Axel Ekström kom hem till Klockhammar som vinnare – men Nätterlund och van Sitteren vann cupen (plus nya besked inom cyklingen och trailtävlingar och orientering i helgen)

Känslan att man valde fel kväll att åka till Klockhammar – onsdag i stället för fredag – blev tydlig redan på förmiddagen i dag när Axel Ekström (landslagsskidåkaren med 25 världscuptävlingar under bältet som kommer just från Klockhammar) plötsligt dök upp i startlistan till finaltävlingen i Rusakulan vertikal tour. Och inte blev den mindre av när han drämde till med alla tiders snabbaste tid uppför backen och vann tävlingen med 23,8 sekunders marginal trots att även tvåan Mattias Nätterlund, som i och med andraplatsen säkrade totalsegern i touren, också gick en bra bit under de tidigare banrekordet.
Dagens bankonfiguration var återigen ny – precis som i onsdags – och därmed har fyra olika tävlingsbanor använts upp till toppen. Men hur som helst var den knappast snabbare än den ”vanliga” banan som använts vid sju tillfällen de tre senaste åren, och ändå var Ekström 35 sekunder under det banrekordet.
Snabbaste tiden upp på toppen över huvud taget har fortfarande Nätterlund från i måndags, men då körde man den snabbare, raka bansträckning med obanad avslutning rätt upp till toppen. Den är uppskattningsvis 200–300 meter kortare, det ska bli intressant att titta på Strava i morgon och jämföra.
Jimmy Axelsson blev trea. Tiderna 13.35, 13.58 respektive 14.10.
Liduina van Sitteren tog tredje raka segern och Frid Nilsson tredje raka andraplatsen, och slutade därmed etta och tvåa i touren, medan tolvåriga Ebba Fryxell för andra tävlingen i rad blev trea. De tre nådde toppen i mörkret på 16.06, 16.56 respektive 20.06. Lisa Lindskog, som varit fyra bakom Fryxell de två senaste tävlingarna, tog dock tredjeplatsen i sammandraget eftersom Fryxell inte kom till start i första tävlingen. Erik Höglund tog tredjeplatsen på herrsidan.

Redan i morgon är det dags för en ny trailtävling i länet – Lanna öppen trail, tävlingen som ersatte coronainställda Lanna night trial. Fem kilometer bitvis teknisk trail med start och mål vid Lanna badgruva och fri starttid mellan 10.00 och 15.30.

Den pågående virtuella etappen av Kilsbergen trailtour har också lockat några nya startande de senaste två dygnen (bland annat undertecknad), så ställningen efter tre av fem dygns tävlande är följande, damer:
1) Kajsa Rosdal, 44.51.
2) Linda Meijer, 46.24.
3) Mia Nilsson, 47.41.
Herrar:
1) Andreas Wahlstedt, 35.28.
2) Jonas Brännmyr, 39.17.
3) Ola Hellström, 39.48.
4) Claes Adolfsson, 39.59.
5) Andreas Pantzar, 40.17 (Strava hittar inte segmentet i hans löpning, men tävlingsledningen har granskat GPS-spåret och godkänt tiden).
6) Erik Nilsson, 40.24.
7) Rihads Darzins, 41.00.
8) Erik Malm, 42.51.
9) Daniel Tholin, 47.41.
10) Victor Barinas, 48.41.

Det har också kommit ett gäng nya besked i cyklingen. Nederländske cykelreportern Peter van der Veen, som driver ett faktaspäckat Twitterkonto, rapporterar om en lång rad tävlingar som Emilia Fahlin var aktuell för men som inte alls kommer bli av 2020. En majoritet av allt som ställts in verkar vara just inställt och inte uppskjutet, till skillnad från herrsidan.Vi snackar tävlingar som Ronde van Drenthe, Trofeo Alfredo Binda, Women’s tour, Thüringen runt och Tour of Uppsala som definitivt inte kommer bli av i år.
På uppsidan finns att Uppsala tagit över linjelopps-SM från Lindvallen (det blev ju inställt när juni rök ur kalendern), och nu planeras för SM och Skandisloppet 22–23 augusti. Damerna (Emilia Fahlin) och herrjuniorerna (Jonathan Ahlsson) kör på lördagen, herrseniorerna (Jacob Ahlsson) på söndagen.
Om det skulle råda fortsatt tävlingsförbud i augusti kommer SM i stället att avgöras 3–4 oktober. Det är även reservdatum för SM i tempolopp, som tills vidare ligger kvar helgen 25–26 juli i Lekeryd. Däremot är kortbane-SM, tillsammans med hela SM-veckan i Halmstad, inställd.
I vevan då SM-veckan ställdes in fick orienteringen också börja leta efter nytt datum för första upplagan av knockoutsprint-SM (som verkar bli kvar i Halmstad), och friidrotten jobbar på att hitta nya datum för lag-SM och 100-kilometers-SM. Det är oklart vad som händer med rullskid-SM.

I morgon är det för övrigt dags för vårens förmodligen största orienteringstävling i distriktet. Tisaren har nämligen löst max-50-personer-biffen genom att dela upp sitt arrangemang på den nyuppdaterade kartan vid Kvarntorpshögen på fyra olika småtävlingar: Länets elitorienterare och orienteringsgymnasieelever springer vid 9.15–9.45 (där finns namn som Josefin Tjernlund och Love Sintring med). Tisarens egna löpare springer sedan ett medeldistans-KM 10.30–11.30 (utan Tjernlund, då, men med Rebecka Nylin, Lovisa Persson, Filip Jacobsson, Erik Fernlund och Valter Pettersson, bland andra). KFUM Örebro följer därefter med 32 startande 13.30–13.30 (bland dem Jonatan Gustafsson och Lovisa Gustafsson). Och 14.30–15.00 hälsas alla andra välkomna. Alltihop på samma fyra banor.

Regborns VM-guld kommer – men det dröjer lite till …

Det skulle ju ha passat Martin Regborn som hand i handsken, det gröna helvetet under orienterings-VM:s långdistans i de ogästvänliga, sydestniska skogarna. Och visst, en topp tio-placering i en VM-debut i långdistans är ett prima toppresultat (av löparna på topp tolv var Regborn en av endast två ”nykomlingar”, övriga hade rutin från just långdistansen på tidigare VM [och alla andra på topp tolv hade tidigare sprungit skogsdistans på VM]), men när jag pratade med honom mindre än en timme efter målgång kunde jag inte undgå att höra ett stänk av besvikelse i rösten. Den här vårformen har ju lovat ännu mer. Segrarna i långdistans-VM-testet i Huskvarna, i medeldistans-VM-testet i Estland, på Tiomilas förstasträcka och framför allt den medeldistansen i världscuppremiären i Finland har, tillsammans med övriga toppresultat som tagit honom till ledning i sammanlagda världscupen, gjort att åtminstone min känsla varit att Regborn skulle kunna drämma till med en medalj i sin skogsdebut på VM. Nu blev han i stället tredje svensk, och förlorade till på köpet kanske också sin plats i svenska stafettlaget på lördag.
Som tur är för orienterarna går det inte, som i många OS-grenar, fyra år mellan urladdningarna: Även om Regborn inte får springa mer i VM så väntar world games i Polen redan om ett par veckor, och nästa år är det både VM och EM … Och Regborn är alltjämt bara 25 år gammal: Vill och orkar han har han minst tio år kvar på toppen. Som jag skrev redan efter sjundeplatsen på VM i Strömstad i fjol: En dag kommer Regborn ta VM-guld.
Om dagens lopp kan ni läsa en torr, öppen text här – och en pluslåst intervju här.

Hemma i Oskarsvik, mellan Nora och Lindesberg, gjorde Hagabys andre orienterare med långdistans-VM-meriter (tia 2014) säsongens första start i Milans poängtävling. Dahlgren vann 1.39 före Tisarens Erik Lindgren och 3.20 före klubbkompisen Jakob Wallenhammar, medan totalledaren Simon Hedlund fick nöja sig med en femteplats, över sju minuter bakom Dahlgren. Tisarens Ellinor Eriksson var bästa dam på 13:e plats, men Hagabys Elin Winblad (knappt tre minuter bakom) är alltjämt klart bästa dam i sammandraget med en fjärdeplats.

För övrigt får jag erkänna att det var en stor skandal att jag helt missade att Silverleden på en dag arrangerades i lördags, denna fina, 64 kilometer långa trailtävling som jag tyvärr aldrig haft chansen att springa. 47-åriga Karlstadslöparen Mia Gyllenberg tog fjärde segern på fem försök (i fjol var hon tvåa bakom Patrizia Strandman) efter att ha gått ifrån med 7,5 minuter redan till Käxtjärnen efter sju kilometer och halvvägs, i Silvergruvan, haft ledningen med över 28 minuters marginal. I mål hade marginalen dock krympt till 15.25 före Karlstadslöparen Linda Bengtsson. Bästa länslöparna delade 13:e-platsen, Anna Karin Frih och Linda Harradine 2,5 timmar bakom Gyllenberg (som tog mållinjen på 7.20.09 och bara hade tre av 130 startande herrar före sig).
I herrklassen öppnade Johan Röjler konservativt och var 31:a efter sju kilometer och 23:a efter 13,5, men klättrade successivt och var sjua halvvägs, femma efter 57 kilometer och i mål till slut hela vägen uppe på pallen, som trea (Röjler var vid ett läge 32 minuter bakom Erik Högkvist, men i mål bara 6,5 minuter efter Örebro AIK-klubbkompisen på andraplatsen). Åt segrande göteborgaren Patrik Lindegårdh fanns dock inget att göra. Han korsade mållinjen 55 minuter före Högkvist, på 6.15.48 (vilket ändå var över timmen från André Rangelinds galna banrekord på 5.13.09 från 2015).

Mer överblivet från helgen:
** I 80 kilometer långa norska rullskidsloppet Olaf Skoglunds minnelöp Karlslunds Maria Gräfnings på tredje plats, bara minuten bakom en viss Justyna Kowalczyk efter nästan fyra timmars stakande, och i herrklassen blev Kopparbergsbördige Bob Impola 26:a, drygt 40 minuter bakom segrande Morten Eide Pedersen (sex minuter bakom Gräfnings).
** I Inge Bråten memorial, rullskidssprinttävlingen i Sunne som lockar stora delar av (framför allt den svenska och norska delen av) världseliten, tog sig Vedevågs Filip Danielsson, som precis som Bob Impola numera representerar Torsbyklubben SK Bore, till kvartsfinal.

Och på tal om rullskidor: När första distansen avgjordes på SM-veckan idag slutade Danielsson på 19:e plats, 1,5 minuter bakom segrande Karl-Johan Westberg och bäst av de som inte orkade gå med i 15-mannaklungan som gjorde upp om fjärdeplatsen över 20 kilometer i fristil.