Ekström fajtades med storlagen i stafetten – och jag vann mitt livs första löptävling i länet

Jag ägnade en stor del av söndagen åt att springa (mer om det nedan), så därför såg jag tyvärr inte Axel Ekström och de andra i stafetten i dag. Men jag är ju inte sämre än att jag kan läsa mig till att Klockhammarsonen förde hem det svenska herrlaget till en sjätteplats i stafetten i Lillehammer, bara 18 sekunder bakom Norge (ni vet Norge som hade 14 gubbar topp 26 i skiathlonloppet i går, där Sverige hade en åkar topp 36?!) på tredjeplatsen. Jens Burman måste ha gjort en jättesträcka (snabbastpå tredje) som förde upp Sverige från sjunde till tredje plats inför växlingen till Ekström, som gick ut tillsammans med Norges två slutåkare (Finn-Hågen Krogh i förstalaget och Vebjørn Turtveit i andralaget), men två ryssar kom ikapp och tog första- och andraplatsena, medan Ekström tapapde de fyra tunga lagen plus Tysklands Jonas Dobler. Ekström hade ändå sjunde bästa åktid på sträckan (men 41 sekunder sämre än Sergej Ustiugov som fixade segern åt ryska andralaget), höll avståndet mot Finland på sjundeplatsen och drygade ut mot alla andra (som Frankrike och USA). Nu återstår bara ett distanslopp före Tour de ski, ett 15-kilometerslopp i Davos nästa helg. Men eftersom det även körs sprint i Schweiz kan det bli väldigt tufft om de sex svenska platserna, om någon av sprintlöparna ska dubblera. I morgon får vi besked om Ekström eller Filip Danielsson får förnyat förtroende.

I distansloppen i fristil i Sverigecupen i Idre (och de vidhängande juniortävlingarna) var det ingen stor dag för länsåkarna. Lucas Lennartsson, Garphyttan, tog enda topp 30-placeringen med just en 30:e-plats i herrklassen, 2.43 bakom segrande Karl-Johan Westberg. Normalt starkaste junioren Emil Hagström klev av.

Och så var det min egen insats i dag: Jo, jag vann faktiskt en tävling! En löptävling här hemma i länet! Det har aldrig hänt tidigare. I femtimmarsloppet Sågenloppet gick jag upp i delad ledning efter en timme, och efter att ha sprungit och snackat med Janne Werner ett par timmar blev jag själv och fullföljde (trots förkylning i veckan). Vann på 28 varv på det drygt två kilometer långa varvet (58,40 kilometer totalt), och var till slut tre varv (drygt sex kilometer, alltså) före Janne som blev tvåa. Vretstorps IF:s Anna Karlsson vann damklassen (tyvärr vet jag inte på hur många varv, men 20+) närmast före Amanda Johansson på 15 varv och Maria Åström på elva. Daniel Johansson trea på herrsidan, oklart på hur många varv, men några fler än Anna (de sprang ihop en sväng i början, men sedan såg det i varje fall ut som om han drog ifrån något). Över 100 löpare kom till start, och min kollega Katarina Hanslep dök förbi och skrev en text där jag fastnade på bild!

View this post on Instagram

Det är inte varje dag man får lägga upp en segerbild om man heter Jonas Brännmyr. Fram till i dag var enda gången jag vunnit en löpartävling när jag tog hem @the_hill_marathons maratonklass 2017 (alltså en sorts tröstklass, med två (!) deltagare, för oss som inte vågade ge oss på 50 miles). Men i dag hände det äntligen igen! I @sagenloppet i Sänna! Det var både väntat och oväntat – det var ett nog litet lopp med ett tillräckligt galet koncept (spring så många varv du hinner på fem timmar på en 2,085 kilometer lång slinga) för att det skulle passa mig som hand i handske, men dödsförkylningen jag dragits med tisdag-lördag gjorde att jag tvekade att starta. Lördag var det närmaste jag kommit att sjukskriva mig sedan senast jag verkligen gjorde det (vinterkräksjuka januari 2012), men jag piggnade till under dagen och i morse kände jag mig återställd. Men loppet var förstås väldigt nära inpå. Jag startade mycket lugnt, kollade pulsen hela tiden och höll den riktigt låg första timmen. Allt kändes bra, så jag gav mig själv tillåtelse att öka lite, och när jag insåg att jag bara var 45 sekunder bakom ledande @jannewerner trampade jag på för att få sällskap. Vi snackade bort ett par timmar (30,1 kilometer halvvägs) – men sedan hände något jag har lite dåligt samvete över. Janne väntade in mig när jag stannade och pinkade, men jag hade inte ro att vänta när han skulle till bilen och fixa energi, och den luckan orkade han sen aldrig stänga (jag drog ned på tempot för att han skulle komma ikapp, men helt schysst var det förstås inte att fortsätta själv). Janne berättade efteråt att han var rätt stel så här dags, och snart var jag ett helt varv före. En stund senare 1,5. Sedan två. Och när jag gav mig ut på mitt 28:e och sista stannade Janne kvar i värmen (efter 25), så min segermarginal blev tre varv, drygt sex kilometer. Jag ökade lite på sista varvet för att hinna runt (58,40 kilometer på 4.59.57), men annars höll jag mig till planen med högst kontrollerad puls. Förkylningsmässigt kändes kroppen utmärkt både under (annars hade jag klivit av) och efter loppet, trots tre plusgrader, stormbyar och horisontellt regn och hagel. Otroligt mysigt lopp!! Foto: @crossfitmercedes

A post shared by Jonas Brännmyr (@jonasbrannmyr) on

Helgens höjdare: historia skrivs i världscupen i skidor – och i lilla Sänna

1. Världscupen i längdskidor
Axel Ekström och Filip Danielsson i världscupen i längdskidor – samtidigt. Det har aldrig hänt tidigare, och det är lokal skidhistoria som skrivs. På lördag kör de båda skiathlon i Trondheim, och på söndag väntar en stafett där de båda är två av sex svenska herrar som gör upp om fyra platser (och efter Calle Halfvarssons återbud i går minskar ju inte direkt chansen att få åka, däremot kanske möjligheten till en riktigt framskjuten position). Lördagens masstart startar 12.30 och körs över åtta 3,75-kilometersvarv (med byte från klassisk stil till fristil efter 15 kilometer, alltså fyra varv) med ett riktigt långt och fint motlut med över 60 höjdmeter varje varv (totalt över 150 höjdmeter per 3,75-kilometersvarv). Söndagens stafett körs på samma bana, två varv per åkare (4×7,5 kilometer). Extra utmaning blir det för Ekström och Danielsson (och övriga) att Norge på hemmaplan får ställa upp med 15 åkare. Att ta sig in topp 30 kommer bli knallhårt.
Under veckan har jag pratat både med Garphyttans Dick Lager och med Axel Ekström inför helgen.
På hemmaplan startar också Sverigecupen i skidor med tre tävlingar i Idre (distanslopp i klassisk stil på fredagen, sprint i fristil på lördagen, distanslopp i fristil på söndagen), där juniorerna har nationella tävlingar på lördagen och söndagen. Garphytteåkare som Adam Gillman och bröerna Lennartsson är anmälda liksom Zinkgruvans Markus Johansson, men också Bill Impola som ju gör en liten comeback i nationella tävlingar i år (främst, fortfarande, med inriktning på långlopp).

2. Lucialoppet
Långloppscupen avslutas traditionsenligt med tiokilometerslopp i Vretstorp, och jag skrev en hel del inför tävlingen i förrgår.

3. Sågenloppet
Det helt unika femtimmarsloppet Sågenloppet avgörs i Sänna, mellan Harge och Hammar (alltså söder om Askersund) på söndag, och det ser ut att bli riktigt gemytligt (även om väderprognosen just nu skvallrar om snöblandat regn). Jag kommer själv att dyka upp och sikta mot minst sex mil om bara förkylningen ger med sig. Annars joggar jag väl runt två vändor för medaljen, i varje fall. En tvåkilometersbana som löps åt valfritt håll är det som gäller, hur som helst.

Unikt femtimmarslopp i Sänna – spring åt vilket håll du vill, så länge du orkar (och Ekström och Danielsson möter Cologna i helgen)

I Zinkgruvan finns det ju en livaktig kultur av skidåkning och löpning (Johanna Eriksson, Run of mine), men i övrigt är det inte ofta Askersunds kommun förekommer här på bloggen. Men söndagen den 8 december är det faktiskt premiär för något så annorlunda som ett femtimmarslopp i lilla Sänna, mittemellan Hammar och Harge, i södra delen av kommunen.
Det är Maria Resebo som via facebook och instagram bjuder in till första upplagan av Sågenloppet. Banan är två kilometer lång, och man får välja åt vilket håll man ska springa varje varv. Det är ingen tidtagning, men medalj delas ut till alla som gör minst två varv och ”uthållighetspris” delas ut i åtta klasser (barn, ungdomar, seniorer och veteraner, damer och herrar) som gör flest varv mellan 11.00 och 16.00. Ett kul koncept som borde kunna locka en hel del löpare, inte minst som det inte finns så många konkurrerande tävlingar i december. Ja, förutom just den helgen då; på lördagen den 7 december avslutas ju långloppscupen med Lucialoppet i Vretstorp.

Vid midnatt stänger anmälan till Gällivarepremiären, och nu har det fyllt på rejält i anmälningslistan med potenta åkare som kommer göra upp med Filip Danielsson och Axel Ekström om platserna i den svenska världscuptruppen (Inför premiären i Ruka har Calle Halfvarsson, Oskar Svensson och Viktor Thorn friplatser som topp 20 i fjolårets sprintvärldscup, och Sverige har därutöver ytterligare sex platser på herrsidan). Mer om det blir det på bloggen närmare helgen, men kort kan man säga att bland de anmälda finns Halfvarsson, Jens Burman och Daniel Rickardsson samt internationella namn som schweiziske superstjärnan Dario Cologna (fyra OS-guld) och kanadensaren Rusell Kennedy (också kört OS). Av svenskarna är Ekström rankad nia och Danielsson 20:e på Fis-poäng.

Jag noterar också att Garphyttans IF (för sina skidåkare) och KFUM Örebro orientering i år för första gången sökt och beviljats elitidrottsbidrag av Örebro kommun. 7 972 kronor vardera, vilket är den lägsta möjliga summan i årets tilldelning. KFUM Örebro friidrott finns med för andra gången och ligger nära maxsumman med 35 381 kronor (40 506 är maximala i år), vilket ändå är en minskning med 12 655 jämfört med i fjol.