Bloggcomeback efter tolv veckor – nu kör vi som vanligt igen!

Tolv veckor – 84 dagar (minus två dagars jobbinhopp för speedway, men ändå). Så lång semester har jag haft, så länge har den här bloggen varit död (med undantag för racerapporter från sommarens tre mållopp). Men nu kör vi igång igen. Onsdag morgon och tillbaka på jobbet, och från och med nu blir det precis som vanligt ett blogginlägg om dagen (det är i varje fall ambitionen).
Jag kan givetvis inte sammanfatta allt som hänt i konditionsidrottssvängen i länet under de veckor jag varit borta, så vi får ta det i väldigt grova drag och fokusera på de stora prestationerna. Här har ni dem. Hojta om jag missat något, jag finns som alltid på [email protected] och 073-038 94 00 (helst sms!).

** Emilia Fahlin har ju fortsatt leverera resultat av absolut toppresultat när hon fått chansen. Guld och silver på SM, det hade troligen blivit medalj (guld?) på EM om inte kedjan hade hängt sig i spurten (hon blev ändå 16:e!) och nu senast en helt sjuk svit med två andra- och en tredjeplats över tre etapper i världstourtävlingen Ladies tour of Norway, vilket gav en andraplats totalt i etapploppet och gav 208 världsrankningspoäng på ett bräde vilket skickade upp Fahlin från en historisk bra 65:e-plats på världsrankningen förra veckan till en 31:a-plats den här veckan, vilket ensamt gjorde att Sverige klättrade förbi Norge på nationsrankningen (som avgör antal startplatse på mästerskap) och nu liger på 19:e plats.

** Erik Anfält tog, vid 42 års ålder, sitt livs första SM-medalj när han sprang hem ett brons i Stockholm marathon, och såg efter en bra träningssommar (seger i Silverleden på en dag, bland annat) ut att kunna följa upp det med en placering i absolut toppen i Ultravasan i lördags, men halsont satte stopp för starten.

Stockholm Marathon 2018 den långa versionen. 5:a, 4:a och 5:a är de senaste tre årens SM-placeringar. Jag har med andra ord varit och nosat på pallen men inte nått ända fram. Åren går och kanske, med betoning på kanske, var det min sista chans i år att ta en SM-medalj. Har under ganska lång tid jobbat med målbilden hur jag under slutkilometrarna i årets lopp kommer känna mig sådär euforiskt stark och passera löpare på löpare. Mitt upplägg för årets mara fastslog jag helt ca 15 min före start efter ett kort snack med rutinerade @fredrikuhrbom. Frågan jag ställer till honom är hur mycket långsammare han tror man "bör" springa med tanke på värmen. Märker på Uhrbom att han faktiskt tänker svara riktigt seriöst 😃 – minst fem sekunder per kilometer i alla fall, svarar han. Bestämmer mig då för att runt 75 minuter får bli min rikttid för halvmara-passeringen. Starten går och som väntat öppnar de flesta av mina på pappret tuffaste konkurrenter ganska mycket snabbare än mig. Jag tycker värmen känns ännu värre än väntat men försöker intala mig att det känns lika illa för alla. Kilometrarna rullar ändå på och jag försöker ha mest fokus på att fylla på med så mycket vätska jag kan och hålla huvudet kallt. Halvmaran passerar jag på 1.15.27. Inser att vissa konkurrenter måste vara långt före då jag inte ens ser deras ryggar. Tvingar mig ändå att inte börja jaga än då risken för att "vägga" skulle vara uppenbar då. Har suverän langning (och pepp) under hela loppet. Sista langningen är planerad vid 36 km. Bestämmer mig för att springa med "handbromsen i" ända dit och sen hälla sista flaskan kallvatten över huvudet och dra en sista gel och trycka på precis allt jag har ända in i mål. Jag följer denna plan till 110 procent och det fokus och den kraft jag lyckas få ur mig sista dryga 6 km in mot mål känns smått overkliga. Strax före 40 km passeringen ropar någon i publiken att – ryggen du ser där långt bort är bronset. Det är NU och inte sen jag måste leverera mitt livs maraspurt. Vet inte riktigt hur det går till men jag lyckas hitta ytterligare en växel och varvet på Stockholm Stadion kommer jag aldrig glömma. #smbrons #stockholmmarathon #drömmarkannås 📸 stockholm marathon

A post shared by Erik Anfält (@runanfalt) on

När jag tog min efterlängtade SM-medalj på Stockholm Marathon tidigare i somras trodde jag att jag skulle få lite svårt att hitta motivation till en ny hårdsatsning (i alla fall tätt inpå). Men bara några dagar efter Stockholm hade jag hittat en enorm motivation och drivkraft att på ett mycket seriöst sätt ta mig an en ny utmaning. Ultravasan 90. Har tränat mer och längre pass än någonsin allt med fokus att stå på startlinjen i Sälen i mitt livs form. Många pass har varit enormt tuffa att genomföra men jag har genomfört dem ändå och egentligen har allt gått enligt plan vecka för vecka ända fram till igår då jag vaknade med en väldigt ond hals. Även om jag redan då insåg att "loppet var kört" hoppades jag på en mirakelnatt och att jag skulle vakna upp idag med markant bättre känsla. Men halsen känns snarare sämre idag än igår så min i särklass tyngsta DNS är ett faktum. Det blir inget lopp för mig på lördag. Hur det hade gått om jag hade kommit till start är omöjligt att veta. Det som grämer mig mest är att jag aldrig får veta hur långt min satsning hade nått. Men, det är ingen som har dött, det handlar om löpning, så det är bara att bryta ihop, bli frisk och förhoppningsvis orka hitta ny motivation… 📸Marathon.se

A post shared by Erik Anfält (@runanfalt) on

** Garphyttans Marcus Jansson (andrasträckan) och Hagabys i sommar mästerskapsdebuterande Viktor Larsson (sistasträckan) utgjorde två tredjedelar av det svenska lag som tog en historisk VM-medalj i stafett vid mountainbikeorienterings-VM i Österrike, ett silver bara nio sekunder bakom Ryssland. På de individuella distanserna hade Viktor placeringsraden 26-18-11-18 och Marcus 20-13-19-diskad i masstart, medeldistans, långdistans och sprint. På EM en månad tidigare, i Ungern, tog Marcus bästa placeringen med en sjätteplats i långdistans. Larsson har varit urstark på hojen den här säsongen och tog guld, silver och silver under SM-helgen i Falun, i sprint, lång- och medeldistans. Jansson, som dominerat de senaste åren, fick ”nöja sig” med dubbla guld i lång- och medeldistans. Karlskogingen Erica Olsson var också med på VM och EM, i juniorklass, och nådde som bäst en tiondeplats i EM-sprinten.

** Martin Regborn var bara nio sekunder från medalj när han blev åtta i VM-springen i Lettland, men fick veckan efter nöja sig med en 18:e-plats på långdistansen, vilket han inte var helt nöjd med. ”Loppet som jag tränat för hela året och så känns kroppen som ett blysänke andra halvan av banan… Helt OK tekniskt genomförande om man ska se något positivt”, skriver han på instagram. Regborn har också hunnit ta SM-silver i sprint (Josefin Tjernlund, Tisaren, var sexa, och sprang därtill slutsträckan i det Tisarenlag som blev femma i sprintstafetten).

** OK Tisarens Simone Niggli, världens bästa orienterare genom tiderna men numera 40 år och ”motionär” vann O-ringens elitklass med 6,5 minuters marginal. Lilian Forsgren och Josefin Tjernlund blev sexa och sjua. Filip Dahlgren gjorde sitt starkaste resultat på flera år med en femteplats totalt. Martin Regborn gjorde ett gästspel på sprintetappen och tog en andraplats.

Trevlig vecka i Örnsköldsvik som resulterade i en 5:e plats på O-ringen! Det var inte igår! Någon slags comeback även om det är en bra bit kvar till den nivån jag vill vara på. Trött blev jag i alla fall! Fick damma av sprintlinnet också! Förutom generalrepetitionen på Skärgårdssprinten veckan före så var senast det begav sig i Borås 2015. Man blir bra på det man tränar osv. Veckan innehöll även mental träning i form av minigolf där jag blev utpsykad och utklassad. Det hela avslutades med en punktering och ett 5h ofrivilligt stopp i Sundsvall på hemvägen. Foto: 2. Sven Alexandersson 3. Stefan Månsson #hagabygoiforebro #hagabygoif #kilsbergspower #likegrizzly #bambambam #somettjävlamotionär #oringen2018 #minigolf #bangolf #besserwisser #htfu

A post shared by Filip Dahlgren (@filipda88) on

** Matthias Wengelin tog en sjundeplats i sin gamla paraddisciplin sprint på EM i Österrike, och följde upp med en 37:e-plats (när EM gick vidare i Glasgow) efter att ha fått starta längst bak i klungan i OS-disciplinen crosscountry.  I Cykelvasan krigade mountainbikecyklisten från Örebro hem en femteplats.

** Jacob Ahlsson har tagit sitt livs hittills fetaste placering med en tredjeplats i ett kermesselopp i Belgien, och det efter att ha blivit åtta och tia i tävlingarna dagarna före. Lillebror Jonathan tog SM-silver (i P16-klassen) på linje och SM-brons i tempo.

** Johan Eriksson, 49, från Kopparberg blev elva i Ultravasan och satte snabbaste totaltiden genom tiderna i Vasaloppstrippeln, det skrev jag en artikel om (på semestern) i måndags. KFUM Örebros Linus Rosdal blev tvåa i Ultravasan 45, loppet som Anfält vann i fjol, på den tredje snabbaste tiden i loppets historia (bara bakom segraren David Nilsson och Anfälts segertid från i fjol), före löpare som Elov Olsson.

** I långloppscupen har det dunkats av inte mindre än nio deltävlingar, varav tre DM. Liduina van Sitteren var mest framgångsrik med ett DM-guld (maraton) och två silver, mest notabelt kanske att hon senare samma dag som hon totalvann Viby marathon (snabbare än alla herrar) åkte till Rudskoga och vann Jordgubbslunkens sexkilometersklass också … Karin Forsberg har gjort comeback i löparspåren och sprang hem 10 000-metersguldet på finfina 38.33 medan Josefin Tjernlund tog guldet på halva distansen med 17.58. Rodney Hundermark (maraton), Andreas Ingberg (10 000 meter) och William Wickholm (5 000) tog gulden på herrsidan där det blev nio olika medaljörer. van Sitteren vann också Rallarrundan och Dalenrundan, medan Forsberg plockade förstaplatser i Lindesjönloppet och Fröviloppet. Josefin Gerdevåg, som tävlat rätt sparsamt, vann Semesterhalvmaran. På herrsidan fortsatte trenden med olika segrare: Per Arvidsson vann Rallarrundan, Heshlu Andemarim tog hem Lindesjönloppet, Adam Gillman var först i mål i Fröviloppet, Alexander Söderberg var snabbast i Semesterhalvmaran (men Andemariam fick toppoängen i cupen eftersom Söderberg springer för Stockholmsklubben Spårvägen) och Cimmie Wignell segrade i Dalenrundan (i Stripastafetten dominerade IF Start på både herr- och damsidan. Sammantaget gör det att van Sitteren har en rätt betryggande ledning i långloppscupens sammandrag, såvida inte Gerdevåg eller Forsberg börjar springa fler lopp i höst. Maria Eriksson är förvisso bara en poäng bakom i sammandraget, men har redan slagit i taget för hur många tävlingar som får räknas med van Sitteren har en kvar. På herrsidan leder Arvidsson med hela 20 poäng, men där är läget omvänt; den lednignen är inte alls säker eftersom få av löparna bakom ännu nåt upp i lika många tävlingar som honom. Om till exempel Andreas Ingberg, Jack Karlsson eller Andemariam, som båda varit snabbare än Arvidsson i år, springer fler tävlingar i höst kan de nå ifatt. Utanför cupen vann Kevin Henriksson och Anne Ellström Semestermilen medan Maja Blom och Johan Fagerberg tog hem Svartåloppet.

** Karin Forsberg (guld 5 000 och 10 000 meter i K35), Marie Dasler (guld 5 000 och 10 000 meter, K50), Maria Eriksson (guld 10 000 meter, silver 5 000 meter i K40) och Jan Myrtorp (brons 800 meter i M75) tog medaljer på veteran-SM, Wilhelm Bergentz (guld 3000 meter, silver 1 500 meter i P16), Noha Olsson (brons 1 500 meter i P16) och Henrik Franzén (brons 1 500 meter hinder i P15) gjorde detsamma i ungdoms-SM. Dasler tog dessutom SM-guld och Eriksson brons i sina åldersklasser i SM-milen, där även Susanne Malmqvist tog ett veteran-SM-guld, i K65.

** Rebecka Nylin, Johan Aronsson och lagen Josefine Wallenhammar/Eva Gustafsson (Hagaby) och Jakob Attås/Gustav Hindér blev distriktsmästare i sprintorientering i Nora. Maja Alm och Emil Svensk vann världsrankningstävlingen Örebro City Sprint där Filip Jacobsson (sjua) och Josefin Tjernlund (åtta) blev bästa länslöpare. Svenska landslaget med Lina Strand, Gustav Bergman, Jonas Leandersson och Karolin Ohlsson vann mixedsprintstafetten.

** I Milans poängtävlingar har Magnus Palm, Jakob Wallenhammar, Ludwig Ljungqvist, Filip Jacobsson (två tisdagar i rad) och nu senast i går kväll Oskar Eklöf, men Calle Olsson tog hem totalsegern (i huvudklassen var han den enda som sprang alla deltävlingarna, men det var inte avgörande eftersom bara de sex bästa resultaten räknas) med ynka 32 poäng (motsvarande 32 sekunder i någon av alla tävlingar) ned till tvåan Oskar Arlebo efter att ha tagit en andraplats, en sekund bakom Eklöf. Olsson var trea inför finalen, men tog sig alltså hela vägen upp till förstaplatsen. Evelina Ericsson blev bästa dam (det är mixedklass) med en 13:e-plats.

** Karl-Johan Danielsson och Annie Thorén vann Örebro triathlon, hemmalöparen Sara Jakobsson tog hem sprintklassen.

** Lagen Karin Strömdahl/Katrin Björklund, Christer Ericsson/William Blomström och Sandra Lundqvist/Fredrik Sundberg vann multisporttävlingen Örebroloppet, medan Per Eklöf blev först ut som segrare i den nya soloklassen (enda kvinnan som körde solo bröt).

** Stockholmaren Pär Bjelkmar krossade banrekorden varje dag under Bergslagsleden på fem dagar och satte ett totalt rekord med runt sex timmar.

** Själv har jag sprungit Niesen treppen lauf, Gallaberget trailrun, Jordgubbslunken, Hyttloppet, Mörksuggenjakten trail, Mora trail, Lurs backyard ultra, Skövde ultrafestival backyard ultra, Kloten–Nyberget och Ultravasan under den här tolvveckorssemestern (plus att jag hojat Cykelvasan). I juli blev det faktiskt över 31 tävlingsmil i löparskorna …

Kemppi blev av med banrekordet – men vann i cupen och tog över totalledningen

Semesterhalvmaran handlade, som man förmodade på förhand, om Erik Anfält och Mikaela Kemppi. Örebro AIK:s veteraner, som båda sprang för svenska landslaget i Stockholm marathon i fjol, prenumererar ju på förstaplatser i de lokala loppen, och var snabbast av länslöparna även på lördagskvällen, över 21 098 meter strax utanför Kumla. Men Kemppi fick faktiskt se sig slagen i loppet – och se sitt eget banrekord bli utraderat – av Karlstadslöparen Sofia Evnert, IF Göta, som passerade mållinjen på 1.19.55. Kemppi tvåa på 1.22.30, 47 sekunder före Kungsörs Bonnie Tran. De där tre var tvåa-trea-fyra totalt bakom Erik Anfält (som tog femte segern på sex upplagor av tävlingen), som sprang på måttliga 1.15.26 (4,5 minuter över hans eget banrekord) efter en av hans Instagramkonto att döma som vanligt stenhård träningsvecka, men vann ändå herrklassen med nästan nio minuters marginal före klubbkompisen Ludvig Börjesson på 1.24.16. Kopparbergs Magnus Mossberg trea på 1.26.13.
Resultaten innebär att Kemppi nu tar över totalledningen i långloppscupen från Liduina van Sitteren medan Anfält avancerar förbi Mattias Nätterlund till andra plats bakom Jakob Nilsson.
Samtidigt avgjordes ju Sommarmilen, och där dök numera nyss utflyttade Hälleforskillen Haben Kidane, som sedan i höstas tävlar för Eskilstuna, upp och sprang på 33 minuter blankt. Arrangörsklubben LK Gränslöst la beslag på andra- och tredjeplatserna genom Jonatan Palm (35.13) och Jakob Olars (35.41). Motalas Marlene Nyqvist blev bästa dam på 44.19, närmast före örebroaren Maria Eriksson, IF Start.

Hur det gick för Örebros och Värmlands lag i Axastafetten (distriktslagstävlingen för ungdomar), som kickade igång O-ringen i kväll, har jag däremot ingen aning om eftersom några resultatlistor fortfarande inte publicerats. Men enligt en artikel på O-ringens hemsida vann i varje fall Stockholmsdistriktet före ett Oslolag med Småland på tredje plats. Vi får hoppas att det är bättre snurr på resultat när de drygt 16 000 löparna ger sig ut på första ordinarie etappen i morgon.

Helgens höjdare – Forsgren inleder monsterschema med O-ringen: ”Hoppas jag kan behålla formen”

1. O-ringen
Enligt senaste uppgifterna är 16 363 löpare anmälda till den klassiska femdagarsorienteringen som för andra gången på nio år avgörs i Sälenfjällen. Ett 30-tal är länslöpare i elitklasserna för seniorer, äldre och yngre juniorer. Och en av de mest intressanta starterna gör Hallsbergslöparen Lilian Forsgren, som efter att ha missat att ta en plats till hemma-VM i höst (hon sprang både sprintstafett och medeldistans på VM i Skottland i fjol) toppat formen till den här veckans O-ringen och nästa veckas student-VM i Ungern (där hon är regerande mästare i stafett och totalt har tagit tre guld på två tidigare student-VM). Ja, det blir ett hyggligt hektiskt schema för Forsgren som får nio tävlingar inom 13 dagar (hon står över långdistansen i student-VM, annars hade det blivit tio tävlingar). Jag ringde upp Forsgren häromdagen och hörde om tankarna kring det, och om hur det kändes att missa VM i Strömstad.

– Klart jag har student-VM i åtanke när jag går in i O-ringen, men jag tänker att det borde fungera att springa fullt ös på båda, säger Forsgren till Konditionsbloggen.
Du vann Bamm i fjol och jag har sett på Instagram att du just varit på fjällsemester … O-ringen i Sälen borde passa dig, va?
– Det är absolut en favoritterräng, och det är jättekul orientering i Sälen. Jag hade min bästa juniorplacering på O-ringen just i Sälen 2008 (sexa och näst bästa svenska i D18). Och vi har en andelsstuga på en närliggande karta, så jag har sprungit däromkring ganska mycket. Men jag vet också att det både går att få jättebra flyt och att bomma rejält.
Vad är det som är så speciellt med fjällorientering?
– Det skiljer sig väldigt mycket från vanlig orientering. En hel bana skulle kunna vara på en enda sluttning. Och även om de inte är så branta i Sälenfjällen så finns det ändå ganska många små detaljer, sänkor och grejer som är extremt svåra att se. Det är svårt med avståndsbedömningen också. Och sitter det några fjällbjörkar eller granar emellan den riktiga skogen och fjället så blir man konfunderad. Ibland redovisas det där mellanpartiet som gröna fläckar, ibland med grönraster, det beror på hur kartritaren tänker. Man får försöka komma underfund med det.
Hur tänker du inför student-VM, då?
– Det ska bli kul, men det blir nog tufft. Jag har hört att skogsdistanserna som avslutar (medeldistans och stafett) ska vara väldigt kuperade. Men jag har aldrig sprungit i Ungern förut och vet inte riktigt vad som väntar. Till skillnad från ett vanligt VM förbereder man sig inte så mycket inför ett student-VM, det är inga läger i relevant terräng eller så. Jag har tittat en del på gamla kartor, men jag har inte sett facit, hur terrängen ser ut i verkligheten.
Vad har du för målsättning?
– Jag har inte sett några startlistor, men jag tror inte att det blir så många som dubblerar med vanliga VM. I Sverige är det bara Sara Hagström som gör det. I sådana fall ska det inte vara omöjligt att ta medalj i år heller. Topp fem är absolut realistiskt och på stafetterna ska vi ha en bra chans.
Hur kände du när beskedet kom att det inte blir något VM för dig i augusti?
– Själva beskedet var ganska väntat när det kom. Efter att jag sprungit uttagningstävlingarna var det ganska självklart att jag inte skulle få någon plats. Det var bara att räkna in de andra tjejerna, jag visste att jag hade presterat för dåligt. Klart det var en besvikelse att inte få springa hemma-VM, men den största besvikelsen hade gått över när jag fick själva beskedet. Med facit i hand hade jag behövt vara i form tidigare på våren så jag hade fått springa fler distanser på EM. Sedan sprang jag ganska bra på VM-testerna efter EM, men att vara femte–sjätte tjej räcker ju inte när Sverige bara har tre platser per distans på VM.
Vad blir det efter student-VM istället?
– Oj, det har jag inte tänkt på än. Det är ju SM i höst, och sedan vill jag förstås ta en plats till världscupavslutningen i Schweiz i oktober.

O-ringen inleds på lördagen med distriktslagsstafett för ungdomar. Första etappen avgörs på söndag. Av lokala topplöpare finns i princip alla mangrant med i listan, bortsett från Martin Regborn (som på grund av VM-laddningen bara springer tisdagens sprintetapp) och Filip Dahlgren (som alltjämt har skadeproblem och inte kommer till start alls).

2. Semesterhalvmaran och Sommarmilen
Tre veckor efter Viby marathon och över en månad efter DM på 5 000 meter är det äntligen dags att kicka igång långloppscupen igen (Semesterhalvmaran är deltävlingen, Sommarmilen är en sidotävling för dem som bara vill springa tio kilometer). Och med både Erik Anfält och Mikaela Kemppi till start (Anfält har meddelat sin förmodade efteranmälan på Instagram, Kemppi finns med i startlistan) kommer det bli bra fart på Semesterhalvmaran. Arrangemanget av tävlingen har i år tagits över av nybildade klubben LK Gränslöst, som försöker locka medlemmar från hela landet men som har sin bas i Kumla (helgens lopp går i Torp, strax utanför Kumla).

3. Engelbrektsturen
Förra helgen dominerade Matthias Wengelin mountainbike-SM. Tog guld i OS-disciplinen crosscountry, silver i sprint (en decimeter från guld) och körde upp Örebroklubben Almby till silver i stafetten. På söndag är örebroaren, som har ett furiöst tävlingsschema, tillbaka på sadeln igen för den sjätte av säsongens nio deltävlingar i svenska långloppscupen i mountainbike när 70 kilometer långa Engelbrektsturen avgörs i Norberg. Wengelin har kört fyra deltävlingar, vunnit tre och brutit en, och ligger trea, fyra poäng bakom Grythytteåkaren Fredrik Berg, som kört samtliga fem deltävlingar och radat upp topp tio-placeringar fram till kraschen i Mörksuggejakten för två veckor sedan. Serneke Allebikes Michael Olsson leder sammandraget.

Bubblare: Inte en enda triathlet från länet ställer upp i SM över olympisk distans i Umeå, men en handfull är anmälda till Karlstad Triathlon, som bjuder på både sprint, medeldistans och olympisk distans.