Så här (tror jag) att Ullmax vinterserie slutade – och de vann i sådana fall

Dagens delomgång i Ullmax vinterserie (även känd som Nattcupen, men i helgen med möjlighet att välja om man ville springa i ljus eller mörker), som avgjordes i mycket krävande terräng ovanför Klockhammar (i terrängen runt Rusakulan), ställde nya krav på mig som försöker göra någon sorts sammanställning. Det publicerades nämligen (i varje fall inte ännu) regelrätt resultatlista, utan alla som ville laddade upp sina gps-filer i analysverktyget Livelox, och så var det bra med det (vilket naturligtvis inte är några konstigheter när det bara är en träningstävling, men de sex första delomgångarna bjöds det ju på fina listor). Problemet är dels att jag inte tror att alla resultat kommit in (i sådana fall störtdök antalet deltagare plötsligt) och dessutom har alla inte startat och (framför allt) stannat sina pulsklockor vid start och mål, vilket gör att man får räkna manuellt på tiderna (och en sådan som Nelly Mårtensson på damernas mellanbana bommade sista kontrollen, vilket man fick kolla ganska nära för att notera). Nå, jag tror att jag sorterade ut det hela och att Järlas Erik Berzell (som bor, eller i varje fall bott, i Hallsberg) var snabbast på långa banan trots att han är fyra i resultatlistan (jag ber om ursäkt för eventuella felräkningar). Orions Anton Johansson (som är sambo med Ellinor Tjernlund i Örebro) blev med samma uträkning tvåa i dag och säkrade hur som helst segern i sammandraget närmast före Simone Niggli, som inte lämnat in något resultat i dag. Bästa dam blev i stället Ellinor, 13 sekunder före systern Josefin Tjernlund och drygt fem minuter före klubbkompisen och landslagslöparen Lilian Forsgren (som jag var ute i Klockhammar och träffade för ett reportage ni kan läsa på tisdag).
Karin Lindgren tog hem mellanbanan, men Lovisa Gustafsson, som bara var åtta sekunder bakom, säkrade ändå ”totalsegern” närmast före Sofie Bodin som var trea, distanserad med knappt fem minuter.
Och anledningen till att det inte räknades några riktiga resultat eller totallistor i år var att regeringen infört totalförbud mot tävlingar för alla under elitnivå, därför har tävlingarna fått genomföras som träningstävlingar, utan sammandrag (mer än på denna blogg). Återstår att se om det ändå görs några mer ordentliga listor från finalen, och om jag i sådana fall får anledning till att uppdatera listorna nedan.

Ullmax vinterserie, preliminär slutställning 2021. Uträkning: Jonas Brännmyr

I dag avgjordes också tredje och sista mountainbiketävlingen (Alanya avocado mtb cup) i turkiska Alanaya för den här gången, en nivå upp jämfört med de två tidigare tävlingarna (den här på UCI 1-nivå). Örebroaren Axel Lindh slutade på 20:e plats, drygt sju minuter bakom franska Victor Koretzky som precis som de två tidigare dagarna vann närmast före polska Bartlomiej Wawak.
”Kom ut risigt i starten och fick springa delar av första varvet i lång, långsam kö. Framme vid första langningzonen var jag redan dryga minuten efter täten och vid varvning ut på andra varvet klev Turkiska mästaren, som jag körde med, av för han ansåg sig vara för långt bak för att fortsätta. Jag gnetade vidare utan att hitta nåt särskilt gott flyt”, berättar Lindh på instagram.

Karlskogingen Åsa Zetterberg-Eriksson avslutade säsongen, där hon varit ensam skidorienterare från länet, med en tolfteplats på långdistans-SM i Alfta.

Axel Lindh förste mountainbikecyklisten att dra igång säsongen – fyra minuter bakom trefaldige världsmästaren i dag

Misströstar ni? Mja, men det finns åtminstone en konditionsidrottare i länet som tävlar i helgen. Mountainbikecyklisten Axel Lindh, 27, som förvisso inte tävlar för någon Örebroklubb (han tävlar – tävlade i alla fall i fjol – för Team Ormsalva), men bor i varje fall i stan. Och han, som den här tiden på året brukar vara på Cypern och köra ihop med vapendragaren Matthias Wengelin (som den här gången är kvar hemma i Örebro och trampar Zwift) är nere i turkiska Antalya och tävlar. I torsdags blev Lindh 19:e i Karaburun mtb cup, en täving på UCI 2-nivå med starkt startfält där franske OS-deltagaren (och trefaldige stafettvärldsmästaren) Victor Koretzky vann en spurt mot polacken Bartlomiej Wawak (Lindh var knappt sex minuter bakom dem i mål, två bakom brorsan Vilgot Lindh, som däremot inte har någon anknytning till Örebro – avstånden framåt blev stora eftersom Lindh fastnade bakom en stor krasch). Och i dag blev han 13:e, drygt fyra minuter bakom Koretzky som vann igen (men nu bara knappa minuten bakom Vigot) i en UCI 2-tävling med namnet Justiniano hotel mtb cup. I morgon avslutas veckosluttets tävlingar i Alanya med en tävling på snäppet högre nivå, UCI 1, under namnet Alanyca avocado mtb cup.

Precis om i medeldistansen förra helgen slutade Karlskogabördiga Åsa Zetterberg-Eriksson tia (återigen som enda representant för länet) när sprintdistansen avgjordes i skidorienterings-SM i Alfta. I morgon avslutas skido-säsongen med långdistans-SM som också är 13:e och sista deltävlingen i Sverigecupen.

Tätkänningen försvann i första backen – så var Vasaloppet för länsåkarna (Hedlund slog rekord som 48-åring: ”Så gott som, gammal god form”)

Nej, det var sannerligen ont om länsframgångar i årets Vasalopp, i varje fall om man tittar på den absoluta täten. Där bakom många bra prestationer, som vi ska återkomma till längre ned, men när det brann till i herr- och damklasserna var länsåkarna ungefär lika långt efter som innan bröderna Impolas genombrott med Bills 13:e-plats 2013.
Den som höll fanan högst var Maria Gräfnings, som bara till klubbtillhörighet är ”länsåkare” (hon har råkat välja Karlslund som sin nationella klubbadress trots att hon aldrig bott i länet, hon kommer från Falun och bor i Davos). Och även för Gräfnings, som var femma i Vasaloppet för två år sedan, försvann kontakten med täten redan i den första backen. Det gick undan från start i damtävlingen, och bara fyra var med till Smågan. De blev en kort period åtta, sedan fem, sedan – när Marit Bjørgen gick upp och bombade i Lundbäcksbackarna – tvåa. Och när andra herrklungan kom ikapp var det bara Lina Korsgren som orkade ta ryggarna. Superdupermeriterade debutanten Bjørgen fick släppa och tog andraplatsen, 42 sekunder bakom. Korsgren slog banrekordet med över 16 minuter i de supersnabba medvindsförhållandena med 3.52.08 (notera att jag hade fel i mitt förhandsinlägg; banan var verkligen 90 kilometer och tiderna från i år gäller som rekord, de hade fixat till det genom en liten omdragning).
Gräfnings låg i en större grupp som var nästan två minuter bakom i Smågan. I Evertsberg var de tio tillsammans, från elfte till 20:e plats, knappt sex minuter bakom, och i Hökberg hade Gräfnings och Laila Kveli ensamma kommit ikapp Anikken Gjerde Alnes, som ett tag (tidigt) var nära att ansluta till de åtta som då var allra längst fram. De tre var då elva–tolva–13:e, knappt 8,5 minuter bakom täten. Men sista två milen tröt orken och Gräfnings tappade både Kvelis rygg, Elin Mohlin (24 sekunder före), Roxana Lacroix (elva sekunder före) och Anastasia Vlasova (två sekunder före), och blev 15:e – vilket även var den 15:e snabbaste tiden i Vasaloppets historia eftersom hon var sista åkare in under det gamla banrekordet (15.31 bakom Korsgren).
Olivia Hansson var 49:a uppför första backen och plockade sedan fem placeringar till Oxberg, för att sedan hålla 44:e-platsen i mål på 4.38.35. Erika Bergentz hade inte fått till fästvallan och var näst sist (72:a), på ovana uppförs-stak-armar, till Smågan, men plockade sedan fyra placeringar och kom i mål som 68:e på den för en elitmotionär fantastiska tiden 5.16.01 (1997 hade man varit femma med den tiden, just sayin’). Perstider på båda, förstås (hitta mig en åkare som inte persade i dagens förhållanden!): med drygt 64 minuter för Bergentz och med drygt 17 för Hansson.
Bob Impola var ändå länsåkaren man hade störst förhoppningar om när det gällde pallmöjligheter, och där kanske det är taskigt att säga att det sprack redan i första backen. Nej, han låg väl placerad som 31:a i den 65 plus moms stora tätklungan som brakade igenom kontrollen i Smågan efter 26 minuter, men redan i Mångsbodarna sladdade han längst bak i densamma, och i Risberg var det över. Där hade han tvingats släppa 2,5 minuter, och så mycket tar man inte igen i en tävling där tempot är upptrissat från start. Herrtävlingen var en enda lång utnötning, och 50-talet orkade med förbi Risberg (Impola var 71:a där). I Evertsberg var de 45, men i backarna ned därifrån (ett väldigt oväntat ställe att gå loss på!) kom Tord Asle Gjerdalen, Vetle Thyli, Anton Karlsson coh Ermil Vokuev iväg, och redan i Oxberg hade de nästan en minut. Thyli fick släppa efter Hökberg, och direkt efter Eldris (där avståndet till den stora klungan [som nu inte längre var stor utan bara bestod av nio jagande] alltjämt var minutstort) satte Gjerdalen in det avgörande rycket. Anton Karlsson var närmast att kunna svara, utan att lyckas. Nya rekordtien 3.28.18 på GJerdalen, Karlsson 36 sekunder bakom och Vokuev 61 medan Thyli blev uppkäkad av andragruppen. Impola kom i mål som 61:a, 14.17 bakom (men visst, även hans 3.42.35 var pers, med drygt 15 minuter, och över 42 minuter snabbare än hans andraplatslopp 2018 då förhållandena var helt väsensskilda med snöfall).
Jimmy Axelsson var 118:e man i Smågan men så bra som 95:a i Oxberg, innan det började vända – och han tog mållinjen som 101:a man (på 3.47.55, 19.37 bakom Gjerdalen). Han blev till slut ändå topp 100 eftersom tjecken Fabian Stocek, som precis som Gräfnings kör för Vltava Fund ski team, blev diskad, och Karlslundsåkaren – som haft en raketartad Vasaloppskarriär – intervjuades av min kollega Hugo Levinsson efteråt.
Lindesbergsbördiga Johan Kanto blev 165:a (näst siste man under fyra timmar med 3.59.47, 33.04 bakom Gjerdalen) och Karlslunds Robert Brundin missnöjd 172:a (4.01.22, 33.04 efter).
Granbergsdals historiska veteran Magnus Hedlund, 48, gjorde sitt snabbaste lopp i sitt 31:a Vasalopp 1,5 minuter bättre än tid än 2004, då han var 77:a och både bäste länsåkare och bäste värmlänning (en kombination man officiellt bara kan lösa om man är från Degerfors eller Karlskoga). Det gav en 198:e-plats som gjorde att han för första gången sedan 2017 var topp 200 (och för 16:e gången totalt, första gången var 1995; första gången han åkte var 1991 och därifrån kommer alltjämt sämsta placeringen, en 668:e-plats).
– Jag tränade ju bättre och mer förr, det måste jag säga. Men jag tränade bra nu när det var snö i en hel månad hemma. Jag lyckas väl ändå komma upp i, så gott som, gammal god form fortfarande med en liten träningsspurt på slutet. Den viktigaste grejen är ju föret. Det måste vara bra om det ska kunna gå, men det har det ju varit förut med. Det året jag åkte på 4.09, då var det också sånt här före, säger Hedlund till Karlskoga Tidning om rekordloppet.
Nionde länsåkaren som skulle ha startat, Gustav Hindér, hade testat positivt för covid-19 och tvingades avstå.

Det ska förstås noteras att Karlskogabördiga skidorienteringsveteranen Åsa Zetterberg-Eriksson (EM-brons 2008, numera elitmotionär) blev tia på medeldistansen under SM i Umeå i går. Åsa tävlar alltjämt för lilla Karlskoga-, Degerfors- och Kristinehamnssammanslutningen Öset Skido, varför hon inte kom till start i dagens stafett.

Simone Niggli byggde på sin segerrad när landslagsledningen och tränare Thierry Gueorgiou bjöd in till VM-relevant träningstävling i Villingsberg, mellan Karlskoga och Örebro. Niggli var snabbast bland på bana två när motionärer släpptes på banorna efter att landslaget var klara (62 sekunder före Tisarens veteran Tomas Hallmén och ytterligare 62 före maken Matthias Niggli; Josefin och Ellinor Tjernlund var fyra och femma, 2.49 respektive 3.31 bakom). Jag har inte lyckats hitta landslagslöparnas tider (jag vet inte ens vilka som var där!), men det hade förstås varit spännande att jämföra dagens svenskar mot dagens Niggli. På bana ett var Orions Anton Johansson överlägset snabbast av ”motionärerna”, tre minuter före Roxens Jonas Andersson. Filip Jacobsson bästa länslöpare på tredjeplatsen, 4.41 bakom (men nästan fem minuter före fyran Erik Groth, KFUM Örebro).

Dasler vann Inneserien, Leonardsson och van Sitteren, Eriksson slog svenskt rekord – och en annan Eriksson gjorde bästa resultatet någonsin (och här är allt [?] som ställts in)

Onsdagen blev dagen då all publik idrott i Sverige började ställas in på grund av coronaviruset. Men Inneserien i Tybblelundshallen hann avslutas, och bjöd på en hel del starka prestationer. Först och främst så tog IF Starts Marie Dasler som väntat hem Inneserien totalt när hon sprang in på 11.10,69 för 89,91 procentpoäng vilket gör att hon landar på 271,06 poäng i sammandraget. Det är den överlägset bästa totalpoängen i seriens fyraåriga historia efter en vårvinter där Dasler noterat tre av de fem högsta procentpoängen som Inneserien sett.
Allra vassaste resultatet, sett till ålder, under kvällen stod dock Malungs Håkan Eriksson för. 59-åringen sprang på 9.26,20 vilket motsvarar 95,78 procent av ett tänkt världsrekord i den åldern. När han i fjol sprang 3 000 meter på 9.30,93 gav det Inneseriens bästa resultat någonsin (94,16), och nu har han alltså de två bästa noteringarna.
IF Starts Maria Eriksson bad om lov att få springa tio varv extra för att göra en attack mot det svenska K40-rekordet på 5 000 meter inomhus (21.17), och det klarade hon med minutmarginal när hon sprang in på 20.17,18 (vilket däremot gjorde att hon inte fick någon rakettid på 3 000, förstås).
Örebro AIK:s snabbe, men sällan tävlande, Gustaf Leonardsson var snabbast av alla efter en tajt spurtduell med Västerås FK:s Markus Andersson – 9.17,69 gav en segermarginal på 25 hundradelar. Anderssons klubbkompis Moa Rothman kom inte till start, och i hennes frånvaro sprang Liduina van Sitteren som vanligt hem titeln som snabbaste dam, på 10.23,35.
Rodney Hundermark tog hem andraplatsen i serien, men var över 17 procentpoäng bakom, på 253,79. Hinderbanelöparen Cimmie Wignell blev trea både på 3 000 meter (på 9.18,99) och i serien (på 239,23 procentpoäng).

Fyra av topp fem i Inneseriens sammandrag: Femman Annica Sjölund, fyran Catharina Wahlstedt, tvåan Rodney Hundermark och segraren Marie Dasler. Foto: Börje Nordin

Tio bästa resultaten, i förhållande till ålder, i Inneseriens historia:
95,78: Håkan Eriksson, Malungs SFK, 9.26,20 på 3 000 meter som 59-åring 2020.
94,16: Håkan Eriksson, Malungs SFK, 9.30,93 på 3 000 meter som 58-åring 2019.
91,00: Marie Dasler, IF Start, 7.08,81 på 2 000 meter som 52-åring 2020.
90,15: Marie Dasler, IF Start, 5.40,32 på engelska milen som 52-åring 2020.
89,91: Marie Dasler, IF Start, 11.10,69 på 3 000 meter som 52-åring 2020.
89,86: IngMarie Johansson, 11.38,85 på 3 000 meter som 55-åring 2019.
89,78: Erika Bergentz 4.46,27 på 1 500 meter som 44-åring 2017.
89,67: Patrik Johanssons 2.50,15 på 1 000 meter som 51-åring 2016 (egentligen december 2015).
89,18: RoseMarie Enmalms 12.58,50 på 3 000 meter som 62-åring 2016.
89,06: Susanne Malmqvists 4.09,82 på 1 000 meter som 68-åring 2020 (egentligen december 2019).

Segrare i Inneserien
2015/16 (1 000, 2 000 och 3 000 meter):
 RoseMarie Enmalm (Patrik Johansson bäste herre).
2016/17 (1 000, 1 500, 2 000 och 3 000 meter): Per Sjögren (Catharina Wahlstedt bästa dam).
2017/18: Serien inställd.
2018/19 (1 000, mile, 2 000 och 3000 meter): RoseMarie Enmalm (Jonatan Gustafsson bäste herre).
2019/20 (1 000, mile, 2 000 och 3 000 meter): Marie Dasler (Rodney Hundermark bästa herre).

Annars präglades onsdagen alltså av allt som blev inställt. Junior-SM i längdskidor hann förvisso starta med masstartsloppen där Elin Schagerström, Garphyttans nyblivna juniorvärldsmästaren i skidorientering, skrällde hem en topp tio-placering i det som blev karriärens sista juniorlopp när hon blev nia, 2.29 bakom Högbos Louise Lindström som vann med nästan 1,5 minuter (Schagerström hade 1.04 till pallen). På kvällen kom beslutet om att resten av veckans tävlingar är inställda, så Ludvig Berg – som hade medaljchanser i morgondagens sprint och därför stod över dagens tävling – kom aldrig ens till start.
Inställt är också Birkebeinerrennet och Reistadløpet, så vi får väl se om det blir så mycket mer av långloppssäsongen (i övrigt återstår ju bara Ylläs–Levi i långloppsvärldscupen och en del andra tävlingar som Nordenskiöldsloppet).
Det blir heller ingen skandinavisk cup (med Filip Danielsson i landslagsdress) i Harstad i helgen, och heller inga svenskar i världscuptävlingarna i Nordamerika. Inge fler landslagsuppdrag alls, i vinter.
Någon SM-vecka (där längdskid-SM skulle avgöra fyra distanser, skidorienterings-SM en och draghundsportens SM i nordisk stil skulle köras, plus skidskyttet där vi inte har så mycket länsintresse) blir det inte. Lokalt har Marsspelen, en av Sveriges största inomhustävlingar i friidrott som varje år avgörs i Tybblelundshallen, ställts in. Och Svealandsmästerskapen, den mest prestigefyllda friidrottstävlingen för 13- och 14-åringar (åren innan de får börja tävla på ungdoms-SM) som skulle ha gått i Gävle till helgen är också avblåst.
Listan kan förstås göras mycket längre, och det enda evenemang jag egentligen sett – som har lokala deltagare – som verkligen säger att de kommer att köra är Emilia Fahlins nästa tävling, Nokere Koerse som är planerad till nästa onsdag, den 18 mars. Vi får väl se hur det blir med den saken.

Helgens höjdare – Schagerström jagar VM- och SM-medaljer, Högberg är medaljfavorit och Hansson gör comeback i Tjejvasan

1) Junior-VM i skidorientering
Parallellt med skidorienterings-EM (som flyttats från lettiska Madona till Vindeln utanför Umeå på grund av skitvintern), som saknar länsinslag, avgörs junior-VM med 19-åriga Elin Schagerström, Vintrostjejen som tävlar för Garphyttans IF, och som är på plats för att göra upp om de ädlaste medaljerna. Hon är sistaårsjunior och har redan hunnit med två JVM. Som förstaårsjunior, i konkurrens med två år äldre åkare i Bulgarien 2018, inledde hon med en 23:e-plats i sprint och en 21:a-placering i medeldistans innan hon slog till med en sensationell sjundeplats i långdistans som gav en plats som ankare i svenska stafettlaget där hon körde upp Sverige från sjunde till femte plats på sistasträckan. I fjol, som andraårsjunior, blev det dubbla silverfirande: I sprinten var hon 23 sekunder bakom landslagskompisen Sofia Westin, och i stafetten körde de tillsammans (Schagerström var återigen ankare) hem andraplatsen bakom Ryssland. Schagerström var dessutom sexa i medeldistansen och 13:e i långdistansen då, i Piteå.
I år tillhör Schagerström de äldsta i fältet (i år får man tidigast vara född 2000) och många av de hon tampats med tidigare år har blivit överåriga (som båda hennes svenska stafettkollegor från i fjol, två av tre ryska medaljörer, en av tre norskor som kom på pallen i stafetten). Men många vassa åkare finns kvar (finskan Siiri Saalo, norska Jenny Baklid, ryskan Olesia Riazanova …) och förmodligen har en hel del nya namn tillkommit. Men medaljförhoppningarna på Schagerström bör vara stora.
JVM inleds med sprint på lördagen och långdistans på söndagen, två tävlingar där de svenska deltagarnas resultat också räknas in i SM-tävlingarna som avgörs parallellt (i D20-klassen, förutom för eventuella åkare födda 2002, som räknas i D18 på lördagen och som inte får vara med i SM på söndagen). JVM avslutas sedan med medeldistans på tisdag och stafett på onsdag.

2) Inomhus-SM i friidrott
Tre länslöpare ställer upp på medeldistans i inomhus-SM i helgen: KFUM Örebros Rebecca Högberg och Åsbros Klara Frih på 800 meter och KFUM:s Tim Sundström på 3 000 (och så springer Gustav Nordling, stockholmaren som bor och tränar i Örebro men fortfarande tävlar för Spårvägen, både 1 500 och 3 000 meter).
Högberg har ju gjort en riktigt läcker comeback och inte bara tagit sig hela vägen till landslaget (var med och fixade svensk dubbelseger i Nordenkampen!) utan också två gånger om slagit distriktsrekord alla kategorier och svenska veteranrekord på 800 meter inomhus med först 2.12,24 och därefter 2.08,65. Den sistnämnda tiden gör att hon kommer till SM som tvåa i svenska årsbästalistan bakom Hanna Hermansson (som sprang på 2.05,33 vid segern i Nordenhkampen). Inga superstarka namn, som inte satt tider, har tillkommit, så Högberg (som också ska springa 400 meter i helgen, med försök och eventuell final på båda distanserna, så det tuffa schemat kan störa) är favorit bakom Hermansson. Ungdomsfinnkamparen Frih (18 år yngre än Högberg) har inte gjort något 800-meterslopp i vinter, men gjorde 2.13,11 utomhus i somras och bör därmed kunna vara med och tampas om en av de sista finalplatserna.
Sundström har ju ägnat större delen av karriären åt att satsa på 1 500 meter och är 15:e på svenska årsbästalistan med sitt 8.24,02 på 3 000 meter. Känslan är ändå att han en riktigt bra dag bör kunna gå nedåt Martin Regborns distriktsrekord (inomhus) på 8.15,81. På 3 000 meter är det final direkt, och Sundström lär få springa i B-heatet (löparna rangordnas sedan efter bästa tid, men man får förstås mindre draghjälp i B-heatet).
Högberg har tidigare tagit åtta SM-medaljer varav två individuella (guld på 400 meter 2009, brons på samma distans 2010) och sex i stafett (senast ett brons på 4×800 meter 2013). Hon har däremot aldrig tagit någon SM-medalj inomhus.
Högberg tävlar i försöken på 400 meter 13.55 på lördagen i försök på 800 meter 16.00 samma dag och i final på 800 meter 13.45 på söndagen. Eventuell final på 400 meter går knappt två timmar senare, 15.35 (för Frih gäller alltså först och främst 16.00 på lördagen). Sundström springer 15.25 på lördagen.

3) Tjejvasan
Redan på fredagen startar Vasaloppsveckan med Vasaloppet 30, det som tidigare hette Kortvasan, och redan då finns 165 länsåkare i startlistan (jag skulle ljuga om jag sa att jag hade hittat några jättespännande namn) – men det är på lördag det smäller till på allvar med Tjejvasan.
Ingen länsåkare har lyckats kvala in bland de 44 i elitledet, men bland de 54 i startled 1A, som går iväg samtidigt och precis bakom (9.00 på lördagsmorgonen), står Karlslunds Olivia Hansson (vinnare av svenska långloppscupen 2018 och 2019, tvåa i år) och Garphyttans Anja Andersdotter och Elin Törnqvist. Hansson gillar egentligen de ännu längre loppen bättre och har inte åkt Tjejvasan sedan 2015, då hon blev 38:a (elfte junior). Samma år var hon 14:e i Vasaloppet (bästa junior, både på herr- och damsidan). Andersdotter har hittills prioriterat Vasaloppet 30 istället (som bäst på 2.04 2015) liksom Törnqvist (som också gjort 2.04, men 2018).
I startled 1B, som också startar samtidigt, finns Garphyttans Josefine Wallenhammar och Elin Fjellström, Karlslunds Åsa Fjellström, Berber IS:s Kajsa Rosdal och örebroaren Anette Blückert som kör för Preem IF. Erika Bergentz, som var bästa länsåkare i Tjejvasan i fjol, verkar inte vara föranmäld.

Bubblare: Det är ju en grym sporthelg där Ski tour med Filip Danielsson avslutas i Trondheim, draghunds-EM med Timo Silvola avslutas i Åsarna och det som vanligt löps parkrun i Örebro.

Långt från medalj för Garphyttan i SM-stafetten – först jättebom sedan diskning

Jag spekulerade ju lite i om det möjligen skulle kunna bli en första senior-SM-medalj för Elin Schagerström och en sensationell skidorienteringsmedalj för Karin E Gustafsson när stafettävlingen i SM skulle avgöras i Älvdalen i dag. Men det var, om vi ska vara ärliga, aldrig nära när det kom till kritan. Schagerström, som är den klart mest meriterade skidorienteraren av de båda (dubbla JVM-medaljer i fjol, på väg mot ett nytt junior-VM i år) bommade, om jag tolkar sträcktiderna rätt, rejält redan på väg till andra kontrollen på förstasträckan (i SM-stafetten åker två åkare två sträckor var). Stämmer tiderna, och det gör de nog, så stämplade hon nästan tio minuter bakom ledaren Frida Sandberg, Säterbygden, där (efter nio minuters åktid). I växlingen hade den luckan vuxit till 15 minuter, och Garphyttans lag var därmed klart sist av de sex till start. Väl ute på andrasträckan stämplade Gustafsson dessutom fel och fick laget diskat.
Garphyttan fullföljde ändå stafetten och gick i mål på 1.56.42 (men blev alltså diskat), 31 minuter bakom segrande IFK Mora (Hanna Eriksson/Magdalena Olsson) och 14 minuter bakom näst sista laget.
Schagerström får glädjas åt det överlägsna JSM-guldet i medeldistans från i går och se fram emot sprint- och långdistans-SM i Umeå om en månad och jaktstarts-SM i Boden i slutet av mars i stället. Men redan den 4 februari startar JVM i Lettland med sprint. Uttagningarna lär vilken dag som helst.

Schagerström tog överlägset JSM-guld och Ekström gjorde comeback efter tourbrytet

Elin Schagerström tog, som väntat, junior-SM-guld i Älvdalen i dag. Skidorienteraren från Vintrosa, som tävlar för Garphyttan och som tog dubbla medaljer på junior-VM i fjol, var totalt överlägsen i medeldistansen med masstart och var över sju minuter före tvåan Ellen Blennow, Falköping, efter 45 minuters åkning. Lisa Larsen och Erik Rost, båda Alfta-Ösa, vann seniorklasserna där karlskogingen Åsa Zetterberg-Eriksson tog en niondeplats, knappt 14 minuter bakom Larsen och drygt 8,5 från medalj. Garphyttans Karin E Gustafsson slutade däremot sist av de 17 startande, 42 minuter bakom Larsen. Det är hon som ska åka andra och fjärde sträckan i Garphyttans lag, med Schagerström på första och tredje i morgon, så jag kanske får revidera mitt medaljtips från i går …

Det var i Östersund som skidåkarna dök upp på lördagen, de som inte kör världscupen eller skiclassics, som jag inte riktigt hittade i startlistorna när jag sammanställde helgens höjdare i går. Det bjöds 40 kilometer i Östersund ski marathon, men från länet var det främst distansåkare på plats, och de valde i stället 16 kilometer (i klassisk stil). Axel Ekström gjorde tävlingscomeback efter att ha avbrutit Tour de ski och slutade på åttonde plats, drygt 2,5 minuter bakom Oskar Svensson (med OS- och VM-meriter). Bästa länsåkarna belv i stället Garphyttans Lucas Lennartsson och Adam Gillman, 1.27 (det skiljde någon tiondel) bakom Svensson (som följdes av Teodor Peterson, Viktor Thorn och Marcus Ruus) men över minuten före Ekström. Marcus Lennartsson blev tia, 15 sekunder bakom Ekström.

Johan Ingjald, som dragits med skador i vinter, gjorde sin snabbaste parkruntid sedan början av september när han vann dagens upplaga av femkilometersloppet (den 137:e i ordningen) på 17.47. Det gav en marginal på 49 sekunder bak till klubbkompisen (i IF Start) Dennis Bergström på andraplatsen, och gav Ingjald hans 27:e parkrunvinst (Petra Hanaeus, med 23, är den enda löpare av de övrig som har över 20). Eva Bjärud var snabbast av damerna för tredje veckan i rad, men eftersom hon som vanligt sprang med draghund räknar jag det inte riktigt. 19.10 på Bjärud, 19.24 på Frida Nilsson som löpte utan hund. Som väntat var det god uppslutning när inga andra tävlingar krockade, 90 löpare var – frånsett julspecialen – den bästa siffran sedan början av oktober.

Helgens höjdare – upplagt för SM-medalj för Schagerström och Gustafsson?

1) Skidorienterings-SM
Den första av tre SM-helger avgörs i Rännkölen utanför Älvdalen (eftersom det råder snöbrist i Sollefteå, där tävlingen skulle ha körts) med medeldistans med masstart på lördagen och stafett på söndagen. Någon Tove Alexandersson bjuds det inte på, men väl Erik Rost. Av länsintresse finns först Elin Schagerström, som tog dubbla junior-VM-medaljer i fjol och nu jagar SM-guld och ny JVM-uttagning (även om det sistnämnda lära vara givet). I seniorklassen finns förutom veteranen Åsa Zetterberg-Eriksson också Garphyttans Karin E Gustafsson. Hon körde ju EM i mountainbikeorientering 2017, och har nu faktiskt rätt bra möjligheter att knipa en SM-medalj i en andra sport (jag tror i varje fall hon tagit medalj i mtbo, även om jag inte lyckas googla fram något facit på rak arm) – för på söndagen kör hon ihop med Schagerström i ett av endast sex lag i damernas stafett (och deras ser vassast ut av de tre som lämnat in laguppställningar hittills). Filip Jacobsson, som var så lovande för några år sedan, verkar däremot ha lagt skidorna på hyllan. Han hittas mest i orienteringsskogen ny för tiden (vann ju i Nattcupen i veckan).
sprint- och långdistans-SM avgörs i Umeå 22–23 februari och jaktstarts-SM i Boden i samband med SM-veckan, 29–30 mars.

2) Skidor?
Det verkar vara en mellanhelg för skidåkning. Åtminstone när länet varken fått med någon åkare till världscupen (Ekström och Danielsson utanför truppen) eller La diagonela (Impola avstår) och det inte körs varken skandinavisk eller svensk cup, svensk långloppscup eller några större nationella lopp att tala om över huvud taget. I Mora körs hur som helst Moraloppet, och där hittar man hittar man i varje fall ett tiotal namn från Garphyttan och Karlslund, bland dem förre ironman-VM-triathleten Morgan Pätsi. Men om någon av de elitsatsande länsåkarna ska tävla i helgen får ni gärna upplysa mig om var.

3) Örebro parkrun
Inte heller på löparfronten är det särskilt många stora lopp den här helgen. Men Örebro parkrun är det varje helg, och mildvädret och bristen på konkurrens bör göra uppslutningen kring femkilometersloppet vid Rynningeviken extra stor den här lördagsmorgonen. Bara att dyka upp och springa fort (men glöm inte streckkoden)!

Gräfnings säkrade totalsegern med ny vinst, Regborn oslagbar i säsongsöppningen och Axelsson slog tre år gamla rekord

Karlslundsåkaren Maria Gräfnings har försökt i tre år – och i dag lyckades hon till slut: Efter två raka andraplatsen i sammandraget i Fis Worldloppet cup säkrade hon redan nu, 1,5 månader före finalen i Ryssland, totalsegern i 2019 års cup genom att ta hem fjärde tävlingen (av sex möjliga): Finlandialoppet. Segern var inte fullt lika överlägsen som de senaste, förvisso, men ändå med 34 sekunders marginal bak till tvåan Sini Alusniemi, Finland, över 50 kilometers åkning i fristil.
”Det var ett speciellt lopp i dag. Det blåste väldigt mycket, och ingen ville ligga längst fram i gruppen. Vi åkte långsamt, och fler och fler åkare anslöt till gruppen. När vi äntligen kom in i skogen, där det blåste lite mindre, gick jag all-in 15 kilometer från mål och fick en lucka till de andra tjejerna. Jag är så glad över att vara först i mål”, sa Gräfnings till tävlingsorganisationen.
I sammandraget har Gräfnings nu 480 poäng mot 302 för tvåan Tatjana Mannima med 100 poäng kvar att åka om i Ugra ski marathon den 6 april. Men redan nästa helg gör Gärfnings en intressant start i Vasaloppet.

Det är ju svårt att bedöma med tanke på motståndet, men Martin Regborns inledning på säsongen ser riktigt stark ut: På söndagen knöt han ihop tredje raka segern i världsrankningstävlingarna nere i turkiska Antalya (långdistans fredag, medeldistans lördag, förkortad långdistans söndag – och lägg därtill en seger i Löpex vinterserie den 30 januari så har han vunnit fyra av fyra tävlingar han ställt upp i 2019), och återigen med förkrossande marginal, den här gången över fem minuter före tvåan, rutinerade vitryssen Andrey Salin (som springer för Göteborgsklubben Sävedalen), och då ska man veta att det ändå ställde upp 53 löpare i herrarnas elitklass (en sån som dubble världsmästaren [om än i sprint] Jerker Lysell var 13:e, över 14 minuter bakom Regborn). Kanske ändå viktigare att notera vad Regborn själv känner, eftersom det är svårt att värdera insatsen utifrån tiderna (även om det aldrig är enkelt att vinna en orienteringstävling), och i sin öppna träningsdagbok skriver han att det känns som en ”fin inledning på säsongen”, och att han hade ”bra driv i löpningen och [ett] stabilt tekniskt genomförande” i dag. ”Väldigt lätt, öppen terräng, bara att bomba längs med strecket och bocka av kontrollerna, några mer utmanande sträckor längst söderut.”
I sammandraget vann Regborn förstås den minitour som de tre världsrankningstävlingarna utgjorde på maxpoängen 3 000, närmast före just Salin på 2 786,91 poäng (alla bakom segraren fick sin procent av segertiden multiplicerat med tio som poäng varje dag).
Tyvärr är det ju inget EM i år och heller ingen världscup förrän i juni, så det dröjer innan vi får se Regborn i den internationella konkurrensen på allvar, men Swedish league (eller elitserien i orientering, som jag brukar envisas med att skriva) drar ju igång i mitten av april i alla fall.
Lilian Forsgren avslutade med andra raka pallplatsen drygt 5,5 minuter bakom segrande Karolin Ohlsson (som tog totalsegern på damsidan via tvåa segrar och en andraplats) och Natalia Gemperle, men före starka löpare som Alva Olsson och Josefin Tjernlund. I sammandraget blev Forsgren fyra, 6,9 poäng bakom Olsson på tredjeplatsen (de poängen motsvarade 34 sekunder, som Forsgren hade behövt springa snabbare på dagens etapp).
Lovisa Persson blev näst bästa läns- och Tisaren-löpare i sammandraget, sjua och därmed placeringen före Josefin Tjernlund, trots att rangordningen var den omvända på söndagen med en åttondeplats för Persson och en sjätteplats för Tjernlund.
Jonatan Gustavsson avslutade sin svit med raka pallplatser genom att bli tvåa i bakom totalsegraren Hugo Lillieström på dagens etapp (tidigare totalledaren Jonas Andersson bröt). Även i damjuniorernas klass blev det en pallplats till länet efter att Anna Hallmén varit tvåa bakom Kristina Smirnova på de två avslutande etapperna (bara två löpare fullföljde alla etapper i den klassen, Hallmén bröt första men blev ändå trea totalt).

En annan som visar storform är Adam Axelsson. I en resultattävling på den snabba isen i Calgary slog Axelsson natten till söndag, svensk tid, äntligen sina 3,5 respektive tre år gamla personliga rekord på 500 meter (37,11) respektive 1 000 meter (1.13,33). Tiden på 500 meter gör att han klättrar förbi Martin Friberg på listan över tidernas bästa svenskar på distansen, där Axelsson nu är nia, bara sex hundradelar bakom en viss Johan Röjler (Eric Zachrisson har svenskt rekord på 35,44). Det blir mycket mer om Axelsson på bloggen när jag fått tag på honom i Kanada.

I junior- och ungdoms-SM i friidrott (ungdoms-SM i 17-årsklasserna alltså, de i 15- och 16-årsklasserna avgörs i Västerås om några veckor) blev det inga medaljer för länet i medeldistanslöpningen. Precis som för Åsbros Klara Frih i går slutade det med en fjärdeplats för KFUM Örebros Noha Olsson i 17-årsklassen. Han gjorde 4.17,71 på Örebro indoor games i januari, men mästerskapslopp är ju något helt annat och även om den tiden hade räckt till guld i Växjö (det tog Hälles Sharmarke Ahmed på 4.17,93) så fick Olsson se ytterligare två löpare smita över mållinjen innan han passerade den på 4.21,34 (1,2 sekunder från silver, sex tiondelar från brons).

Nere på Cypern avslutade Matthias Wengelin och Axel Lindh Cyprus sunshine cup, som även går under namnet Afxentia stage race, på vitt skilda sätt. Wengelin blev elva på sista etappen, mindre än 80 sekunder bakom täten efter nästan 1,5 timmar och fyra varv på en intensiv crosscountrybana. Polacken Wawak Bartlomiej vann för dagen närmast före tjeckerna Ondrej Cink (som varit 14:e på OS och cyklat Tour de France) och Jan Skarnitzl (som varit tolva på OS och nu tog hem sammandraget på Cypern, 39 sekunder före Bartlomiej).  ”Riktigt fin känsla i kroppen, så det var bara att njuta av racet”, skriver Wengelin på instagram (han fick dock nöja sig med en 21:a-plats i sammandraget efter alla punkteringar han drabbats av tidigare i veckan). Lindh, då? Näe, han var inte alls nöjd med hur kroppen kändes (efter de dubbla antibiotikakurerna) och kom i mål som 38:a i dag, drygt tio minuter efter täten, vilket gjorde att han landade som 37:a i sammandraget: ”Hoppas det här kommer vara det mest mediokra lopp jag gör i år”, skrev han på instagram.

I tävlingen med det läckra namnet Studenternas Vinthundsvinter, i Sollentuna friidrottshall, slutade KFUM Örebros Markus Bohman, som dragits med lite sjukdomsbekymmer under vintern, på andra plats på 8.37,52 (tre sekunder bakom Spårvägens Alexander Holmblad i ett startfält med 57 löpare). Hans tidigare bästaresultat sedan han flyttade till länet är 8.55,87 i fjol, men jag är osäker på om det är pers eller om han löpt snabbare tidigare.

Första dagen av Öppet spår, då? Jo, Karlslunds Per Eklöf sjunde snabbast av alla med finfina 4.35.45 (Det är ju svårt att jämföra från år till år, men hans ästa tid i ”riktiga” Vasaloppet är 4.09.19 2012 och bästa placeringen en 115:e-plats från året innan). Klubbkompisen Ida Nilsson var snabbaste dam från länet med 5.50.35, en grym förbättring efter att tidigare ha gjort ett par Öppet spår runt 7,5 timmar.
Granbergsdals Ludvig Berg följde upp ungdoms-SM-succén med seger i Ungdomsvasans H16-klass, över 19 kilometer, fem sekunder före Högbos Kalle Georgsson på andraplatsen. Dessutom vann elvaåriga Oskar Söder, som förvisso tävlar för IFK Grängesberg men bor i Kopparberg, H12-klassen, över nio kilometer, på 25.14 (tre sekunder före tvåan).

Måste ju förresten passa på att skriva att det är trist med ett SM i skidorientering utan en enda deltagare från varken Örebro län eller Värmland … Speciellt som det under senaste decenniet faktiskt funnits några riktigt vassa idrottare i grenen. Men just den här vintern verkar det som om hela länet valt att lägga kartstället på hyllan.

Helgens höjdare

1) Tjejvasan
Äntligen är det dags för Vasaloppsveckan (Kortvasan i dag, Öppet spår på söndag, men framför allt Tjejvasan i morgon), och det har börjat hända lite i listan inför lördagens tävling. Erika Bergentz skriver på Instagram att hon kommer från start, och efter tredjeplatsen i Wadköpingsloppet får hon gälla som favorit bland länsåkarna om inte Olivia Hansson eller Kristina Roberto anmäler sig sent (Maria Gräfnings är i USA och kör American Birkebeiner). Därtill finns Garphyttans Ronja Andersdotter, 16, som gör debut i Tjejvasan efter tre tidigare starter i Kortvasan 2013–2015. Hennes klubbkompis Elin Fjellström var 44:a 2016 (femma av juniorerna) och 64 i fjol (som förstaårssenior) och gör nu sin sjätte start i Tjejvasan.

2) Ungdoms- och junior-SM i friidrott
Efter inomhus-SM i Gävle förra helgen är det nu dags för ungdomarna och juniorerna att göra upp i Uppsala, och KFUM Örebro har fem löpare på plats för att springa 1 500 meter. Klart högst rankad, sett till årsbästa i Sverige, är Melker Forsberg som ligger på fjärde plats i P17-klassen. En outsider till medalj? Tja, möjligen, men man ska komma ihåg att topp tre på årsbästalistan – Omar M Nuur, Växjö, Emil Magnell Millán, Eskilstuna, och Anton Axelsson, Hässelby – varit i särklass i vinter, och de tre är anmälda till tävlingen. Nuur har sprungit nästan tolv sekunder snabbare än Forsberg, Millán har kutat över tio sekunder snabbare och Axelsson nästan nio. Det blir tufft för Forsberg att slå sig in i den trion, men ingenting är förstås omöjligt. Med på svenska topp 20-listan finns också Jack Karlsson (åtta i H19) och William Wickholm (tolva i H22), medan Hamid Ali och Axel Sandberg också är anmälda i H19-klassen. Av någon anledning kommer däremot inte Jonatan Gustafsson (Sverigetrea i H22) till start.
På hemmaplan verkar det som om banan för Örebro parkrun är löpbar igen.

3) Skandinaviska cupen i längdskidor
Både Filip Danielsson (i landslagsdress) och Axel Ekström (i Garphyttans blåröda) kör cupfinalen i Trondheim i helgen, och av deras instagramuppdateringar att döma väntar tuffa banor. Vi snackar en minitour som inleds med en sprint i fristil i dag, fortsätter med tio kilometer i klassisk stil på lördagen och avslutas med en jaktstart över 15 kilometer i fristil på söndag. Danielsson har kört fyra av sex race hittills i cupen och ligger 26:a i sammandraget, som tredje bästa svensk (topp 15 i sammandraget är alla norrmän …) medan Ekström hittills bara gjort en start.

Bubblare: I Östersund avgörs sprint- och långdistans-SM i skidorientering där Garphyttans Elin Schagerström är storfavorit i den yngre juniorklassen.