Schagerström bommade bort tätplacering till andra kontrollen på JVM – och jag bommade finalen av Nattcupen (som fått nytt namn)

I fjol slutade Elin Schagerström, som kommer från Vintrosa och tävlar för Garphyttans IF, på en sensationell sjundeplats i långdistans på juniorernas skidorienterings-VM, trots att hon var förstaårsjunior och tävlade mot många två år äldre åkare. När nu 18-åriga Schagerström på onsdagen inledde sitt andra JVM med just långdistans gick hon ut bland de allra sista åkarna, men tappade mycket tid under första halvan av tävlingen och var bara 18:e, nästan åtta minuter bakom täten, vid första mellantiden. Det verkar som Schagerström gjort ett rejält misstag och lagt bort över sex minuter till andra kontrollen där hon stämplade som 32:a av 39 startande. I övrigt åkte hon snabbare än alla utanför topp fem, och plockade placeringar hela vägen, men det räckte ”bara” för att ta henne upp till 13:e plats i mål. Uppåkningen gjorde ändå att Schagerström passerade Sofia Berglund i resultatlistan och därmed blev näst bästa svenska bakom fjärdeplacerade Sofia Westin. I mål var hon drygt tolv minuter bakom segrande ryskan Marina Vyalkina och knappt tio från medalj. I morgon körs det sprint, men där ska vi nog inte ha lika stora förhoppningar på Schagerström som brukar åka bättre ju längre det blir.

Jag bommade för övrigt att rapportera om finalen i Löpex vinterserie, även känd som Nattcupen, i lördags. Orsaken var så enkel som att serien, efter att sportbutiken Löpex Sport gått i konkurs (jag ber att få återkomma om vilka implikationer det får för Pulsklockan), bytt namn till Örebro läns vinterserie inför finalen. Nå, På damsidan stod det ju sedan tidigare klart att Sofia Johansson behövde vinna söndagens final i Lindesberg för att nå samma poäng som regerande mästaren Lovisa Persson (om hon nollade), men faktum är att ingen av dem kom till start och att Persson därmed blev mästare i kavaj när Milans Therese Korkeakoski tog hem finaltävlingen nästan fem minuter före Uddevallas Malin Widén.
På herrsidan var ju Filip Jacobsson enda möjliga utmanaren till ledaren Jacob Eriksson i kampen om att ta över vinterserien-tronen efter att Daniel Attås, som vunnit fyra raka vintrar, flyttat till Huskvarna. Nå, Degerforsbördige Jacobsson, som tävlar för Tisaren, gjorde vad han kunde och vann finalen, men KFUM Örebros Eriksson behövde bara bli sjua och sprang in som trea och mästare. Kontinuitet slog därmed klass: Jacobsson vann fyra av fem tävlingar han ställde upp i (endast slagen av Martin Regborn och Jonatan Gustafsson) medan Eriksson ”bara” var på pallen i två tävlingar men sprang alla åtta.

Från helgen får man också notera den enorma framfart som Karlskogas och Granbergsdals jättetalang Ludvig Berg hade på finalen av längdskidornas Sverigecup för ungdomar, Folksam cup. Jag har ju redan uppmärksammat honom här på bloggen bland annat efter det sensationella silvret på ungdoms-SM i fjol och de två mer väntade silvren i år (plus lagguldet med Granbergsdal), men nu verkar han ha gått och blivit Sveriges hetaste 16-åring: I Torsby inledde han med att köra hem tekniksprinten (det som förr kallades för längdskid-skicross och som ofta går upp och ned för en backe med lite hopp och andra krusiduller) med fem sekunders marginal över mindre än 2,5 minuters åkning och fortsatte sedan med att vara snabbast på den första delen av jaktstarten (sådan där med uppehåll, som man körde på VM förr i tiden innan skiathlon gjorde intåg) för att sedan bara dra ifrån på jaktstartsdelen till totalseger med över en halv minut. Ja, och så avslutade han med att vinna förstasträckan på stafetten för ett i övrigt rätt svagt värmländskt lag som föll tillbaka till tionde plats i mål.
– Jag har ju alltid haft drömmen att jag vill bli bäst i världen. Få mästerskapsmedaljer, tävla om mästerskapsguld. Det är det man drömmer om, säger Berg om sina framtidsmål till Karlskoga Tidning, som snackat med honom efter framgången och som avslöjar att han i höst börjar på skidgymnasiet i Torsby.