Fahlin överraskade igen: ”Egentligen körde jag över min förmåga”

Thüringen rundfahrt, de svenska cyklisternas genrep inför OS i Rio de Janeiro där linjeloppet nu bara är 17 dagar borta, avslutades på torsdagen, och för Emilia Fahlin blev det en ny placering i den absoluta toppen på den sista etappen – en elfteplats som innebär att hon blev tolva totalt. Bortsett från tempoloppet, där hon cyklade på en linjecykel och tappade 2,5 minuter, har hela veckan varit en enda lång succé för Örebrocyklisten, som erkände att hon till och med överraskat sig själv när jag pratade med henne tidigare i kväll. Om det, och om hur det påverkar hennes förväntningar inför Rio de Janeiro, kan du läsa här och i morgondagens pappers-NA. Men om de två senaste dagarnas etapper – sjätteplatsen i går och elfteplatsen i dag – berättar hon mer här på bloggen.

– Gårdagen var väldigt tuff, det var kungaetappen på hela veckan med lite längre klättringar och en väldigt lång dag. Nästan fyra timmars tävlingstid (3.56 på Fahlins grupp) är extremt långt i ett etapplopp på damsidan, och dessutom var det 35 grader varmt. Och det var full fart från start, många som ville komma i utbrytning. Halvvägs var det ett bergspris över en av de längre backarna, där det blev körning, och jag lyckades slita mig med i en grupp på 17 tjejer som kom loss, säger Fahlin till Konditionsbloggen.
– Några lag (Orica, Canyon, Boels-Dolmans, Cervélo, ryska landslaget) hade två tjejer med i gruppen, och när en från Orica (Amanda Spratt) och en från Canyon (Elena Cecchini) började det spelas där bakom. Deras lagkompisar var väldigt nöjda medan den gula tröjan (Ellen van Dijk i Boels-Dolmans) inte gjorde så värst mycket med sin lagkompis (Katarzyna Pawlowska). Då blev det svårt för någon annan att göra något, och luckan framåt växte. Det blev mycket taktik och spel, och för mig handlade det mest om att bita i, för det var många attacker från de starkaste tjejerna. Egentligen är det över min förmåga att kunna sitta med de bästa klättrarna på det sättet, men jag var med hela vägen, och sedan fick jag till en bra avslutning.
Dagens etapp, då?
– I dag var det riktigt dåligt väder. Himlen öppnade sig precis när vi skulle starta, och i Thüringen runt är det mycket småvägar, kullersten, knixigt och bara sista kilometer var det tre–fyra spårvagnsspår vi skulle över, så det blev lite riskfyllt. Det gick iväg en tidig utbrytning vid första bergspriset, som var en tuff backe. Sedan kom vi ikapp, och det gick iväg en ny grupp som gula tröjan (nu Elena Cecchini) var nöjd med, och tre–fyra av de större lagen (United-Healthcare, Wiggle-High5, Cervélo-Bigla, Orica) hade med tjejer där framme och satt nöjda i huvudklungan. Jag provade att attackera från huvudklungan (och komma loss i kampen om sjätteplatsen), på toppen efter sista bergspriset sju kilometer före mål, tänkte att de kanske skulle låta mig gå eftersom jag inte var ett hot om förstaplatsen i sammandraget, och jag fick en liten lucka. Men de gnetade in det ganska snabbt, och jag fick inrikta mig på att hålla mig väl framme till spurten i stället.
Hur summerar du Thüringen?
– Det har varit en jämn och bra vecka. Jag kände mig lite sliten på början av dagens etapp, men bättre på slutet och det är positivt. Jag har provat lite, hållit mig framme, och fått ut mer än jag hade kunnat önska på förhand. Jag hade aldrig vågat hoppas att det skulle gå så här bra. Nu känns det som att jag har något i Rio att göra.

Andra och sista dagen av Klackenloppet (som lokalredaktionen i norr var ute och besökte) hade inte riktigt lika många deltagare som den första (80 jämfört med drygt 130 i går). I längsta klassen kom bara fem löpare till start, varav två gjorde det för andra dagen i rad. Göteborg-Majornas Ola Martner var snabbast på torsdagen, Gävles Jerker Boman sammanlagt över två dagar. Göteborg-Majornas Emma Bergman var bästa dam på torsdagen med en tredjeplats i näst längsta klassen.

En vid det här laget rejält gammal ”nyhet” är två medaljer från SM-veckan som jag missat att rapportera om: Lisa Hjalmarssons guld och Marie Daslers silver i D35- respektive D45-klasserna i öppet vatten-SM. ÖSA har ju äntligen fått fart på öppet vatten-simningen, och skriver själva om SM-medaljerna på sin hemsida.

Och just nu pågår kanot-SM i Hofors, där Örebro Kanotförening har tre man på plats. Patric Svensson avslutar mästersakpet med 5 000-metersdistansen i morgon, så vi får återkomma med en summering efter det.

Hindér sköt hem SM-medalj – slog VM-löpare

Gustav Hindér, 20, har ofta passerat under radarn på Konditionsbloggen – Tisarenlöparen smyger lite bakom klubbens största stjärnor även om han tagit plats i Tiomilalaget två år i rad (men i år fick han kasta in handduken i sista stund på grund av sjukdom). Men i dag dammade Gunnilsesonen, som började tävla för Hallsbergs- och Kumlaklubben 2014, till med ett SM-brons på egen hand – i orienteringsskytte. Tisaren har ju en fin tradition i den något udda gamla militärgrenen – så sent som 2014 kammade syskonen Andrea och Leif Svensson (samma Andrea som blev juniorvärldsmästare i vanlig orientering i fjol men dragits med knäproblem i år) rent på junior-VM med tre guld var (i långdistans, sprint och stafett). Men att Hindér skulle skjuta hem en medalj var rejält oväntat, om man ska tro orienteringsskyttets egen hemsida. Hindér slog bland andra Lars Jakobsson, som tävlade på VM så sent som förra veckan. Starkaste utmanaren om medaljen var dock egna klubbkamraten (i orienteringsskytte tävlar Hindér för Örebroklubben Östra Almby FK) Mikael Pihel, en 42-åring från Hallsberg som missade pallen med två sekunders marginal. Martin Jansson, Häverödal, tog guldet. I morgon avslutas SM-helgen (orienteringsskytte-SM ingår i SM-veckan i Norrköping) med masstart.

Annars, då? Tja, Almbys EM-cyklist Axel Lindh slutade på femte plats i Citysprinten i Härnösand, en sorts uppvärmning inför morgondagens deltävling i svenska cupen. I Göta Kanal triathlon, där en hel del länsatleter deltog i motionsklasserna, tog Örebro AIK:s Camilla Jarleskog en tredjeplats i damernas huvudklass över olympisk distans, på tiden 2.40.32. Och så simmade ett stort antal länshjältar Vansbrosimningen (Örebro Simallians Anton Wallin blev topp 50 i herrklassen på 37.14,6, annars var det tunt med topplaceringar).

Helgens höjdare – med SM i rullskidor och cykelenduro

1. Vansbrosimningen
Dags för den tredje (eller fjärde, om man räknar Engelbrektsloppet) delen av en svensk klassiker 2016: Vansbrosimningen. Halvsim och öppen älv i dag, fredag, det stora loppet i morgon, lördag, och kortsim och tjejsim på söndag. Bara trekilometersloppet lockar runt 300 deltagare från länet, men precis som vanligt de senaste åren finns det inte några toppkandidater härifrån. I stället handlar det främst om ett motionsevent. Inte minst som SM i open water, den simdisciplin där Vansbrosimningen räknas inte, konstigt nog avgörs på måndag, i Norrköping.

2. Rullskids-SM
Skrev om det redan i onsdags, men i helgen (fredag-lördag, rättare sagt) är det alltså dags för de två första av sommarens fyra SM-distanser i rullskidor (de två sista, 15 kilometer fristil med individuell start och 52 kilometer i klassisk stil med masstart [notera att damer och herrar till skillnad mot i vanlig skidåkning får åka lika långt på rullskidor], avgörs i Slite Gotland [av alla skidorter!] 17–18 september) i samband med SM-veckan i Norrköping. Tyvärr kommer inte Moto eagle tour-dominanten och tidigare JSM-guldmedaljören Olivia Hansson till start i år, så Vedevågssonen och numera SK Bore-skidlöparen Filip Danielsson blir enda länshoppet. Han rankas som sexa på Fis poänglista inför fredagens 20 kilometer långa masstartslopp i fristil. I morgon kör han dessutom sprintstafett.

3. Mountainbike – både här och där
I dag, fredag, avgörs det första officiella svenska mästerskapet i cykelenduro (mountainbike med rallyregler, typ, med flera specialsträckor där tid tas och däremellan transportsträckor som bara behöver avverkas inom en stipulerad maxtid, utan stress) i samband med Åre bike festival, där örebroaren Matthias Wengelin var på plats redan i onsdags och vann förloppet Kill the villagers – en brutal backtävling över 3,5 kilometer dålig grusväg med start på torget nere i Åre och målgång 409 höjdmeter högre upp på Åreskutan. Snittlutning 11,6 procent. Och ja, nyblivne EM-femman Wengelin vann förstås (på cirka 17 minuter). Oklart dock om Wengelin stannar och kör dagens enduro-SM (han har ju redan vunnit i sprint, crosscountry, maraton och cykelcross, så det vore väl fint att ha ett enduroguld på meritlistan också), eller om han redan dragit vidare till Härnösand för lördagens Härnösand City-sprint (där jag dock inte hittade honom, men väl klubbkompisen Axel Lindh, i startlistan) och söndagens Härnösand Race, som är fjärde deltävlingen i svenska mountainbikecupen och räknas mot världsrankningen (där jag inte hittat någon startlista alls). Dessutom avgörs femte deltävlingen, av nio, i svenska långloppscupen i mountainbike i Rättvik på söndag. Mörksuggejakten är namnet på 74-kilometersloppet där Grytthans Fredrik Berg, som varit topp tio i de fyra första deltävlingarna och ligger tvåa totalt i cupen, jagar nya poäng.