare).
I juniorklasserna tog Valter Pettersson, Tisaren, länets enda topp tio-placering i medeldistans-SM med en åttondeplats i H18, 1.45 bakom segrande Viktor Svensk, Stora Tuna.

Mer orientering? Jo, det pågår ett veteran-SM också, där Ove Johansson, OK Järnbärarna, på fredagen tog SM-silver i sprint i H80-klassen, och där Martin Fagerlund, KFUM Örebro, och Stig Israelsson, OK Tylöskog, på lördagen följde upp med silver i H35 respektive brons i H75 över medeldistans. I morgon avslutar veteranerna sitt mästerskap med långdistans.
Uppe i Ånnaboda avgjordes under lördagen också patrulltävlingen Dubbelfajten, där största utropstecknet väl var att en viss Per Sjögren var med och sprang en öppen klass.

Hinderbanespecialisten Cimmie Wignell, som löpte så bra i Oslo för två veckor sedan, tog en ny pallplats i Toughest Göteborg. Han blev trea, bara 45 sekunder bakom segrande Ludvig Werkmäster. Jonathan Kandelin blev 16:e, knappt fyra minuter bakom Wignell, och Martin Bäckström 21:a.

Liduina van Sitteren sparade inte märkbart på benen inför Tarstaborgsrundan i morgon, utan sprang hem den 71:a upplagan av Örebro parkrun – där hennes klubb Örebro AIK var medarrangör – på 18.42 (det är det snabbaste hon gjort på den banan, och bara Karin Forsberg har sprungit snabbare). Thoren Track and fields 16-åring Noha Olsson var snabbast av alla med 17.28 (pers på banan av honom också), trots att löpare som Per Arvidsson, Mattias Netterlund och Johan Ingjald fanns med (alla gick nog inte för fullt, men ändå!).

I morgon är det dags för Berlin marathon med ett helt gäng örebroare på plats (bland annat Sören Forsberg som, som vanligt, lär gå bra i sin veteranklass, och Jakob Nilsson), och redan vid sjutiden kommer ni kunna läsa ett stort reportage om Anders Larsson (signerat Henrik Brändh och Robban Andersson) på na.se. Missa inte det!

Dahlgren 37 sekunder från SM-medalj – tre Hagabylöpare topp elva inför stafett-SM (och så gick det i Bergslagsloppet)

Visst, Filip Dahlgren har gjort en hel del fina resultat den här säsongen och var femma på O-ringen i somras. Men då saknades en hel del topplöpare som valde att VM-ladda i stället för att springa i den krävande Höga kusten-terrängen. Därför kan dagens fjärdeplats på långdistans-SM söder om Jönköping klassas som Örebrolöparens stora comeback efter de fyra år som gått sedan hans tiondeplats på VM-långdistansen i Italien 2014, som följdes av år av skadebekymmer. I dag kunde Dahlgren lika gärna ha tagit medalj, han hade tredje bästa tiden fram till den 16:e av de 21 kontrollerna, tolv minuter före mål på en omvittnat tuff bana (med en segrartid på 1.40). Men till den 17:e kontrollen gjorde Dahlgren en liten miss som kostade 46 sekunder jämfört med Stora Tunas Emil Svensk, som knep guldet 37 sekunder före Dahlgren på tredjeplatsen (upp till segrande Gustav Bergman och Ruslan Glebov, båda OK Ravinen hade Dahlgren 7.17 respektive 3.58). Eftersom Glebov springer för Ukrainas landslag var Dahlgren alltså tredje bästa ”svensk”, vilket väl bör innebära en plats i Håkan Carlssons landslag till världscupfinalen, i sådana fall ännu ett stort steg på comebackvägen.
Dahlgrens klubbkompis Martin Regborn, som varit Hagabys ledande löpare i många år (Dahlgren sprang ju för IFK Lidingö när han var med i landslaget senast), hade också medaljchans. Det var han som smet upp på tredjeplatsen efter Dahlgrens bom, men sedan gjorde han själv en tabbe på den 19:e kontrollen (tappade en minut på svensk) och slutade på femte plats, 30 sekunder bakom Dahlgren, 1.07 bakom Svensk.
Som grädde på moset blev Viktor Larsson, den tredje länken i Hagabys lag till stafett-SM nästa helg, elva, fem minuter bakom klubbkompisarna. Ingen klubb matchade den toppbredden i dag, IFK Göteborg var närmast med placeringarna 8-10-14 (Stora Tuna hade 3-9-två brutna/diskade, OK Ravinen 1-2-ingen mer).
Tisarens två bidrag i herrfinalen, Gustav Hindér och Daniel Attås, slutade på 23:e respektive 36:e plats. Hagabys fjärdegubbe Love Sintring smet in däremellan, som 29:a.
Tisarens landslagslöpare gjorde ett stabilt lopp, men lyckades inte försvara SM-bronset från Klockhammar i fjol, utan fick nöja sig med en sjätteplats, drygt 17 minuter bakom omöjliga Tove Alexandersson (27:e SM-guldet) men bara 4,5 minuter från Elin Månsson, IFK Göteborg, på tredjeplatsen. Lilian Forsgren bröt redan efter fyra kontroller, jag har inte hört varför, medan Josefins syster Ellinor Tjernlund blev 18:e, och klubbkompisarna Andrea Svensson och Lovisa Persson blev 20:e respektive 23:a, nio-tio minuter bakom Josefin.
KFUM Örebros Jonatan Gustafsson (elva i H20), Milans Saga Sander (15:e i D20) och Garphyttans Elin Schagerström (16:e i D18) tog de mest framskjutna placeringarna i juniorklasserna.

Förhandsfavoriten Emil Lindgren, Sätercyklisten som kört OS och tagit VM-guld i sprint, vann 69 kilometer långa mountainbikeloppet Bergslagsloppet med start och mål i Ånnaboda. Lindgren gick ifrån och vann med 51 sekunders marginal före Täbys Mikael Flockhart och ytterligare en minut före Johan Norén. Garphyttans egna Marcus Jansson, som utan kartställ på hojen tävlar för CK Hymer, blev fyra, 27 sekunder från pallen, medan Johan ”Limpan” Lindbom, som ni kunde läsa om i mitt förhandsreportage, blev sjua, mindre än tre minuter från segern och 1.21 från pallen, före tidigare EM-cyklisten och örebroaren Axel Lindh (som i år kör för Härnösand). Endurostjärnan Joakim Ljunggren från Karlskoga (nio VM-medaljer) debuterade med en 46:e-plats, drygt 40 minuter bakom täten (Ljunggren är ingen duvunge i konditionsidrottssammanhang, han har tidigare bland annat kört Vasaloppet). Bara tio damer kom till start, och Emmy Thelberg, Team TCM, vann med nästan 18 minuters marginal till tvåan Louise Rundqvist, Värnamo, och med ytterligare åtta ned till trean Anna Rutkvist, CK Natén. Örebroaren Malin Öhrman körde i motionsklass, men var snabbaste länscyklist, 40 minuter bakom Thelberg men minuten före Almbys Linnéa Angerman.
Konditionsbloggsbekantingen Per Sjögren (känd både som långdistanslöpare av svensk toppklass och länets mest allrounda konditionsatlet) vann 46-kilometersklassen med över två minuters marginal. Almbys Louise Ehrlin var snabbaste dam på den distansen, trots att hon kör i F16-klassen, medan örebroaren Mia Nilsson var snabbaste senior i samma klass drygt tre minuter före Garphyttans skidåkartalang Ronja Andersdotter.

View this post on Instagram

@bergslagsloppet idag känslan dom senaste veckorna har vart ganska kass känts seg o degig. Inte haft det där klippet kroppen känts lite som att jag lämna kvar benen i Motala på Långlopps SM. Så idag var inte motivationen på topp men jag gillar verkligen banan här hemma. Så satte mål som vanligt att gå med så länge det går får vi se vad det räcker till… Va med första loopen och ut för första utför så hamna jag lite långt ner i fältet men kom ut som 3a men då hade @emillindgrenracing och @axellindh gasat iväg en bit.. Låg sen med och slogs om 4e platsen tyvärr var dom lite starkare uppför 4a o 5a och lagom då började pysa från bak hjulet hade fått punka 😓 Men rullade på och hoppades det skulle täta vilket det gjorde men tyvärr nästan helt tomt så sista 6-7 km vart en resa för att inte behöva stanna o fylla luft.. tyvärr hann @denniswahlqvist ikapp o gick förbi så sluta 7a i ett riktigt starkt start fält. Tack för alla hejarop och familjen Ehrlin som ännu engång fixar lagning i mästar klass.. #unoforsbergcykel #ufrt #iamspecialized #specialized #specializednordic #vittoriatiers #vittoriamtb #fuelledbyscience #sisenergy #shimanonordic #sörbybacken #krafftmåleri #industrihandelisverigeab #almbyik #Bergslagsloppet #sockdoping #pullthatsockup 📸@palle.johansson @bergslagsloppet

A post shared by Johan "Limpan" Lindbom (@johan_limpan_lindbom) on

Fahlin stark igen – och Regborns väntade seger

Emilia Fahlin fortsatte köra starkt även under andra etappen av Thüringen runt, på tisdagen. Örebrocyklisten som var tolva på första etappen i går var 13:e nu i en klungspurt där hennes främsta uppgift var att hjälpa var lagkompisen Lisa Brennauer till en bra position (dessförinnan hade Fahlin bland annat varit med och dragit upp tempot i klunga för att jaga in en utbrytning): Och därifrån tog tyskan för andra dagen i rad en tredjeplats, den här gången bakom Canyon-Srams italienska Elena Cecchini och Team Sunwebs amerikan Coryn Rivera, som behåller totalledningen (Brennauer är, på grund av bonussekunder, elva sekunder bakom medan Fahlin är elva 22 sekunder bakom). 36 cyklister var med i tätklungan, ytterligare sex strax bakom.
– Jag är väldigt glad att alla i teamet var där, det hjälpte mig mycket. Sista kilometern var en raksträcka, och det passar mig ganska bra. Jag är nöjd med att ta en ny tredjeplats, säger Brennauer i ett pressmeddelande.

Själv var jag och kollega Gabriel Rådström i kväll på plats och sände Gubbracet, där Martin Regborn tog en väntad seger på med tanke på värmen finfina 15.16 (han har gjort 14.57 i Hostruset som bästa femkilometerslopp på landsväg, och banrekordet i Gubbracet är Per Sjögrens 14.56 från 2010) med Startmilentrean Markus Bohman, som ju är ny i KFUM Örebro för året och som jag inte riktigt hunnit få stenkoll på än, återigen överraskade mig som tvåa på 16.02. Erik Anfält tog tredjeplatsen på 16.07. Både Regborn och Anfält (och Örebro Hockey-spelaren Marcus Weinstock) intervjuade jag efter tävlingen, de går att se snacken går att se i sändningsartiken, liksom uppsnacket med Per Sjögren några minuter före start.

I Karlstad sprang ex-karlskogingen och ex-OK Tisaren-orienteraren Linda Take i kväll hem en tredjeplats i deras Vårruset, på 18.32, drygt en minut bakom segrande klubbkompisen Sofie Nelson.

Och i morgon är det alltså dags för Vårruset att inta Örebro. Josefin Gerdevåg är storfavorit av de föranmälda, även om hon laddar för lördagens mara i Stockholm, med Liduina van Sitteren (som också är anmäld till Stockholm) som lika given favorit som tvåa. Men vi får väl se om det kommer till några snabba löpare utifrån på efteranmälningar. Vi sänder loppet direkt här!

Anfält sprang fel på Kungsholmen – och ungdomarna fortsätter göra framsteg i långloppscupen (på herrsidan …)

Jack Karlsson leder ju långloppscupen efter dubbla fullpoängarna lördag (bästa länslöpare i Kumla stadslopp) och tisdag (seger i korta terräng-DM), men på lördagen var det en två årgångar yngre löpare, Melker Forsberg, som höll sig längst framme av den nya generationen långlöpare som nu slår sig allt längre fram i resultatlistorna även på seniorsidan: Melker Forsberg. Han fyllde 17 i mars och sprang i dag hem en andraplats i klassiska Wedevågsloppet när han noterade 36.30 över det 10,2 kilometer långa loppet. Bara Andreas Ingberg var snabbare, och bakom sig hade han löpare som förre snabblöparen Mattias Nätterlund (som ju la av efter 2016 års säsong, på grund av motivationsbrist, men som smugit igång med löpningen igen), Kopparbergs långloppskung Johan Eriksson (som fyller 50 år!), Oskar Hansson, Johan Ingjald och inte minst pappa Sören Forsberg (som blir 55 i höst men lik förbannat smyger in på 38.04 även när han inte har sin allra bästa dag).
”Jag är riktigt nöjd med både vinst, tid och insats på den udda, men kontrollmätta, 10,2-kilometersbanan på landsbygden”, skriver segraren Ingberg på sitt låsta instagramkonto.
Maria Eriksson följde upp veteran-DM-segern och andraplatsen i totalen i tisdags med överlägsen seger i Vedevåg – i mål var hon två minuter före tvåan Antje Torstensson. Därmed smiter Eriksson upp på andra plats i långloppscupen bakom Josefin Gerdevåg, som stod över lördagens lopp. ”Personbästa, vinst och spurtpris, i kväll blir det skumpa”, jublar Eriksson på sin facebooksida. Hanna Henriksen, Östansjö, tog tredjeplatsen med 46.34 medan klubblösa (och därmed utan poäng i långloppscupen) Ida Eriksson tog fjärdeplatsen på 48.17 (de fyra var ensamma under 50 minuter). I cupsammanhang tog i stället Östansjös Malin Sjödin fjärdeplatsen, och därmed var alla på topp fyra på damsidan veteraner, inte riktigt samma återväxt där som på herrsidan än så länge i varje fall (även om Klara Frih ju tog DM-brons för seniorer i tisdags).

Wedevågsloppet var ju något dränerat på topplöpare på grund av att många valt att åka till Stockholm för att springa tio eller 21,1 kilometer i Kungsholmen runt, och bäst, i varje fall placeringsmässigt, lyckades Erik Anfält som tog en femteplats. Han var dock inte särskilt nöjd efteråt, och det berodde inte främst på tiden (1.12.05 är förvisso nästan 3,5 minuter från hans pers och 6.45 från segrande Abraham Adhanom) utan på att han sprang fel. ”Sprang fel efter ca 14 km. Där dog loppet helt för min del. Bröt i alla fall inte”, skriver Anfält på instagram och fortsätter i en kommentar: ”Det var jag och Martin Lundqvist (Nässjö) som sprang fel båda två. Riktigt surt. Tidsmässigt tappade vi en hel del men framförallt var det väldigt svårt att hitta ”rätt” fokus och jobba vidare efter detta. Men det är bara att släppa och gå vidare … Det positiva är väl att återhämtningen efter detta lopp lär gå snabbt.”
Annemarie Eldholm tog en sjundeplats på 1.30.47, bara 5,5 minuter bakom segrande Johanna Salminen, Skarpäng (1.25.09).
I tiokilometersklassen fortsatte Hälleforsbördiga VM-löparen Louise Wiker sin comeback efter fotoperationen med att springa in som nia, på 36.51. Men inte heller hon var helt nöjd efteråt. ”Min egen insats är svår att betygsätta. Jag vet att jag borde vara nöjd med mina 36.51, men det är oerhört svårt att inte jämföra sig med de riktigt bra prestationerna som några av mina konkurrenter stod för idag. Förnuftet säger en sak och i nästa sekund kommer tankarna om hur lång vägen tillbaka är”, skriver hon på instagram (finska VM-löparen Sandra Eriksson vann på 33.36).
På herrsidan tog Per Sjögren en 13:e-plats (på 32.41) och revansch på Jack Karlsson som var före honom på korta terräng-DM i tisdags (han blev 17:e på 33.23 nu), och även Alexander Larsson (32:a på 35.25) och Dominic Pochendieder (34:a på 35.40) gjorde starka tider på den snabba banan där Spårvägens Robel Fsiha vann på 28.43. ”32.41 (16.06/16.35) kändes ungefär så som splittarna visar”, skriver Sjögren på instagram.

Matthias Wengelin har inlett helgens trippeltävling i norska mountainbikecupen med en sjätte- och en niondeplats, men mer om det och helgens cykeltävlingar på svensk mark i morgondagens blogg.

KFUM Örebros Anette Carlsson (med nio sekunders marginal ned till tvåan Johanna Öberg [men inte den Johanna Öberg som springer i landslaget, utan den annan …]) och Hestras Filip Grahn (med minuten ned till Hagabys Love Sintring) vann Tisarträffens långdistans, säsongens första nationella orienteringstävling i distriktet, i dag. I morgon väntar medeldistans i Åsbroskogarna.

I Malmö rullade hinderbanesäsongen på med säsongens första race i Toughest-serien. Cimmie Wignell (inflyttade örebroaren som vann Örebro actionrun) kom inte till start, men väl Jonathan Kandelin (tolva, knappt fem minuter bakom segrande Nikolaj Dam), Martin Bäckström (22:a) och Martin Nilsson (50:e).

Anfält, Sjögren och nya långloppsledaren springer i Stockholm

Genom tävlingsledaren Lorenzo Nesi, som dessutom är landslagsledare för landsvägs- och terränglöpning inom Svenska friidrottsförbundet, har löpare från Örebro AIK och KFUM Örebro fått 20 procent rabatt på anmälningsavgiften till Kungsholmen runt, en av Sveriges största halvmaror, som avgörs på lördag, och som också bjuder en stark tiokilometersklass. Det har väl inte gett någon övermäktig effekt – bara åtta löpare från klubbarna har anmält sig, men bland dem finns en hel del spännande namn. Först och främst: Erik Anfält, Per Sjögren och Jack Karlsson. 42-årige Anfält tränar vidare för att göra sitt bästa maraton i karriären i höst (för att klara det måste han gå under 2.25.03) och kommer förstås springa en hel del lopp på vägen dit, han är ju inte direkt blyg för att tävla när kroppen väl är hel … Efter att ha gjort Rotterdam marathon och Örebro AIK halvmaraton inom loppet av tio dagar och därefter ha sprungit hem ett nytt banrekord i Munkastigen trailrun i lördags har han nu anmält sig till den snabba halvmaran i Stockholm (Anfälts pers på halvmaran är 1.08.49).
Sjögren tog ju hem Startmilen men tappade guldet i korta terräng-DM i tisdags till Jack Karlsson efter att natten mot söndag ha sprungit ”långa natten” i Tiomila, och nu springer han tiokilometersklassen på Kungsholmen. Där ställs han mot bland andra just 18-årige Jack Karlsson, som alltså betvingade Sjögren i terräng-DM och som leder långloppscupen efter att också ha sprungit in som bästa länslöpare och tvåa totalt när han persade på milen i Kumla stadslopp i helgen. Sjögrens milpers på landsväg är 31.24 (tionde bäst i distriktet genom tiderna), i år har han sprungit på 32.25 (när han vann Startmilen). Karlssons nysatt pers från Kumla är 33.18.
Bland de anmälda finns också Karlssons jämnårige klubbkompis Alexander Larsson (tio kilometer), Julia Johnsson (tio kilometer), som vann Fjugestaloppet i fjol och som gjort just under 1.33 på halvmaran (i Köpenhamn 2016), Ronny Collin (halvmara), som gjorde sin enda halvmara under 1.20 just på Kungsholmen 2014 (han var god för 1.23.27 i ÖAIK:s halvmara för två veckor sedan) och Erik Högkvist (tio kilometer), som gjort låga 1.25 på halvmaran finns också bland de anmälda.

Per Sjögren fick se sig slagen av nya generationen i terräng-DM (och Jessica Jansson skrällde i damklassen)

Per Sjögren till start i en tävling i långloppscupen – utan att vinna.  Det är inte varje dag man får skriva den raden: Senast hände det i Wedevågsloppet i början av förra året, när han ”bara” blev trea av länslöparna (men då berodde det på att han sprang med barnvagn …; dessförinnan var senaste gången just korta terräng-DM 2016). Men i dag hände det igen. För när årets upplaga av korta terräng-DM avgjordes i Askersund visade Jack Karlsson att den nya generation är redo att ta över när han besegrade 20 år äldre Sjögren (som jag hade lyckats läsa förbi i startlistan, annars hade jag naturligtvis framhållit honom som förhandsfavorit – vilket jag kanske inte bör skriva eftersom mitt förhandstips nu i stället gick in) med sex sekunder över 4 000 meter på elljusspår och runt fotbollsplaner. Dessutom knep Karlssons jämngamle klubbkompis Jonatan Gustafsson tredjeplatsen i DM bara tre sekunder bakom Sjögren, medan ett år äldre William Wickholm var fyra och Stocksäters 18-årige Michael Welday blev sexa (Per Arvidsson, 31, klämde sig in däremellan). Tiderna: 13.03 på Karlsson, 13.09 på Sjögren, 13.12 på Gustafsson, 13.6 på Wickholm, 13.43 på Arvidsson och 13.48 på Welday.
Sjögren fick ändå med sig gott om guld från Askersund då han dels vann yngsta veteranklassen M35, dels bildade segerlag i herr-DM (med Karlsson och Gustafsson, KFUM hade hela pallen på herrsidan) och herrveteran-DM (med Jonas Rosengren, som var tvåa i M45, och Lars Lundegård, som vann M50).
Maria Eriksson fick exakt samma utdelning som Sjögren: Guld i allt utom huvudklassen. Eriksson var med i Starts guldlag i dam- och damveteranklasserna (med Marie Dasler och Rose-Marie Enmalm som tog guld som ensamt startande i K50 respektive K60), vann K40-klassen närmast före Antje Torstensson och var därtill tvåa totalt bakom skrällen Jessica Jansson från Hällefors. Jansson sprang hyggliga tider på 5 000 och 10 000 meter som junior i början av 2000-talet, men har förutom i Hälleforsterrängen i fjol inte ett enda poänggivande resultat i långloppscupen de senaste åren. Nu vann hon på 16.28, nio sekunder före Eriksson, och tog därmed över DM-tronen från rehabande Mikaela Kemppi.
Blott 15-åriga Klara Frih, Åsbrotalangen, tog bronset bakom veteranerna, på 16.57.
Även Valter Pettersson, liksom Frih en 15-åring från Åsbro men tävlandes för OK Tisaren, bör nämnas: Han gjorde 14.14 för DM-guldet i P17-klassen och var med det 14:e man totalt på herrsidan (nio gick under 14 minuter).
I långloppscupen betyder resultaten att Karlsson seglar upp i topp på 17 poäng medan Sjögren är tvåa på 13 och tidigare ledaren Thomas Chaillou halkar ned på tredjeplatsen med sina elva, medan Josefin Gerdevåg och Liduina van Sitteren trots att de nobbade DM behåller första- och andraplatsena framför Maria Eriksson på nio.

I Stockholm (eller rättare sagt i området runt Nacka sportcentrum) avgjordes i dag – bara två (tre för damerna) efter Tiomila och två före avresan till Schweiz och EM som sätter igång på söndag – en världsrankningstävling i orientering (som var öppet DM i sprint för Stockholmsdistriktet). Rätt få EM-löpare vågade förstås ge sig på tävling så här nära på allvaret, men Hallsbergslöparen Lilian Forsgren passade på och sprang in på en andraplats bakom Karolin Ohlsson, som var enda löparen som kommer springa sprint på EM som kom till start. Forsgren var 29 sekunder bakom, men mer än halvminuten före alla andra. Ellinor Tjernlund, som skulle ha sprungit förstasträckan för Tisaren i Tiomila i lördags men blev sjuk och fick kasta in handduken, kom i mål som 18:e, drygt tre minuter bakom Ohlsson. I H17-klassen var KFUM Örebros Melker Forsberg sexa, 47 sekunder bakom segrande Kristoffer Tengroth, Sundbyberg.

Andrea Svenssons SM-guld – vilken revansch! (Och massa annat från en fullmatad konditionslördag!)

För alla som följt Andrea Svensson de senaste åren framstår natt-SM-guldet som lönen för två års riktigt slit. 2015 var Tisarenlöparen med i det svenska stafettlag som sprang hem ett junior-VM-guld (som befäste hennes status som en av Sveriges största orienteringstalanger efter sex totalsegrar i O-ringen och fem SM-guld som ungdoms- och juniorlöpare), men när hon året därpå satsade hårt mot ett individuellt JVM-guld satte ena knäet stopp för deltagande i junior-VM, och när hon som förstaårssenior 2017 ändå fick en plats i svenska landslaget lyckades hon inte motsvara de (möjligen orimligt) högt ställda förväntningarna som följer med en sådan uttagning. Så inför årets säsong åkte Svensson ur landslaget, och när svenska EM-laget togs ut i onsdags var hon aldrig med i snacket. Men i Jönköping, på natten mot lördagen, fick Svensson sin revansch, och kanske var det också början på vändningen uppåt igen. Trots att hon tappade tid tidigt, bland annat efter en bom till tredje kontrollen där hon stämplade föst som 16:e löpare, nästan tre minuter bakom täten, kämpade sig Svensson, som aldrig tidigare varit bättre än åtta i ett senior-SM, fram hela vägen till SM-guldet. Ledningen hade hon första gången (det är ju individuell start, men ”virtuell ledning” kanske vi kan kalla det) vid den tolfte av de 13 kontrollerna och i mål var hon 26 sekunder före Sara Hagström, IFK Göteborg och A-landslaget, och 28 före klubbkompisen Lilian Forsgren som ledde knappt vid den elfte kontrollen men tappade halvminuten på den nästföljande. För EM-klara Forsgren var det andra senior-SM-medaljen i karriären.
Lovisa PErsson blev 19:e, Rebecka Nylin 30:e och på herrsidan slutade Viktor Larsson (Hagaby) på 21:a plats och Gustav Hindér på 55:e. Djerfs Elin Lindblad var starkaste länslöpare i juniorklasserna med en 27:e-plats i D18.
Resultaten innebär att Forsgren kommer gå ut som trea i söndagens jaktstart, finalen i swedish league (elitserien i orienering) där natt-SM var deltävling fyra av fem. Karolin Ohlsson startar 48 sekunder före Hagström med Forsgren jagandes 3.54 bakom. Tävlingen avgörs i Linköping.

Nattlöpning i pannlampans sken ägnade vi oss också åt i Rusakulan vertikal tours tredje och sista deltävling i går kväll, där starten nere i Klockhammar inleddes när mörkret sänkt sig vid 21.15. Per Sjögren hade förkylningskänningar men joggade ändå hem tredje raka deltävlingssegern, om än bara bara tio respektive 14 sekunder före Martin Nilsson och Ola Röjler, genom att avverka de cirka 3,2 kilometerna med drygt 160 höjdmeter på 16.44 (undertecknad var femma, 50 sekunder bakom Sjögren). Lisa Lindskog var överlägset snabbaste dam upp, och såg till att Bergsgetterna tog hem lagtävlingen före mitt eget Nature Runnings karlskogingar som ledde inför finalen. Fredrik Holmgren var ende mountainbikecyklist upp, och vann totalen i den klassen, medan Annelie Eriksson tog hem damernas löpklass totalt.

Sjögren ställde sedan klockan tidigt och sprang H35-klassen i Letälvsträffen på Kosia mellan Karlskoga och Degerfors, där han blev sjua, tio minuter bakom Patrik Blom från Rehns BK. intressantaste namnet där var istället förra supertalangen Beata Falk, som bytt klubb från Hagaby till Faluklubben OK Kåre, och fortsätter springa snabbt även om hon inte längre elitsatsar. Efter att förra helgen ha vunnit B-klassen i medeldistansen i swedish league-premiären tog on i dag hem Letälvsträffens damklass med över 4,5 minuters marginal till tvåan Stina Granefelt, OK Tyr. Sven Aschwanden, Stora Tuna, vann herrklassen blott tre sekunder före Hagabys Jakob Wallenhammar. Skidorienteringsjuniorstjärnan Elin Schagerström vann D18-klassen med nästan sju minuter. I morgon är det Boforsloppet på samma arena.

Själv följde jag upp Rusakulan-löpningen med #diabetshjältar trail uppe i Ånnaboda. Det blev drygt 31 kilometer i mycket trevlig sällskap (åtminstone de första 18 kilometerna, sedan droppade de flesta av), och totalt samlades över 8 000 kronor in till Barndiabetesfonden.

Och nere i Örebro sprang hela 101 löpare (näst bästa någonsin efter rekordet i förra veckans jubileumslopp) den 50:e upplagan av Örebro parkrun. Där sprang KFUM Örebrotalangen Jack Karlsson (som av någon anledning tävlade i sin pappas namn) in på finfina 16.31, en tid som bara fyra löpare pallat med före honom under de tidigare 49 upplagorna. KFUM:s senaste nyförvärv Dominic Poschenrieder var tvåa på finfina 17.14 och ytterligare fem löpare gick under 18 minuter, men ingen var förstås i närheten av Karlsson. Elin Törnqvist var snabbast av damerna på 22.03.

I premiären av Sverigecupen i landsvägscykel lyckades Jacob Ahlsson inte hänga på klungan bakom de stora kanonerna (ja, till slut sprack det rätt rejält bakom topptrion Lucas Eriksson (Motala), Gustav Höög (Team Coop) och Richard Larsén (Ryska Posten), utan rullade i mål som 40:e man, 19 minuter bakom efter 16 mil i Kinnekulle Cyclassic. Damerna, juniorerna och ungdomarna inledde däremot cupen med tempoloppet Götenetempot, där lillebror Jonathan Ahlsson tog en andraplats i P16-klassen. På’t igen i morgon med Kinnekulleloppet.

Fahlins mardrömsdag i Vallonska pilen: ”Fyra mekaniska problem …” (Och jackpott med tre länslöpare till orienterings-EM!)

Örebrocyklisten Emilia Fahlin har haft en oturlig start på säsongen. Inte sådär som vi tyvärr blivit vana, att våren blivit förstörd av återkommande sjukdomsperioder (hon har bara missat en tävling på grund av influensa), utan det har snarare handlat om olika sorters strul. Först de två inledande, grisiga och iskalla tävlingarna (Strade Bianche och Ronde van Drenthe). Sedan kraschen där cykeln gick sönder och hon tvingades bryta Flandern runt (hennes stora måltävlingen den här våren). Och så i dag, då hon efter att ha kämpat sig i mål uppför mytomspunna Mur de Huy som 62:a, drygt sex minuter efter att Anna van der Breggen firat sin fjärde raka seger i Vallonska pilen, berättade att hon drabbats av massor av problem i den klassiska, belgiska vårtävlingen. ”Jag spenderade dagen i Flèche (”pilen” på franska) med att mycket skön extrasträning på grund av fyra mekaniska problem, vilket inte är direkt idealiskt om man till att börja med inte är någon klättrare … Men jag lyckades i varje fall ta mig i mål. Jag väntar på att fru fortuna ska komma förbi!”, skriver Fahlin (fritt översatt) på twitter. Elisa Longo Borghini blev som väntat bästa Wiggle-High5-cyklist (Fahlins bästa lagkompis, alltså) för dagen, men fick nöja sig med en elfteplats, 28 sekunder bakom van der Breggen. På söndag avslutar Fahlin vårsäsongen med Liège-Bastogne-Liège (om den här preliminära startlistan stämmer, jag har för mig att Fahlin i ursprungsläget sa att hon inte skulle köra den tävlingen).

I dag presenterades ju också uttagningen till orienterings-EM i schweiziska Ticino 6-13 maj – och för länets del blev det jackpott: Både självskrivna Martin Regborn och Lilian Forsgren och Josefin Tjernlund blev uttagna. Regborn, som i fjol blev fyra och bäste svensk i totala världscupen (han hade förmodligen tagit en pallplats i sammandraget om han inte hade blivit sjuk under finalen) tillåts göra en ny satsning mot totalen genom att vara en av endast två herrlöpare (den andre är Gustav Bergman) som springer samtliga individuella distanser (sprint, medel- och långdistans, på den sistnämnda har han en pallplats att försvara från 2016), men i gengäld är han ”bara” reserv till stafetterna. Forsgren, som anses väldigt allround men möjligen med en liten spets i sprint, får springa den distans som gick sämst i helgens EM-tester, medeldistans, medan Josefin Tjernlund, som under genombrottsåret i fjol var starkare ju längre det blev, är uttagen i sprint och långdistans.
– Vi åker ner med ambitionen att vi ska bli bästa nation. Förutsättningarna är speciella i Schweiz. Kuperingen kan vara väldigt tuff vilket vi verkligen fick känna på i världscupfinalen i höstas. Schweizarna blir svåra att rå på i hemmaterrängen, men jag tror att vi har gjort vår läxa och att vi kommer väl rustade till EM, säger förbundskaptenen (och örebroaren) Håkan Carlsson till Svenska orienteringsförbundets hemsida.
EM inleds med sprint den 6 maj, medeldistanskval tisdag 8 maj med finaler dagen därpå, sprintstafett den 10 maj, stafett den 12 maj och långdistans den 13 maj.

Örebro AIK:s halvmaraton får jag skriva mer om i morgon, eftersom jag hittills bara hört mycket pålitliga rykten (av alltid like pålitlige Per Sjögren, på twitter) om att Josefin Gerdevåg tog en favoritseger i damklassen på 1.21.31 medan Thomas Chaillou tog hem herrklassen på 1.10.48 (med Erik Anfält som tvåa) sedan Abraham Adhanom inte kommit till start. Resultatlistan ska publiceras här, vad det lider.

I andra deltävlingen av tre av backlöpningscupen Rusakulan vertikal tour bjöds på en något förändrad bansträckning i avslutningen (de sista 400 meterna på stig och grusväg var utbytt mot 200 meter brant och obanad terräng; dock bara för löparna, mountainbikecyklisterna fick av förklarliga skäl ta samma väg som i måndags), vilket gjorde att banrekorden rök på såväl herr- som damsidan. Ja, Kajsa Rosdal (duktig terränglöpare som har flera medaljer i terräng-DM och som vann Kilsbergen trailrun i fjol) krossade Malin Hultmans rekord från i fjol med nästan fyra minuter medan Sjögren var 59 sekunder snabbare än sitt eget från i måndags, vilket väl tämligen väl korresponderar med den kortare bansträckning). I sammandraget har Per nu en ledning som gör att han kommer ta titeln även om han bryter ett ben och missar finalen på fredag kväll, såvida inte Oskar Nilsson vinner tävlingen … Annelie Eriksson har också ett solitt grepp om damklassen, men måste åtminstone komma till start om inte Maria Åström, Rosdal eller Therese Hultman ska gå förbi. Ingen mountainbikecyklist har startat mer än en etapp hittills, så den klassen är vidöppen (och för sakens skull ska väl nämnas att Nature Runnings karlskogingar, laget där jag är lagledare, leder lagklassen inför finalen).