Därför bröt Regborn i Laxå – och Linus Larsson först att besegra Tobias Karlsson

Tobias Karlsson har ju gjort en finfin smygcomeback i Tour de Kif i vinter med tre raka segrar och dessutom ett DM-silver i stafett, men på onsdagen fick han stryk av Linus Larsson, som inlett den nationella långloppssäsongen väldigt bra, i tourens femte etapp som dessutom dubblerade som klubbmästerskap över tio kilometer fristil. Larsson avverkade distansen på 26.14 trots tio centimeter blötsnö, medan Karlsson var tvåa i mål på 25.53 (han klarade Garphyttans förstaårssenior Kevin Henriksson med fem sekunders marginal). Liduina van Sitteren, mer känd som löpare och tvåa bakom Mikaela Kemppi i långloppscupen 2017, var ensam dam till start och tog KM-guldet på 43.49. Tobias Karlsson och Olivia Hansson behåller dock ledningen i sammandraget. Nästa onsdag fortsätter touren med klubbmästerskap i klassisk stil.

I Laxå tog Lovisa Persson sin tredje (alla hon sprungit) och Daniel Attås sin andra seger för säsongen när fjärde deltävlingen av Löpex vinterserie, även kallad Nattcupen. Världscupfyran Martin Regborn kom till start i herrklassen, men bröt efter en halvtimme. ”Kände mig inte helt hundra så joggade runt och skippade några kontroller”, skriver han på twitter. Med Regborn ute ur leken vann Attås med 68 sekunder före Jönköpings Victor Hansson. Persson hade 2.23 ned till Tove Pettersson, OK Roxen, medan Tisarens Rebecka Nylin blev trea ytterligare 13 sekunder bakom. Därmed behåller Nylin ledningen i sammandraget eftersom Persson stått över en tävling (Nylin har varit tvåa-tvåa-trea-trea). På herrsidan har Attås nu ett bastant grepp om sin femte raka titel med resultatraden tvåa–tvåa–etta–etta. Fyra deltävlingar återstår, härnäst löps det i Örebro den 11 februari.

Filip Danielssons elfteplats i U23-VM, som bästa svensk och som han själv beskriver på sin blogg som ”ett grisigt 15-kilometerslopp” som på en ”grymt tuff bana blandat med lite höjd slet riktigt hårt”? Jo, det har jag skrivit mer om i en pluslåst artikel som ni hittar här!

Och så konstaterar vi att det inte blir något Ice race vintage den här lördagen heller. ”Nej, nej, nej. Isen är fortfarande inte nog säker för att vi ska våga fullfölja arrangemanget. Men det verkar komma kallare dagar framöver, och vi hoppas att det kommer hjälpa. Håll tummarna”, skriver arrangörerna på sin facebooksida.

Tobias Karlsson vann igen – läge att testa Vasaloppet?

Han la ned den riktiga skidsatsningen (som bland annat innefattade ett par säsonger i långloppsvärldscupen Skiclassic för Örebrobaserade Team Skistart) efter säsongen 2014/15 och opererade den där höftskadan han hade dragits med sedan hockeykarriären (som bland annat tog honom hela vägen till hockeyallsvenska matcher med Örebro Hockey). Sedan dess har Karslunds Tobias Karlsson bara kört strötävlingar, som när han tog DM-silver på 15 kilometer i januari 2006 eller när han blev 15:e i Lospåret i fjol. Men nu verkar han vara tillbaka i något som kan liknas form igen. På onsdagskvällen tog han tredje segern på tre starter i Tour de Kif, när han vann den fjärde etappen i den lokala skidcupen – en masstart över 20 kilometer (elva varv i konstsnöspåret) i klassisk stil – med nästan 2,5 minuters marginal ned till Garphyttans Kevin Henriksson på andraplatsen (där bakom var det betydligt jämnare). Därmed gick Karlsson också upp i totalledning i cupen eftersom Erik Svensson inte kom till start. Det blir spännande att se om Karlsson är sugen på att köra Vasaloppet (han har en 102:a-plats som bästa resultat från 2014). Än finns han i varje fall inte med i startlistan.
På damsidan strök sig Olivia Hansson av någon anledning sent. Jag pratade med henne så sent som på onsdagsförmiddagen, och då var hon inställd på att köra, men på startlinjen fanns hon inte med i kväll. I hennes frånvaro vann klubbkompisen Malin Olsson (hon blev enda dam i mål).
Nästa deltävling i Tour de Kif avgörs nästa onsdag, den 31 januari, och dubblerar som klubbmästerskap i fristil (tio kilometer, individuell start) för Karlslund.

I dag kom också det väntade beskedet att det inte blir något Ice race vintage den här lördagen heller. Regnet, blåste och mildvädret gör förstås att isförhållandena på Hjälmaren inte ens är nära att tillåta att 20-milaloppet kan gå av stapeln.

Bergentz vann DM i fel sport, Attås slog Dahlgren och uppskjuten monstertävling

Veteran-EM-silvermedaljören och veteran-SM-segraren Erika Bergentz drogs ju med skador under större delen av löparsäsongen, även om hon ju blev trea i D40-klassen i Göteborgsvarvet och vann Vasakvartetten. Men inget ont som inte har något gott med sig – kan man inte springa får man alternativträna, och Bergentz visade att hon skött rehaben perfekt när hon på onsdagen tog DM-guld i längdskidåkning. Visst, det var en stafett, men faktum är att Bergentz hade bästa åktid på båda sina sträckor (och de enda som noterade bättre åktider var Bergentz lagkompis Tina Åkesson och Karlslunds långloppspecialist Olivia Hansson).
Tävlingen kördes på konstsnöspåret i Ånnaboda, som nu är cirka 1 700 meter långt, och seniorerna åkte två varv per sträcka, två sträckor per lagmedlem, i tvåmannalag. Bergentz och Åkesson (som representerar Garphyttan) vann till slut 2.19 före Hansson och Paulina Hellström (Karlslund). Åsa Fjellström och Elin Winblad tog bronset ytterligare 33 sekunder bakom.
På herrsidan var segermarginalen ännu större, och med samma utgång: Garphyttan före Karlslund. Emil Hagström och Joel Lager var snabbast på alla fyra sträckorna och vann 2.26 före Robert Brundin och Tobias Karlsson (smygcomebacken fortsätter!) med Dan Larsson och Erik Svensson på tredjeplatsen.
Hela 52 tvåmannalag kom till start.

Slaget om Kilsbergen. Del 1 Ikväll är det efter 1 års vila dags för länets skidderby, kanske förutom duellen Mora Vs. Falun Borlänge på SM stafetten kanske Sveriges största rivalmöte? På 2000 – talet uppstod det som skulle bli ”slaget om Kilsbergen", en sprintstafett infördes som distriktsmästerskap istället för 3×10 km. Succéns kom direkt med 10 lag till start första året och sedan har det alltjämt varit mellan 15-30 lag till start. Rivaliteten mellan slättens giganter Karlslunds IF och bergens talangfabrik Garphyttans IF har alltid funnits där. Garphyttan med de tyngsta meriterna på nationell nivå och Karlslund som vuxit sig starkare år efter år som etablerad långloppsklubb med flera åkare i långloppselit. Garphyttan med sin blomstrande ungdomsverksamhet mot Karlslund med sin fina verksamhet för vuxna och lite aggressivare värvningstaktik runt elitåkare. Fler klubbar har såklart åkt i stafetterna fast hittills har ingen utan ovan nämnda frångått med segern i herrklassen. I damklassen har Zinkgruvans IF lånat titeln några gånger fast även här är det KIF och GIF som normalt slåss om titeln Kilsbergens drottningar. Rivalitet är ordet… Något som också hörts de gånger Örebroarna tagit titeln länets snabbaste i Vasaloppet. Då har det mullrats från bergen… ”Jag får gratulera till det, trots att du är Karlslundare, men det får inte hända igen. ” Historik Under det unga 2000 hade GIF via bröderna Torben och Tryggve Malm knallhårda strider mot Karlslund, ofta anförda av Klas Larsson och Mats Carlberg. Pokalen vandrade från år till år mellan bergen och slätten. När Karlslund värvade hem storåkaren Daniel Cornelius vidtog en lång period av KIF segrar. Vid det här laget fostrade Garphyttan fram en ung kille vid namn Patrik Karlsson. Garphyttan letade sig närmre och närmre och år 2009 fick den nu pilsnabbe Karlsson köra hem guldet. Med sig i laget då på klassiska sträckorna hade han en heroisk kämpande Joel Hultin som överträffade sig själv och bet sig fast i de stakstarka Karlslundarna. Insatsen gav slagläge och sedemera en knock out för Patrik på fristilssträckorna Giflägret utbrast glatt – änligen! Så gött att få sätta dit de där ”kaxiga” =) forts.

A post shared by Karlslunds IF Skidor (@kifpower) on

Slaget om Kilsbergen. Dela gärna egna minnen och psyka i kommentarfältet. Del 2 Därefter följde många år av Gifdominans… Tills Karlslund värvade över ovan nämnde Karlsson med orden. ”Kan vi inte slå dem får vi värva sönder dem”  Sagt och gjort, 2013 till dags dato är det Karlslund som varit i förarsätet oftast framförda av Tobias Karlsson med ovan nämnda fristilsvirtuos Patrik Karlsson. På damsidan gjorde Karlslund detsamma, Olivia Hansson åkte hem på tok för mycket till GIF. Vilket innebar att operation ”söndervärvning” togs till. Fast… Gif de fyller ju på med brutala åkare och  i dagsläget står GIF som skyhöga favoriter om man ställer upp mangrant, problemet är bara att mitt i veckan är det svårt att få hem stjärnor som Axel Ekström, Joel Lager mfl. Så ikväll kommer pokalen åter hemföras till Närkeslätten. Garphyttans IF, juniorerna, Kevin Henriksson och Jack Karlsson får vänta. Pensionärerna i Garphyttan, Danne Olsson och Per Wedin, de får längta, men mer än så blir det inte. Till Norabygdens Skidklubb med Johan Karbing och Klas Larsson. Tack för att ni deltager. Almby IK, skönt med fler cityvargar på jakt. Men bytet är vårt!! . . Ikväll åker pokalerna hem till där de hör hemma, till the home of KIF power! #kifpower

A post shared by Karlslunds IF Skidor (@kifpower) on

På onsdagskvällen avgjordes också första deltävlingen i Löpex vinterserie (också känd som Nattcupen) sedan årsskiftet, och i Martin Regborns frånvaro (han är på landslagsläger i Spanien) passade en hel del råttor på att dansa på bordet, eller vad man nu säger. I en masstartstävling i Brickebacken luftade skadeförföljde VM-löparen Filip Dahlgren benen för första gången på länge och tog en tredjeplats bakom Tisaren-duon Daniel Attås, som sprungit flera landslagsuppdrag, och Filip Jacobsson, som är förstaårssenior efter ett par juniorår där han inte riktigt fick ut sin fulla potential (i helgen debuterade han ju dessutom som senior i skidorientering, där han har JVM-medaljer på meritlistan). Jacobsson ledde 40 minuter in i tävlingen, men ett par missar på slutet gjorde att Attås gick ifrån och vann med 74 sekunder efter 45 minuters löpning. Dahlgren var ytterligare drygt en minut bakom. Även konditionsbloggsbekantingar som Jonatan Gustafsson (femma) och Per Sjögren (14:e) fanns med i resultatlistan.
På damsidan tog Lovisa Persson, Tisaren, andra segern på två starter, men det satt långt inne mot Saga Sander, Milan, som bara var sex sekunder bakom. Tisarens Rebecka Nylin trea, 1.40 efter, och behåller därmed ledningen i sammandraget.
På herrsidan tog Attås över ledningen från Regborn. Nästa deltävling löps i Laxå den 31 januari.

Och så till sist ett tråkigt besked: Det blir, trots is som bär, inget Ice race vintage på lördag. Monstertävlingen – 200 kilometer skridsko på Hjälmarens is – är inställd på grund av det ymniga snöfallet.
Arrangörerna av tävlingen, som varje år avgörs den första lördagen då isen är duglig, skriver själva på facebook: ”Vi är besvikna att vi trots all vår tidigare entusiasm tvingas tillkännage att det inte blir något lopp på lördag den 20 januari. Isen är täckt med 10–15 centimeter snö efter det senaste dygnets kraftiga snöfall. Vi har varit i kontakt med de som skottar isen på Rynningeviken, och de har informerat oss om att isen under snön är för tunn för att de ska kunna ge sig ut. Vi hoppas att det håller sig kallt och klart så att vi får möjlighet att köra tävlingen väldigt snart.”

Schagerström uttagen till juniorlandskamp – utan att ha åkt en tävling i vinter: ”Utmärkt tillfälle att mäta krafterna”

Jag klagade ju lite på att det inte fanns någon skidorienterare från länet att skriva om i söndags, och i går fick jag svar på tal när förbundskapten Ann Enman tog ut Garphyttans Elin Schagerström till den nordiska juniorlandskampen i Norge 20–21 januari. Schagerström tillhörde dem som stod över helgens säsongspremiär i Övertorneå, men hon är uttagen till landskampen på fjolårsmeriter (hon tog ju brons på medeldistans i ungdoms-EM då).
”Ett utmärkt tillfälle för våra åkare att mäta krafterna med grannländernas åkare”, säger Enman till Svenska orienteringsförbundets hemsida.
I juniorlandskampen kommer Schagerström att tävla i D18-klassen, men internationellt är det 17- och 20-årsklasser som gäller för ungdomar respektive juniorer, så ska Schagerström köra ett mästerskap i vinter blir det i tuff konkurrens som förstaårsjunior i JVM i Bulgarien 3–8 februari. För att ha en chans att bli uttagen dit lär det krävas ruskigt bra prestationer både i Norge och i observationstävlingen i Mora i helgen, där inte bara Schagerström gör säsongspremiär utan också bland andra förstaårssenioren Filip Jacobsson, som avslutade juniorkarriären med VM-silver i stafett för lite mindre än ett år sedan.

Lokala längdskidcupen Tour de Kifs tredje etapp avgjordes på onsdagskvällen, och enligt egna uppgifter innebar de 34 som kom till start i masstarten över tio kilometer fristil i konstsnöspåret i Ånnaboda rekordeltagande i cupens historia. Tobias Karlsson (ni vet han som hann med både att spela i allsvenskan med Örebro Hockey och vara halvprofessionell skidåkare innan han la av med elitidrotten innan han fyllt 30 – men som framför allt bjöd bloggen på en av de mest spektakulära berättelserna någonsin) spurtade ifrån Pär Wedin och Robert Brundin och vann herrklassen med fem respektive åtta sekunders marginal, medan Olivia Hansson tog tredje raka segern i damklassen, nästan sex minuter före tvåan Lovisa Berg.

Jag noterade för övrigt också att Karlslunds Maria Gräfnings, i väntan på första deltävlingen i den av de två långloppsvärldscuperna hon satsar på, Fis Worldloppet cup (som drar igång med Dolomitenlauf nästa helg), kör tredje deltävlingen i den andra långloppsvärldscupen, Skiclassics, i helgen. Gräfnings är, liksom förstås Bob Impola, med bland de 85 föranmälda svenskarna till Kaiser Maximilian lauf i Österrike på lördag.

Johan Röjler en tiondel från att slå OS-klara Nils van der Poel i säsongspremiären

NWT och Svenska skridskoförbundet haussar OS-klara 5 000-metersskrinnaren Nils van der Poels prestation på Tingvalla isstadion i dag som ”ett möjligt världssrekord”. Trollhätteskrinnaren avverkade nämligen ett helt allroundprogram (den ”stora fyrkampen”, alltså 500, 1 500, 5 000 och 10 000 meter) inom loppet av 59 minuter. Men jag fastnade ändå för en helt annan prestation när jag läste resultatlistan: Att Johan Röjler, den 36-årige örebroaren som gjorde sina sista internationella mästerskap 2010 (OS och allround-VM) och sedan bara tävlat sparsamt på nationell nivå, bara var en tiondel från att slå van der Poel på 500 meter. Visst, 500 meter är inte van der Poels specialdistans (men det var inte Röjlers specialdistans heller), och han hade ju lite annat att tänka på under den där timmen i Karlstad, men ändå … van der Poel avverkade 500 meter på 41,26, Röjler gick på 41,36 (svenske juniorlandslagsmannen Wilhelm Ekensskär var trea på 42,45). På 5 000 meter möttes de båda igen, men då visade van der Poel mer av sin klass och vann på 7.41,20 medan Röjler blev trea på 8.12,40, fem sekunder bakom Ekensskär.
– Jag har slagit svenskt rekord här på 3 000 och tycker om att tävla här. Banan är bra och på våren kunde det vara helt fantastiskt. Roligt att komma hit igen, säger Röjler till NWT (som berättar att Röjler har banrekorden på 3 000 och 5 000 meter på Tingvalla, 3.57,50 respektive 14.41,32).
Även dubbel Ice race vintage-segraren Fredrik Nylén (som är uppvuxen i Karlskoga och har spelat hockey i Bik Karlskoga) fanns med på isen (både som deltagare och arrangör), men misslyckades med sitt mål att klara SM-kvalgränsen i seniorklassen på 5 000 meter.

Det har förresten gått en hel vecka sedan första deltävlingen i Tour de Kif avgjordes, och jag har dag efter dag glömt att rapportera om den. Det blev väntade segrare i Olivia Hansson och Tobias Karlsson med tiderna 27.50 respektive 23.48 över 8,4 kilometer i klassisk stil med intervallstart uppe i konstsnöspåret i Ånnaboda (förmodligen sju varv på den 1 200 meter långa slinga som nu är igång). Hansson var nästan fem minuter före Malin Olsson på andra plats, men i herrklassen var Robert Brundin och Erik Svensson inom minuten bakom Karlsson. Totalt kom hela 28 åkare till start, vilket får räknas som bra uppslutning i en öppen klubbtävling. Nästa onsdag, den 3 januari, avgörs nästa deltävling över tio kilometer i klassisk stil.

Och apropå skidor blev Karlslunds Maria Gräfnings i dag tvåa bakom omöjliga Britta Johansson-Norgren i Grönklitts julmarathon över 42 kilometer i Orsa-Grönklitt, tiderna 2.10.01 respektive 2.12.43.

Röjler ställer upp i rubbet i ”nya” skridsko-SM: ”Om jag orkar …”

Skridsko-SM har en helt ny utformning i år. I stället för separata sprint- och allroundmästerskap avgörs alltihop (utom lagtempo, stafett och masstart) under tre fullspäckade dagar där det delas ska delas ut SM-medaljer på 500, 1 000, 1 500, 5 000 och 10 000 meter samt i sprint- och allroundkombinationerna (och därtill en utmärkelse, men ingen medalj, som grand champion till den som presterar bäst sett över alla loppen). För den som ska köra allt blir det därmed sju lopp på tre dagar (500 och 1 000 meter körs dubbelt, där fredagens 500-meterslopp räknas både mot SM-medaljer på 500 meter [sammanlagd tid efter båda loppen, inner-/ytterbana, gäller], sprintkombinationen och allroundkombinationen, och fredagens 1 000-meterslopp både är om medaljerna på distansen och en del av sprintkombinationen medan lördagens 1 000-meterslopp bara är en del av sprintkombinationen).
Bland herrseniorerna (det är där länsintresset finns) är tio åkare anmälda, varav fyra anmält sig till rubbet och därmed har chansen att göra upp om titeln som grand champion. Och tre av de fyra tävlar faktiskt för Örebroklubben SK Winner: Johan Röjler, den trefaldige olympiern (2002, 2006, 2010) som också är skridsko-Sveriges mest mästare genom tiderna (51 individuella SM-tecken, plus ett gäng i lagtempo och stafett), David Andersson, som dominerat de senaste åren, åkte OS i Sotji 2014 och slog Europapers i EM så sent som i helgen, och Adam Axelsson, Kumlakillen som haft så mycket problem i inledningen av säsongen. Axelsson flaggade dock för att det är högst osannolikt att han kör varken 5 000 eller 10 000 meter när jag talade med honom i söndags, så förmodligen blir det bara Röjler, Andersson och Trollhättans Nils van der Poel (långdistansaren som också körde EM i helgen) som kommer att göra upp om titeln som grand champion på Östermalms IP på söndag eftermiddag.
– Jag kommer köra allt om jag orkar, men det blir nog tufft. Börjar, och sedan får vi se vad som händer, säger Röjler till Konditionsbloggen.
– Jag tror att både Nils och David ska köra allt, så jag ska inte ha en chans. Jag har inte tränat så mycket skridsko, så det blir mest en kul grej, men lite nervös börjar jag bli och jag kommer så klart göra mitt bästa när starten går.
Winner har ytterligare tre skrinnare anmälda: David Hjalmarsson kommer köra allroundkombinationens fyra lopp och Markus Hjalmarsson och Karl-Göran Vahlström kör i veteranklassen.
Tävlingarna inleds 18.00 på fredagskvällen, och 20.37 koras den förste svenske mästaren på herrsidan då 1 000-metersloppen avgjorts. På lördag delas medaljerna ut för distanserna 500 meter och 5 000 meter samt i sprintkombination, och på söndag avgörs 1 500 och 10 000 meter samt allroundkombination.

En liten miss från gårdagens skidrapportering var att jag skrev att Zinkgruvans sprintspecialist Markus Johansson fått nobben av förbundskaptenen inför junior-VM. Det stämde inte helt och fullt eftersom han tilldelats en reservplats i det svenska laget, vilket Markus själv berättar om på sin blogg: ”Jag ska göra en uppladdning som om jag skulle åka dit. Det kan ju faktiskt inträffa att någon av de ordinarie blir sjuka. Det är viktigt att vara förberedd även om jag troligtvis inte kommer bli kallad. Om jag får åka kan jag senast få reda på den 18 januari, så fram tills dess ska jag träna på enligt plan. Blir det ingen resa till USA blir det i stället en sväng till Söderhamn för att köra senior-SM.”

Och så till sist resultaten från gårdagskvällens deltävling i Tour de Kif: Karlslunds Elin Winblad vann damklassen på 33.51 (över tio kilometer i fristil) medan sambon (och klubbkamraten) Tobias Karlsson fick nöja sig med en tredjeplats i herrklassen bakom Garphyttans Gustav Sundström, som gått på skidgymnasiet i Mora, som vann på 31.09, 7,5 sekunder före Karlslunds Erik Svensson i mål. Näste deltävling är DM på söndag.

Bloggen tar semester (men avslutar med en historia i björnväg)

Nu stänger jag ned, loggar ut, slår av telefonen och tar hel och total semester i tre veckor. Jag kommer säkert springa en del lopp och tävlingar, titta på andra, träna, njuta. Men jag kommer, som vanligt när jag har semester, inte att blogga ett enda, minsta jota. Inte ens när Emilia Fahlin cyklar i OS, bannemej. Och jag börjar väl en gång för alla med att ignorera O-ringens första etapp som avgjordes i dag (men lite kan ni allt läsa här, och så kan ni kolla in resultaten från Axastafetten i går, som nu äntligen har dykt upp, eller kolla in den här resultatlistan som bevisar att Mattias Nätterlund 11.00 i dag blev tvåa i tio kilometer långa Broloppet i Sollefteå på 33.16 och knappt 27 minuter vann halva distansen i samma lopp på 16.15 – och här kan ni rentav begrunda att Matthias Wengelin faktiskt fick stryk (!) i svenska långloppscupen i dag).

Nej, inget av det där kommer jag skriva om nu när jag tar semester. Men en liten historia ska jag ändå bjuda på, en som jag inte kan hålla undan för er. Den handlar om Tobias Karlsson, 31. Ni vet, han som spelade ishockey på elitnivå som ung, gjorde sex matcher för Örebro Hockey i allsvenskan 2003/04 och sedan gjorde en rätt hygglig karriär som långloppsskidåkare, med fem topp 200-placeringar i Vasaloppet och ett par säsonger i halvprofessionella Team Skistart.
Om tre veckor ska han och tre år yngre brorsan Simon springa Bamm, men deras riktiga genrepspass i Sälenfjällen förra helgen tog en ände med förskräckelse.

– Vi skulle testa all utrustning, tält, mat och allt sådant, och hade tänkt hålla igång i fem timmar innan vi slog nattläger. Vi hade kollat på kartan så det skulle finnas vatten i närheten, men det var så torrt att det inte fanns något. Vi hade helt slut och kunde inte ens göra iordning torrmaten vi hade med oss, så vi bestämde oss för att springa tillbaka till stugan i Tandådalen istället, vi hade väl ungefär 90 minuter dit. Med kanske sju kilometer kvar mötte vinär vi mötte den. ”Det är en björn”, sa jag. ”Det är en buske”, sa brorsan som ser lite dåligt. Men det var en björn. Jag försökte ta en bild, men det var mörkt och jag fick på blixt och alltihop, och björnen blev säkert nyfiken av det, för när vi hade gått 20 minuter åt ett helt annat håll och vände oss om så stod han på bakbenen och stirrade på oss bara 50 meter bort. Det var riktigt otrevligt. Man fick riktig björnnoja, till slut såg man björnar överallt, säger Karlsson till Konditionsbloggen.
Vad hände sedan?
– Vid det laget var klockan över midnatt, men vi fick fortsätta gå. Vi höll riktningen bort från stället där björnen följt efter oss, och till slut hamnade vi nästan nere vid Stöten, mot norska gränsen. Till slut kom vi ut på vägen mot Trysil och tog asfalten tillbaka. Vi blev ute i över tio timmar totalt. När vi kom ut på bilvägen var vi så törstiga att vi drack ur någon dålig bäck innan vi sprang hemåt längs bilvägen, och förmodligen var det vattnet som gjorde att både jag och Simon blev däckade i matförgiftning i flera dagar efteråt.
Hur mår du nu?
– I dag fick jag pallra mig upp eftersom O-ringen satte igång (Tobias sprang in på 42:a plats av 205 startande i herrseniorernas korta klass). Det som är positivt med att man inte orkar springa så snabbt är ju att själva orienteringen går bättre när man springer långsamt (skratt).
Vad har ni för målsättning i Bamm?
– Det är mest en kul grej, något jag vill göra för att hålla motivationen uppe nu när jag lagt av lite med skidorna, och dessutom något kul att göra tillsammans med brorsan. Det är svårt att veta hur bra de andra är, men det känns som vi kan lunka på ganska länge i den fart man håller över fjäll, så hoppas vi på en topp fem-placering är vi nog inte helt ute och cyklar, hoppas jag.
Kan jag få bilden på björnen?
– Nej, tyvärr blev den så dålig eftersom det var så mörkt att man inte ser någonting. Man kanske kan skönja ögonen, säger brorsan. Det är lite synd.

Stockman på väg över sex tvåtusenmeterstoppar

119 kilometer och 7 250 höjdmeter fördelat på sex tvåtusenmeterstoppar: Arête du Mont-Favre (2 435 meter), Col Chavannes (2 603), Col du Petit Saint-Bernard (2 188), Passeur de Pralognan (2 567), Col de la Gitte (2 322) och Col du Tricot (2 120), med start i italienska Courmayeur och mål i franska Chamonix. Vi snackar ”Sur les Traces des Ducs de Savoie”, eller kort och gott TDS, som loppet kallas. En av fem tävlingar under Ultra-Trail du Mont-Blanc-veckan som pågår just nu, och just TDS startade 6.00 i morse. Och någonstans, på någon av de där sex bergen, krigar just nu Cristoffer Stockman, ledamot för Centerpartiet i Kumlas kommunfullmäktige och långskubbare av rang. Enligt liveresultatsidan från tävlingen ligger Stockman just nu på 1 306:e plats av 1 551 startande herrar. Han passerade det medeltida fortet la Patte vid 16.36 i eftermiddags, och därefter väntar klättringen via Col de la Forclaz upp till Passeur de Pralognan före nästa mellantid nere vid vätskestationen i Cormet de Roselend, där Stockman borde vara när som helst.
Spanjoren Pau Bartolo nådde målet på torget i Chamonix som segrar vid 20.27 i kväll, då hade han besegrat banan, och konkurrenterna på 14 timmar, 26 minuter och 40 sekunder.

I kväll återupptogs den lokala rullskidcupen Moto eagle cup och det blev två favoritsegrar. Tobias Karlsson, dundrade hem herrklassen med mäktiga tiden 33.23 över 16 kilometer medan Olivia Hansson, som stod över senaste deltävlingen, tog tredje segern på lika många försök i årets cup på tiden 37.05 (Hansson som var tvåa i stortävlingen Icarullen för två veckor sedan (där Kopparbergs Bob Impola, som vann förra deltävlingen i Moto eagle cup men inte ställde upp i kväll, vann herrklassen). Robert Brundin blev tvåa på 34.46 och superklassikern Frank Kiereck trea på 35.33. Totalt kom elva åkare till start i tävlingen som avgjordes med intervallstart upp och ned för Kåvivägen i Lillån.

För övrigt vann ex-karlskogingen Linda Take Värmlands-DM på 10 000 meter i går. Tredje DM-tecknet för säsongen (om jag inte missat något), till Take som tidigare tagit hem sprint-DM i orientering och friidrotts-DM över 5 000 meter. Plus Vårruset i Karlstad, förstås. Take avverkade milen på 39.27,06, drygt 1,5 minuter före klubbkompisen (i Karlstadsklubben Göta) Anna Nyström.