Ahlsson till EM, Birath VM-debuterade, Regborn skadade sig igen (men är uttagen till världscupfinalen), ”fel” Tjernlund får landslagsdebutera efter SM-medalj, Wengelin tog nytt SM-guld, Anfält fyra i Ultravasan, Högberg la av, Bergentz bakom svensk seger i Italien och lite annat som hände när jag var på semester …

Var borta från bloggen 16 dagar (egentligen var bara sju dagar semester, men parade det med lite annan ledighet i båda början och slutet), och fasiken vet om det inte känns som att mer hänt på de här två veckorna jämfört med min dubbelt så långa sommarsemester. Jag kan inte rekapitulera allt, men här kommer ett sammandrag av det viktigaste:
** Emilia Fahlin har fortfarande inte gjort comeback och har tackat nej till cykel-EM, där däremot sensationsmannen Jonathan Ahlsson kommer att finnas med i U23-klassen (han är ju bara 19 och klev upp från juniorkategorin inför årets säsong). Mästerskapet körs i italienska Trento, och Ahlsson är uttagen både till tempot (torsdag eftermiddag) och linjeloppet (lördag förmiddag), så det lär bli mycket cykel i bloggen den här veckan. På första dagarna av mitt blogguppehåll avslutade Jonathan Baltic chain tour, med svenska landslaget, på 45:e plats i totalen och 23:e i sammandraget efter en fantastisk förstaetapp (svensk seger), en betydligt struligare andradag och en bra avslutning. Samtidigt passade storebror Jacob Ahlsson, som inte blev uttagen i EM-truppen i år (hans sista chans som U23:a, han körde i fjol), på att köra hem sin första seger för året i Sverigecupen, i Brudfjällsracet. Därmed gick han från delad till solklar andraplats i cupens sammandrag. Förra helgen var Jacob dessutom nere i Danmark och körde några hårda tävlingar, med en 47:e-plats i GP Himmerland rundt som främsta placering.
** Martin Regborn gjorde comeback efter sin lårskada när han sprang upp sitt Hagaby från 48:e till 15:e plats på andasträckan på Jukola för två veckor sedan (Hagaby slutade 56:a medan Tisaren som vanligt blev bästa länslag på både herr- och damsidan med en 36:e- respektive en 28:e-plats, där junioren Valter Petterssons kanonstarsträcka – nia, sekunder från fjärdeplatsen – var det som stack ut mest). Helgen därpå var dock olyckan framme igen, när Regborn åkte på en fotledsstukning i kvalloppet (som han ändå kunde fullfölja) till medeldistans-SM, varför han fick stryka sig från finalen (dit han ändå kvalade in). Han är nu (av Strava att döma; han var ute och sprang en öppen bana i samband med Södermanlands stafett-DM i dag) igång igen och är uttagen till världscupfinalen i Italien i månadsskiftet. Dit är även Tisarens doldis Ellinor Tjernlund uttagen (det blir landslagsdebut), efter att ha smackat till med en bronsmedalj i det där medeldistans-SM:et (det var hennes första SM-medalj i karriären, läs kollega Billy Hammers intervju med Ellinor här). Andrea Svensson, som slog till med en topp tio-placering i världscupdebuten i Idre häromsistens, är reserv till Italienhelgen men är ordinarie uttagen till Euromeeting, för-VM i Schweiz, tre veckor senare, liksom Regborn, Tjernlund, Josefin Tjernlund och Oskar Andrén. I stafett-SM, som avgjordes dagen efter medeldistansen (där länet inte fick några andra topp tio-placeringar utöver Ellinor) var Tisaren bara 49 sekunder från en bronsmedalj när Lilian Forsgren, Andrea Svensson och Ellinor Tjernlund sprang in som fyra.
** Vi avslutar orienteringssvepet med lite resultat: I helgen avgjordes DM i medel- och långdistans (följaktligen utan Regborn). Tisarens Josefin Tjernlund och Daniel Attås tog varsina dubbelsegrar (Tjernlund i medeldistansen just bakom Stora Tunas Ronja Hugg som sprang utom tävlan; Attås i långdistansen närmast före till Örebro nyinflyttade ex-världsmästaren Jerker Lysell, som sprang utom tävlan i sina gamla ”hemtrakter” utanför Lindesberg). I Värmlands DM tog Djerfs Åsa Zetterberg-Eriksson, mest känd som skidorienterare, en dubbel i sprint och långdistans. I veteran-SM i Köping förra helgen blev det inte mindre än 17 medaljer för länsorienterarna: Milans Therese Korkeakoski (D35, långdistans), Lindebygdens Evelina Ericsson (D35, medeldistans) och Hagabys Tord Lidström (H85, medeldistans) kan nu titulera sig svenska mästare (sprinten blev utan länssegrar).
** Wilhelm Bergentz, som haft en del skadebekymmer efter U20-EM och bland annat missade SM, var med och tog Sverige till seger i den internationella U20-landskampen i landsvägslöpning i italienska Odierzo i lördags. Åtta lag deltog, och de tre bästa löparnas tid slogs ihop, och då var Sverige 50 sekunder före hemmanationen på andraplatsen (1.34.37 mot 1.35.27). Bergentz slutade på femte plats i tävlingen, på 31.25, precis i rygg på greken Nikolaos Stamoulis och 25 sekunder bakom segrande italienaren Nicolò Gallo. Hälles Sharmarke Ahmed var bäste svensk med en tredjeplats individuellt (31.16) medan Dala-Järnas Anders Danielsson Frost var tredjelänk (31.56).
** Vintrosakillen Anton Birath, 19, blev något överraskande blivit uttagen i landslaget till VM i XCE, den mountainbikedisciplin som liknar skidsprint, som avgjordes i österrikiska Graz i söndags. Birath var 16:e i tidskvalet (32 avancerade) men åkte sedan ut direkt efter att ha slutat trea i sin åttondel, sekunden bakom franska Lorenzo Serres och hemmacyklisten Daniel Federspiel. Anton Olstam tog brons.
** Matthias Wengelin följde upp sitt SM-guld i mountainbikens mest prestigefyllda disciplin med ett nytt i långdistans (eller maraton, som det heter på mountainbikespråk) som avgjordes i samband med Alliansloppet. Örebrokollegan Axel Lindh, som tog silver i crosscountry, fick nöja sig med en fjärdeplats den här gången medan Askersunds Stina Sjöberg blev åtta. I helgen vann Wengelin första och sista etappen av Huskvarna MTB tour, men de 38 sekunder Lindh gick ifrån med på den andra av de tre etapperna räckte till en totalseger (Lindh var tvåa–etta–tvåa, Wengelin etta–tvåa–etta) med 35 sekunders marginal.
** På friidrotts-SM åkte KFUM Örebros 800-meterslöpare Henrik Franzén och Kevin Bodén ut i försöken medan Rebecca Högberg avstod distansen (hon sprang bara 400 meter, där hon missade final med två tiondelar, och valde sedan att avsluta karriären). Liduina van Sitteren, som haft en skadedrabbad säsong, blev 14:e på 5 000 meter på 17.44,40. Fler länslöpare hittar jag faktiskt inte i resultatlistan.
** Efter en DNS, en DNF och en coronapandemi blev det fjärde gången gillt för Erik Anfält i Ultravasan, där han sprang in som fyra och näst bästa svensk på 6.31.35 (knappt åtta minuter från pallen, 22 från segern). Kopparbergs Johan Eriksson blev 15:e man (7.47.22), 52 år ung.
** Petra Haneus och Rasmus Ahlgren (från Upsala, med Jonas Nilsson som bästa länslöpare) vann fem kilometer långa Vintrosaloppet på 20.34 respektive 16.25 (16.40), Kajsa Rosdal och Mattias Nätterlund vann det åtta kilometer långa och tufft kuperade terrängloppet Rusakulan vertikal på 42.39 respektive 34.53 och Liduina van Sitteren och Erik Widmark (från IF Mantra Sport, med Lars Drageryd som bästa länslöpare) vann tuffa terrängtävlingen Wadköpingslöpet på 42.08 respektive 36.08 (37.12), men ändå leder Marie Dasler och Per Arvidsson alltjämt långloppscupen med betryggande marginaler. Lotta Lennartsson vann första och sista tävlingen i Rusakulan vertikal tour (och var tvåa bakom Rosdal på onsdagen) och grejade därmed totalsegern. Detsamma gjorde Jimmy Axelsson, men eftersom han inte alls kom till start på onsdagen (då prioriterade han första etappen av Moto tour, där han och Olivia Hansson som vanligt vann) tog Nätterlund, som var tvåa på måndagen och fredagen, totalsegern på herrsidan. I Dovra trail hette vinnarna Magnus Persson (härkomst oklar) och Nina Sahlin (Västerås). Det saknas klubb/ort på en hel del löpare i resultatlistan, så jag är osäker på vem som blev bästa länslöpare Örebroarna Lisa Brorson och Fredrik Johnsson vann hur som helst den kortare åttakilometerdistansen (tävlingsklassen är 17,6).
** Marcus Jansson avstod de båda tävlingarna i Sverigecupen i mountainbikeorientering i Gävle förra helgen, och blev därmed av med totalledningen (med knapp marginal, eftersom han vann de tre första tävlingarna som dubblerade som SM). Karin E Gustafsson var fyra i sprinten och tia i medeldistansen och ligger sexa i totalen.
** Och slutligen (ja, jag vet att jag hoppat över en hel del löpartävlingar och dylikt, men det här är ett urval …) vann Johan Röjler i helgen Västerås swimrun. Den tidigare skridskomästaren (som nu coachar Nils van der Poel) valde den i år den här kortare tävlingen framför världsmästerskapet Ö till ö, som han ställt upp i tidigare. Ö till ö avgjordes i dag och Örebrobördiga Anna Hellström tog en tredjepalts tillsammans med Jenny Ramstedt, bara fem minuter bakom segrande Helena Sivertsson/Kristin Larsson (9.00.47 respektive 9.16.27) över 65 kilometer löpning och tio kilometer simning. Örebroarna Mårten Vidlund och Anders Ekholm kom i mål på 12.49.01.

Janssons örtifjärde SM-guld, Regborns distriktsrekord och Kemppis första seger i långloppscupen sedan 2019

Det är tveksamt om Marcus Jansson ens själv kan hålla ordning på hur många SM-guld han har i mountainbikeorientering (någon dag ska jag räkna efter, men inte i kväll), men i dag tog han i varje fall ännu ett. Långdistans stod på programmet uppe i Ångermanland, och även om han var långt ifrån lika överlägsen som i fredagens sprint så bärgades SM-tecknet med marginal. 33 sekunder bak till tvåan Marcus Wadell, Ulricehamn. garphyttesläktingarna Erik och Thomas Jansson var sjua respektive nia av 15 startande, drygt tio respektive nästan 17 minuter bakom. Karin E Gustafsson hade femte bästa tid i mål men diskades, lär väl ha stämplat fel någonstans efter banan. Haninges Anna Tiderman var tolv minuter snabbare runt, över fem minuter före tvåan, och tog liksom Jansson guld för andra dagen i rad.

Kopparbergs Oskar Söder var bara elva sekunder från att göra samma sak – följa upp ett första SM-guld den här veckan med ett andra – men fick nöja sig med silver bakom Faluns Vilmer Ekman i P14-klassen när mountainbikens tyngsta disciplin, crosscountry, avgjordes i Göteborg på lördagen. Söder vann ju i tempo-SM på mountainbike i torsdags. Lillebror Hugo Söder tog däremot SM-guld i P12, på samma sekund som Faluns Isak Unger. Gustav Enhörning blev bästa Almbycyklist med en 14:e-plats, 3,5 minuter bakom Ekman i P14. Eliten och juniorerna kör i morgon. Landsvägscyklingens tempo-SM avslutades för övrigt med veteranklass i dag, där Frank Kiereck, Örebrocyklisterna, blev fyra i H55. Klubbkompisen Harald Stålberg blev 15:e man i juniorklassen i går.

Jag var på plats i Hallsberg (Närkeracet på Transtensvallen) när Martin Regborn i kväll snodde distriktrekordet på 5 000 meter, det som Jonatan Gustafsson för bara två månader sedan noterade efter att Bo Engdahl suttit på det i 30 år. Engdahls klassiska rekord från Norge 1991 var 14.19,82 medan Gustafsson sprang på 14.08,04 och Regborn nu på 14.06,69 (Regborn har ju redan distriktsrekordet på dubbla distansen och övertar nu titeln som länets bästa herrlöpare genom tiderna, tidsmässigt).
Det var optimala förutsättningar – ljummet, molnigt, i princip vindstilla och drösvis av löpare med jämbördig kvalitet som gav bra ryggar – och Regborn disponerade loppet finfint. Förivrade sig inte på de första kilometerna, hade krut kvar till slutet. Han är bättre än någonsin i ren löpkapacitet, och på torsdag är det dags för honom att få visa vad det räcker till i hans riktiga habitat: Orienteringsskogen. Då är det dags för första landslagsuppdraget efter stressfrakturen, världscuptävling i dagarna tre i Idre.
Oliver Löfqvist, Spårvägen, vann tävlingen på 13.56,73 (en liten besvikelse tidsmässigt eftersom han och Linus Rosdal harades mot 13.45). Ex-örebroaren Rosdal, som trots allt behåller sitt svenska årsbästa på distansen, låg tillsammans med Löfqvist bakom haren Gustav Berlin i tre kilometer och gick sedan upp och tryckte men stumnade rejält på slutet och tappade fem man, inklusive Regborn (som blev just femma), och var i mål på 14.11, 18 sekunder över perset från Göteborg. En annan ex-örebroare som varit framgångsrik i år, Heshlu Andemariam, var rätt osynlig i loppet och gick in som 13:e man på 14.33,42.
Damloppet på 5 000 meter blev inställt, och även på herrarnas försvann en del vassa namn på grund av regn i Stockholm (flera vågade inte chansa på att det var bättre i Hallsberg) och en cykelolycka (sent anmälde amerikanske OS-löparen Diego Estrada drog en ännu senare DNS). På 800 meter fick Rebecca Högberg inte alls det kvitto hon ville ha tre veckor före SM och gick i mål på 2.12,22. Läs mer om hennes och Regborns tankar i den här artikeln.
Lova Perman, IF Göta, och Simon Wallenlind, Mölndal, vann 800-metersloppen på 2.06,69 respektive 1.53,06. KFUM Örebros Kevin Bodén följde upp förra helgens SM-silver på 3×800 meter (i P19) med nästperset 1.53,88 för en femteplats. Veteranerna Patrik Johansson och Lars Lundegård sprang på 2.19,36 (1,27 från Jan-Olof Schagerströms distriktsrekord i M55) respektive 2.30,52.
Åsbros Klara Frih valde istället att springa Gurkspelen i Västerås, där hon blev tvåa på 2.20,84 (åtta sekunder över pers) medan Albert Ziegler sprang Sayo i Sollentuna (2.10,61 för seger i P15).

Uppe i Guldsmedshyttan tog långloppscupslegendaren Mikaela Kemppi sin första seger i cupen sedan Fröviloppet 2019 när hon var med i Örebro AIK:s segerlag i Stripastafetten. Kemppi var snabbast på den första av de tre sexkilometerssträckorna, och varken Julia Johnsson på andra eller Liduina van Sitteren på tredje blickade bakåt. 24.40 på Kemppi, 25.30 på Johnsson, 23.22 på van Sitteren (dagens snabbaste damtid) gav 1.13.32 och seger med 3.23 och 11.22 över IF Starts två lag (Marie Dasler/Antje Wiksten/Petra Hanaeus respektive Helene Nilsson/Frida Nilsson/Helene Titus).
Fredrik Johnsson var tvåa i mixedklassen senast det begav sig (2019, i fjol var stafetten inställd) men fick nu kliva överst på pallen (precis som frun Julia, alltså) i ett herrlag med Oskar Arlebo och Jonas Nilsson. Johnsson var 1.17 bakom Hällefors Simon Sveder på förstasträckan (21.56 mot 20.39) men Arlebo sprang upp laget i tät (sex sekunder före Fredrik Berg) innan Nilsson slog till med dagens snabbaste herrsträcka (20.10) vilket drygade ut segermarginalen till Hällefors (med Fredrik Rådström på sistasträckan) till 1.55. Björn Engqvist Ludvig Börjesson och Martin Duberg såg till att det blev två Örebro AIK-lag på pallen.
Start bröt Örebro AIK-dominansen och fixade seger i mixedklassen genom Pär Englund (22.14), Maria Nagle (25.46) och Elias Zika (22.25), vilket gav 1.10.25 (1.34 före ett blandat kombinationslag med Oskar Larsson, Patrik Jansson och Sara Jakobsson). Vretstorp med Tomas Karlsson, Therese Fjordäng och Björn Skogsdahl var trea.
För första gången erbjöds en singelklass med beteckningen ”extrem” där samma löpare sprang tre varv, totalt 18 kilometer. Två man antog utmaningen, och LK Gränslösts Patrik Nilvér slog Hällefors Tobias Forsell med 22.40 efter att ha sprunigt progressivt på 25.37/24.19/23.10 för 1.13.06 (med det slog han sju av tolv herrlag och samtliga damlag).
Stripastafetten ger bara poäng i klubbtävlingen, och nästa individuella tävling i långloppscupen är DM på 10 000 meter på söndag den 15 augusti.

I juniorklassen i Ungdomens 10-mila knep KFUM Örebro (Lovisa Gustafsson–William Segura–Julia Gustafsson–Olle Malm–Edvin Halldin–Ted Nilsson–Sofia Halldin–Anton Kruse–Johanna Berg–Marcus Klasenius–Karin Lindgren–Hugo Örn) platsen som bästa länsklubb med en 30:e-placering – två minuter och en ynka placering före Örebro läns orienteringsförbunds hopplockade lag (Signe Schagerström–Valter Pettersson, Nelly Mårtensson–Måns Bergqvist–Fabian Bergqvist–Viggo Holmberg–Lovisa Thybeck–Robin Helmersson–Anna Nilsson–Rasmus Doering–Vilma Larsson–Axel Thybeck). Lovisa Gustafsson var elva på förstasträckan och tog därmed bästa placeringen för KFUM Örebro, medan Valter Pettersson var näst snabbast av alla på andrasträckan (tolv sekunder från Jesper Johanssons löptid på sträckan) och Robin Helmersson femma på sjättesträckan. Nyköping vann med 22 sekunders marginal men var å andra sidan 85 minuter före Örebrolagen.
Valter gick ut på sin sträcka vid 3.40 natten mot lördag och startade 13 timmar senare i Tibrotrippelns andra etapp (han stod förståndigt nog över den första, på fredagen) där han blev sexa i juniorernas elitklass, fem minuter bakom segrande Benjamin Näslund, Skogslöparna.

Janssons två bästa VM-placeringar i karriären, Gustafssons nya distriktsrekord, två nya distriktsmästare och slutet på Nigglis supersvit (och en hel del annat ni inte får missa från helgen)

Marcus Jansson har fått en flygande start på årets VM i mountainbikeorientering i finska Seinäjoki. Garphyttecyklisten gör sitt sjunde raka världsmästerskap, och har inlett med karriärens två bästa individuella placeringar: En sjundeplats i lördagens masstart över långdistans, med mersmak – Jansson var bara 35 sekunder bakom segrande hemmacyklisten Samuel Pokala och hade bara 28 sekunder upp till ryssen Anton Foliforov som tog bronset (efter 67 minuter tävlande) – följdes av en niondeplats i dagens sprint (45 sekunder från medalj, drygt 1,5 minuter från segrande tjecken Krystof Bogar). ”Nöjd att jag kan fortsätta leverera stabila resultat och snart har jag marginalerna på min sida”, skrev Jansson på instagram efter lördagens insats, apropå att han gärna vill ha med sig en medalj hem.
Janssons tidigare placeringsrad på VM var 78–35–34 (2014) 22–33–24 (2015), 17–42–17 (2016, sjua i stafett), 15–27–10–39 (2017, nia i stafett), 20–13–19–diskad (2018, silver i stafett), diskad–19–9–bröt(2019) – så all siffror pekar onekligen åt rätt håll.
Örebroaren Karin E Gustafsson, som saknar den där rutinen och i stället är VM-debutant i det här mästerskapet, överträffade förväntningarna och blev 25:a av 38 startande, nio minuter bakom segrande ryskan Svetlana Foliforova, i lördagens masstart. På söndagen blev hon diskad (förmodligen efter att ha stämplat fel) när stockholmaren Anna Tiderman superskrällde sig till en bronspeng (finska Marika Hara vann).
Redan i morgon fortsätter VM med medeldistansen.

Jonatan Gustafsson gjorde det igen och nöp på söndagskvällen sitt tredje distriktsrekord (efter 3 000 meter inomhus och 5 000 meter ute) inom loppet av fyra månader. På söndagen var det 1 500 meter som gällde, i Sollentuna GP (den andra av tre tävlingar i den svenska GP-serien), och Gustafsson hade seedats i ett löpsuget B-heat där de sex främsta – alla svenskar – sprang personliga rekord. Gustafsson slipade av över 5,5 sekunder på sitt och blev fyra i heatet på 3.45,90. Det säger något om hur stark svensk medeldistanslöpning är just nu – för tio år sedan hade 3.45,90 räckt till en femteplats på Sverigebästalistan när året summerades, nu räckte de till en tiondeplats av svenskar (sex sprang snabbare i A-heatet) på en enskild tävling. Tiden var 85 hundradelar under Tim Sundströms rekordnotering som gjorde honom till Sverigeåtta 2015 men ändå 74 hundradelar under träningskompisen Sundströms pers (eftersom han sprang för IFK Lidingö under sina bästa år). Tredje bäst i distriktet genom tiderna är 90-talslöparen Andreas Hugosson, tredje bäst under 2000-talet är förstås Per Sjögren.
Det man börjar fundera på är så klart om Gustafsson också kan hota Tage Ekfeldts klassiska distriktsrekord på 800 meter – 1.49,0 – från 1953. Det är det rekord i en mästerskapsgren som har stått sig överlägset längst i distriktet. Distansen är förstås något kort för Gustafsson som är specialiserad runt orienterings sprinttider (vilket ungefär motsvarar 5 000 meter), men fart har han uppenbarligen i benen. Ekfeldt sprang ju OS i Helsingfors 1952, tog EM-brons på långa stafetten i Bryssel 1950, och hans 1.49,0 var en förbättring av hans eget svenska rekord på den tiden. Men 68 år senare börjar det väl bli dags för en putsning?

I samma gala i Sollentuna och på samma distans – men i C-heatet – sprang på 5 000 meter U20-EM-kvalade Wilhelm Bergentz nytt pers med 3.55,20 (det gör honom till 23:a på distriktsbästalistan). Det är en riktigt bra tid, men inte lika vass som den på 5 000 meter om man jämför (drygt sex sekunder från U20-EM-kval, nästan sju från Nicklas Källméns P19-distritksrekord).
Noha Olsson persade med över halvminuten på 3 000 meter hinder (det var hans andra test på distansen, hans första med seriösa konkurrens), och med 9.23,43 har han knappt 8,5 sekunder kvar att plocka för att kvala till U20-EM han också. Något distriktsrekord i P19-klassen finns inte på distansen (bara på 2 000 meter med lägre hinder), men det är bara sju seniorer som sprungit fortare genom tiderna (varav två mindre än halvsekunden). Återstår att se om Olsson tänker springa fler hinderlopp under sommaren. Jag misstänker att ren rutin kan ge ett antal sekunder till.
Rebecca Högberg har deklarerat att hon skyndar långsamt in i formfönstret den här sommaren – inte minst efter vinterns skadeproblem – och som ett led i det följde 800-meterslöparen som gjorde sju lopp under 2.10 i fjol upp 2.31-loppet i årsdebuten i lag-SM-kvalet (vad som krävdes för seger där) med 2.12,98 nu (i fjol samlade hon samtliga sina tolv lopp på snabbare tider än så).
Henrik Franzén (1.52,22) och Kevin Bodén (1.53,96) persade båda på 800 meter i B- och C-heaten på distansen och var bara 1,22 respektive 2,96 sekunder från P19-EM-kvalgränsen i den grenen. Med tanke på att Franzén plockade över två sekunder på sitt tidigare pers i det här loppet känns det ju alls inte omöjligt att det ska finnas ännu lite till.
GP-säsongen avslutas med tävlingen i Karlstad (om smittspridningen av den indiska coronavarianten i Värmland tillåter) nästa tisdag, den 22 juni.

Dagen före distriktsrekordet sparade Jonatan Gustafsson på krutet och nöjde sig med en fjärdeplats i sprint-DM i orientering i Hovsta (på något annat sätt kan man inte tolka resultatlista och mellantider när man känner till hans kapacitet – och tja, i hans träningsdagbok på Strava skriver han mycket riktigt att han ”sprang i lugn fart för att spara mig till 1 500 meter i morgon”).
Med honom ute ur leken tog Anton Johansson hem segern (men även om han bor i Örebro, sambo med Ellinor Tjernlund, så tävlar han alltjämt för Jämjöklubben OK Orion och är därmed utom tävlan i DM-sammanhang) 1.17 före Daniel Attås som knep guldet 1.23 före klubbkompisen (i Tisaren) Johan Aronsson. Oskar Arlebo var ytterligare 16 sekunder bakom, men nästan minuten före Gustafsson.
Ellinor Tjernlund fixade dubbelseger åt hushållet och tog guldet 1.02 före klubbkompisen (även det i Tisaren, så dubbla Tisar-dubblar blev det) Lovisa Persson medan tidigare skidorienteringsjuniorvärldsmästaren Elin Schagerström knep bronspengen minuten bakom Persson men 43 sekunder före Lindebygdens Evelina Ericsson.
Karin Lindgren och Hugo Örn vann juniorklasserna medan det absolut mest anmärkningsvärda i veteranklasserna var att Simone Nigglis supersvit av raka segrar sedan hon återvände till Sverige vid den här tiden förra året (snart är det dags att säga adjö) abrupt tog slut efter 24 raka (troligen fler, men det är så många jag lyckats räkna in). Den 23-faldiga världsmästaren ställde upp i D40-klassen och ledde med 20 sekunder redan efter två kontroller och lika många minuters löpning – men sedan tappade hon enligt Winsplits (hon har tyvärr inte laddat upp sin insats i Livelox) nästan 1,5 inuter på tre kontroller och i mål var hon 1.40 bakom KFUM Örebros Johanna Nordström som fick ta den historiska skalpen (och bara femma av nio löpare i klassen). Med tanke på vilken komplex idrott orientering ändå är var det förstås bara en tidsfråga innan sviten skulle spricka, men att det skulle vara just här det inträffade var ju rätt oväntat.

Fahlins fjärde topp tio-placering på fem dagar, Jonathan Ahlsson bästa tonåring i Estland och nästan rent hus av KFUM-löparna i lag-SM-kvalet

Femte etappen – då tog Emilia Fahlin sin fjärde topp tio-placering i Thüringen runt. I dag var hon sjua efter en klungspurt om andraplatsen, sex sekunder bakom totalledaren Lucinda Brand som mot alla odds lyckades attackera ensam med tre kilometer kvar och hålla undan till seger – en ruskig styrkeprestation efter 143 småkuperade kilometer som avslutades med en lätt utförskörning och högfartsspurt sista fyra kilometerna. För sammandraget innebär det att Brands ledning utökades från fem till 17 sekunder, och att hon därmed i praktiken avgjort tävlingen inför söndagens plattare etapp som lär sluta i en spurtuppgörelse (man får tio bonussekunder för seger, så 17 ger säkerheten att det räcker att ligga med i tätklungan). Fahlin är kvar på sin sjätteplats, nu 46 istället för 32 sekunder bakom Brand, men till pallen växte avståndet bara från 24 till 26 sekunder.
Efter söndagens avslutning, med start och mål i Gotha, har Fahlin bara en enda tävlingsdag kvar före OS i Tokyo.

När tvådagarstävlingen Tour of Estonia i dag avslutades med ett kriterium i Tartu (Tartu GP) visade Jonathan Ahlsson återigen vilket framtidsnamn han är. 18-åringen från Kumla, som liksom brorsan Jacob tävlar för Motalas halvprofessionella lag, körde in som 28:a (och näst bästa svensk) av 101 startande (varav sex i svenska U23-landslagets dräkter) i sin andra internationella proffstävling (den första var den i går). Klubbkamraten Hugo Forssell var starkast av svenskarna för dagen och var 16:e man i mål i en klunga som splittrats i småbitar i den stenhårda målbacken (som passerades 16 gånger!), 1.11 bakom segrande hemmacyklisten Karl Patrick Lauk.
Resultatet gjorde att Forssell klättrade till en slutgiltig tredjeplats i ungdomstävlingen (U23) medan Jonathan blev fyra (de tre före var 21, 22 och 22 år gamla, så man kan säga att Jonathan har åren för sig). I sammandraget, som Lauk också tog hem, blev Forssell 16:e man och Jonathan 28:a. Jacob blev, liksom 48 andra cyklister, avplockad på grund av varvning eller varvningsrisk på den korta slingan.

I lag-SM-kvalet i friidrott gjorde medel- och långdistanslöparna som var på plats (nästan) rent hus – men det räckte inte för varken herrarna eller damerna i KFUM Örebro. Herrarna blev till slut tvåa, tio poäng bakom Upsala IF som tog enda platsen till lag-SM-finalen. KFUM föll främst på hoppgrenarna där Rasmus Carlsson rev ut sig på ingångshöjden i stavhopp (han gick in på 4,66 när alla utom en hade rivit ut sig redan på 4,00 …) och de unga längd- och trestegshopparna inte hade någon chans mot mer rutinerat motstånd. På damsidan lämnade KFUM tomt i tre grenar (bland annat på 5 000 meter och 3 000 meter hinder), vilket gjorde att laget inte kunde utmana Huddinge (som tog finalplatsen med en poängs marginal) eller Täby.
Men de riktiga prestationerna:
** På herrsidan dominerade Jonatan Gustafsson (seger med 16 sekunder på 1 500 meter), Wilhelm Bergentz (seger med 22 sekunder på 5 000 meter) och Noha Olsson (seger med 57 sekunder på 3 000 meter hinder) sina lopp och tog det mest som träningspass. Till exempel sprang Bergentz 3 400 meter i 3.10-fart innan han ledigt växlade tempo och avslutade med fyra varv i 2.50. Både han och Gustafsson tog det som ett kvalitetspass inför Göteborgs GP på onsdag. Henrik Franzén blev mer pressad i årsdebuten, men höll undan till seger med 22 hundradelars marginal på 800 meter. Därmed 16 av 16 möjliga poäng på medel- och långdistans KFUM-grabbarna.
** Rebecca Högberg tog det lugnt på 800 meter och såg ”bara” till att vinna på 2.31. Det är hennes sämsta noterade tid någonsin på distansen och 26 sekunder över perset från augusti. Men det spelar ju ingen som helst roll i en sådan här tävling där placeringarna är allt. Hon dubblerade dessutom med 400 meter, där segermarginal blev större än på 800 (ja, sen sprang hon också avslutningssträckan för en tredjeplats på 4×100 meter). Elin Freed var enda länslöparen som tappade poäng på Källbrinks IP, men så ställdes också 15-åringen mot Hanna Lindholm, som klarat OS-kvalgränsen (men inte blivit uttagen) på maraton. Huddingelöparen sprang 1 500 meter på 4.32, Freed tog andraplatsen på 4.58.
Båda KFUM-lagen behåller sina platser i lag-SM-kvalet till nästa år. En intervju med Högberg, som kollega Elena Lövholm gjort, hittar ni här.

Motivationsserien, de fyra träningstävlingarna på lika många lördagar som nu i maj mättat tävlingshungern hos löpare i fyra Örebroklubbar, avslutades i dag med ett tiokilometerslopp på Milseriens bana dit 15 löpare var föranmälda men där bara nio ännu lämnat in tider. Av dem var Marie Dasler (41.26) och Oskar Hansson (36.14) snabbast.

Johansson missade SM-semi i upploppssvängen, Högberg har problem med en fot, Fahlins säsongspremiär inställd och Röjler på plats i Heerenveen …

Zinkgruvans Markus Johansson var ju den länsåkare man hade störst förväntningar på inför dagens klassiska sprint i skid-SM i Borås, och han motsvarade dem så till vida att han var sjätte snabbast av alla i kvalet och skaffade sig en fin position bakom rutinerade hemmaåkaren Karl-Johan Westberg i sin kvartsfinal. Men precis inför den sista, viktiga kurvan in på upploppet lyckades IFK Moras Gustav Eriksson kliva in och ta innern, och då tappade Johansson momentum inför spurten där han blev slagen med 28 hundradelar. Någon lucky loser-tid var det aldrig nära att räcka till eftersom kvartsfinalen var den klart långsammaste (Johansson fick därtill en skriftlig varning för något skejtskär). Johansson blev därmed 13:e i resultatlistan (bäste åkare att missa semifinalerna) medan både Westberg (fyra) och Eriksson (sexa) tog sig till finalen som Bores Anton Persson vann.
Johansson blev därmed 13:e i resultatlistan (bäste åkare att missa semifinalerna) medan både Westberg (fyra) och Eriksson (sexa) tog sig till finalen som Bores Anton Persson vann.
Även Garphyttans Marcus Lennartsson tog sig vidare från kvalet, som 19:e man, men han gick sig stum i backen, kom långt efter och slutade distanserat sist i sin kvartsfinal, 27:a totalt. Karlskogafostrade junioren Ludvig Berg slutade 44:a i kvalet, 3,3 sekunder från att ta sig vidare till kvartsfinalerna.
I morgon väntar en tremil i klassisk stil med masstart, som fått ny starttid 9.10 på grund av skidskytte- och alpin-VM. Axel Ekström, fyra i tisdagens 15-kilometerslopp, har nummer fem på bröstet, Filip Danielsson 13, Adam Gillman 31, Lucas Lennartsson 32 och Markus Johansson 48.

I går avslöjade Rebecca Högberg på instagram vad som egentligen hände när hon avbröt lördagens 800-meterslopp i Göteborg: Det är en sena under högerfoten som strulat under några veckors tid, en smärta som till slut var ospringbar: ”Jag [fick] bryta efter 550 meter då foten gjorde för ont och det högg under flera gånger så jag inte kunde springa ordentligt”, berättar hon och fortsätter: ”Det är ju fan att man inte kan få köra på som man vill bara. Jag vet att jag är i bra form (det visade förra måndagens testlopp) så nu är det bara att göra allt för att foten ska läka snabbt då inomhus-EM fortfarande är i sikte. Jag kan kvala dit!” Kvalperioden pågår till den 24 februari, så Högberg har ytterligare ett par veckor på sig att kurera foten och prestera 2.05,5. Utomhus gjorde hon 2.05,63 i somras.

En något äldre nyhet, som jag snubblade över först i dag: Emilia Fahlins tilltänkta säsongspremiär, spanska fyradagarstävlingen Setmana ciclista Valenciana, som skulle körts 18–21 februari, är inställd (eller möjligen uppskjuten, arrangörerna har ansökt om nya tävlingsdatum i maj). Fahlins andra tänkta tävling var världstourpremiären Strade Bianche den 6 mars, men det återstår att se dels om den blir av (andra världstourtävlingen, Ronde van Drenthe, är redan struken), dels om Fahlin i sådana fall försöker hitta ett annat genrep före.

I morgon inleds skridsko-VM i Heerenveen med 5 000 meter för Nils van der Poel (10 000 meter, där han har allra störst möjligheter till medalj, går på söndag). Trollhätteskrinnaren tränas ju sedan några år av örebroaren och trefaldige olympiern Johan Röjler, som nu är på plats nere i Nederländerna för att coacha van der Poel under mästerskapet. Tidigare i dag publicerade Svenska skridskoförbundet en intervju med Röjler, på videolänk, som jag rekommenderar!

Olivia Hansson vann i sena säsongsdebuten – Högberg bröt 800-metersloppet i Göteborg

Till slut fick hon då äntligen göra säsongsdebut, länets långloppsdrottning Olivia Hansson. Karlslundsåkaren som vunnit den svenska långloppscupen två gånger, fullföljt alla upplagor av Nordenskiöldsloppet (världens längsta skidtävling), tagit SM-guld på rullskidor, varit bästa junior (herrarna inkluderade) i Vasaloppet (där hon som bäst varit 14:e i mål) och som vunnit en oräknelig mängd lokala lopp (från Moto tour och Tour de Kif till Wadköpingsloppet och Lospåret).
Händelsevis skedde debuten på samma dag då just Wadköpingsloppet skulle ha körts. Elitdelen av Billingens långlopp (bara eliten fick riktig tävling, på grund av kända pandemiskäl) lockade tyvärr bara fyra damer, men en tävlingssugen Hansson tryckte ändå på och vann den 42 kilometer långa tävlingen, på just Billingen i Skövde, med nästan fem minuters marginal till hemmaåkaren Lina Björk och nio till Täbys Tove Karlson, som körde för svenska ungdsomlandslaget i fjol.
Hansson är en av sju länsåkare som redan nu finns anmälda till Vasaloppet elit, den tävling som verkligen kommer bli av den 7 mars (de övriga är klubbkompisarna Maria Gräfnings, Robert Brundin och Jimmy Axelsson samt  utflyttade Bob Impola och Johan Kanto och så Granbergsdals Magnus Hedlund, som enligt mina uppgifter kommer bli den förste någonsin att stå med veteran-nummerlapp i elitledet eftersom han genomförde sitt 30:e Vasalopp i fjol). Men mycket mer om det när det närmar sig, så klart.
Återstår att se hur många fler tävlingar Hansson får före Vasaloppet. Klart är i varje fall att hon även är anmäld till Tjejvasan helgen innan.
På Billingen blev Axelsson bäste länsåkare på herrsidan emd en tolfteplats, knappt 3,5 minuter bakom rutinerade Ski classics-åkaren Marcus Johansson.

Den bloggen målat upp störst förhoppningar runt inför lördagen var ju annars 800-meterslöparen Rebecca Högberg, som enligt rapporter sett mycket lovande ut inför dagens säsongsdebut i Göteborg inomhus. Nu visar resultatlistan att hon valde att bryta loppet, och tyvärr vet jag inte mer än så – det är bara att hoppas att det inte rör sig om någon skada. Någon uppdatering i sociala medier har jag inte sett. IFK Göteborgs Madeleine Björlin-Delmar vann hur som helst loppet på beskedliga 2.09,35 (det hade varit beskedligt för Högberg i varje fall, för Björlin-Delmar var det pers.
I samma tävling vann Fellingsbrofostrade Lisa Bergdahl säsongsdebuten på 3 000 meter på 9.42,49 – drygt två sekunder före orienteringsvärldsmästaren Lina Strand och nästan 1,5 sekunder under uteperset på distansen (sju sekunder under det tidigare inomhusperset). Det visar god form och tar Bergdahl upp på tredjeplatsen på Sverigebästalistan den här vintern, även om glappet är stort fram till Samrawit Mengsteabs och Sara Christanssons 8.58,6 respektive 9.10,9 som dock är satta i mixedlopp och därmed inte får räknas för till exempel rekord och kval).

I morgon bitti avgörs den fjärde ”delomgången” (det får inte heta deltävling på grund av pandemirestriktioner) i Ullmax vinterserie (och känd som Nattcupen, men den här gången i dagsljus), och som vanligt har tävlingarna uppe i Lindesberg något tuffare att locka löpare (och framför allt de riktigt snabba) än de nere i Örebro och Hallsberg. Simone Niggli har ändå anmält sig, och det borgar förstås för toppklass på den långa banan (där hon kommer bli bästa dam om hon hittar runt eftersom hon är ensam anmäld; men känslan är att hon kan utmana om förstaplatsen totalt). På mellanbanan, som är damernas egentliga tävlingsbana i cupen, är Almbys Sofie Bodin det mest kända namnet. På herrsidan Milans veteran Per Eklöf, KFUM Örebros trotjänare Oskar Arlebo och talang Hugo Örn.

Här är kandidaterna till NA:s pulsklocka 2020 – du röstar och avgör vem som vinner!

RÖSTA HÄR!

I morse tillkännagavs det. Degerfors IF fick NA:s guldklocka för sitt avancemang till allsvenskan, och därmed står den dystra sviten för konditionsidrottarna fast: Inte sedan 2004 har någon belönats med länets finaste idrottspris. I år var det, kan jag som sitter i juryn avslöja, ändå rätt nära: Ahlsson hade en långt framskjuten placering i diskussionerna, och hade Dif misslyckats (det var ju nervdaller in i slutomgången) hade han mycket väl kunnat stå där som vinnare. Men nu blev det inte så, och i stället fortsätter bloggen traditionen att dela ut NA:s pulsklocka till en av er läsare framröstad vinnare (här finns ingen jury, mer än jag som tagit ut kandidaterna). De fyra första åren delade Löpex sport ut en riktig pulsklocka till vinnarna, ett riktigt fint pris, men efter att den gemytliga sportaffären gick i konkurs så är det bara ära som står på spel. Likafullt är det förstås en stor prestige i det hela, vill jag tro.
Jag har vaskat fram sex kandidater och försökt få en hygglig spridning mellan idrotter och prestationer, och har valt bort några som helt frankt också hade platsat, men som nu bara får ett hedersomnämnande: Emilia Fahlin spurtade in som sjua i La Course (”damernas Tour de France”) vilket kanske är årets prestation i cykel-Sverige (och bör ge henne en enkelbiljett till OS, topp åtta-potentialen är visad) och trots alla skadebekymmer tog hon sedan SM-silver och var femma i Brabantse pijl. Jonathan Ahlsson tog junior-SM-guld i tempo, blev 14:e på junior-EM och elva på linje-SM. Lilian Forsgren tog SM-silver i medeldistans bakom ”omöjliga” Tove Alexandersson. Axel Ekström har varit topp fem av svenska skidåkare i inledningen av årets säsong och blev återigen uttagen till att köra världscuppremiären. Valter Pettersson tog SM-guld i sprint och hade varit given på de internationella juniormästerskapen om de inte ställts  in. Jonatan Gustafsson tog M22-SM-silver ute och M22-SM-brons inne på 1 500 meter och slog distriktsrekord i åldersklassen på 3 000 meter.
Det har varit ett bra år för konditionsidrotten i länet, trots coronan, och man måste välja. Här är mina sex toppar 2020 (nu har ni till midnatt på nyårsafton på er att rösta fram vinnaren, vilket ni gör här!):

Jacob Ahlsson, cykel, Motala AIF (kommer från och bor i Kumla).
Skrällartad SM-guldvinnare i tempo, före mångårige proffscyklisten, Tour de France-veteranen och tempospecialisten Tobias Ludvigsson. 15:e i U23-EM-debuten. Vinnaren av svensk a mästerskapskedjan via 22:a-plasen på linje-SM. Vann en deltävling och var topp fyra i alla i Svenska cykelförbundets första officiella zwiftliga.

Filip Danielsson, längdskidor, SK Bore (kommer från Vedevåg).
Tog karriärens första världscuppoäng när han skrällartat kvalade in till kvartsfinal i ena sprinten i Ski tour 2020. Var i sitt livs form innan pandemin slog till och avslutade världscupen i förtid. Slog sig åter in i landslaget.

Lars Drageryd, löpning, KFUM Örebro.
Tog tillbaka sitt FKT på Bergslagsleden med en veritabel kross – trots totalt rygghaveri de sista fem milen. 43 timmar, 58 minuter och 53 sekunder lyder tiden som välmeriterade topplöparna Anders Kleist och Dennis Källerteg misslyckades med att bättra under sina försök i höst. Visade var skåpet ska stå ett år när FKT var populärare än någonsin.

Rebecca Högberg, löpning, KFUM Örebro.
SM-guld på 800 meter inomhus, del i svenska dubbelsegern i Nordenkampen, comeback i Finnkampen. Sex distriktsrekord (två inne, fyra ute på 800 meter – hennes allra snabbaste tid räknades dock inte eftersom den kom i ett mixedheat), nio svenska veteranrekord (två inne, fyra ute på 800 meter, ett inne, ett ute på 600 meter och ett inne på 4×800 meter) och ett veteranvärldsrekord (inne på 4×800 meter). Snabbaste 800-meterstiden? 2.05,63.

Martin Regborn, orientering/löpning, Hagaby Goif,/KFUM Örebro.
SM-silver i medeldistans och sprint (en sekund från guld), SM-brons i långdistans. Slog Mikael Abrahamssons 34 år gamla distriktsrekord på 10 000 meter (29.41,82). Var SM-fyra i lag på korta terräng-SM, där han blev nia individuellt (åtta sekunder från medalj). Åtta på SM på 10 000 meter. Elva på 5 000 meter och långa terrängen.

Liduina van Sitteren, löpning, Örebro AIK.
Årets genombrott, 31 år gammal. Gick från stark distriktslöpare till topp fem i Sverige: Femma på både maraton- och halvmaraton-SM, topp tio också på 5 000 meter och SM-milen. Vann rubbet (utom korta terräng-DM, som hon missade på grund av Lidingöloppet) hemma i länet: Maraton-DM, Rusakulan vertikal, DM på 10 000 meter, Östansjöloppet, DM på 5 000 meter, Hostruset, långa terräng-DM och Kilsbergsleden.

Alla vinnarna av NA:s pulsklocka
Priset instiftades 2014 eftersom det då hade gått tio år sedan en konditionsidrottare senast fick NA:s guldklocka (Monica Holler 2004), och än har den dystra sviten inte spräckts. 2014–2018 hette priset NA:s och Löpex Sports pulsklocka och 2014–2017 hade det en riktig pulsklocka (värde 3 000–5 000 kronor) som pris. Från 2018 och framåt har vinnaren bara fått äran.
2014: Adam Axelsson, skridsko/cykel, SK Winner/Örebrocyklisterna.
2015: Josefin Gerdevåg, löpning, KFUM Örebro.
2016: Martin Regborn, orientering, Hagaby Goif.
2017: Emilia Fahlin, cykel, Örebrocyklisterna/Wiggle-High5.
2018: Bob Impola, skidor, Karlslunds IF/Team Serneke.
2019: Jonas Nilsson, löpning, Örebro AIK.

Ahlsson blir fjärde konditionsidrottaren på tolv år att nomineras till NA:s guldklocka – Högberg nominerad för andra gången

I morse tillkännagavs de sju kandidaterna till NA:s guldklocka, länets mest prestigefyllda idrottspris (ett sorts lokalt bragdguld där vi på NA:s sportredaktion utgör juryn). Ur konditionsidrottsperspektiv brukar ju den här omröstningen utgöra ett mörker: Även om orientering och friidrott är två av de tre mest prisade idrotterna med totalt 18 utmärkelser ligger de flesta långt tillbaka i den 85-åriga historien. Faktum är att ingen konditionsidrottare prisats sedan cyklisten Monica Holler fick klockan 2004. 2012–2015 var läget så illa att ingen konditionsidrottare ens blev nominerad, vilket fick mig att 2014 dra igång NA:s pulsklocka här på bloggen. Den lever vidare, och nästa vecka kommer årets kandidater att offentliggöras.
Två som jag redan nu kan avslöja finns med på den listan är Jacob Ahlsson och Rebecca Högberg, som letat sig in som två av de sju kandidaterna till årets guldklocka, för sina respektive SM-guld. Just svenska mästerskap brukar inte räcka så långt i guldklockesammanhang, eftersom det alltid finns någon som plockat internationella titlar (eller något lag som presterat bra i de nationella seriesystemen), men just det här coronaåret skulle jag säga att de båda verkligen är med i matchen.
För Högberg är det faktiskt den andra nomineringen – den första kom efter hennes senaste SM-guld, 2009. Sedan dess har hon ju bland annat fött två barn och dragits med ett par sega skador. Tittar man tillbaka på de elva år som gått sedan dess är det bara två andra konditionsidrottare som varit nominerade till Guldklockan (totalt har 65 nomineringar gjorts, fem–sju per år): Emilia Fahlin 2009, 2010, 2011, 2016 och 2018 och Martin Regborn 2016 (totalt har . Men i år skrivs alltså även Jacob Ahlssons namn in i historieböckerna, medan Rebecca Högberg får ytterligare en pinne bakom hennes.
Kandidaterna kommer att presenteras närmare en och en den närmaste veckan, och först ut är just Ahlsson i morgon, fredag.
Det finns en rådgivande webbomröstning om vem som ska vinna priset, men juryn har total bestämmanderätt.

Rebecca Högberg spöade två finskor med ”årets sämsta lopp” i ny svensk storseger – och Sverigeettan vann Närke-DM på 800 meter

Rebecca Högbergs perfekta Finnkampssvit – aldrig slagen av en finländska i sina fyra första grenstarter (400 och 4×400 2009 och 2010) – sprack förvisso i dag när hon fick släppa iväg Sara Kuivisto till grenseger i Tammerfors, men det betydde inget i det stora hela eftersom den överlägsna svenska segern på damsidan var säkrad redan innan 800-metersloppet löptes.
Högberg följde i rygg på Kuivisto och Lovisa Lindh som drev upp farten från start (hela loppet går att se här), men öppningstempot på 1.02,25 (på Kuivisto, kanske 1.03 på Högberg) var lite för hårt för dagen och redan vid klockringningen fick KFUM Örebro-löparen börja släppa. På bortre rakan blev avståndet till de två där framme allt större, och in på upploppet sneglade Högberg över axeln och försäkrade sig mest om att ingen annan finländska skulle få komma förbi. Att 21 år yngre supertalangen Alice Magnell Millán, Eskilstuna, (som la sig sist från start och var långt efter vi varvningen) spelade ju mindre roll. 2.07,82 på klockan hade varit pers och distriktsrekord i våras men nu 1,2 sekunder över.
”Ett av årets sämsta lopp”, konstaterar Högberg själv på instagram (hon har sprungit snabbare än så vid fyra tillfällen), men fortsätter: ”Jag är ändå otroligt nöjd med säsongen i det stora hela” och ”nu ska det bli otroligt skönt att få vila ett par veckor för att sen börja köra på med grundträningen inför inomhussäsongen och där komma tillbaka starkare och snabbare”. Det låter väldigt lovande. Kuivisto vann på 2.03,36, men svenskt på andra, tredje och fjärde plats gav 12–10 blågul favör i grenen och en sammanlagd seger med 221–186 i damkampen, den 18:e under 2000-talet (och varje gång Högberg varit med har det blivit storsegrar). Nästa år avgörs Finnkampen i Göteborg.

I mountainbikeväg följdes gårdagens Huskvarna mountain i dag upp med Hallbyrundan, i Jönköping, och en ny pallplats för örebroaren Matthias Wengelin, den här gången en andraplats bakom Emil Lindgren som vann för andra dagen i rad (1,5 minuter bakom). Axel Lindh var fyra i går, femma i dag, ytterligare 1,5 minuter bakom.

Vinnarna på medeldistans i Närkes ungdoms-DM i friidrott heter Elin Freed (Glanshammars IF står hon för i resultatlistan, men jag tror hon tävlar för KFUM Örebro sedan ett par veckor tillbaka; F15, 800 meter på 2.18,76 – en tid halvsekunden över den som redan gör henne till Sverigetrea i F14-klassen, som hon egentligen sorterar under, i år), Viggo Olsson (KFUM Örebro; P15, 800 meter på 2.08,85 – som är Sverigeetta i P14 med 2.06,09 som han gjorde i Täby open för tre veckor sedan), Tuva Frih (Åsbro Goif; F13, 600 meter på 2.02,42) och Hampus Östring (KFUM Örebro; P13, 600 meter på 1.50,97). Några längre distanser springs i DM-sammanhang för de här åldersklasserna.

Efter segrar både lördag och söndag har jag inte lyckats hitta Martin Regborn i någon resultatlista i dag, men Tisarens Ellinor Eriksson och Erik Lindgren dök upp i Stockholmsdistriktets mästerskap i medeldistans, och där var det som sig bör många starka namn med: Eriksson blev åtta, 4.22 bakom segrande ex-landslagslöparen Emma Bjessmo och Lindgren blev 16:e, 10.25 bakom en viss Gustav Bergman (åtta VM-medaljer) och namn som Johan Runesson, Simon Hector och Jens Rönnols.

Högberg klar för första Finnkampen på tio år – Jansson och Larsson tog varsitt SM-guld –(och Wengelin vinnare när säsongen startade om)

Det blir ju en Finnkamp i helgen, har det beslutats sent omsider – och när truppen släpptes på måndag fanns hon med, Rebecca Högberg. Fjärdeplatsen på SM oroade förstås vad gäller chanserna, men utöver det loppet har hon ju hela sommaren varit stabil topp tre i svensk 800-meterslöpning – och därmed belönades hon också med en av tre platser i truppen (det finns kanske även viss chans att hon får springa långa stafetten, vi får väl se). Högberg var med i Finnkampen både 2009 och 2010 (och har flera lag-EM på meritlistan), men har sedan comebacken (efter att ha fått två barn och haft strul med en fot) sommaren 2018 klivit upp från 400 till 800 meter och raderat ut distriktsrekord efter distriktsrekord.
med sig i helgen får hon svenska mästaren (och statistiska Serigettan) Lovisa Lindh samt 15-åriga jättetalangen Alice Magnell Millán (som är Sverigesjua sett till tiderna). Sverigetvåan Hanna Hermansson springer i stället 1 500 meter och -femman Linn Söderholm 5 000. SM-bronsmedaljören Senna Ohlsson är inte uttagen alls, oklart varför.
Tidsprogrammet för Finnkampen är ännu inte presenterat, men när Högberg än startar så kommer det bli första insatsen av en medel- eller långdistanslöpare från länet i seniorernas kamp sedan Hälleforsbördiga Louise Wiker sprang 10 000 meter 2016.

I fredags publicerades ju också den slutgiltiga startlistan till maraton-SM på Djurgården på lördag. Ur länsperspektiv blev det inga förändringar: Det är Erik Anfält och Liduina van Sitteren som representerar länsklubbarna medan även Louise Wiker och Fanny Schulstad finns med som ex-länslöpare. Startfälten håller toppklass, det kommer bli bästa svenska maratonloppen någonsin. Visst hade man kunnat önska sig David Nilsson, Meraf Bahta, Hanna Lindholm och Ebba Tulu Chala, men vi snackar ändå Mustafa Mohamed, Mikaela Arfwedson, Charlotta Fogberg, Adhanom Abraha, Samuel Tsegay, Carolina Wikström, Johanna Bäcklund och många fler. Det kommer gå undan.

Förutom allt annat jag rapporterat om från helgen var avgjordes första SM-helgen i mountainbikeorientering, utanför Södertälje. Och som vanligt blev det framgångar för de två exilörebroarna Viktor Larsson (som numera tävlar för Ärla) och Marcus Jansson (som bor i Linköping men fortfarande representerar Garphyttan). 2018 tog de ett historiskt EM-silver i stafett tillsammans, och nu delade de broderligt på gulden: Jansson vann lördagens sprint (där Larsson missade två kontroller, han var annars i mål 1,5 minuter före Jansson, men blev förstås diskad, så Jansson tog guldet 1.19 före IFK Moras Gustav Johnsson) och Larsson vann söndagens medeldistans med över fem minuters marginal till Jansson, som blev tvåa. Den 26 september avgörs långdistansen utanför Norrköping.

Samtidigt startade också mountainbikesäsongen om, och det blev en betydligt trevligare start för Matthias Wengelin den här gången än i våras, då han helt saknade form och skrev på instagram att han hade ”en hel del att fundera på innan jag ställer mig på startlinjen igen” efter Cyprus sunshine cup. Nu blev det seger med nästan två minuters marginal över Rättvik David Risberg (och 3.40 ned till Örebrokolleagna Axel Lindh på tredjeplatsen) i Järfälla XCO. Wengelin är regerande svensk mästare, och det här var förstås ett fint formbesked inför titelförsvaret i Skatås, utanför Göteborg, 19–20 september.