Fyra veteran-SM till länet på landsvägsmilen – och Ahlssonbröderna visade klass i Motala (och så påverkar Transtensvallens renovering tävlingsschemat)

SM-milen, som svenska mästerskapet i landsväg över 10 kilometer heter sedan tävlingen infördes 2014, arrangerades i år (ja, nu på torsdagskvällen) återigen i samband med Sthlm 10, och länslöparna slog till med tre guld och totalt sju (eller nio, beroende på hur man definierar ”länet”) medaljer i veteranklasserna.
Petra Hanaeus sprang hem SM-guld i K45-klassen med 40 blankt, över minuten före tvåan Emma Holsted, IFK Lidingö, och ytterligare 39 sekunder före trean Linda Take (som bor i Karlstad och tävlar för Göta men som är en av två som får klassas som ”halvlänslöpare” med tanke på att hon tidigare bott i Karlskoga och sprungit orientering för Tisaren). Rose Marie Enmalm tog guld i K65 på 46.18 och hade därmed nästan 2,5 minuters marginal till klubbkompisen (i IF Start) Susanne Malmqvist som tog silvret på 48.46- Catharina Wahlstedt var ensam till start i K75 och vann följaktligen på 1.02.15.
Även Marie Dasler (silver K50 på 41 blankt, 46 sekunder bakom Götas Anne Ellström), Maria Eriksson (brons K40 på 41.14, 1.15 före klubbkompisen Antje Wiksten på fjärdeplatsen) och Almbys Bo Persson (brons M70 på 45.55, 1.42 bakom segrande Bengt Nyman, Falkenberg) tog medaljer. Ja, och därtill Zinkgruvanfostrade Johanna Eriksson, som sedan många år tävlar för Motala AIF (guld i K35 på 35.30).
Eriksson var fyra i senior-SM 27 sekunder bakom Samrawtit Mengsteab, Hälle, som knep sista medaljen och 1,5 minuter efter Charlotta Fougberg som tog guldet. Liduina van Sitteren slutade på 20:e plats på 38.05, drygt en minut från perset i Startmilen i våras. Fellingsbrofostrade Sävedalenlöparen Lisa Bergdahl slutade på 13:e plats på 36.57. På herrsidan var Heshlu Andemariam, som numera springer för IFK Lidingö, bästa länslöpare med en 38:e-plats på 33.35. Det gav en femteplats i M22-klassen, knappa minuten från medalj. Robel Fsiha vann herrklassen på 29.23 före David Nilsson och Olle Walleräng som också gick under 30 minuter.

Bröderna Jacob och Jonathan Ahlsson prenumererar ju på framgångar just nu, och i dag körde de båda cyklisterna – som kommer från Kumla men representerar Motala AIF respektive Örebrocyklisterna – för en gångs skull samma lopp: Vättern GP i Motala, som är ett elitlopp som fungerar som preludium till Vätternrundan. Jonathan körde förvisso egentligen i juniorklass (Jacob i elitklass), men klasserna samsades på banan. Som vanligt i svensk cykel verkar resultatlistan dröja, men klart är i varje fall att Jacob tog hem andraplatsen bakom Gustav Johansson efter att också ha vunnit två spurtpriser (tävlingen kördes över 50 minuter plus tre varv på en kilometerlång rundbana i centrala Motala med spurtpris vart femte varv.

För övrigt meddelar nu Närkes friidrottsförbundet att den utdragna renoveringen av Transtensvallen i Hallsberg gör att friidrottstävlingen Närkespelen, som skulle ha avgjorts på lördag, ställs in och att DM över 5 000 meter, som skulle ha löpts där på onsdag, flyttas till Glanshammar. Anmälan till DM, som också är en deltävling i långloppscupen, går för övrigt ut i morgon, fredag.

SM-guld till Per Sjögren och Susanne Malmqvist – silver till Bergdahl och Pettersson

Per Sjögren med en dyrgrip i handen. Foto: Mats Karlsson

Nu är han svensk mästare också, Per Sjögren. I vintras drog han ju till med den bästa tiden ens svensk 35-plussare någonsin sprungit inomhus över 5 000 meter, men att löpa hem ett SM-guld i M35-klassen utomhus smäller förstås högre – och därtill gjorde han det med hela 58 sekunders marginal över milen, en ocean av tid i sammanhanget. Sjögren vann SM-milen, svensk mästerskap över tio kilometer landsväg, som avgjorde i samband med Sthlm10 i kväll, mitt i hjärtat av huvudstaden, på 31.34 – en tid som bara är tio sekunder över hans personliga rekord på distansen, vilket i sin tur är en tid som gör honom till den tionde snabbaste löparen i distriktet genom alla tider (men frågan är om inte den här tiden är snäppet vassare ändå, med tanke på att Stockholmsbanan med Västerbron lär ha varit mer krävande än den han persade på under SM-milen i Malmö 2015). Tvåan, FK Studenternas Andreas McConville, korsade mållinjen på 32.32. Tiden gjorde dessutom Sjögren till nia i senior-SM, bara 21 sekunder från fjärdeplatsen och 45 från medalj. Ex-eritrianen Robel Fsiha, som numera bor i Sverige och tävlar för Spårvägen, tog SM-guldet på 30.01, 13 sekunder före Olle Walleräng.
Guld blev det också för Susanne Malmqvist, IF Start-löparen som fyllde 65 år i mars och nu debuterade i K65-klassen med att knäppa övriga löpare där på näsan. Malmqvist avverkade milen på 51.13, och tog guldet med 46 sekunders marginal.
Lisa Bergdahl, som berättade om sina guld- och under 36-ambitioner här på bloggen i går, fick nöja sig med silver (den 16 individuella andra- eller tredjeplatsen i ungdoms- och juniorkarriären, om Berhdahl räknat rätt) på 37.50, efter att – av mellantiderna att döma – ha stumnat på andra halvan. Halvvägs var Bergdahl nämligen 14 sekunder före Frida Michold, Set Sail IF, men i mål 43 sekunder bakom. Jakten mot första guldet går vidare i junior-SM på bana i augusti.
Silver blev det också för IF Starts Anna Pettersson i K45, på 42.38. 1.20 bakom segrande Karin Arhursson, Hässelby. Petterssons klubbkompis Maria Eriksson missade medaljen med en placering (57 sekunder), blev fyra i K40 på 43.50. Bergdahl var 16:e i senior-SM, minuten från topp tio. Pettersson 38:a och Eriksson 42:a. Också Catharina Wahlstedt (även hon IF Start) blev fyra, i K70, på 64.31 (knappt fem minuter från SM-medalj).

Per Sjögren i inledningen av loppet. Foto: Mats Karlsson

Regborn om VM-uttagningen: ”Fantastiskt – men lite besviken”

Inte så konstigt om det var blandade känslor i Martin Regborns huvud när svenska truppen till orienterings-VM i Strömstad 20–27 augusti presenterades på onsdagen. Som en av endast nio svenska herrar får 24-åringen från Örebro chansen att springa VM på hemmaplan – en dröm, en chans som kanske bara kommer en gång per karriär. Men samtidigt får han ”bara” springa sprinten, precis som i de två senaste årens VM, trots att han tog EM-brons i långdistans, orienteringens mest klassiska och prestigefyllda disciplin (som han redan i vintras deklarerade var sommarens stora mål att få springa), så sent som i maj (och snabbast av alla under stora delar söndagens VM-test i långdistans, även om han fick nöja sig med en fjärdeplats efter några tidiga missar). Nu valde förbundskapten Håkan Carlsson istället William Lind och Gustav Bergman, som var etta och tvåa i det där VM-testet, och Fredrik Bakkman, som allmänt ansetts vara Sveriges bästa långdistansare senaste åren även om han gått mycket skadad och fått nöja sig med en sjätteplats på VM 2014 och ett EM-brons samma år som bästa resultat på distansen. Regborn blir förstereserv till de tre, och kommer få kuta långdistansen om någon blir sjuk eller skadad. Jag ringde naturligtvis upp både Regborn och Carlsson för att höra hur tankarna egentligen gick.
– Först och främst är det fantastiskt att få springa hemma-VM. Men det är klart, när man vet att man var så nära på långdistansen så är man lite besviken. Jag vet att det var en tuff uttagning att göra, säger Regborn till Konditionsbloggen.
Hur blir det att förbereda sig för att springa en VM-sprint när man vet att man kan bli inkast i en långdistans också, är det svårt att lägga upp träningen?

– Nej, så olika är inte träningen. Det är inte som att jag går ut och bara kör asfalt fram till augusti för att jag är uttagen först och främst till sprint. Jag litar på att coach Kroon har han bra plan, hittills har det fungerat till punkt och pricka när jag följt hans träning.
Hur kommer tävlingsupplägget att se ut fram till VM?
– Vi (Hagaby) har inget lag i Jukola i helgen, och jag kommer inte att springa hela O-ringen. Men jag kommer att åka upp till Sälen och i varje fall springa sprintetappen. Sedan blir det nog några mindre tävlingar, men inget jag lägger fokus på utan mer som träning. Det blir mer av en grundträningsperiod nu. Sedan får vi se hur upplägget med landslagssamlingar ser ut.
Sprinten går i centrala Strömstad, hur passar det dig?
– Jag har faktiskt sprungit en sprint där tidigare, SM 2009, och då tog jag min första junior-SM-medalj, så det är ett bra minne. Det är en ganska kuperad stad, med branta höjder, så jag räknar med att det blir tuffa banor med en del höjdmeter, och det är ingen nackdel för mig.
Du var fyra på EM-sprinten, vad blir det för målsättning i VM?
– EM visade att jag har kapacitet att ta medalj, och egentligen är konkurrensen sämre på ett VM. Med tre löpare per land i stället för sex tappar länder som Sverige och Schweiz tre medaljkandidater var. Men man kan inte tänka på placeringar flera månader i förväg, det är bara prestationen som är i fokus.

– Martin har stora meriter både i sprint och långdistans och har lyft sig i år, han är absolut en stark löpare på både distanserna. Men vi har en extremt tuff konkurrens bland annat på långdistansen, där Martin hamnade precis utanför. Det var hårfint. Tufft, men samtidigt är det angenäma problem för en förbundskapten när alla löpare är medaljkandidater. På något sätt blir det rätt hur man än gör. Vi är väldigt tåliga för återbud, vi har fantastiska reserver att kasta in i bland annat Martin, och det känns otroligt positivt, säger Carlsson till Konditionsbloggen.

Var det tufft att meddela Regborn beskedet?
– Det är aldrig kul att ge löpare negativa besked, men det tillhör jobbet. Samtidigt vet jag inte om det bara var ett negativt besked i det här fallet, Martin blev ju glad också, att han blev uttagen till sprinten. Jag har gjort en ordentlig analys och tagit ut det lag som jag tror kommer att prestera bäst. Och Martin är en cool kille, jag vet att han kommer vara redo att prestera även på långdistansen om så blir fallet.
Du har tagit ut nio herrar till VM, bara en (Bergman) får göra mer än en individuell distans. Har du försökt få med så många som möjligt, eller är det här verkligen bästa laget?
– VI har tittat på varje distans och försökt sätta ihop laget för att ha så stora chanser som möjligt att ta så många medaljer som det går. Titta på en sådan som Bergman, som tog EM-silver i sprint. Nu sätter vi honom på sprintstafett, medeldistans och långdistans. Veckan skulle bli för tuff om han skulle springa sprinten också, trots att han sprang så bra i EM, så det går inte bara att rakt av ta ut den bästa på varje distans. Det är ett pussel att lägga. Vi har en väldig bredd, och det är en styrka jämfört med andra lag. Löparna får verkligen chansen att fokusera på sin distans.
Det är över två månader kvar till VM drar igång, hur länge kan du ändra i truppen?
– Jag behöver inte anmäla löparna officiellt förrän klockan 12.00 dagen före respektive tävling, och har man läkarintyg på att någon blivit sjuk eller skadad kan man ändra fram till två timmar före start. Men vi har valt en tidig uttagning för att löparna ska kunna fokusera i sin träning och komma så väl förberedda som möjligt.
Hur kommer VM-laddningen se ut?
– Vi kommer ha en obligatorisk precamp 11–15 juli där hela laget samlas, tränar och analyserar tillsammans. Men utöver det blir det ett flexibelt upplägg beroende på vilka distanser man ska springa. Bland annat kommer vi ha tre–fyra olika sprintläger där vi träffas och sparrar i relevanta städer. Bland annat ett i Örebro i samband med Örebro city sprint (den 26 juni). Det passar extra bra eftersom det är en världsrankningstävling och därmed ger poäng som påverkar startordningen i sprintkvalet i VM. Jag har redan fått bekräftat att Karolin Ohlsson kommer, och det blir säkert fler VM-löpare i Örebro.
Att det inte blev någon Lilian Forsgren, Josefin Tjernlund eller Filip Dahlgren i VM-laget var inte oväntat. De får i stället ladda om för Jukola i helgen (för Tisaren och Lidingö).
Emilia Fahlin fick göra jobbet åt lagkompisen Marta Bastianelli i första etappen av brittiska världstouretapploppet Aviva womens tour i dag, nästan 14 mil med en snitthastighet på 40,5 kilometer i timmen. Bastianelli spurtade in som fyra, bakom luxemburgiska skrällen Christine Majerus och ex-världsmästarna Marianne Vos och Giorgia Bronzini. Huvudklungan sprack av precis i slutet, och Fahlins grupp var 25 sekunder bakom i mål. Fyra etapper återstår, i morgon trampas det från Atherstone till Stratford-upon-Avon (som väl mest är känt som William Shakespeares födelsestad).

Haben Kidane blev bästa P19-löpare i SM-milen i Stockholm i kväll (men det var inte P19-SM, så Hälleforslöparen fick nöja sig med en femteplats i H22-klassen och en 15:e-plats totalt i SM). Hans klubbkompis, i Eskilstuna, Abraham Adhanom, tog ännu ett SM-guld, fem sekunder före Mikael Ekwall (29.50 respektive 29.55; Kidane sprang på 32.12 – personligt rekord med 18 sekunders marginal). Jag skrev ju i går att exil-hälleforsaren Louise Wiker inte skulle kuta, men hon dök upp och tog en niondeplats i damklassen (och en bronsmedalj i det som var officiellt veteran-SM i K35-klassen!) på 36.11, 1.34 bakom segrande Maria Larsson, Örgryte, och 1.08 från SM-pallen. En annan som dök upp och tog SM-medalj var IF Starts Anna Pettersson, som bara var elva sekunder från D45-guldet. Tvåa bakom Tubmas Åsa Nylander på 41.41.

Mattias Nätterlund sprang redan i går, på sin 30-årsdag och bara tio dagar efter Stockholm marathon, ett tiokilometerslopp i Västerås; Mälarenergi stadslopp. Nätterlund blev tvåa på 33.48, knappa minuten bakom hemmalöparen Anders Österlund.
Jag har ännu inte sett några resultat från kvällens deltävling i Moto eagle tour, men det lär komma inom kort. Och på tal om rullskidåkare är det upp till bevis för Bill Impola i helgen (men utan skidor på fötterna, då).

Kidane enda hoppet i urvattnad SM-mil – och Torstensson försvarade titeln

Jag vet inte riktigt hur Svenska friidrottsförbundet tänkt, men årets SM-milen verkar ha hamnat rätt snett i planeringen. Till skillnad från de senaste årens vårarrangemang avgörs årets SM-milen, som alltså är svenskt mästerskap i landsvägslöpning över tio kilometer, i morgon. En onsdag mitt i juni, inom loppet av en månad av både SM i halvmaraton (Göteborgsvarvet) och maraton (Stockholm marathon), vilket lär märkas i startlistorna. Ja, ur ett länsperspektiv märks det definitivt. I år blir det ingen Mikaela Kemppi, Louise Wiker, Josefin Gerdevåg, Martin Regborn, Per Sjögren eller Linus Rosdal till start (Erik Anfält har inte kutat tidigare år heller), och det enda lokala hoppet i SM-klass är Hälleforslöparen Haben Kidane, som förvisso numera tävlar för Eskilstuna. Han är med och gör upp om junior-SM-medaljerna. Annars är det riktigt tunt med länsdeltagare ens i motionsklass, undantagen är Karlskogas gamla OS-finalkanotist Anna Carpenter (då, i Peking 2004, Karlsson i efternamn) och örebroaren Daniel Hagenfeldt.

Nästan så man känner större upphetsning för morgondagens deltävling i Moto eagle tour, då. Men framför allt inför truppsläppet till hemma-VM i orientering i augusti.

För övrigt var avgjordes andra upplagan av löpskyttetävlingen Straffrundan i Stockholm i lördags, och precis som i fjol tog Örebrolöparen Antje Tortensson (hon som ett tag var påtänkt som ny ordförande i KFUM Örebro Friidrott) hem damklassen med nästan 3,5 minuters marginal. Ja, Torstensson, som grundlade segern genom 19 träffar av 20 möjliga under de fyra skjutningarna, var rentav tvåa av samtliga startande, herrarna inräknade.