Så här (tror jag) att Ullmax vinterserie slutade – och de vann i sådana fall

Dagens delomgång i Ullmax vinterserie (även känd som Nattcupen, men i helgen med möjlighet att välja om man ville springa i ljus eller mörker), som avgjordes i mycket krävande terräng ovanför Klockhammar (i terrängen runt Rusakulan), ställde nya krav på mig som försöker göra någon sorts sammanställning. Det publicerades nämligen (i varje fall inte ännu) regelrätt resultatlista, utan alla som ville laddade upp sina gps-filer i analysverktyget Livelox, och så var det bra med det (vilket naturligtvis inte är några konstigheter när det bara är en träningstävling, men de sex första delomgångarna bjöds det ju på fina listor). Problemet är dels att jag inte tror att alla resultat kommit in (i sådana fall störtdök antalet deltagare plötsligt) och dessutom har alla inte startat och (framför allt) stannat sina pulsklockor vid start och mål, vilket gör att man får räkna manuellt på tiderna (och en sådan som Nelly Mårtensson på damernas mellanbana bommade sista kontrollen, vilket man fick kolla ganska nära för att notera). Nå, jag tror att jag sorterade ut det hela och att Järlas Erik Berzell (som bor, eller i varje fall bott, i Hallsberg) var snabbast på långa banan trots att han är fyra i resultatlistan (jag ber om ursäkt för eventuella felräkningar). Orions Anton Johansson (som är sambo med Ellinor Tjernlund i Örebro) blev med samma uträkning tvåa i dag och säkrade hur som helst segern i sammandraget närmast före Simone Niggli, som inte lämnat in något resultat i dag. Bästa dam blev i stället Ellinor, 13 sekunder före systern Josefin Tjernlund och drygt fem minuter före klubbkompisen och landslagslöparen Lilian Forsgren (som jag var ute i Klockhammar och träffade för ett reportage ni kan läsa på tisdag).
Karin Lindgren tog hem mellanbanan, men Lovisa Gustafsson, som bara var åtta sekunder bakom, säkrade ändå ”totalsegern” närmast före Sofie Bodin som var trea, distanserad med knappt fem minuter.
Och anledningen till att det inte räknades några riktiga resultat eller totallistor i år var att regeringen infört totalförbud mot tävlingar för alla under elitnivå, därför har tävlingarna fått genomföras som träningstävlingar, utan sammandrag (mer än på denna blogg). Återstår att se om det ändå görs några mer ordentliga listor från finalen, och om jag i sådana fall får anledning till att uppdatera listorna nedan.

Ullmax vinterserie, preliminär slutställning 2021. Uträkning: Jonas Brännmyr

I dag avgjordes också tredje och sista mountainbiketävlingen (Alanya avocado mtb cup) i turkiska Alanaya för den här gången, en nivå upp jämfört med de två tidigare tävlingarna (den här på UCI 1-nivå). Örebroaren Axel Lindh slutade på 20:e plats, drygt sju minuter bakom franska Victor Koretzky som precis som de två tidigare dagarna vann närmast före polska Bartlomiej Wawak.
”Kom ut risigt i starten och fick springa delar av första varvet i lång, långsam kö. Framme vid första langningzonen var jag redan dryga minuten efter täten och vid varvning ut på andra varvet klev Turkiska mästaren, som jag körde med, av för han ansåg sig vara för långt bak för att fortsätta. Jag gnetade vidare utan att hitta nåt särskilt gott flyt”, berättar Lindh på instagram.

Karlskogingen Åsa Zetterberg-Eriksson avslutade säsongen, där hon varit ensam skidorienterare från länet, med en tolfteplats på långdistans-SM i Alfta.

Axel Lindh förste mountainbikecyklisten att dra igång säsongen – fyra minuter bakom trefaldige världsmästaren i dag

Misströstar ni? Mja, men det finns åtminstone en konditionsidrottare i länet som tävlar i helgen. Mountainbikecyklisten Axel Lindh, 27, som förvisso inte tävlar för någon Örebroklubb (han tävlar – tävlade i alla fall i fjol – för Team Ormsalva), men bor i varje fall i stan. Och han, som den här tiden på året brukar vara på Cypern och köra ihop med vapendragaren Matthias Wengelin (som den här gången är kvar hemma i Örebro och trampar Zwift) är nere i turkiska Antalya och tävlar. I torsdags blev Lindh 19:e i Karaburun mtb cup, en täving på UCI 2-nivå med starkt startfält där franske OS-deltagaren (och trefaldige stafettvärldsmästaren) Victor Koretzky vann en spurt mot polacken Bartlomiej Wawak (Lindh var knappt sex minuter bakom dem i mål, två bakom brorsan Vilgot Lindh, som däremot inte har någon anknytning till Örebro – avstånden framåt blev stora eftersom Lindh fastnade bakom en stor krasch). Och i dag blev han 13:e, drygt fyra minuter bakom Koretzky som vann igen (men nu bara knappa minuten bakom Vigot) i en UCI 2-tävling med namnet Justiniano hotel mtb cup. I morgon avslutas veckosluttets tävlingar i Alanya med en tävling på snäppet högre nivå, UCI 1, under namnet Alanyca avocado mtb cup.

Precis om i medeldistansen förra helgen slutade Karlskogabördiga Åsa Zetterberg-Eriksson tia (återigen som enda representant för länet) när sprintdistansen avgjordes i skidorienterings-SM i Alfta. I morgon avslutas skido-säsongen med långdistans-SM som också är 13:e och sista deltävlingen i Sverigecupen.

Tätkänningen försvann i första backen – så var Vasaloppet för länsåkarna (Hedlund slog rekord som 48-åring: ”Så gott som, gammal god form”)

Nej, det var sannerligen ont om länsframgångar i årets Vasalopp, i varje fall om man tittar på den absoluta täten. Där bakom många bra prestationer, som vi ska återkomma till längre ned, men när det brann till i herr- och damklasserna var länsåkarna ungefär lika långt efter som innan bröderna Impolas genombrott med Bills 13:e-plats 2013.
Den som höll fanan högst var Maria Gräfnings, som bara till klubbtillhörighet är ”länsåkare” (hon har råkat välja Karlslund som sin nationella klubbadress trots att hon aldrig bott i länet, hon kommer från Falun och bor i Davos). Och även för Gräfnings, som var femma i Vasaloppet för två år sedan, försvann kontakten med täten redan i den första backen. Det gick undan från start i damtävlingen, och bara fyra var med till Smågan. De blev en kort period åtta, sedan fem, sedan – när Marit Bjørgen gick upp och bombade i Lundbäcksbackarna – tvåa. Och när andra herrklungan kom ikapp var det bara Lina Korsgren som orkade ta ryggarna. Superdupermeriterade debutanten Bjørgen fick släppa och tog andraplatsen, 42 sekunder bakom. Korsgren slog banrekordet med över 16 minuter i de supersnabba medvindsförhållandena med 3.52.08 (notera att jag hade fel i mitt förhandsinlägg; banan var verkligen 90 kilometer och tiderna från i år gäller som rekord, de hade fixat till det genom en liten omdragning).
Gräfnings låg i en större grupp som var nästan två minuter bakom i Smågan. I Evertsberg var de tio tillsammans, från elfte till 20:e plats, knappt sex minuter bakom, och i Hökberg hade Gräfnings och Laila Kveli ensamma kommit ikapp Anikken Gjerde Alnes, som ett tag (tidigt) var nära att ansluta till de åtta som då var allra längst fram. De tre var då elva–tolva–13:e, knappt 8,5 minuter bakom täten. Men sista två milen tröt orken och Gräfnings tappade både Kvelis rygg, Elin Mohlin (24 sekunder före), Roxana Lacroix (elva sekunder före) och Anastasia Vlasova (två sekunder före), och blev 15:e – vilket även var den 15:e snabbaste tiden i Vasaloppets historia eftersom hon var sista åkare in under det gamla banrekordet (15.31 bakom Korsgren).
Olivia Hansson var 49:a uppför första backen och plockade sedan fem placeringar till Oxberg, för att sedan hålla 44:e-platsen i mål på 4.38.35. Erika Bergentz hade inte fått till fästvallan och var näst sist (72:a), på ovana uppförs-stak-armar, till Smågan, men plockade sedan fyra placeringar och kom i mål som 68:e på den för en elitmotionär fantastiska tiden 5.16.01 (1997 hade man varit femma med den tiden, just sayin’). Perstider på båda, förstås (hitta mig en åkare som inte persade i dagens förhållanden!): med drygt 64 minuter för Bergentz och med drygt 17 för Hansson.
Bob Impola var ändå länsåkaren man hade störst förhoppningar om när det gällde pallmöjligheter, och där kanske det är taskigt att säga att det sprack redan i första backen. Nej, han låg väl placerad som 31:a i den 65 plus moms stora tätklungan som brakade igenom kontrollen i Smågan efter 26 minuter, men redan i Mångsbodarna sladdade han längst bak i densamma, och i Risberg var det över. Där hade han tvingats släppa 2,5 minuter, och så mycket tar man inte igen i en tävling där tempot är upptrissat från start. Herrtävlingen var en enda lång utnötning, och 50-talet orkade med förbi Risberg (Impola var 71:a där). I Evertsberg var de 45, men i backarna ned därifrån (ett väldigt oväntat ställe att gå loss på!) kom Tord Asle Gjerdalen, Vetle Thyli, Anton Karlsson coh Ermil Vokuev iväg, och redan i Oxberg hade de nästan en minut. Thyli fick släppa efter Hökberg, och direkt efter Eldris (där avståndet till den stora klungan [som nu inte längre var stor utan bara bestod av nio jagande] alltjämt var minutstort) satte Gjerdalen in det avgörande rycket. Anton Karlsson var närmast att kunna svara, utan att lyckas. Nya rekordtien 3.28.18 på GJerdalen, Karlsson 36 sekunder bakom och Vokuev 61 medan Thyli blev uppkäkad av andragruppen. Impola kom i mål som 61:a, 14.17 bakom (men visst, även hans 3.42.35 var pers, med drygt 15 minuter, och över 42 minuter snabbare än hans andraplatslopp 2018 då förhållandena var helt väsensskilda med snöfall).
Jimmy Axelsson var 118:e man i Smågan men så bra som 95:a i Oxberg, innan det började vända – och han tog mållinjen som 101:a man (på 3.47.55, 19.37 bakom Gjerdalen). Han blev till slut ändå topp 100 eftersom tjecken Fabian Stocek, som precis som Gräfnings kör för Vltava Fund ski team, blev diskad, och Karlslundsåkaren – som haft en raketartad Vasaloppskarriär – intervjuades av min kollega Hugo Levinsson efteråt.
Lindesbergsbördiga Johan Kanto blev 165:a (näst siste man under fyra timmar med 3.59.47, 33.04 bakom Gjerdalen) och Karlslunds Robert Brundin missnöjd 172:a (4.01.22, 33.04 efter).
Granbergsdals historiska veteran Magnus Hedlund, 48, gjorde sitt snabbaste lopp i sitt 31:a Vasalopp 1,5 minuter bättre än tid än 2004, då han var 77:a och både bäste länsåkare och bäste värmlänning (en kombination man officiellt bara kan lösa om man är från Degerfors eller Karlskoga). Det gav en 198:e-plats som gjorde att han för första gången sedan 2017 var topp 200 (och för 16:e gången totalt, första gången var 1995; första gången han åkte var 1991 och därifrån kommer alltjämt sämsta placeringen, en 668:e-plats).
– Jag tränade ju bättre och mer förr, det måste jag säga. Men jag tränade bra nu när det var snö i en hel månad hemma. Jag lyckas väl ändå komma upp i, så gott som, gammal god form fortfarande med en liten träningsspurt på slutet. Den viktigaste grejen är ju föret. Det måste vara bra om det ska kunna gå, men det har det ju varit förut med. Det året jag åkte på 4.09, då var det också sånt här före, säger Hedlund till Karlskoga Tidning om rekordloppet.
Nionde länsåkaren som skulle ha startat, Gustav Hindér, hade testat positivt för covid-19 och tvingades avstå.

Det ska förstås noteras att Karlskogabördiga skidorienteringsveteranen Åsa Zetterberg-Eriksson (EM-brons 2008, numera elitmotionär) blev tia på medeldistansen under SM i Umeå i går. Åsa tävlar alltjämt för lilla Karlskoga-, Degerfors- och Kristinehamnssammanslutningen Öset Skido, varför hon inte kom till start i dagens stafett.

Simone Niggli byggde på sin segerrad när landslagsledningen och tränare Thierry Gueorgiou bjöd in till VM-relevant träningstävling i Villingsberg, mellan Karlskoga och Örebro. Niggli var snabbast bland på bana två när motionärer släpptes på banorna efter att landslaget var klara (62 sekunder före Tisarens veteran Tomas Hallmén och ytterligare 62 före maken Matthias Niggli; Josefin och Ellinor Tjernlund var fyra och femma, 2.49 respektive 3.31 bakom). Jag har inte lyckats hitta landslagslöparnas tider (jag vet inte ens vilka som var där!), men det hade förstås varit spännande att jämföra dagens svenskar mot dagens Niggli. På bana ett var Orions Anton Johansson överlägset snabbast av ”motionärerna”, tre minuter före Roxens Jonas Andersson. Filip Jacobsson bästa länslöpare på tredjeplatsen, 4.41 bakom (men nästan fem minuter före fyran Erik Groth, KFUM Örebro).

SM-sexan Schulstad klar för KFUM Örebro – och ytterligare två löpare byter klubb (och så en kort genomgång av startlistan till inne-SM utan Högberg/bonus: Martin Regborn som skidorienterare)

Redan den 26 oktober berättade jag ju här på bloggen om att Fanny Schulstad – den förra på gränsen till landslaget-innebandyspelaren som sadlat om och blivit långdistanslöpare och i somras var sexa på maraton-SM – bestämt sig för att flytta hem till Örebro efter åtta år i Stockholm (med sig har hon, för den skvallersugne, också sambon och före detta Örebro Hockey-spelaren Robin Olsson). Då såg det inte ut att vara något klubbyte nära förestående eftersom hon förblev skriven i Runacademy IF, men i dag uppmärksammade mig bloggvännen (och late bloomer-löparen) Björn Engqvist via twitter att Schulstad faktiskt bestämt sig för att byta till en Örebroklubb. Vilken? KFUM, och enligt Björn går hon rakt in i Mikael Kroons så framgångsrika grupp (mer om den nedan).
Det hela bekräftas på Svenska friidrottsförbundets sida med karensövergångar, och Schulstad kommer att vara klar att tävla för nya klubben på lördag (hade hon ställt upp på SM i helgen hade det ju varit trist, eftersom 3 000-metersloppet går på fredagen, men nu står hon ändå över det).
Om övergången innebär ett hot mot Josefin Gerdevågs distriktsrekord på maraton? Kanske på sikt. Gerdevåg har gjort 2.42.49 – Schulstad förbättrade perset med 21 minuter från 2018 till 2019, då hon sprang sin första snabba mara utomlands. 2.46.16 är personliga rekordet nu (och hon gjorde 2.49.59 på en alls inte särskilt snabb SM-bana på Djurgården i höstas). Men de där sista minuterna är naturligtvis de tuffaste att kapa.
På karenslistan finns ytterligare ett par spännande namn. 18-årige Torsbykillen Eric Westberg har ju redan gästspelat en del i Örebro, bland annat på Kroons testlopp i somras, och byter nu moderklubben SK Bore (som han fortsätter representera i längdskidspåret, där han är klubbkompis med Filip Danielsson) mot KFUM Örebro. Westberg tog SM-guld på 2 000 meter hinder i P17-klassen 2019 (då han också blev tvåa i ungdomsfinnkampen) och var fyra i P19-klassen året därpå (i somras, alltså). Och Wedevågs Pär Englund (med marapers på 2.50.35 från Växjö 2017) byter till IF Start.

Inomhus-SM i friidrott fredag–söndag, ja. Anmälningstiden gick ut redan förra veckan, och det mest anmärkningsvärda ur lokal synpunkt är egentligen vem som inte ställer: Rebecca Högberg. Vi vet att foten krånglar, men hon har också skrivit att hon funderar på att satsa allt på ett kort och göra ett kvalförsök till, till friidrotts-EM, om foten bara blir hyggligt okej. Det kommer i sådana fall inte att ske på SM, dit det inte går att efteranmäla sig.
Åsbros Klara Frih får därmed ensam försvara länsfärgerna i damernas 800-meterslopp (försök fredag, final lördag), och även om hon gjorde ett kanonfint inne-SM förra året med finalplats så ser det betydligt tuffare ut den här gången med ett startfält där tolv av 13 konkurrenter har starkare pers.
Fellingsbrofostrade Lisa Bergdahl har topp fem-potential i fredagens 3 000-meterslopp dit även Liduina van Sitteren är anmäld. Hon tenderar att alltid överprestera, men kommer här få en tuff resa då hon liksom Frih har fältets näst svagaste pers.
Herrarnas 3 000-meterslopp förväntas ändå bli något av mästerskapets höjdpunkt, efter säsongsinledningens topprestationer. 33 anmälda har tvingat fram tre heat, och frågan är om ens Jonatan Gustafssons nya distriktsrekord (8.12,08) räcker för att han ska bli seedad i A-finalen i en startlista med åtta gubbar som gått under åtta minuter i vinter. Även klubb- och träningskompisarna Martin Regborn (som säkert är sugen på att ta tillbaka distriktsrekordet), Tim Sundström (som aldrig fått ut sin potential på distansen) och Wilhelm Bergentz (som tillhör de yngsta i startfältet) är anmälda, och enligt tränare Kroon har det sett snuskigt bra ut på träning den senaste tiden.
Gustafsson springer också 1 500 meter (försök lördag, final söndag).

På tal om Regborn, förresten, så kan jag ju inte undanhålla er bilden som han själv la upp på sin instagram från helgens spontana comeback som skidorienterare. Han körde ”bana B” (den näst längsta) på Nyköpings OK:s träningstävling i Sörby i söndags, och som den tävlingsmänniska och elitidrottare han är så tog han givetvis hem en seger (med över fem minuters marginal till tvåan!).

Bob Impola halvtimmen bakom i premiären: ”Tufft första race …”

I morse kördes alltså säsongens första tävling i långloppsvärldscupen, Ski classics, men det blev ingen omedelbar succé för Kopparbergsbördiga Vasaloppstvåan Bob Impola i nya laget Ed System Bauer team. Tävlingen, 65 kilometer långa La diagonela i Schweiz, inleddes i krispiga 23 minusgrader, och de tuffa förhållandena ledde till att det blev stora avstånd så fort fältet splittrades. Oskar Kardin kom loss tidigt, och eftersom tre av fem åkare i klungan närmast bakom var hans lagkompisar (Andreas Nygaard tog andraplatsen, Petter Eliassen tredje och Roar Thele var också med) blev det ingen fullfjädrad jakt, så svensken kunde vinna med nästan fyra minuters marginal. Bara 30 man var inom tio minuter bakom Kardin, coh där bakom var det ännu större avstånd. Impola, som fick släppa tidigt, kom i mål på 50:e plats av de 71 som fullföljde (88 fanns i startlistan, oklart om alla startade), 30 minuter och 24 sekunder bakom Kardin. ”Tufft första race i Ski calssics. -23 på start och blev någonstans runt 50 … Men jävligt kul att det är igång”, skriver Impola på instagram.
Maria Gräfnings, som jag nu fått bekräftat är registrerad för Karlslund även den här säsongen, kom inte till start.
Nästa tävling i Ski classics körs redan på lördag, 42 kilometer Toblach–Cortina som bör passa Impola bättre.

Ingen med konditionsidrottsintresse kan ju ha undgått Johan Röjler-tränade Nils van der Poels nya superprestation i dag, tvåa på 5 000 meter på allround-EM i Heerenveen med 6.13,03, svenskt rekord med tre sekunder (i morgon körs hans specialdistans 10 000 meter). Men resultatet fick mig också att kolla om inte SK Winners Adam Axelsson kommit igång med tävlandet, och det hade han faktiskt. Axelssons SOK-stödda träningsgrupp är i Inzell, och redan förra helgen gjorde han säsongsdebut med ett avbrutet 1 000-meterslopp på lördagen och 1.55,51 (2,5 sekunder från perset) på 1 500 meter på söndagen. I dag körde han först säsongens första 500-meterslopp (37,60, sju tiondelar från hans tid på samma is i oktober 2019 och knappa sekunden från perset på snabba isen i Calgary) och det första fullföljda 1 000-metersloppet (1.15,24). Det placerade honom på andra plats (bakom två olika finländare) på båda distanserna i minitävlingen Frillensee cup som fortsätter i morgon.

Karlskogabördiga ex-landslagsåkaren Åsa Zetterberg-Eriksson, som fortfarande tävlar för moderklubben Öset Skido, blev i dag första skidorienterare från länet att tävla på någon högre nivå den här säsongen när hon blev 14:e i en långdistanstävling i svenska cupen, i Mora. Evelina Wickbom vann.

Skinksvängen inställd efter 47 raka år – men här är länets nya, coronasäkra 100-mileslopp

Skinksvängen är en av länets äldsta, årligen återkommande orienteringstävling (inte i närheten av Korpen, förvisso, men ändå!) – även om det egentligen är en skidorienteringstävling som avgörs i Råbäck utanför Degerfors, av Degerfors OK. De milda vintrarna har emellertid gjort att det de senaste decennierna allt som oftast blivit vanlig, barmarksorientering. Det var Olle Hävert, en legendar i DOK, som startade tävlingen 1973, året efter han fyllt 50. Nu är Olle 98, och får för första gången konstatera att hans tävling, efter 47 raka upplagor, blir inställd. På grund av coronapandemin, behöver väl knappast tilläggas (Degerfors OK bjuder den här veckan i stället på en Veckans bana-bana). Inställd år förstås också OK Djerfs julaftonsorientering, som jag sprungit ett tiotal år i rad.

Just nu ser det ju ut som om det inte blir en enda tävling arrangerad för annat än yrkesverksamma idrottare under första halvåret 2021 i Sverige, om nu inget radikalt händer vad gäller ändrade regler och rekommendationer och råd, eller med själva smittspridningen och den stundande vaccineringen.
Men en tävling, eller kanske ”tävling”, som verkar kunna genomföras trots alla begränsningar är nya Storstenshöjden 100 miles och Storstenshöjden 50 miles. Det är örebroaren och långloppsfantomen Rickard Ahlberg som arrangerar, och det han gör är helt enkelt att dra en bana och bjuda in löpare – allt annat får löparna ordna själva. Allt för att det ska bli så coronasäkert som möjligt. Rickard har lagt en loop på 6,7 kilometer i området runt Södra Storstenshöjden (till stor del på samma stigar som används vid #diabeteshjältar VK trail, men med vissa korrigeringar och en del obanade avsnitt), vilket gör att man för 100 miles behöver avverka 24 varv (och för 50 miles således tolv). Det blir cirka 475 höjdmeter per varv, alltså runt 11 400 över 100 miles, och Rickard själv räknar med att det är landets tuffaste lopp över distansen. Han tror att löparna kan räkna med dubbla tiden jämfört med Kullamannens 100-milesdistans (som ju inleds med tio snälla mil).
Man sköter sin egen utrustning, support och tidtagning, och skickar upp ett resultat via Strava. Starta får man göra någon gång mellan sex och nio på morgonen den 26 februari, och första målgång väntas på söndag eftermiddag. Om det nu blir några målgångar. Vädret och underlaget lär förstås bli stora faktorer.
Det blir mig veterligt det blott andra 100-milesloppet i länets historia, och båda har fötts ur coronan – den första var ju Bergslagsleden 100 miles som ersatte Bergslagsleden på fem dagar i somras.

Dasler vann Inneserien, Leonardsson och van Sitteren, Eriksson slog svenskt rekord – och en annan Eriksson gjorde bästa resultatet någonsin (och här är allt [?] som ställts in)

Onsdagen blev dagen då all publik idrott i Sverige började ställas in på grund av coronaviruset. Men Inneserien i Tybblelundshallen hann avslutas, och bjöd på en hel del starka prestationer. Först och främst så tog IF Starts Marie Dasler som väntat hem Inneserien totalt när hon sprang in på 11.10,69 för 89,91 procentpoäng vilket gör att hon landar på 271,06 poäng i sammandraget. Det är den överlägset bästa totalpoängen i seriens fyraåriga historia efter en vårvinter där Dasler noterat tre av de fem högsta procentpoängen som Inneserien sett.
Allra vassaste resultatet, sett till ålder, under kvällen stod dock Malungs Håkan Eriksson för. 59-åringen sprang på 9.26,20 vilket motsvarar 95,78 procent av ett tänkt världsrekord i den åldern. När han i fjol sprang 3 000 meter på 9.30,93 gav det Inneseriens bästa resultat någonsin (94,16), och nu har han alltså de två bästa noteringarna.
IF Starts Maria Eriksson bad om lov att få springa tio varv extra för att göra en attack mot det svenska K40-rekordet på 5 000 meter inomhus (21.17), och det klarade hon med minutmarginal när hon sprang in på 20.17,18 (vilket däremot gjorde att hon inte fick någon rakettid på 3 000, förstås).
Örebro AIK:s snabbe, men sällan tävlande, Gustaf Leonardsson var snabbast av alla efter en tajt spurtduell med Västerås FK:s Markus Andersson – 9.17,69 gav en segermarginal på 25 hundradelar. Anderssons klubbkompis Moa Rothman kom inte till start, och i hennes frånvaro sprang Liduina van Sitteren som vanligt hem titeln som snabbaste dam, på 10.23,35.
Rodney Hundermark tog hem andraplatsen i serien, men var över 17 procentpoäng bakom, på 253,79. Hinderbanelöparen Cimmie Wignell blev trea både på 3 000 meter (på 9.18,99) och i serien (på 239,23 procentpoäng).

Fyra av topp fem i Inneseriens sammandrag: Femman Annica Sjölund, fyran Catharina Wahlstedt, tvåan Rodney Hundermark och segraren Marie Dasler. Foto: Börje Nordin

Tio bästa resultaten, i förhållande till ålder, i Inneseriens historia:
95,78: Håkan Eriksson, Malungs SFK, 9.26,20 på 3 000 meter som 59-åring 2020.
94,16: Håkan Eriksson, Malungs SFK, 9.30,93 på 3 000 meter som 58-åring 2019.
91,00: Marie Dasler, IF Start, 7.08,81 på 2 000 meter som 52-åring 2020.
90,15: Marie Dasler, IF Start, 5.40,32 på engelska milen som 52-åring 2020.
89,91: Marie Dasler, IF Start, 11.10,69 på 3 000 meter som 52-åring 2020.
89,86: IngMarie Johansson, 11.38,85 på 3 000 meter som 55-åring 2019.
89,78: Erika Bergentz 4.46,27 på 1 500 meter som 44-åring 2017.
89,67: Patrik Johanssons 2.50,15 på 1 000 meter som 51-åring 2016 (egentligen december 2015).
89,18: RoseMarie Enmalms 12.58,50 på 3 000 meter som 62-åring 2016.
89,06: Susanne Malmqvists 4.09,82 på 1 000 meter som 68-åring 2020 (egentligen december 2019).

Segrare i Inneserien
2015/16 (1 000, 2 000 och 3 000 meter):
 RoseMarie Enmalm (Patrik Johansson bäste herre).
2016/17 (1 000, 1 500, 2 000 och 3 000 meter): Per Sjögren (Catharina Wahlstedt bästa dam).
2017/18: Serien inställd.
2018/19 (1 000, mile, 2 000 och 3000 meter): RoseMarie Enmalm (Jonatan Gustafsson bäste herre).
2019/20 (1 000, mile, 2 000 och 3 000 meter): Marie Dasler (Rodney Hundermark bästa herre).

Annars präglades onsdagen alltså av allt som blev inställt. Junior-SM i längdskidor hann förvisso starta med masstartsloppen där Elin Schagerström, Garphyttans nyblivna juniorvärldsmästaren i skidorientering, skrällde hem en topp tio-placering i det som blev karriärens sista juniorlopp när hon blev nia, 2.29 bakom Högbos Louise Lindström som vann med nästan 1,5 minuter (Schagerström hade 1.04 till pallen). På kvällen kom beslutet om att resten av veckans tävlingar är inställda, så Ludvig Berg – som hade medaljchanser i morgondagens sprint och därför stod över dagens tävling – kom aldrig ens till start.
Inställt är också Birkebeinerrennet och Reistadløpet, så vi får väl se om det blir så mycket mer av långloppssäsongen (i övrigt återstår ju bara Ylläs–Levi i långloppsvärldscupen och en del andra tävlingar som Nordenskiöldsloppet).
Det blir heller ingen skandinavisk cup (med Filip Danielsson i landslagsdress) i Harstad i helgen, och heller inga svenskar i världscuptävlingarna i Nordamerika. Inge fler landslagsuppdrag alls, i vinter.
Någon SM-vecka (där längdskid-SM skulle avgöra fyra distanser, skidorienterings-SM en och draghundsportens SM i nordisk stil skulle köras, plus skidskyttet där vi inte har så mycket länsintresse) blir det inte. Lokalt har Marsspelen, en av Sveriges största inomhustävlingar i friidrott som varje år avgörs i Tybblelundshallen, ställts in. Och Svealandsmästerskapen, den mest prestigefyllda friidrottstävlingen för 13- och 14-åringar (åren innan de får börja tävla på ungdoms-SM) som skulle ha gått i Gävle till helgen är också avblåst.
Listan kan förstås göras mycket längre, och det enda evenemang jag egentligen sett – som har lokala deltagare – som verkligen säger att de kommer att köra är Emilia Fahlins nästa tävling, Nokere Koerse som är planerad till nästa onsdag, den 18 mars. Vi får väl se hur det blir med den saken.

Schagerström avslutade JVM-karriären med skrällbrons – och här är kända namnen som kör Nattvasan

Jag snackade ju ned Sveriges – och därmed Elin Schagerströms – chanser inför junior-VM-stafetten i dag, men när de korsade mållinjen i Vindeln, utanför Umeå, stod de faktiskt som silvermedaljörer i listan. Till slut blev det ändå ett brons eftersom Finland – som länge verkade ha stämplat fel – visade sig ha gjort allt rätt och återinfördes högst upp i listan, som guldmedaljörer. Men ändå: Sverige löste en medalj trots att Schagerströms guld i sprinten var den enda svenska topp åtta-placeringen i de tre individuella loppen i mästerskapet (och då hade till exempel Norge haft tre olika åkare topp åtta).
Schagerström fick förstasträckan i svenska laget, och körde ifrån alla. Var åtta sekunder före Judita Traubaite, Litauen, i växlingen medan Norge på femteplatsen var över 2,5 minuter bakom. Ellen Blennow på andrasträckan tappade förvisso Finland och Lovisa Moqvist på tredje fick även släppa Ryssland, men tredjeplatsen var en framgång.
Loppet var Schagerströms tolfte och sista i junior-VM-karriären, och hon kan summera den med ett guld, två silver och ett brons.
Jag snackade med Schagerström efter loppet, en artikel ni kan läsa här.

Jag noterar för övrigt att det kommer dyka upp en del kända namn från länet i Nattvasan, som startar på fredag kväll: Rallycrosstjärnan och EM-bronsmedlajören Philip Gehrman kör tillsammans med en Jakob Nilsson (som jag inte vet vem det är, men tvivar på att det är löpar-Jakob Nilsson). Ulf Nordström, som är chef på ortopedkirurgiska kliniken på USÖ men kanske mest känd som lagläkare i både ÖSK och Örebro Hockey, kör ”som vanligt” tillsammans med sin son Erik. Joel Lager, som satsade hårt på skidåkningen som junior (numera är han 25 år och bor i Falun), kör med sin papp Dick som på den tiden var tränare för Joel, Axel Ekström, Filip Danielsson och gänget i Garphyttans IF. Lindells cykel- och sportaffär-ägaren Karl Urban Lindell åker tillsammans med Katrinelunds sjökrog-krögaren Roger Hjälm. Och radioprofilerna Simon Schagerström (med starka löparmeriter) och Ola Karlsson Widmark (som tidigare jobbat på NA) kör tillsammans.
Innan Nattvasan avgörs Stafettvasan (där jag ska köra förstasträckan i NA:s lag, återstår att se hur det går) och därefter återstår bara själv Vasaloppet innan veckan är över.

Schagerströms nya guldchanser försvann till tredje kontrollen av 19 (och Danielsson får förnyat förtroende i världscupen)

Av splittiderna att döma (men utan att ha talat med någon som var på plats) lär Elin Schagerström ha gjort någon riktig tabbe i början av dagens masstart över medeldistans i junior-VM i skidorientering i Vindeln, för mellan den andra och tredje av de 19 kontrollerna tappade hon två minuter på täten, och det var också vad som skiljde i mål. 19-åringen från Vintrosa, som gjorde karriärens nionde och sista individuella junior-VM-lopp och som tog guld i lördagens sprint, stämplade som nia, sekunder bakom täten, vid den andra kontrollen men som 33:a av 41 startande vid den tredje – medan blivande segraren Zoja Tjernych, Ryssland, var femma i det läget, 1.50 före. Schagerström körde sedan alltså i princip jämnt med ryskan – men utan draghjälp långt bak i fältet – och plockade 21 ryggar för en tolfteplats i mål, 2.02 bakom Tjernych.
Faktum är att Schagerström ”inte ens” blev bästa svensk på den här distansen efter att ha dominerat de två inledande för svenskt vidkommande – nu var Lerums Lovisa Moqvist drygt en minut före på niondeplatsen. Dagens distans gällde dock inte som junior-SM (vilket helgens två JVM-distanser gjorde och gav Schagerström dubbla guld) – JSM i medeldistans (av jaktstartsmodell) avgörs i stället under SM-veckan.
Junior-VM avslutas med stafett i morgon. Några laguppställningar har ännu inte presenterades, men Schagerström bör, precis som de två senaste åren, få åka sistasträckan för Sverige. I fjol räckte det till ett silver bakom Ryssland, i år ser det tuffare ut.

Norabygdens Tilda Fransson hade 26:e bästa åktid (2.43.41) när Vasaloppet 45 (loppet som tidigare hetat 45:man och Halvvasan) avgjordes i dag, på grund av vinterns mildväder med start i Evertsberg istället för som vanligt i Oxberg. På herrsidan var Granergsdals Mathias Landin bästa länsåkare med 42:a åktid, 1.58.50. Alla länsåkarnas resultat från Öppet spår hittar ni för övrigt här. Det måste ha varit snabbåkt i dag, för fyra åkare (och inga superkända namn) gick in på 1.45 – en tid som fem av sju år hade räckt för seger i insomnade Skejtvasan.

Och så har Filip Danielsson fått förnyat förtroende i världscupen efter poängsuccén i Ski tour förra veckan, precis som Jens Burman, Daniel Richardsson och Marcus Ruus medan sex man åker däremot ur truppen (bland annat sprintspecialisterna, förstås, men också Calle Halfvarsson som bröt Ski tour redan efter första etappen) och ersätts av Fredrik Jonsson och Björn Sandström (Sverige har ju bara sin ordinarie sexmannatrupp i helgens tävlingar som går i finska Lahtis, inga bonusplatser som i touren). I Lahtis i helgen väntar 15 kilometer i klassisk stil på lördag och stafett på söndagen, och

Högberg tog efterlängtat SM-guld trots förkylning – nu väntar världsrekordjakt i Marsspelen (och allt annat som hände i dag!)

35-åriga KFUM Örebro-löparen Rebecca Högberg knöt verkligen ihop det och tog sitt första SM-guld på tio år i dag, när inomhus-SM avslutades i Växjö. Men det bjöds på mer dramatik än jag hade förutsett när det visade sig att Högberg förutom motståndarna också slogs mot en förkylning under helgen (läs mer om det i kollega Elena Lövholms artikel här!). Kanske påverkade det att det inte blev något rekordtempo – eller också var det helt enkelt ett mästerskapslopp där bara placeringen och inte farten var i fokus – men när det skulle avgöras på upploppet var det hur som helst Högberg som var starkast av alla. Högberg var 23 hundradelar före Ängelholms Ellinor Aurell när klockan stannade på 2.12,09. Där bakom gick Åsbros 17-åring Klara Frih en hård kamp om bronset – vem hade trott det på förhand? – men fick ge sig med 83 hundradelar mot IFK Göteborgs Madeleine Björlin-Delmar som i sin tur var knappa sekunden bakom Högberg. Frih får en ny chans till medalj på junior-SM i Göteborg nästa helg (och Högberg kan ju, om hon vill, springa veteran-SM i Malmö då). Jag skrev förresten i gårdagens blogginlägg att Frih var finalens yngsta deltagare, men det var fel. Eskilstunas Alice Magnell Millán, född 2005 och därmed tre år yngre än Frih, kvalade faktiskt också in och tog sjätteplatsen. Snacka om supertalang!
Nästa projekt för Högberg? Tja, jag vet ju inte hennes exakta tävlingskalender, men jag vet att det snackas om att hon – förmodligen i ett ”veteranlandslag” med Jonna Tilgner (som sprungit i OS för Tyskland men sedan ett antal år bor i Linköping), Sara Liljegren (snabb veteran i IS Göta) och Jenny Åkervall (stockholmare som tog dubbla veteran-VM-medaljer 2018) – siktar på att ta veteranvärldsrekordet i K35 på den något udda distansen 4×800 meter inomhus (som USA har på 10.01,9). Både det världsrekordet ochde på samma distans för K60, M60 och M45 (med Mattias Sunneborn, som är mannen bakom det hela) kommer att attackeras under första tävlingsdagen på Marsspelen, lördagen den 28 mars, om alla planer går i lås. Ett projekt som blir spännande att följa!

Filip Danielsson hade inte sin bästa dag under Ski tour när etapploppet i dag avslutades med 30 kilometer i klassisk stil med jaktstart – vilket blev en väldigt märklig jaktstart för de utanför topp 20 som i stället fick vara med i en jättestor vågstart och inte jaga på riktigt. Danielsson hade hur som helst 39:e bästa åktid på etappen och tappade från 35:e till 36:e plats i sammandraget, så några fler världscuppoäng blev det inte. De fem svenskar han redan hade före sig – Jens Burman, Daniel Richardsson, Johan Häggström, Karl-Johan Westberg och Marcus Ruus – tjänade alla däremot någon placering och slutade på placeringar mellan 16 och 28. Aleksandr Bolsjunov blev uppkäkad av sex norrmän (med bättre valla) som tog de sex första platserna Pål Golberg blev totalsegrare, nästan tolv minuter före Danielsson över de sex etapperna.

Elin Schagerström hade ju egentligen hoppats mer på dagens långdistans än på gårdagens sprint – där hon tog junior-VM-guld – men fick i dag nöja sig med en elfteplats. Men det var tajt, där nere utanför topp tio var hon ändå mindre än fyra minuter bakom segrande ryskan Olesia Riazanova (en av få ryssar som är kvar från fjolårets VM-lag som tog guld för Sverige i stafetten då). Prestationen gav ändå ett överlägset junior-SM-guld för Garphytteåkaren, som var över sju minuter före nästa svenska (Tilde Engberg, Härnösand). Just det där att det inte finns någon annan svenska med högt upp och slåss bådar ju inte så gott inför stafetten på onsdag, men först väntar en medeldistans på tisdag. I morgon är det däremot vilodag.

Adam Axelsson körde säsongens åttonde och sista deltävling i Norgecupen i skridsko, i Stavanger, och noterade årets säsongens bästa 500-meterstid på norsk is när han blev fyra på distansen i söndagens lopp på 37,30 (tolv hundradelar före landsmannen David Karlingsjö). Axelsson körde 500 på lördagen också, på 37,70, och 1 000 meter på 1.14,81 på lördagen och 1.15,26 på söndagen.

Timo Silvola valde att avstå pulkadisciplinen som avslutade draghunds-EM i Åsarna i dag, efter att ha haft det tungt i linkörningen i torsdags och brutit combinedloppet i går. Men känner man Timo rätt kommer han säkert tillbaka starkt nästa år. Eller redan till SM, senare under vintern.

När Ungdomsvasan avgjordes i dag ordnade Garphyttans Ebba Fryxell (åtta i tolvårsklassen) och Granbergsdals Ellen Berg (tia i 14-årsklassen) två topp tio-placeringar åt länet. I första dagens Öppet spår var Pontus Halldin, Berber, ende länsåkare under fem timmar med 4.49.52. Med det var han 61:a av herrarna som åkte i dag.