Sista triathlontävlingen inställd – men det blir åtminstone ett träningsrace (och van Sitteren tredjeseedad i Långlöparnas kväll)

På söndagskvällen kom till slut beskedet: Vikersmästerskapen i triathlon, som skulle arrangerats den 11 juli, ställs som väntat in till följd av coronapandemin och de påföljande mötesfrihetsrestriktionerna. Det var den sista av triathlontävlingarna i länet som fick stryka på foten den här säsongen. Senaste åren har ju i tur och ordning Hälleby triathlon, Vretstorps triathlon och Örebro triathlon (tidigare Kilsbergen triathlon) lagts ned, och i år har sedan tidigare Utmaningen ställts in. Men det finns ett litet ljus i mörkret: Den 18 juli kommer ett gäng entusiaster med Tomas Kåregren och Oskar Larsson i spetsen att arrangera Örebro 70.3 (70.3 är ett vedertaget namn för halvironmandistans, alltså 1,9 kilometer simning, 90 kilometer cykling och 21,1 kilometer löpning, vilket motsvarar en total distans på 70,3 engelska mil). Det handlar om en träningstävling med start och mål vid Hästhagens badplats i västra Örebro. Det ska simmas i Svartån, springas på Milseriens bana (den som Regborn sprang sitt 29.36-lopp på, men nu drygt två varv för att få ihop halvmaran) och cyklas två varv i en slinga över Närkes Kil och Garphyttan. Deltagartak på 50, förstås.

Redan på tisdagskvällen löps den andra och sista Långlöparnas kväll för året. Efter förra veckans rekordlopp är det den här gången dags för de något mindre snabba (men fortfarande snabba) löparna att ta plats på Stockholm stadion. Förra veckan krävdes färska sub-35-meriter för att ens komma ifråga om en plats i något av de fyra heaten, nu duger det med tider uppåt 40. De tre Örebrolöparna som anmält sig är dock alla på den nivån att de klivit rakt in i A-heatet: Liduina van Sitteren, Fredrik Johnsson och Björn Engqvist kommer därmed att dras fram av Fredrik Uhrbom (som ska hara mot 31 minuter) och mäta krafterna med löpare som Thomas Stevens och Sanna Mustonen. van Sitteren är, med sina färska 35.15,21 från Göteborg, seedad som trea av damerna, bakom Hässelbys Mustonen (som hade klarat kvalgränsen på halvmaraton till nu uppskjutna friidrotts-EM) och Sävedalens Anastasia Denisova (orienterare med VM-brons på meritlistan). Distriktsrekordet på 10 000 meter är Karin Forsbergs 34.56,72 från SM-bronsloppet i Falun 2010. Återstår att se om van Sitteren går för den tiden redan nu.
Dagen därpå, på onsdag den 1 juli, arrangeras Ärla open på Ekängens friidrottsarena i Eskilstuna (där SM gick 2018). Det blir 1 500 meter med bland andra Michael Welday, Jonatan Gustafsson, Wilhelm Bergentz och Noha Olsson (som äntligen är tillbaka efter skadebekymmer).

Filip Danielsson krossade Petter Northugs rekord i skidtunneln: ”Var lite nervös – inte säker på att jag skulle slå det” (och så resonerar länets två triathlontävlingar om sommarens arrangemang)

I fredags träffade jag Filip Danielsson, på tillfälligt besök hemma i länet, för att prata igenom genombrottssäsongen som var, hans framtidsplaner (och landslagsuttagning) och hans fotointresse som börjat bli ett arbete vid sidan om skidåkningen. Mycket mer om det kommer senare, på na.se och i papperstidningen. Vad han däremot inte berättade för mig då var att han i dag skulle utmana Petter Northugs gamla tvåvarvsrekord i skidtunneln i Torsby i dag: 2 574 meter med 50 höjdmeter. Orsaken? En insamling som klubben gjort under den hårt ekonomiskt tyngda våren, där olika summor inneburit att elitlöparna ställt upp på olika utmaningar. Och för Danielssons del handlade det alltså om tvåvarvsrekordet som Northug – världens kanske bästa manliga skidåkare genom tiderna – noterade under ett intervallpass: 5.02.
Hur det gick? Jo, Vedevågssonen som fick sitt stora genombrott i landslaget i vintras och tog sin första världscuppoäng (i en sprintetapp i Ski tour) fixade rekordet med bred marginal och skrev in sig i historieböckerna med tiden 4.50,50 (det ger alltså en snittfart på 24,83 kilometer i timmen mot Northugs 23,82 – en rätt väsentlig förbättring).
– Man var lite nervös, jag var inte säker på att jag skulle slå det. Det var nog flera år sedan, när jag gick på gymnasiet, som jag körde två varv i full fart. Det kändes som att det fanns lite förväntningar på att vi skulle slå det – men jag var inte alls säker Danielsson till Värmlands Folkblad som var på plats.
Även Gabriel Thorn körde två varv (4.55,0) medan Anton Persson slog Björn Linds gamla envarvsrekrod (2.06,31 mot det tidigare 2.17 och Lovisa Modig etablerade ett- och tvåvarvsrekord för damer på 2.34.34 respektive 5.30,94). Dessutom körde långloppsrävarna Bob Impola och Ludwig Tärning 100 varv (12 8,7 kilometer med 2 500 höjdmeter) i tunneln, vilket ingen gjort under samma dag tidigare.
Den Kopparbergsbördige och Fjugestaboende Vasaloppstvåan Impolas långloppslag Team Serneke (som han kört för under alla sina säsonger i den internationella långloppscikusen) har ju lagt ned under våren, och han har ännu inte presenterats som nyförvärv av något av de andra lagen. Förmodligen är det bara en tidsfråga. Men i samband med rekorddagen i Torsby stod det i varje fall klart att han kommer att köra vidare för SK Bore, och tillhöra deras långloppsteam i svenska tävlingar, även i vinter. Däremot utgår brorsan Bill Impola, som ju lite överraskande dök upp som ett comebacknamn i Bores lag i fjol men som till slut bara körde en tävling (långloppspremiären i Grönklitt) i vintras. På de traditionella distanserna kör Danielsson vidare, liksom Modig, Thorn, Maria Jonsson, Anton Persson och Pontus Hermansson. På de traditionella distanserna kör Danielsson vidare, liksom Modig, Thorn, Maria Jonasson, Anton Persson och Pontus Hermansson. Oscar Persson och Pontus Hermansson lämnar.

Redan i slutet av förra veckan kom beskedet om att Stockholm marathon, som hade flyttats till september, nu definitivt är inställt. Inget talar för att sådana massararrangemang kan äga rum redan då. Det återstår att se om SM-klassen går att rädda på något sätt (med hårda kvalregler?).
I dag kom en betydligt positivare nyhet i dag: Orienterings-VM 2021, som skulle bli ett rent skogsmästerskap (första sprint-VM skulle ju gått i år, i Danmark, men fick ställas in på grund av coronan) kommer härbärgera två av tre sprintdistanser: Den ”vanliga”, individuella sprinten, och mixedsprintstafetten (däremot inte den nya knockoutsprinten, som skulle göra VM-premiär i år men nu får vänta med det till 2022). Allt inom ramen för VM i Tjeckien i början av juli. Därmed blir det både sprint-EM och allround-VM nästas säsong för Regborn och gänget i svenska landslaget (som just nu är på läger i Örebro).
– Ett bra beslut. Det hade blivit väl långt mellan världsmästerskapen i sprint annars (förra VM med sprint var 2018, i fjol var det första renodlade skogs-VM:et). Tjeckerna brukar vara duktiga arrangörer så jag tror det kommer att bli en riktigt bra VM-vecka. Vi ser fram emot distanser i både skog och stad, säger landslagschefen tillika örebroaren Håkan Carlsson till Svenska orienteringsförbundets hemsida.

Blir det något triathlon i länet i år, kanske någon undrar. Både Örebro triathlon (tidigare Kilsbergen triathlon), Hälleby triathlon och Vrestorps triathlon är ju numera nedlagda, och frågan är om något av de två som finns kvar – Utmaningen i Nora (som brukar gå under Noradagarna, som redan ställts in) och Vikersmästerskapen i triathlon (strax söder om Nora) – kommer att bli av i pandemitider. Båda har valt att avvakta. IFK Nora, som är arrangör för Utmaningen, lovar besked inom kort (tävlingen ska enligt ursprungsplanen hållas den 3 juli, med avbrott endast 1990 har den ägt rum sedan 1984 och Oskar Larsson och en viss Liduina van Sitteren är regerande mästare) medan Dalkarbergs IF, som arrangerar i Viker, ska ta ett beslut om sin tävling – som var tänkt att genomföras den 11 juli (och där Mattias Jansson och Olivia Hansson vann i fjol) – senast på ett styrelsemöte den 27 juni.
I den närbesläktade multisporten (där Örebro multisport lagts ned) står det sedan en tid tillbaka klart att Ekoloppet – liksom hela Askersund outdoor-mässan – flyttats rån 29–31 maj till 2–3 oktober.

Emilia Fahlins franska lag FDJ Nouvelle-Aquitaine Futuroscope fortsätter förlänga cyklisternas kontrakt i en rasande fart. I dag skrev franska 20-åriga talangen Jade Wiel, som redan hade kontrakt över 2021, på för två nya år och är därmed först i laget med kontrakt över 2023. Fahlin har ju avtal över 2022. Den långsiktiga satsningen är tydlig. Wiel var hjälpryttare åt Fahlin i Omloop van het Hageland i våras, där Fahlin blev fyra. Även i fjol körde de en del tävlingar ihop.
– Det är helt naturligt att förlänga trots att det återstod ett år på kontraktet. Jade är en symbol för framtiden, säger sportdirektören Stephen Delcourt i ett pressmeddelande.

Det har fortfarande, konstigt nog, inte trillat in några officiella resultat från Löparkvällen på Slottsskogsvallen, med Liduina van Sitteren och Lilian Forsgren, så vi får väl avvakta ännu en dag innan vi får svart på vitt exakt hur fort det gick.

Emilia Fahlin om ett nordiskt Tour de France: ”Vore väldigt häftigt” (Plus: Länets får sin första swimruntävling men Örebro triathlon inställt)

I dag gick arrangörerna bakom Tour of Norway och Vårgårda GP ut och lanserade planerna på ett ”nordiskt Tour de France för damer”, som idén kallas. Jag vill inte skapa dålig stämning, men jag tycker att man ska använda begreppen med försiktighet. Jag väntar fortfarande på att någon ska våga starta ett riktigt treveckorslopp för damer, och det här verkar bli mer åt Giro Rosa-hållet, med ett tiotal etapper. Men det finns mycket som är bra i arrangörernas förslag: Det talas om minst två timmars direktsändning om dagen, etapper i både Sverige, Norge och Danmark och budgeten verkar vara satt till ändå beskedliga 23 miljoner kronor, vilket borde gå att lösa. Det framkommer väldigt lite detaljer i pressmeddelandet som den svenska delen av arrangörsstaben skickat ut, men planen är hur som helst att starta om två år, 2021, och att det ska vara tio etappar där ”två av de svenska” ska avgöras i Vårgårda (förmodligen i form av det lagtempo och linjelopp som sedan många år framgångsrikt körts där och där Emilia Fahlin 2016 tog Sveriges första och hittills enda seger på världstouren). Norska tidningen Haldens Arbeiderblad skriver att det dessutom blir ytterligare en etapp i Sverige, tre i Danmark och fyra i Norge (och att Vårgårda GP och Tour of Norway därmed upphör och går upp i den nya touren). Arbetsnamnet är ”Battle of north”.
– Det vore väldigt häftigt med ett stort etapplopp i norr. Det skulle definitivt bli unikt i cykelsporten och det här är något som flera av elitcyklisterna snackat om och önskat sig, säger Fahlin i pressmeddelandet.
Förra svenska superstjärnan Emma Johansson uttalar sig i sin roll som SVT-expert:
– Jag hoppas att det kommer att bli av, damerna behöver ett längre etapplopp. Det finns inget Tour de France för damer men det finns ett Giro d’Italia med tio etapper. Det här blir något liknande som girot. Det ovanliga med det här upplägget är att tre länder är inblandade, säger hon till tv-kanalens hemsida.

På tal om nya tävlingar skrev jag i dag en (pluslåst) artikel om att länet får sitt allra första ”riktiga” swimrun (Alla helgona swimrun har ju funnits och samlat in pengar till välgörande ändamål, men inte haft tävlingsklass) redan i sommar. Tävlingen går under namnet Örebro swimrun, avgörs med start och mål i Ånnaboda den 17 augusti, och får tre distanser (en kort prova på-klass och två banor med ”hemlig” längd på ”drygt en timme plus/minus en halvtimme medan den långa kommer vara drygt två timmar plus/minus en halvtimme”.

Däremot står det, sedan tre veckor tillbaka läser jag (men jag har inte sett det förrän nu), klart att det inte blir något Örebro triathlon i sommar. Liksom 2017 är tävlingen, som skulle ha ägt rum på nationaldagen, inställd. Det har arrangörerna meddelat på instagram.

Fahlin årets cyklist – och sista (?) chansen att tävla i multisport i Örebro

Emilia Fahlin vann, som väntat, utmärkelsen som årets svenska cyklist, Årets Postcyklist, för sin fantastiska säsong 2018. Fjärdeplatsen på VM, de elva internationella pallplatserna, SM-guldet i linjelopp … Det hade varit rätt svårt att gå förbi henne, även om det handlar om en webbomröstning och man aldrig vet hur folk klickar … Fahlin fick 25 000 kronor, en blombukett och en fin prisstatyett som en del i utmärkelsen. Jag skrev en liten artikel om det hela som ni kan läsa här.

Ni kan också läsa lite mer om terräng-SM, som jag skrev om här i bloggen i helgen, framför allt ur Karin Forsbergs perspektiv i den här artikeln.

En veckogammal nyhet som jag tidigare inte uppmärksammat här på bloggen är att Örebroloppet, den multisporttävling som fram till 2015 hette KFUM Multisport Sprint, precis som i somras kommer att genomföras andra söndagen i juni (2019 blir det den 9 juni) – men att det också blir den sista upplagan av tävlingen som arrangerats åtminstone sedan 2001. I varje fall blir det ingen tävling 2020, skriver AH Event, som arrangerar tävlingen tillsammans med KFUM Örebros orienteringssektion, på sitt instagramkonto. Tävlingen är i första hand en partävling i herr-, dam- och mixedklasser med enklare orientering, mountainbike och paddling. Någon annan multisporttävling finns det inte i länet just nu.
Det är också klart att Örebro triathlon, som i år gjorde comeback efter att inte ha arrangerats i fjol, kommer att ligga kvar på nationaldagen. Det blir alltså tre dagar före Örebroloppet.

Bloggcomeback efter tolv veckor – nu kör vi som vanligt igen!

Tolv veckor – 84 dagar (minus två dagars jobbinhopp för speedway, men ändå). Så lång semester har jag haft, så länge har den här bloggen varit död (med undantag för racerapporter från sommarens tre mållopp). Men nu kör vi igång igen. Onsdag morgon och tillbaka på jobbet, och från och med nu blir det precis som vanligt ett blogginlägg om dagen (det är i varje fall ambitionen).
Jag kan givetvis inte sammanfatta allt som hänt i konditionsidrottssvängen i länet under de veckor jag varit borta, så vi får ta det i väldigt grova drag och fokusera på de stora prestationerna. Här har ni dem. Hojta om jag missat något, jag finns som alltid på [email protected] och 073-038 94 00 (helst sms!).

** Emilia Fahlin har ju fortsatt leverera resultat av absolut toppresultat när hon fått chansen. Guld och silver på SM, det hade troligen blivit medalj (guld?) på EM om inte kedjan hade hängt sig i spurten (hon blev ändå 16:e!) och nu senast en helt sjuk svit med två andra- och en tredjeplats över tre etapper i världstourtävlingen Ladies tour of Norway, vilket gav en andraplats totalt i etapploppet och gav 208 världsrankningspoäng på ett bräde vilket skickade upp Fahlin från en historisk bra 65:e-plats på världsrankningen förra veckan till en 31:a-plats den här veckan, vilket ensamt gjorde att Sverige klättrade förbi Norge på nationsrankningen (som avgör antal startplatse på mästerskap) och nu liger på 19:e plats.

** Erik Anfält tog, vid 42 års ålder, sitt livs första SM-medalj när han sprang hem ett brons i Stockholm marathon, och såg efter en bra träningssommar (seger i Silverleden på en dag, bland annat) ut att kunna följa upp det med en placering i absolut toppen i Ultravasan i lördags, men halsont satte stopp för starten.

Stockholm Marathon 2018 den långa versionen. 5:a, 4:a och 5:a är de senaste tre årens SM-placeringar. Jag har med andra ord varit och nosat på pallen men inte nått ända fram. Åren går och kanske, med betoning på kanske, var det min sista chans i år att ta en SM-medalj. Har under ganska lång tid jobbat med målbilden hur jag under slutkilometrarna i årets lopp kommer känna mig sådär euforiskt stark och passera löpare på löpare. Mitt upplägg för årets mara fastslog jag helt ca 15 min före start efter ett kort snack med rutinerade @fredrikuhrbom. Frågan jag ställer till honom är hur mycket långsammare han tror man "bör" springa med tanke på värmen. Märker på Uhrbom att han faktiskt tänker svara riktigt seriöst 😃 – minst fem sekunder per kilometer i alla fall, svarar han. Bestämmer mig då för att runt 75 minuter får bli min rikttid för halvmara-passeringen. Starten går och som väntat öppnar de flesta av mina på pappret tuffaste konkurrenter ganska mycket snabbare än mig. Jag tycker värmen känns ännu värre än väntat men försöker intala mig att det känns lika illa för alla. Kilometrarna rullar ändå på och jag försöker ha mest fokus på att fylla på med så mycket vätska jag kan och hålla huvudet kallt. Halvmaran passerar jag på 1.15.27. Inser att vissa konkurrenter måste vara långt före då jag inte ens ser deras ryggar. Tvingar mig ändå att inte börja jaga än då risken för att "vägga" skulle vara uppenbar då. Har suverän langning (och pepp) under hela loppet. Sista langningen är planerad vid 36 km. Bestämmer mig för att springa med "handbromsen i" ända dit och sen hälla sista flaskan kallvatten över huvudet och dra en sista gel och trycka på precis allt jag har ända in i mål. Jag följer denna plan till 110 procent och det fokus och den kraft jag lyckas få ur mig sista dryga 6 km in mot mål känns smått overkliga. Strax före 40 km passeringen ropar någon i publiken att – ryggen du ser där långt bort är bronset. Det är NU och inte sen jag måste leverera mitt livs maraspurt. Vet inte riktigt hur det går till men jag lyckas hitta ytterligare en växel och varvet på Stockholm Stadion kommer jag aldrig glömma. #smbrons #stockholmmarathon #drömmarkannås 📸 stockholm marathon

A post shared by Erik Anfält (@runanfalt) on

När jag tog min efterlängtade SM-medalj på Stockholm Marathon tidigare i somras trodde jag att jag skulle få lite svårt att hitta motivation till en ny hårdsatsning (i alla fall tätt inpå). Men bara några dagar efter Stockholm hade jag hittat en enorm motivation och drivkraft att på ett mycket seriöst sätt ta mig an en ny utmaning. Ultravasan 90. Har tränat mer och längre pass än någonsin allt med fokus att stå på startlinjen i Sälen i mitt livs form. Många pass har varit enormt tuffa att genomföra men jag har genomfört dem ändå och egentligen har allt gått enligt plan vecka för vecka ända fram till igår då jag vaknade med en väldigt ond hals. Även om jag redan då insåg att "loppet var kört" hoppades jag på en mirakelnatt och att jag skulle vakna upp idag med markant bättre känsla. Men halsen känns snarare sämre idag än igår så min i särklass tyngsta DNS är ett faktum. Det blir inget lopp för mig på lördag. Hur det hade gått om jag hade kommit till start är omöjligt att veta. Det som grämer mig mest är att jag aldrig får veta hur långt min satsning hade nått. Men, det är ingen som har dött, det handlar om löpning, så det är bara att bryta ihop, bli frisk och förhoppningsvis orka hitta ny motivation… 📸Marathon.se

A post shared by Erik Anfält (@runanfalt) on

** Garphyttans Marcus Jansson (andrasträckan) och Hagabys i sommar mästerskapsdebuterande Viktor Larsson (sistasträckan) utgjorde två tredjedelar av det svenska lag som tog en historisk VM-medalj i stafett vid mountainbikeorienterings-VM i Österrike, ett silver bara nio sekunder bakom Ryssland. På de individuella distanserna hade Viktor placeringsraden 26-18-11-18 och Marcus 20-13-19-diskad i masstart, medeldistans, långdistans och sprint. På EM en månad tidigare, i Ungern, tog Marcus bästa placeringen med en sjätteplats i långdistans. Larsson har varit urstark på hojen den här säsongen och tog guld, silver och silver under SM-helgen i Falun, i sprint, lång- och medeldistans. Jansson, som dominerat de senaste åren, fick ”nöja sig” med dubbla guld i lång- och medeldistans. Karlskogingen Erica Olsson var också med på VM och EM, i juniorklass, och nådde som bäst en tiondeplats i EM-sprinten.

** Martin Regborn var bara nio sekunder från medalj när han blev åtta i VM-springen i Lettland, men fick veckan efter nöja sig med en 18:e-plats på långdistansen, vilket han inte var helt nöjd med. ”Loppet som jag tränat för hela året och så känns kroppen som ett blysänke andra halvan av banan… Helt OK tekniskt genomförande om man ska se något positivt”, skriver han på instagram. Regborn har också hunnit ta SM-silver i sprint (Josefin Tjernlund, Tisaren, var sexa, och sprang därtill slutsträckan i det Tisarenlag som blev femma i sprintstafetten).

** OK Tisarens Simone Niggli, världens bästa orienterare genom tiderna men numera 40 år och ”motionär” vann O-ringens elitklass med 6,5 minuters marginal. Lilian Forsgren och Josefin Tjernlund blev sexa och sjua. Filip Dahlgren gjorde sitt starkaste resultat på flera år med en femteplats totalt. Martin Regborn gjorde ett gästspel på sprintetappen och tog en andraplats.

Trevlig vecka i Örnsköldsvik som resulterade i en 5:e plats på O-ringen! Det var inte igår! Någon slags comeback även om det är en bra bit kvar till den nivån jag vill vara på. Trött blev jag i alla fall! Fick damma av sprintlinnet också! Förutom generalrepetitionen på Skärgårdssprinten veckan före så var senast det begav sig i Borås 2015. Man blir bra på det man tränar osv. Veckan innehöll även mental träning i form av minigolf där jag blev utpsykad och utklassad. Det hela avslutades med en punktering och ett 5h ofrivilligt stopp i Sundsvall på hemvägen. Foto: 2. Sven Alexandersson 3. Stefan Månsson #hagabygoiforebro #hagabygoif #kilsbergspower #likegrizzly #bambambam #somettjävlamotionär #oringen2018 #minigolf #bangolf #besserwisser #htfu

A post shared by Filip Dahlgren (@filipda88) on

** Matthias Wengelin tog en sjundeplats i sin gamla paraddisciplin sprint på EM i Österrike, och följde upp med en 37:e-plats (när EM gick vidare i Glasgow) efter att ha fått starta längst bak i klungan i OS-disciplinen crosscountry.  I Cykelvasan krigade mountainbikecyklisten från Örebro hem en femteplats.

** Jacob Ahlsson har tagit sitt livs hittills fetaste placering med en tredjeplats i ett kermesselopp i Belgien, och det efter att ha blivit åtta och tia i tävlingarna dagarna före. Lillebror Jonathan tog SM-silver (i P16-klassen) på linje och SM-brons i tempo.

** Johan Eriksson, 49, från Kopparberg blev elva i Ultravasan och satte snabbaste totaltiden genom tiderna i Vasaloppstrippeln, det skrev jag en artikel om (på semestern) i måndags. KFUM Örebros Linus Rosdal blev tvåa i Ultravasan 45, loppet som Anfält vann i fjol, på den tredje snabbaste tiden i loppets historia (bara bakom segraren David Nilsson och Anfälts segertid från i fjol), före löpare som Elov Olsson.

** I långloppscupen har det dunkats av inte mindre än nio deltävlingar, varav tre DM. Liduina van Sitteren var mest framgångsrik med ett DM-guld (maraton) och två silver, mest notabelt kanske att hon senare samma dag som hon totalvann Viby marathon (snabbare än alla herrar) åkte till Rudskoga och vann Jordgubbslunkens sexkilometersklass också … Karin Forsberg har gjort comeback i löparspåren och sprang hem 10 000-metersguldet på finfina 38.33 medan Josefin Tjernlund tog guldet på halva distansen med 17.58. Rodney Hundermark (maraton), Andreas Ingberg (10 000 meter) och William Wickholm (5 000) tog gulden på herrsidan där det blev nio olika medaljörer. van Sitteren vann också Rallarrundan och Dalenrundan, medan Forsberg plockade förstaplatser i Lindesjönloppet och Fröviloppet. Josefin Gerdevåg, som tävlat rätt sparsamt, vann Semesterhalvmaran. På herrsidan fortsatte trenden med olika segrare: Per Arvidsson vann Rallarrundan, Heshlu Andemarim tog hem Lindesjönloppet, Adam Gillman var först i mål i Fröviloppet, Alexander Söderberg var snabbast i Semesterhalvmaran (men Andemariam fick toppoängen i cupen eftersom Söderberg springer för Stockholmsklubben Spårvägen) och Cimmie Wignell segrade i Dalenrundan (i Stripastafetten dominerade IF Start på både herr- och damsidan. Sammantaget gör det att van Sitteren har en rätt betryggande ledning i långloppscupens sammandrag, såvida inte Gerdevåg eller Forsberg börjar springa fler lopp i höst. Maria Eriksson är förvisso bara en poäng bakom i sammandraget, men har redan slagit i taget för hur många tävlingar som får räknas med van Sitteren har en kvar. På herrsidan leder Arvidsson med hela 20 poäng, men där är läget omvänt; den lednignen är inte alls säker eftersom få av löparna bakom ännu nåt upp i lika många tävlingar som honom. Om till exempel Andreas Ingberg, Jack Karlsson eller Andemariam, som båda varit snabbare än Arvidsson i år, springer fler tävlingar i höst kan de nå ifatt. Utanför cupen vann Kevin Henriksson och Anne Ellström Semestermilen medan Maja Blom och Johan Fagerberg tog hem Svartåloppet.

** Karin Forsberg (guld 5 000 och 10 000 meter i K35), Marie Dasler (guld 5 000 och 10 000 meter, K50), Maria Eriksson (guld 10 000 meter, silver 5 000 meter i K40) och Jan Myrtorp (brons 800 meter i M75) tog medaljer på veteran-SM, Wilhelm Bergentz (guld 3000 meter, silver 1 500 meter i P16), Noha Olsson (brons 1 500 meter i P16) och Henrik Franzén (brons 1 500 meter hinder i P15) gjorde detsamma i ungdoms-SM. Dasler tog dessutom SM-guld och Eriksson brons i sina åldersklasser i SM-milen, där även Susanne Malmqvist tog ett veteran-SM-guld, i K65.

** Rebecka Nylin, Johan Aronsson och lagen Josefine Wallenhammar/Eva Gustafsson (Hagaby) och Jakob Attås/Gustav Hindér blev distriktsmästare i sprintorientering i Nora. Maja Alm och Emil Svensk vann världsrankningstävlingen Örebro City Sprint där Filip Jacobsson (sjua) och Josefin Tjernlund (åtta) blev bästa länslöpare. Svenska landslaget med Lina Strand, Gustav Bergman, Jonas Leandersson och Karolin Ohlsson vann mixedsprintstafetten.

** I Milans poängtävlingar har Magnus Palm, Jakob Wallenhammar, Ludwig Ljungqvist, Filip Jacobsson (två tisdagar i rad) och nu senast i går kväll Oskar Eklöf, men Calle Olsson tog hem totalsegern (i huvudklassen var han den enda som sprang alla deltävlingarna, men det var inte avgörande eftersom bara de sex bästa resultaten räknas) med ynka 32 poäng (motsvarande 32 sekunder i någon av alla tävlingar) ned till tvåan Oskar Arlebo efter att ha tagit en andraplats, en sekund bakom Eklöf. Olsson var trea inför finalen, men tog sig alltså hela vägen upp till förstaplatsen. Evelina Ericsson blev bästa dam (det är mixedklass) med en 13:e-plats.

** Karl-Johan Danielsson och Annie Thorén vann Örebro triathlon, hemmalöparen Sara Jakobsson tog hem sprintklassen.

** Lagen Karin Strömdahl/Katrin Björklund, Christer Ericsson/William Blomström och Sandra Lundqvist/Fredrik Sundberg vann multisporttävlingen Örebroloppet, medan Per Eklöf blev först ut som segrare i den nya soloklassen (enda kvinnan som körde solo bröt).

** Stockholmaren Pär Bjelkmar krossade banrekorden varje dag under Bergslagsleden på fem dagar och satte ett totalt rekord med runt sex timmar.

** Själv har jag sprungit Niesen treppen lauf, Gallaberget trailrun, Jordgubbslunken, Hyttloppet, Mörksuggenjakten trail, Mora trail, Lurs backyard ultra, Skövde ultrafestival backyard ultra, Kloten–Nyberget och Ultravasan under den här tolvveckorssemestern (plus att jag hojat Cykelvasan). I juli blev det faktiskt över 31 tävlingsmil i löparskorna …

Lisa Bergdahl följde upp med nytt SM-guld – och KFUM Örebro-grabbarna tog silver (och Viktor Larsson kanske cyklade sig till en EM-biljett)

Varför nöja sig med ett SM-guld när man kan ta två, kanske Fellingsbrofostrade medel- och långdistanslöparen Lisa Bergdahl tänkte när hon på söndagen följde upp lördagens guld på 4×800 meter (där hon faktiskt försvarade titeln, jag skrev i går felaktigt att det var hennes första guld i seniorsammanhang), med sitt Sävedalen, på stafett-SM med en förstaplats även på 3×1 500 meter (vilket är något närmare Bergdahls specialdistanser, som tidigare varit 1 500 och 5 000 meter men i fjol nog mer var 5 000 och 10 000 meter, den sistnämnda var ju grenen där hon fick springa U23-EM). Efter att i går ha sprungit öppningssträckan fick Bergdahl i dag ta den andra, hon växlade av Amélie Svensson, som inte var med i laguppställningen i går, och skickade liksom i då ut Sara Christiansson på nästa sträcka, i det här fallet den sista. Sävedalens segrartid klockades till 13.50,10, drygt fyra sekunder snabbare än andraplacerade lokalrivalen Örgryte och nästan minuten före tredjeplacerade Stockholmsklubben Hässelby.
KFUM Örebros P19-lag med Axel Sandberg, Jack Karlsson och Jonathan Gustavsson var bara 2,7 sekunder från guldet på 3×800 meter, men tog en finfin silvermedalj bakom Hammarby. Jack och Jonathan skulle någon timme senare springa 4×1 500 meter med William Wickholm och Alexander Larsson, men det unga laget bröt och missade därmed en säker topp sex-placering (det var bara se lag till start, Spårvägen med Kalle Berglund på sistasträckan vann före Elmar Engholms Hässelby, Sulda Hassans Ullevi och Olle Wallerängs Spårvägen).
Thorengruppen tog Thoren Track and field tog en femteplats åtta sekuner från medalj på 3×800 meter i P17-klassen, med Wilhelm Bergentz, Noha Olsson och Henrik Franzén i laget. Alla har åldern inne för att kuta i samma klass nästa år (och nästnästa, när det gäller Franzén).

Uppföljning på framgång blev det också i svenska mountainbikeorienteringscupens andra deltävling, liksom lördagens sprint i Trollhättan, en medeldistans där Garphyttans förhandsfavorit Marcus Jansson precis som på lördagen segrade närmaste för Hagabys skräll Viktor Larsson, som mycket väl kan ha slagit sig in i svenska laget till EM i Budapest i slutet av juni med den här superhelgen. Jansson vann drygt två minuter före Larsson, som i sin tur var tre minuter före alla andra över 11,5 kilometer mountainbikeorientering fågelvägen). Karlskogafostrade junioren Erica Olsson var sjua av alla seniorer, 7.04 bakom segrande Nadia Larsson, Fredrikshof, men knappt tre minuter rån pallen, och fyra placeringar och 6,5 minuter före Garphyttans Karin E Gustafsson. Cupen fortsätter i Dalarna om två veckor.

Man måste ju bara älska en cyklist som får in sitt smeknamn ”Limpan” i en resultatlista, vilket Almbys Johan Lindbom gjort i Långa Lugnets, den andra deltävlingen i svenska långloppscupen i mountainbike, där han därtill blev bäste länsåkare med en tiondepalts i elitklassen, 4.18 bakom segrande Emil Lindgren, efter 62 kilometer mountainbike.

Några få sprang 800 meter när Glanshammar arrangerade GIF-spelen i går. Noraveteranen Rodney Hundermark var snabbast av länslöparna med 2.12,60. Och i säsongspremiären Hallsta triathlon blev Andres Avella bäste länsatlet med en 26:e-plats.

I morgon, måndag, startar Thüringen runt, ett etapplopp över sju dagar med Emilia Fahlin på startlinjen. Cykelfokus väntar!

Helgens höjdare

1) Stafett-SM
Stafett-SM är kanske inte det mest prestigefyllda svenska mästerskapet inom svensk friidrott, men ett SM-guld är ett SM-guld, och både KFUM Örebro och Thorengruppen finns på plats på Slottsskogsvallen i Göteborg med lag på de för konditionsbloggen intressanta distanserna (3×800 meter och uppåt, alltså). Jag har tyvärr inte lyckats få tag i särskilt många laguppställningar än, men med tanke på hur många duktiga löpare det finns i klubbarna så kan det bli kul att följa både 4×1 500 meter på herrsidan för KFUM Örebro (men bland annat Spårevägen och Hässelby lär komma med tunga lag) och 3×800 meter för Thorengruppen i P17-klassen (med ett ungt lag i 14-årige Henrik Franzén, 16-årige Noha Olsson 15-årige Wilhelm Bergentz), men kanske framför allt 3×800 meter för KFUM i P19-klassen, där det känns som om klubben borde kunna utmana riktigt långt fram, beroende på vilka löpare som kommer med. Tävlingarna pågår både lördag och söndag, och vi får väl räkna med att Lisa Bergdahl, den Fellingsbrofostrade löparen som numera bor i Göteborg och tävlar för Sävedalen och som haft en stark inledning på säsongen, dyker upp på någon distans också.

2) Hallsta triathlon
Tio dagar före Örebro triathlon drar den svenska triathlonsäsongen äntligen igång efter en lång vinter (även om det känns längesedan nu) med Hallsta triathlon strax utanför Stockholm. Inga av de riktigt vassa atleterna från länet är anmälda, men Örebro AIK har ändå sex stycken i startlistan. Till Örebro, som reviderat både cykel- och simbanor, finns nu 138 deltagare anmälda, bland dem Karl-Johan Danielsson.

3) Långa Lugnet
Uppe i Falun avgörs säsongens andra deltävling i den svenska långloppscupen i mountainbike, Långa Lugnet. Det finns ingen Wengelin eller Lindh i startlistan, men Örebrocyklisterna har tio deltagare anmälda och Almby åtta, bland dem Alexander Ehrlin som är uppe i herrelitklassen i år.
Och för de som bara gillar att motionscykla bjuds det ju både på Vänern runt (som startade tidigare i dag och i år lockar hela 360 cyklister) och Vulkanloppet (den 45:e upplagan av det 94 kilometer långa loppet som tidigare varit en del av den numera nedlagda, eller i varje fall vilande, Degerforsklassikern).

Bubblare: Mountainbikeorienteringssäsongen sätter igång på allvar med de två första deltävlingarna i svenska cupen, och på plats finns bland andra Garphyttans Marcus Jansson, som dominerat på svenska herrsidan senaste åren, karlskogingen Erica Olsson, som tävlar för IFK Mora och varit klart bästa svenska i ungdoms- och juniorsammanhang senaste åren och nu har valt att (tillfälligt?) kliva upp i seniorklass, och Garphyttans Karin E Gustafsson, som debuterade i landslaget i fjol. Det är sprint på lördagen och medeldistans på söndagen. Ingen löpning på hemmaplan i helgen? Nä, det är rätt dåligt med det (även om några ska springa 800 meter i GIF-spelen på Skölvboslätts IP), men somliga kommer säkert åka till Eskilstuna och kuta Å-loppet i Eskilstuna (Josefin Gerdevåg har ju en seger att försvara).

VM-brons, SM-guld och en VM-kvalad stålkvinna – och så drösvis av veteran-SM-medaljer …

Hallsbergsorienteraren Mikael Pihel, som jag skrev om i går, följde upp det individuella bronset i fredags med ännu ett när orienteringsskytte-VM i Sundsvall på söndagen avslutades med stafett. Den här gången tillsammans med OK Tisaren-polaren Gustav Hindér och OK Rohdens Martin Jansson på sistasträckan i Sveriges andralag (Hindér var fyra på förstasträckan, Pihel förde upp laget på pallen och Jansson drygade ut avståndet bakåt till över 8,5 minuter). Finland tog guldet och Sveriges förstalaget silvret. I går avgjordes dessutom en sprint där Pihel blev nia och Hindér tolva.

Olivia Hansson slog till med ett nytt SM-guld i rullskidor i dag när hon tog hem masstartsloppet över 41 kilometer i klassisk stil i SM-avslutningen i Borås nästan 2,5 minuter före tvåan Julia Angelsiöö. Revansch för gårdagen då Hansson fick nöja sig med bronset bakom Angelsiöö och Marika Sundin över 15 kilometer i fristil med intervallstart (och ingen skräll att långloppsräven Hansson trivdes bättre både med längre lopp, masstart och klassisk stil, förstås …).

Vid veteran-SM i friidrott i Karlskrona blev det till slut tre medaljer för länets medel- och långdistanslöpare. Maria Eriksson svarade för två av dem med silver på 10 000 meter (på 43.17,45) och brons på halva distansen (20.50,40) i K40-klassen och var därtill fyra på 1 500 meter (på 5.29,52), och Rodney Hundermark tog brons på 800 meter i M45-klassen på 2.15,29 (och blev fyra på 5 000 meter och sexa på 1 500). Därtill blev Jan Myrtorp fyra på 800 meter i M75.

Emilia Fahlin avslutade Tour of Norway med att återigen vara med i tätklungan hela vägen in mot mål (även om det sprack upp precis före upploppet och blev ett 41-sekundersglapp mellan de 21 första cyklisterna och de 30 där bakom). Men några framskjutna placeringar blev det inte för hennes Wiggle-High5-polare, Giorgia Bronzini tog bästa etapplaceringen (sjua) och var även längst framme i sammandraget (på 18:e plats). Fahlin blev 27:a, 1.19 bakom totalsegraren Marianne Vos. Oklart hur Fahlins uppladdning inför VM kommer att se ut, men klart är att hon kommer hem till Örebro för att springa Blodomloppet på torsdag, en löptävling hon är ambassadör för.

Martin Regborn skippade tävlingsklasserna men kunde ändå inte helt stå över tävlande när andra dagen av OL-rounden i Riddarhyttan bjöd på medeldistans. Han anmälde sig i öppen klass och sprang hem en seger där. Herrarnas tävlingsklass ledde Tisarens Anton Hallor från start till den 15:e av 19 kontroller, men sedan tog det tvärstopp och slutade med brutet lopp (se nedan). Det bäddade för att Milans Per Eklöf tog segern, 18 sekunder före Ärlas Jonathan Rosndahl. Josefin Erlandsson var bästa länslöpare på damsidan, som femma.
I Kolmårdsträffen blev det dubbelseger för Euromeetingladdande Tisarenorienterarna Ellinor Eriksson (1.23 före Alva Olsson, Linköping) och Daniel Attås (2.09 före Emil Andersson, Ärla). Även Rebecka Nylin plockade en pallplats där.

Ol-Rounden, medeldistanstävling i Riddarhyttan. Känns jättebra i kroppen, kontrollerna sitter där en efter en och jag kommer ikapp löpare efter löpare. Det går hur bra som helst. Med mindre än en kilometer kvar till mål blir det helt hjärnsläpp och jag hittar aldrig den 16e kontrollen. Joggar hem besviken och förvånad. Hur blev det så här. Men det är okej, jag tar med mig att jag fram till 15e kontrollen ledde med 2,5min och är i både fysisk och teknisk bra form. Den här känslan vill jag ha med mig till stundande DM och SM som är om några veckor 🇸🇪 #olrounden #riddarhyttan #besviken #tävling #dnf #brytare #klen #oktisaren #trimtex #trött #jobbigt #allin #run #orientering #picoftheday #nature #naturecapture

A post shared by Anton Hallor (@trainlikehallor) on

Och i lag-USM i friidrott i går blev Melker Forsbergs fjärdeplats över 3 000 meter, på tiden 9.47,16, bästa medel- och långdistansresultat för länet. KFUM Örebro slutade på sjätte plats, bara 11,5 poäng från Tureberg på bronsplats.

Matthias Wengelin? Tja, han hade återigen (minns SM och Cykelvasan) en oturlig dag när Sverigecuptävlingen CK Master MTB race avgjordes i Göteborg:

Får dessutom göra ett tillägg om Kalmar ironman där jag i går helt bommade att Noras Lotta Nilsson, som vann D50-klassen med nästan 25 minuters marginal ned till tvåan, Jona Dahlquist. Därmed har Nilsson återigen kvalat in till ironman-VM på Hawaii. Vi får väl se om hon väljer att utnyttja den platsen.

Hallsbergsorienterare tog VM-brons

Att Erik Anfält vann Ultravasan 45 gjorde jag en större, men pluslåst, intervju med honom om på na.se som går att läsa här (och där kan man också läsa om Josefin Gerdevåg, Erica Lechs och Erika Bergentz seger i Vasakvartetten samt Lisa Bergdahls seger i Vasastafetten), och under dagen har det dessutom blivit två artiklar om Emilia Fahlins framfart i Tour of Norway (ingen av dem pluslåsta, den ena om gårdagens framgångar och den andra om dagens praktskandal). Så, här i bloggen fokuserar vi istället på Mikael Pihel.

”Mikael, vem?” kanske ni säger, men vi snackar om en 44-årig orienterare från Hallsberg som gett sig på den ädla sporten orienteringsskytte och på fredagen slog till med ett VM-brons när världsmästerskapet i Sundsvall inleddes med den klassiska distansen. ”Bronset ordnades genom en helt igenom felfri punktorientering tillsammans med ett säkert skytte”, skriver Hans Mandahl i ett mail till NA. Sverige dominerade tävlingen och la beslag på samtliga medaljer på herrsida, och därtill tog Hallsbergs Gustav Hindér hem fjärdeplatsen (drygt 1,5 minuter bakom Pihel). Johan Eklöv tog hem VM-titeln på ett överlägset sätt, nästan 13 minuter före tvåan Robbin Kantarp som var 1,5 minuter före Pihel i mål.

OK Tisaren-orienterare i svenska landslagskläder: Gustav Hinder blev fyra och Mikael Pihel tog bronset när orienteringsskytte-VM i Sundsvall inleddes med klassisk distans på fredagen.  Foto: Hans Mandahl

I Kalmar ironman slutade förre swimrunvärldsmästaren Bibben Nordblom, från Nora, på 17:e plats i D25-klassen, 52:a plats totalt bland damerna, på 11.17.18 efter att ha simmat på 1.04.03, cyklat på 5.50.58, sprungit den avslutande maran på 11.17.18 och svarat för några av hela tävlingens snabbaste växlingar (1.51 mellan simning och cykel, 1.42 mellan cykel och löpning). Örebro AIK:s Ida Larsson blev fyra i samma klass (tolfte dam totalt) på finfina 10.35.52 (1.26.36/5.23.28/3.35.48).

Liduina van Sitteren vann sin debut i Örebro parkrun (i den 19:e upplagan som avgjordes på lördagen), och var bara 17 sekunder från Mikaela Kemppis banrekord (19.27 mot 19.10). Per Sjögren ställde upp för fjärde gången, men sprang för första gången utan joggvagn (tror jag), och noterade näst snabbaste tiden någonsin på banan, 16.10 (18 sekunder bakom Tim Sundströms rekord).

Mr. Örebro parkrun x 2 #örebroparkrun #parkrunsverige

A post shared by parkrun Sverige (@parkrunse) on

Och Martin Regborn, han värmde upp inför världscupen i Lettland med sen seger i OL-roundens sprint i Riddarhyttan.

Hade aldrig sprungit längre än en halvmara – vann lopp över 15 mil

Örebroaren Jenny-Ann Ehrling, 37, hade aldrig sprungit längre än en halvmara när hon anmälde sig till Örebro backyard ultra, berättade hon för mig när vi sprang tillsammans något varv det där magiska dygnet för tre veckor sedan när jag blev trea i herrklassen och hon blev tvåa i damklassen (hon sprang över tio mil, nästan fem gånger så långt som sitt tidigare distansrekord!), och då berättade hon också för mig att hon redan anmält sig till ett motsvarande lopp i Trelleborg den här helgen eftersom ”om jag inte tycker att det här är något kul eller går något bra så har jag som filosofi att man inte ska ge sig efter en gång utan ge det en chans till, och har jag anmält mig kan jag inte backa mig ur.” Så i går morse stod hon återigen på startlinjen, den här gången i Backyard ultra Sydkusten, och nu stannade hon inte förrän 23 timmar senare, när Nina Eibring, segraren i Örebro, beslutat sig för att ge upp och Ehrling stod där med sin första seger i karriären. En grym prestation, och 23 timmar gör att Ehrling nu alltså bara var ett varv, 6 706 meter, från 100 miles och med marginal hade passerat 15 mil löpta. Någon fullständig resultatlista är ännu inte presenterad, men göteborgaren Niclas Gällentoft vann i varje fall herrloppet på 26 timmar före Mölndals Andreas Pettersson på 25 och Falkenbergs Kristian Andersson på 24. Falkenbergs Karin Lagerblad blev trea i damklassen på 17 timmar (tror jag). Vill man försöka uttolka resultat (och jag tror det kommer en fullständig listan i morgon), gör man bäst i att kolla på loppets facebooksida.

Fredrik Berg, mountainbikeåkaren från Grythyttan som tävlar för Örebroklubben Almby, fick också kliva högst upp på en prispall i helgen. I 60-kilometerstävlingen Solstaloppet i Karlstad lyckades han gå ifrån Garphyttecyklisten Marcus Jansson och hemmacyklisten Johan Fryksenius i tätgruppen någon mil före mål och hålla undan till seger med 41 sekunders marginal före Fryksenius som spurtslog Jansson. ”Alltid kul med en vinst men kroppen kändes ändå inte hundra. Det rann ur näsan hela loppet och pulsen var onormalt hög”, skriver Berg på sin blogg. Den gamle Bik Karlskoga-hockeyspelaren Pär Bäcker, som för många år sedan sadlade om till cykel, blev för övrigt fyra, men över fyra minuter bakom Berg. Karlskogas Kajsa Klarström blev trea i damklassen.
Lördagens sjukdomssymptom gjorde att Berg valde att avstå Mörksuggejakten i Rättvik på söndagen, säsongens femte deltävling i den svenska långloppscupen i mountainbike. Det gjorde för övrigt Matthias Wengelin också, och Jansson var inte ens anmäld, så sjukdomscomebackande Axel Lindh försvarade länets färger och slutade på 18:e plats, sex minuter bakom segrande Emil Lindgren. ”Det är alltid pallplatserna man kör för, och jag är glad att jag testade i dag trots att kroppen inte riktigt är med och det inte höll ihop”, skriver Lindh på Instagram. Almbykollegan Alexander Ehrlin, som leder sammandraget på juniorsidan, slutade fyra i 74-kilometerstävlingen (49:e totalt), nästan åtta minuter bakom juniorsegraren Vilgot Lindh, Härnösand, men bara drygt tre minuter bakom tvåan Samuel Oskarsson, Rättvik.

Örebro AIK:s Sofie Yngström gick in som näst bästa dam någonsin i Örebro parkrun när hon vann den 13:e upplagan på 21.29. LK Gränslösts Nicklas Källmén noterade också en respektabel tid med 17.38 när han vann herrklassen. Jag trodde ju att bristen på konkurrens från andra lopp den här helgen skulle göra att det blev rekorddeltagande i veckans parkrun, men semestrarna (och vädret?) gjorde att det istället blev bottenrekord med bara 33 startande.

Så skrev jag ju inför helgen att det var triathlon som var grejen … Så hur gick det egentligen? Tja, resultatsidan för Jönköpings halvironman vill inte vara med riktigt, Monica Steinmo Holler (den tidigare proffscyklisten från Laxå) poserar i varje fall med sin make Kim Steinmo Holler på bild efter loppet och skriver att hon blev elva i sin åldersklass efter att ha haft tionde bästa cykeltid av 360 damer i hela tävlingen.
Och Göta Kanal triathlon har inte lagt in några klubbnamn i sin resultatlista, så att söka länsatleter där är som att leta efter en nål i en höstack.

Så stolt över dig @kimholler som tog dig runt på @ironman_70.3_jonkoping och med en bra cykeltid dessutom, utan att ha tränat de sista 2 månaderna. 👏👏 Själv så gick det helt ok med tanke på min träning oxå. Totalt ca 3h simträning de sista året, inte så jättemkt löpning då jag har haft fokus mer på cykel vilket gav resultat där iaf. 2:a bästa tid i klassen och 10:e bästa tid av 360 på cyklingen av alla damer (varav 6 är proffs) 👊Löpningen var tuff å med kramper i tårna på sista varvet av 3 så är det inte lätt att springa. Total tiden blev 2 min snabbare än förra året på 5h 21min och en 11:e plats i klassen. Alltid en fantastisk upplevelse att delta i en Ironman och Jönköping var inte sämre. Tack för en otroligt hygglig helg 🇸🇪🤘🚲💨 #ironmanjönköping #im703jonkoping #3atlet #triforfun #tri365 #triathletes #goforit #findyourstrong #bikeshopno

A post shared by Monica Holler 🏊🚲🏃 (@monicaholler) on