Helgens höjdare

1. Örebroloppet
Dags för årets största multisporttävling i Örebro län – som, med multisport mått mätt – är en riktigt sprint på mellan två och tre timmar med löpning, kajak, mountainbike och enklare orientering. Från i fjol minns jag allra bäst när Mats Carlberg satt och var sur på en gräsmatta efteråt, sedan hans lag med Pär Wedin tappat ledningen i herrklassen på den avslutande orienteringen, och fimpat två minuter mot segrande Erik Höglund och Hjalmar Hurtig. De sistnämnda är tillbaka för att försvara titeln i år, men Carlberg/Wedin finns inte bland de anmälda. Det gör däremot fjolårstreorna Oscar Andersson och Mathias Jansson, liksom en viss Johan Röjler som teamet upp sig med skridskoklubbkompisen Lars-Erik Larsson. På damsidan kommer varken ettan eller tvåan från fjolårets tävling till årets kubbning i omgivningarna runt Karlslund, men däremot det tredjeplacerade laget Zandra Olivecrona/Alexandra Gregorius (och de var bara 2,5 minuter från segern i fjol, så det är ett lag att räkna med). Likadant är läget i mixedklassen, där treorna (Lise-Lott Öberg/Per-Erik Modig) från i fjol är det bästa laget som återvänder på söndag.

2. Women’s tour
Av Emilia Fahlins instagram att döma (se nedan) trodde jag nästan att hon skulle kasta in handduken inför fredagens 151 kilometer långa etapp från Atherstone till Royal Leamington Spa, men i stället gjorde hon sin klart bästa dag hittills och satt med i tätklungan hela vägen in i mål samtidigt som hennes lagkompis Giorgia Bronzini spurtade in på fjärde plats och Audrey Cordon behöll bergatröjan. I helgen avslutas etapploppet med en etapp från Chesterfield till Derbyshire och ett varvlopp inne i centrala London. Polskan Katarzyna Niewiadoma leder alltjämt totalen efter att ha vunnit i ensam utbrytning på första etappen.

3. Närkespelen
Det avgörs inte alltför många arenatävlingar i friidrott i Örebro län under somrarna (till stor del på grund av att det saknas en arena i Örebro), men i helgen är det dags för Närkespelen på Transtensvallen i Hallsberg, och på grenprogrammet finns bland annat 3 000 meter för både herrar och damer med namn som Maria Eriksson och David Berg i startlistan. På ungdomssidan är det 800 meter som gäller med bland andra Wilhelm Bergentz och Klara Frih till start. Jonatan Gustafsson, Jack Karlsson och Alexander Larsson springer i stället stortävlingen SAYO i Sollentuna.

Bubblare: Jag ska förstås springa Degerforsklassikerns orientering på söndag (jag har vunnit den fyra av fem gånger den arrangerats; på tal om det har förresten resultaten från Gallaberget trailrun publicerats på nätet nu), men annars är helgens stora begivenhet i orienteringssvängen förstås DM i sprint och sprintstafett som båda avgörs i Arboga på söndag men där alla länets landslagslöpare saknas i startlistorna. Därtill är det ny deltävling i svenska cupen i mountainbikeorientering med sprint på lördag och masstart över långdistans på söndag och Erica Olsson anmäld. Däremot väljer Marcus Jansson, precis som vid tidigare programkrockar, att istället köra långloppscupen i mountainbike, där han som vanligt ställs mot bland andra Matthias Wengelin, Axel Lindh och Fredrik Berg i Lida Loop. Ja, och så är det SM i triathlon, olympisk distans, i Uppsala också, med Andres Avella i elitklassen och Örebro AIK-klubbkompisen Ezequiel Pablo Fernandez i H40-klassen (veteranklasserna har RM-status).

Klart Regborn ska till world games – och så gick det när jag äntligen fick köra Vulkanloppet

När hade Örebro län senast en världscupledare i en konditionsidrott? På rak arm kan jag bara inte tänka mig att det hänt sedan orienteraren Marlena Jansson vann världscupen 1994 (eller möjligen om hon var i ledningen någon gång på väg till andraplatsen 1996) och dessförinnan Torgny Mogrens 1987. Hur som helst är Martin Regborn där nu. Han är inte bara Sveriges hetaste herrorienterare just nu, utan hela världens. Just nu verkar han inte ens kunna misslyckas med att ta en topp tio-placering i världscupen ens när han får springa utan karta (läs mer om det i den här pluslåsta långläsningen om Regborns succé). Nästa världscupdeltävling är VM, och det kommer förstås bli högintressant att se hur förbundskapten Håkan Carlsson väljer att utnyttja sin hetaste löpare, som lovar att vara i ännu starkare form då, där. Hade jag varit Carlsson hade jag låtit Regborn löpa både sprint, medeldistans och stafett (och kanske även mixedsprintstafett, som inte stör de andra distanserna, om benen känns pigga efter sprinten). Det enda som egentligen står emot det är Regborn egen högsta önskan om att få spring långdistansen … Men det kommer ju fler år.
För övrigt skulle jag bli väldigt förvånad om Regborn, som ju varit bäst i Sverige i sprint och medeldistans den här våren, inte får en av de två herrplatser Carlsson ska fördela till world games, där just sprint och medeldistans utgör hela programmet ihop med en mixedsprintstafett, under måndagen eller tisdagen. Det är nog rätt kul att vara Martin Regborn just nu …

Örebros VM-triathlet Morgan Pätsi är egentligen så gammal att han får tävla i H40-klass från och med i år, men valde i säsongspremiären i Hallsta triathlon i Västerås i dag att köra i herrarnas elitklass, och där tog han en fjärdeplats, fem minuter bakom segrande Jakob Karlsson, på 2.05.41 (tiden hade räckt till en andraplats i H40), vilket jag tror är personligt rekord över olympisk distans (Pätsi har ju mest kört längre distanser, och tävlat i VM i både ironman och långdistans). Ännu starkare placeringar tog Pätsis klubbkompisar i Örebro AIK, Ida Larsson och Sara Jakobsson, som var tvåa respektive trea bakom Mona Hallberg i damernas elitklass, även om avståndet upp till segrande Mona Hallberg var 17 respektive 24 minuter. Mikael Nordström vann H35-klassen på 2.04.03.

I årets första, stora svenska swimruntävling, Utö swimrun, slutade Noras ex-världsmästarduo Lotta Nilsson och Bibben Nordblom på femte plats, 20 minuter från segern och tio från pallen efter 37,6 kilometer löpning och 5,2 kilometer simning, på 5.26.57. Kristin Larsson och Eva Nyström vann på 5.06.45. Och Heja Stina-laget, som den här gången bestod av Mårten Vidlund och Anders Ekholm, slutade på 60:e plats i herrklassen efter att ha missat att gå under sex timmar med en dryg minuts marginal. Där vann Pontus Lindberg och George Bjälkemo på 4.11.22.

I stafett-SM blev det inga överdrivna framgångar för länets medeldistanslöpare. KFUM Örebros P19-lag, med Alexander Larsson, Jack Karlsson och Jonatan Gustafsson, var förvisso fyra, 12 sekunder bakom segrande Ullevi och sex från medalj, med tiden 6.04,22 (6,5 sekunder över det 27 år gamla distriktsrekordet som legendarer som Anders Sjöberg och Jonas Rosengren satte 1990).

Almbys Alexander Ehrlin vann juniorklassen i Långa lugnet, säsongens andra deltävling i svenska långloppscupen i mountainbike, och hans klubbkompis Johan Lindbom gjorde samma sak i yngsta veteranklassen, H30. I elitklassen slutade Matthias Wengelin sjua och Fredrik Berg nia, drygt sju respektive knappt åtta minuter bakom överlägsne segraren Michael Olsson. Berg är därmed fyra i sammandraget, Wengelin femma, efter två av nio deltävlingar.

Örebrocyklisternas Jacob Ahlsson, som inför årets säsong tog klivet från junior- till elitklass, blev 14:e i fredagens backloppsprolog (tolv sekunder från segern över 1,3 kilometer uppförsbacke) och en 15:e-plats i lördagens GP-lopp när Vänersborgs tredagars avgjordes (hans lillebror Jonathan Ahlsson var tvåa i prologen och vann GP:t i P16-klassen, som dock bara hade två cyklister till start). I dag kördes också tredje etappen, men någon resultatlista har jag inte lyckas få tag i.

Själv cyklade jag, efter förra veckans tabbe, på förmiddagen äntligen Vulkanloppet (och mötte som vanligt på vägen mellan Svartå och Åtorp flera stora klungor av Vänern runt-cyklister), som på grund av att längdskidåkningen ställdes in blev årets första deltävling i Degerforsklassikern (eller ”jakten på bocken”, som jag väljer att kalla det). Jag fick för förta gången i mitt liv också prova att cykla klunga (även om den bara bestod av tre personer, och det bara varade i fem kilometer innan jag åkte av), men det var kul! Tog mig runt de 81 kilometerna på 2.46 helskinnad i varje fall, och fick både en ostmacka och en bingolotto (den sistnämnda utlottad på startnumret) vid sidan om den fina plaketten. Korpen i Degerfors levererar, och vi får väl se om jag blir miljonär på kuppen.

Helgens höjdare – Regborn avancerade till andraplatsen på vilodagen

1. Världscupen i orientering
Förstås. Världscuppremiären i Finland, som inletts med mixedsprintstafett och sprint, fortsätter på lördagen med medeldistans och avslutas på söndagen med en jaktstart över långdistans. Den sista kan bli helt avgörande för den svenska VM-uttagningen på distansen på herrsidan, där det väl egentligen bara känns som om Gustav Bergman är helt given. Sverige har tre platser, och Martin Regborn vill ju verkligen ha en av de andra två, så det gäller för honom att sätta sig i ett bra utgångsläge inför det allra sista uttagningsloppet.
Regborn ligger just nu tvåa i minitouren (sedan bonussekunder räknats av från hans segertid i sprintkvalet och fjärdeplatsen i finalen), 21 sekunder bakom ledande Matthias Kyburz efter att belgiske sprintspecialisten Yannick Michiels hoppat av touren efter sin seger i går. Tisarens Lilian Forsgren och Josefin Tjernlund är 24:a respektive 27:a inför helgen.

2. Utö swimrun
Äntligen drar den svenska swimrunsäsongen igång, och när hundratalet lag ger sig ut för 37,6 kilometer löpning och 5,2 kilometer simning (fördelat på 20 löpnings- och 19 simsträckor på och runt Utö i Stockholms skärgård) står de på startlinjen tillsammans igen: Lotta Nilsson och Bibben Nordblom, mor och dotter från Nora som tog VM-guld tillsammans 2013 och 2014 och avslutade sin Ö till ö-karriär ihop med ett brons 2015 (Bibben fortsatte i det långa, tuffa VM-loppet ihop med Maja Tesch, och tog ett nytt brons). När Bibben börjar förberedelserna inför årets lopp (där hon återigen kommer köra med Tesch) blir det alltså tillsammans med Lotta. Med på startlinjen finns också Heja Stina-laget med Mårten Vidlund och Anders Ekholm från Örebro. Tävlingen avgörs på söndag och föregås på lördagen av en ”sprint” (vilket i de här sammanhangen innebär en mils löpning och två kilometer simning).

3. Stafett-SM
KFUM Örebro ställer upp med två medeldistanslag (över 3×800 meter) när stafett-SM avgörs i Malmö i helgen, och framför allt P19-laget ser riktigt intressant ut med Alexander Larsson, Jonatan Gustafsson och Jack Karlsson (det andra laget är ett P17-lag där jag inte har riktigt koll på vem som springer, men antar att bland andra Melker Forsberg är med). Båda klasserna avgörs på söndag.

Bubblare: VM-triathleten Morgan Pätsi och en hel del andra begår säsongspremiär i Hallsta triathlon i Västerås på söndag, en hel del Stockholm marathon-löpare kommer förmodligen genrepa med sjunde upplagan av Örebro parkrun, och långloppscupen i mountainbike fortsätter med Långa lugnet i Falun (där bland annat Matthias Wengelin, Axel Lindh, Fredrik Berg och Linda Meijer kommer till start). Och så pågår ju förstås Vänern runt (startade tidigare i dag), det 60 mil långa motionsloppet på cykel med start och mål i Örebro, med bland andra Uno Forsell på startlinjen för 40:e gången (!):

Uno Forsell från Eskilstuna kör Vänern runt för 40:e gången. Foto: Örebrocyklisterna

Två finfina tävlingar ställs in – varken Örebro triathlon eller Sixtorpsloppen blir av

Kanske är jag, precis som så ofta, sist på bollen här, men det ena ledde till det andra (jag såg att Emma Graaf hade vunnit en friplats i Startmilen, och kom att tänka på Örebro triathlon, och sedan surfade jag in på deras hemsida, och sedan surfade jag vidare …) och det visade sig att både Örebro triathlon och Sixtorpsloppen tvingats ställa in i år. Båda på grund av andra åtaganden för tävlingsledningarna, som det verkar.
Örebro triathlon skrev redan den 13 februari, för tre veckor sedan, att ”som många av er redan vet så är årets tävling inställd på grund utav förändringar inom tävlingsledningen. Vi tycker såklart att detta är tråkigt men hoppas kunna komma tillbaka till nästa år och göra en minst lika bra tävling som sist.”
Tävlingen har arrangerats nio år i rad, 2008–2014 under namnet Kilsbergen triathlon (då känt som ett av Sveriges tuffaste triathlon, om man räknar kuperingen snarare än distansen) och de två senaste åren inne i centrala Örebro. Graaf, som jag skrev om ovan, och Karl-Johan Danielsson får därmed behålla sina titlar som regerande mästare ett år till.
Sixtorpsloppen, i Morgan Rosells regi, hade premiär förra säsongen med tre distanser (maraton, halvmaraton och milen) på stigar runt Bergslagsledens etappmål i Sixtorp, och såg fantastiskt fint ut. Jag hade redan skrivit in loppet i min tävlingskalender i år, men nu blir det alltså inte av. Det ”blir tyvärr inget lopp i år då arrangören jobbar med extremtävlingen Battle of vikings”, skriver Rosell på hemsidan. Battle of vikings är ju nordens tuffaste extremendurotävling och körs varje år runt Södra Storstenshöjdens slalombacke.
Några lopp som blir av? Jodå, redan på onsdag är det dags både för en ny deltävling i Löpex vinterserie för ny etapp i Tour de Kif.

Holler bröt i Holland – men fick mersmak: ”Får se om jag har motivation …”

Häromdagen skrev jag om Monica Steinmo Holler, Laxås förra U23-Europamästare och VM-cyklist som gjorde en för mig och många andra mycket överraskande comeback på högsta internationella nivå när Boels rental tour drog igång i tisdags. Jag skrev, lite illa bakgrundskollat, att Holler körde för norska landslaget, men faktum är att hon körde under norsk flagg för ett lag som några vänner till Holler satt samman under namnet Regional Team Scandinavia. Det, och mycket annat, fick jag reda på när jag i dag fick tag i Holler på telefon i Nederländerna, efter att hon valt att kliva av touren under den tredje etappen. Och jag började förstås med att fråga hur det kommer sig att hon gjorde comeback nu, fem år efter senaste loppet som proffs och 4,5 sedan hon officiellt ställde in cykelskorna i garderoben.

– För två månader sedan fick jag ett infall att det skulle vara lite kul att cykla igen. Så jag ställde upp i en tävling i svenska cupen när jag bara hade tränat två gånger. Det var lite kul, så jag ställde upp på nästa cuptävling också, i Malmö, och den vann jag. Jag tyckte det var helt sjukt, för jag hade ju fortfarande bara gjort några få träningspass och hade som bäst hoppats på en topp tio-plats. Och sedan fick jag den här möjligheten att åka till Holland, och då kunde jag inte tacka nej. Så plötsligt var jag här, säger Holler till Konditionsbloggen.
Så, hur ser satsningen ut?
– Jag skulle egentligen säga att det här är en comeback, men … Jag har tränat kanske 150 timmar om året, senaste åren. Det är ju tre timmar i veckan, en bråkdel av vad jag la förr. Och jag har mest hållit igång för triathlontävlingar, som Jönköping halvironman i somras (åtta i D30 på 5.23.31).
Hur har det känts att vara tillbaka, då?
– Det har varit jobbigt, det går fort. Första dagen hängde jag med tills det var tre kilometer kvar, men då hade det gått i 47 kilometer i timmen i snitt sista tre-fyra milen, så då orkade jag inte mer och tappade tätklungan. Och i dag fick jag dessvärre kliva av. Träningsbakgrunden är för dålig, det går inte att komma här som motionsåkare och försöka hänga på världens bästa i ett etapplopp … Men det har varit jättekul att vara här och få träffa lite folk man inte sett på länge.
Har du blivit sugen på en mer ”riktig” comeback?
– Jag vet inte, vi får se hur det känns, om jag får lust att börja träna igen.
När du la av var det väl just på grund av motivationsbrist?
– Jag tränade hårt och fel då. Prövade mer träning, mindre träning, ingenting hjälpte. Det hände ingenting. Till slut visste jag inte vad jag skulle göra, jag blev bara frustrerad. Då försvann motivationen. Det var en plåga bara att sätta sig på cykeln. Nu för tiden cyklar jag helt kravlöst, bara när jag har lust. Och jag märker att kroppen svara mycket bättre på träningen jag lägger ned nu, det lilla jag gör. Nu förstår jag hur man ska träna.
Har du några planer för framtiden, då?
– Nä, ingenting inplanerat. Men jag kanske kör Jönköping halvironman igen. Kanske ställer upp på Mallorca också, pappa ska köra där (NA uppmärksammade när Josef Holler, 63, blev fyra i den tävlingen för två år sedan). Men jag tar det som det kommer.
Kan det bli en renodlad cykelcomeback, eller är det helt uteslutet?
– Uteslutet, nej. Men vi får se. Kanske blir det i alla fall några fler tävlingar nästa år, men det beror på om jag har motivation att träna i höst och vinter.

Det blev seger på walk over för Almbys Johan Fintling i sammandraget i den första upplagan av Närkeserien i mtb. Klart redan före kvällens kubbning i Markaskogen var att Per Sjögren tvingats kasta in handduken på grund av förkylning. ”Hela familjen dyngförkyld. Mycket trist”, twittrade han. Och eftersom Patric Normark inte var anmäld fanns ingen annan som kunde hota. Grythyttans Fredrik Berg dök upp och tog sin tredje seger på tre starter (mountainbikeorienteringsvirtuosen Marcus Jansson tog också en DNS, så vi fick inte se någon kamp där; Jansson och VM-femman Matthias Wengelin har vunnit de två deltävlingar Berg inte kört) närmast före Magnus Pettersen. Fintling blev fyra av fem startande, men det räckte gott att han var den enda som kört samtliga fem deltävlingar i herrklassen. Bland damerna var Maria Nilsson redan klar mästare och den enda som kom till start på torsdagskvällen.

Och för er som minns att jag (och Patrik Karlsson!) kutat ett par upplagor av Stockholms brantaste (ja, Karlsson har mig veterligen bara sprungit en) kan jag upplysa om att Göteborgs brantaste hade premiär på onsdagskvällen. Vi snackar 3 800 meter med 211 höjdmeter uppför Brudarebacken, och med två Göteborgsbaserade OK Tisaren-löpare i tätstriden med Lilian Forsgren som trea på 17.30 (1.16 bakom Amanda Bohlin) och Jonas Merz som femma på 14.37 (1.06 bakom VM-orienteraren och långdistansspecialisten Fredrik Bakkman).

Pätsi tackar nej till ironman-VM: ”Det var redan bestämt”

Först och främst: Den här dagen har naturligtvis handlat Emilia Fahlin. Känns som jag skrivit spaltkilometer om Örebrocyklisten i år, men hon upphör aldrig att skrälla. Senaste året har varit en enda lång framgångssaga (jag skrev ju lite om det inför OS) och efter att ha hjälpt Emma Johansson till OS-silver slog hon i dag till och vann Vårgårdas GP-tävling – i konkurrens med bland andra nyblivna OS-segraren Anna van der Breggen, regerande världsmästare Lizzi Armitstead och de flesta av de bästa i den övriga världseliten. För att förstå hur stor segern är: Det var Sveriges första (och Fahlins stall Alé-Cipollinis första) någonsin på den nya världstour som inför årets säsong ersatte världscupen, och den första segern av en svenska i Vårgårda sedan Susanne Ljungskog vann premiärupplagan 2006 (Emma Johansson har aldrig lyckats vinna där). Den gamla världscupen fanns i 18 säsonger, och där lyckade Sverige ta totalt sju segrar (Ljungskog fem, Johansson två), vilket säger något om hur svårt det är att vinna cykeltävlingar.
Jag tog ett långt snack med Fahlin efter dagens tävling, och har en lång intervju i morgondagens pappers-NA (som går att köpa som e-tidning på na.se), där hon bland annat berättar om känslorna efter segern_
– Det är helt sjukt, faktiskt, en upplevelse jag aldrig kommer att glömma. Att vinna på hemmaplan, med familj och vänner på plats och en fantastisk publik … Det är helt otroligt. Det här har alltid varit min favorittävling, och hade jag fått välja en enda tävling att vinna i min karriär hade det varit den här. Efter VM och OS finns inget större. Jag kan knappt tro att det är sant.
Hann också byta några ord med Morgan Pätsi, som i går svarade för sitt livs triathlon när han slutade på andra plats i sin klass och tredje plats totalt (av 2 458 startande) i Kalmar ironman. En skräll efter cykelkraschen i våras som förstörde så mycket av hans uppladdning inför årets säsong. Men trots succén väljer han att avstå från att åka till Hawaii för årets ironman-VM. I stället kommer han att springa Frankfurt marathon – hans första maratonlopp utan 3,8 kilometer simning och 18 mils löpning före.
– Jag åkte till Kalmar med inställningen att göra bra ifrån mig på cykel och framför allt få till löpmomentet. Jag kom igång med simningen för några veckor sedan efter cykelkraschen i maj, så simningen får gå som den går, tänkte jag, säger Pätsi till Konditionsbloggen.
– När jag väl kom upp ur vattnet och satt i T1 (första växlingszonen) frågade jag en annan vad han simmade på, och han svarade 1.04. Då blev jag mäkta förvånad och taggad: ”Jäklar, jag är med i matchen för sub-9”, tänkte jag. Jag vet att cykelformen och löpformen är bra, och träningen där är väl genomförd. På cykeln tryckte jag på, men höll ändå igen för att inte bränna benen helt innan löpningen. Tror jag satte snabbaste cykelspliten av alla. I löpningen var planen att lägga kilometer i 4.15–4.30-spannet, och det höll alla tre varven. Jag hade en riktigt bra dag i går, där kroppen verkligen levererade det jag är värd efter allt slit som ligger bakom. ”Don’t waiste good legs”, tänkte jag, som en kompis uttryckte sig en gång i tiden.
– Det var redan bestämt innan att tacka nej till Hawaiisloten om det skulle gå bra, vilket jag också gjort. I stället blir det lite vila. Sedan fokus på Frankfurt marathon i slutet på oktober.
Så har resultaten från DM på 10 000 meter dykt in, och det visar sig att den för mig rätt obekante 19-årige IF Startlöparen Heshlu Andameriem (han var med just bakom täten på Fjugestaloppet, Fröviloppet och 5 000-meters-DM i våras) tog hem herrguldet på 34.43,76, 14 sekunder före den utom tävlan löpande IFK Mora-löparen Daniel Sandvik och 35 före DM-tvåan Ludvig Börjesson, som landade på 35.19. Jakob Nilsson behåller ledningen i långloppscupen trots att han inte kom till start.
Danny Hallmén avslutade swimrunsäsongen (för sin del, Ö till ö återstår ju) med en femteplats i den individuella tävlingen 10islandrace i Göteborgs skärgård. Örebroaren var tio minuter bakom segrande Daniel Westermark i mål.
Sebastian Agerhäll, som springer orientering för OK Tisaren, tog hem Bydalen fjällmaratons 22-kilometersklass i lördags, 3.36 före tredjeplacerade klubbkompisen Anton Hallor vars träning inför tävlingen varit en följetong på Instagram den här sommaren.
Och för egen del avslutade jag helgen med att för tredje gången av fyra möjliga (i fjol sprack det på att jag var bortrest och missade två tävlingar) fixa Degerforsklassikern. Efter att tidigare under sommaren hunnit med orienteringsmomentet, Degernässimmet och Svartåloppet cyklade jag med start 8.00 i morse (efter att ha kommit hem från orienterings-VM i Strömstad vid tretiden i natt) 46 kilometer långa Kommunrundan (tja, långa klassen är 92 kilometer, men för att hinna med min sedvanliga bootcampklass på gymmet klockan tio nöjde jag mig med halvdistansen i år). I morgon bitti flyger jag till Poprad för att bevaka Örebro Hockeys träningsläger – med hopp om att hinna ut i de slovakiska bergen för åtminstone någon sväng traillöpning.

Länslöparen slog världsrekord – och Pätsi kvalade till Hawaii med sitt livs lopp

Har tillbringat dagen i ett ömsom soligt, ömsom hällregnbeklätt Strömstad och sett Martin Regborn ta en sjundeplats i orienterings-VM (vilket jag skrivit om bland annat här och här). Därmed satt jag helt offside när en helt annan länslöpare i dag slog till med ett världsrekord. Och det är ju sannerligen inte varje dag som någon länslöpare står för en sådan bedrift, även om vi snackar veteranklass (H50-59) och en udda distans (4×800 meter). Men officiellt världsrekord blev det för Östanjös SK:s Patrik Johansson (ni vet, han som vann Inneserien i vintras) som i ett svensk ”landslag” tillsammans med Gunnar Durén, Mats Olsson och Per Björkman vid en tävling i Stockholm i dag. Johansson persade (inofficiellt, eftersom det var en stafettsträcka) på 800 meter med 2.07, och nya rekordet skrevs till 8.25,79 (över tio sekunder bättre än det gamla rekordet som Kanada innehade på 8.36,39).

Patrik Johansson och "arrangören" Gunnar Durén efter världsrekordet. Foto via Per Börjesson
Mats Olsson och Patrik Johansson efter världsrekordet. Foto via Per Börjesson

I Kalmar Ironman slog Morgan Pätsi till när man minst anade det. Örebrotriathleten som siktade så högt förra året (medalj på långdistans-VM, topp fem i ironman-VM) men inte nådde dem och sedan började årets säsong med ett gäng skador gjorde i dag karriärens bästa lopp. Han inte bara slog klubbrekord, han gick dessutom under nio timmar för första gången (med nästan åtta minuters marginal!) och kvalade in till årets ironman-VM med 6,5 minuters marginal (en femteplats hade räckt) efter att ha simmat 3,8 kilometer på 1.04.31, cyklat 18 mil på 4.36.58 och sprungit det avslutande maratonloppet på 3.05.12. En sjuk prestation. ”I dag ville kroppen vara med och leka. Grymt nöjd”, skriver Morgan på Facebook.
Gyttorps Bibben Nordblom persade med över 35 minuters marginal när hon blev tvåa  D21-klassen, men missade återigen en VM-plats med en placerings marginal då bara en enda VM-biljett stod på spel i den klassen. Bibben i mål på 10.38.41, Cathrin Axfors vann på 10.00.22. Härnäst väntar Ö till ö om två veckor, där Nordblom får räknas som favorit i damklassen.

Även Erik Anfält svarade för en grym prestation när han blev tvåa på Ultravasans 45-kilometersdistans i dag. Anfält var 3.38 bakom IFK Moras ryss Roman Ryapolov, men över 1,5 minuter före trea, norsken Tom Erik Halvorsen, och var mycket glad efteråt: ”Har aldrig varit så nöjd med en andraplats som i dag. Har heller aldrig känt mig så fysiskt sargad efter ett lopp som idag. Sista tio kilometernavar det en balansakt för att överhuvudtaget ta mig i mål. Hatten av till Roman Ryapolov som vann. Han var stark”, skriver Anfält på Instagram.
Numera utflyttade Hälleforslöparen Haben Kidane fick fira seger då han anförde ”Forest Runners Team Finspång Mix” till seger i Vasastafettens mixedklass genom att vara över två minuter före tvåan upp till Smågan (och näst snabbast av alla löpare över huvud taget, bakom herrtätens Andreas Åhwall). Det av örebroaren Lars Drageryd sammansatta laget ”Åshöjdens BK” (med bland andra KFUM Örebros Linus Rosdal) blev tvåa i herrklassen, Kumlabaserade LK Gränslöst slutade fyra. Örebro AIK:s lag blev 19:e i damklassen och 56:a i mixed.

Från dagens DM på 10 000 meter har jag ännu inte lyckats hitta någon resultatlista, men Mikaela Kemppi vann förstås damklassen därtill på ett nytt personligt rekord. Och på Instagram avslöjar hon att det blir SM-debut på distansen när friidrotts-SM inleds på fredag.

Närkes DM 10000m på bana. Sprang i A-heatet med grabbarna och trodde jag skulle få bra sparring och många bra ryggar att försöka haka på och jaga. Men många hade det tungt idag och flera av dem som är bättre än mig vek ned sig och tog det lite lugnt idag. Och ett par grabbar var för snabba för att jag skulle kunna haka på. Det var alltså bara att göra jobbet själv. Lyckades ändå fixa nytt PB och ett grymt härdat pannben! 😅 25-varvsfrossa skänker någon slags hatkärlek. Nytt PB, nytt klubbrekord och nytt banrekord för damer lyder nu på 35.45 och jag är grymt glad, nej lycklig är ett bättre ord, att lyckas prestera detta och fortfarande utvecklas i min löpning. Nu hoppas jag ha något lättare och piggare ben till på fredag kväll när jag debuterar i SM 10000m på bana. 🙏👊💥 Varför jag står på två prispallar? Jo, detta var både DM för seniorer och veteraner och får jag pris både som bästa dam och i min veteranklass damer40. Det är fördelen med att vara en äldre löpare 😅😅😅

A photo posted by Mikaela Kemppi (@mickan0473) on

Däremot har resultaten trillat in från dagens lag-ungdoms-SM på Källbrinks IP i Huddinge där KFUM Örebro slutade på tionde plats av 14 deltagande lag. Och faktum är att två av de grenar där KFUM samlade flest poäng var killarnas 800 meter och 2 000 meter hinder. I hinder blev Olle Tyrsmo trea på 6.50,53 och slutade Tobias Tranderyd på femte plats med 2.00,96. Därtill blev Lisa Brorson tolva på 3 000 meter med 12.44,63.

Och redan i går avgjordes ju lagtempot i Vårgårdas världstourtävling, med Emilia Fahlin i comeback efter OS-succén och i Alé-Cipollinis färger. Det blev som väntat ingen framskjuten placering för det italienska stallet som varken hade tempoutrustning på plats eller hunnit köra särskilt mycket träning ihop i disciplinen, utan en elfteplats av 16 startande lag, 3,5 minuter bakom segrande Boels-Dolmans. Fahlin och lagkompisarna lär vara betydligt mer konkurrenskraftiga i morgondagens linjelopp.

Helgens höjdare: Kan Anfält utmana om segern i Ultravasan?

1. Orienterings-VM
Det har gått tolv år sedan senast. Men med start i morgon, lördag, är det äntligen dags igen: Orienterings-VM i Sverige, i Strömstad (och tisdagens medeldistans i Tanum). Lite skralt med länsdeltagare då tidigare VM-löpare som Lilian Forsgren och Filip Dahlgren inte haft toppform i år (eller varit skadade) och andra som varit med kring landslagen som Daniel Attås och Josefin Tjernlund ännu inte tagit klivet till VM-nivå. Så Martin Regborn blir enda länslöpare i mästerskapet, och lördagens sprint blir, om inget oförutsett händer (Regborn är reserv på övriga distanser och tillgänglig för stafetten nästa lördag), hans enda distans under mästerskapet. Läs mer om Regborn i gårdagens blogg och i dagens pappers-NA (som går att köpa som e-tidning på na.se).

2. Vårgårda GP
Redan i eftermiddag avgörs lagtempot, och på söndag är det dags för det klassiska linjeloppet. Jag skrev en del om Emilia Fahlin häromdagen. Hon gör sin sjätte tävling i Vårgårda och har placeringsraden 46–41–17–43–52 i linjeloppet, men hoppas i år kunna vara med betydligt längre fram när det ska avgöras.

3. Ultravasan och Vasastafetten
Garphytteorienteraren Filip Dahlgren är ju regerande mästare i Vasastafetten med sitt IFK Lidingö, och Örebro AIK kom tvåa i fjol (med bland andra Erik Anfält, Mikaela Kemppi och Mattias Nätterlund i laget), men i år kommer inget av lagen till start. Eller ja, Örebro AIK ställer upp med ett lag, men utan så mycket elitinslag, utan någon av löparna från i fjol (men däremot med Cristoffer Stockman och Ann-Sofie Berg). Att hålla utkik på är också Karlskogalaget Happy Homes, som förutom ett par av min träningskompisar innehåller dubble VM-guldmedaljören (i draghund) Timo Silvola. Men allra mest spännande är förstås Erik Anfälts start i Ultravasan 45 (även om det hade varit ännu roligare att se honom i 90-kilometersklassen, men de distanserna har maratonlandslagslöparen från Örebro ännu inte klivit upp på). I fjol vann Fritjof Fagerlund på 2.45.30, och en tid under tre timmar räckte till topp sex. Det är svårt att säga exakt vad Anfält är god för på det här underlaget, men någonstans där uppe kommer han naturligtvis att vara med.

Bubblare: I Anfälts (och Nätterlunds) frånvaro blir lördagens DM på 10 000 meter plötsligt lite öppnare (på herrsidan; på damsidan kommer Mikaela Kemppi förstås leka hem det). Jakob Nilsson har ju vunnit det mesta i långloppscupen i år, och har bästa anmälningstiden, men Fredrik Johnsson och Michael Welday är bara 33 resepktive 59 sekunder bakom och blir det ett taktiskt lopp på Skölvboslätts IP kanske någon kan hota. Förre swimrunvärldsmästaren Bibben Nordblom och hela 31 triathleter från Örebro AIK (däribland konditionsbloggsbekantingar som Morgan Pätsi, Anders Ekholm, Mikael Selvin, Mikael Spiris och förre Örebro IK-hockeyspelaren Peter Jellvert) ställer upp i Kalmar ironman som avgörs på lördag. På söndag är det dessutom dags för höstens första och säsongens totalt fjärde deltävling i Närkeserien i mountainbike. Och så ställer KFUM Örebro upp med ett lag i lag-ungdoms-SM i friidrott för 15–17-åringar i Huddinge där Tobias Tranderyd (800 meter), Olle Tyrsmo (2 000 meter hinder) och Lisa Brorson (3 000 meter) står för konditionsinslagen.

Tillbaka efter tre veckor – detta har hänt

Well, ni vet att jag brukar skriva ganska mycket om ganska små händelser.
Så, vad ska man skriva när man missat Emilia Fahlins OS-deltagande (ja, jag skrev förstås krönikor både före och efter silverracet, bara för att jag inte kunde låta bli), Lilian Forsgren och Josefin Tjernlunds student-VM-medaljer och massor av annat under tre veckors underbar semester? Tja, vi får väl ta ett lite snabbt svep över vad som egentligen hänt.

Men först kan jag konstatera att jag själv hunnit med tre ”tävlingar” på lika många semesterhelger. Först ett lokalt litet lopp uppe i Kramfors (som omväxlande kallas ”Finnmarksloppet”, ”Mjövattnet runt” och ”Gå, lunka, löp”) där jag blev fyra av 41 (på 29.55 över sex kilometer måttligt kuperad terräng), 7,5 minuter bakom överlägsne segraren Philip Berggren men bara två minuter från andraplatsen. Sedan blev jag tredje sist (av tiotalet tävlande) i motionsklassen över 200 meter i Degernässimmet. Och i lördags avslutade jag med en direkt bedrövlig insats i Svartåloppet, där jag blev 17:e av 31 på 1.14.04 över 14,3 kilometer med runt 200 höjdmeter – för två år sedan var jag nio minuter snabbare på samma bana (jag vet ärligt inte om jag hade en riktigt dålig dag eller är så dålig just nu, har tränat rätt bra på slutet men får inte ut så mycket av det för tillfället). Härnäst blir det Bergslagsleden ultra om en knapp månad. Bryter ihop och kommer igen tills dess.

Så, vad har man missat de här tre veckorna? Vi tar en snabbcheck sport för sport:
Löpning: Hårt skadedrabbbade löparesset Per Sjögren tog sin första seger i långloppscupen sedan Kumla stadslopp när han vann Dalenrundan på 19.59, 42 sekunder före överlägsne cupledaren Jakob Nilsson. Liduina van Sitteren tog över totalledningen från Mikaela Kemppi med en poängs marginal när hon vann samma lopp på 25.11, 15 sekunder före klubbkompisen Annika Larsson. I helgen avgjordes dessutom Stripastafetten, som ger klubbpoäng i cupen (Örebro AIK och IF Start går återigen en kamp om förstaplatsen där). Löparkungen Erik Anfält mötte hårt motstånd i sitt stora mållopp för sommaren, Salomon 27K under fjällmaratonhelgen i Åre, och fick för ovanlighetens skull nöja sig med en femteplats. Han har därefter hunnit anmäla sig till, men på grund av skadekänningar ändå funderat på att avstå från, Ultravasan 45. Bloggbekantingen och Kumlakommunalpolitikern (C) Cristoffer Stockman sprang Tromsö skyrace (som jag kutade i fjol) men föll till föga för de tuffa reptiderna och tvingades bryta (däremot tog örebroarna Adam Jonsson och Linus Ahlstrand målflagg på 80:e respektive 121:a plats efter över tolv timmars kämpande i den stentuffa nordnorska terrängen). IF Starts Kajsa Rosdal kutade det kortare loppet Tromsdalstind skyrace och tog en finfin elfteplats i hård konkurrens, medan Örebro AIK:s Ann-Sofie Berg blev 81:a där). Hälleforsbördiga VM-löparen Louise Wiker (som driver en trevlig blogg) kutade fem kilometer på 17.57 i en träningstävling under ett läger i USA. Och samtidigt har en annan löpare lämnat Hällefors bakom sig – Haben Kidane som nu tagit flyttlasset till löpargymnasiet i Sollentuna (efter att ha avslutat med att persa på 3 000 meter i Karlstad GP, med 8.48,37).
Cykel: Fahlins OS-lopp är redan nämnt. Därutöver svarade Fredrik Berg för en urstark insats i Finnmarksturen när han spurtade ned Matthias Wengelin (som hade haft problem tidigare i loppet, och som dagen innan vunnit Grenserittet), och tog nya poäng för att försvara pallplatsen i sammandraget. Wengelin var sedan bara en centimeter från att vinna Cykelvasan i helgen (kolla målfotot!).
Orientering: Tja, förutom student-VM har det ju också hunnit vara O-ringen, där Andrea Svenssons fjärdeplats i D20-klassen var största framgången ur länsperspektiv. Dessutom två deltävlingar i Milans poängtävlingsserie med Oskar Arlebo respektive Filip Jacobsson som segrare. Med en deltävling kvar att springa (i morgon) är det därmed bara Martin Regborn (som springer VM på lördag) som kan hota Arlebo i sammandraget. Och så var det Askersundsträffen i helgen, också. (Hur det gick för Tobias Karlsson och hans brorsa i fjällorienteringstävlingen Bamm? De kom tyvärr inte ens till start).
Triathlon: Samma dag (hör och häpna!) avgjordes både Vretstorps triathlon och Hälleby triathlon (och därtill Gôrslitet i Karlstad med bland andra Morgan Pätsi). Per Sjögren slog till även här, och vann Vretstorps sprint (250 meter simning, 20 kilometer cykel, sex kilometer löpning) med över 13 minuters marginal, medan örebroaren Ulrika Hammarskiöld vann en betydligt tätare damklass två minuter före Kumlas Hanna Henriksen. I Hälleby ännu kortare tävling (225 meter simning, 8,4 kilometer simning och 2,6 kilometer löpning) vann Mats Carlberg, mest känd som skidåkare och rullskidsarrangör, dryga minuten före Daniel Nordström medan Helena Yourstone krossade motståndet i damklassen och vann med över 2,5 minuter. Någon vecka tidigare vann Jenny Dollerup och regerande mästaren Mathias Jansson Vikers triathlon med två minuter respektive 34 sekunder på en delvis ny bana (markägarna stoppade fjolårets tävling på 2014 års bana; oklart exakt hur lång den nya banan var).
Mountainbikeorientering: Karlskogas Erica Olsson tog ungdoms-EM-brons i stafett och guld på den inofficiella långdistansen i ett mästerskap som avgjordes parallellt med seniorernas VM i Portugal. Där blev Garphyttans Marcus Jansson bäste svensk i samtliga discipliner, men nådde inte sitt mål att ta den första svenska topp tio-placeringen i ett individuellt herrlopp det här året heller. En åttondeplats i stafetten blev bästa resultatet. Jansson, som totaldominerat svensk mtbo i år, missade sedan guldet på medeldistans-SM (hans första förlust mot svenskt motstånd i år) och fick nöja sig med silvret tolv sekunder bakom Moras Linus Mood i fredags, men revanscherade sig med seger i lördagens sprinttävling i svenska cupen och söndagens långdistans-SM (Erica Olsson vann förstås alla tre tävlingarna i D16- respektive D20-klasserna). Jansson har därmed vunnit tre av fyra SM-tävlingar i år och sex av sex deltävlingar i svenska cupen.
Swimrun: Danny Hallmén hade ingen superlyckad avslutning på den egentliga tävlingssäsongen, men laddar om för en solotävling till helgen.

Hindér sköt hem SM-medalj – slog VM-löpare

Gustav Hindér, 20, har ofta passerat under radarn på Konditionsbloggen – Tisarenlöparen smyger lite bakom klubbens största stjärnor även om han tagit plats i Tiomilalaget två år i rad (men i år fick han kasta in handduken i sista stund på grund av sjukdom). Men i dag dammade Gunnilsesonen, som började tävla för Hallsbergs- och Kumlaklubben 2014, till med ett SM-brons på egen hand – i orienteringsskytte. Tisaren har ju en fin tradition i den något udda gamla militärgrenen – så sent som 2014 kammade syskonen Andrea och Leif Svensson (samma Andrea som blev juniorvärldsmästare i vanlig orientering i fjol men dragits med knäproblem i år) rent på junior-VM med tre guld var (i långdistans, sprint och stafett). Men att Hindér skulle skjuta hem en medalj var rejält oväntat, om man ska tro orienteringsskyttets egen hemsida. Hindér slog bland andra Lars Jakobsson, som tävlade på VM så sent som förra veckan. Starkaste utmanaren om medaljen var dock egna klubbkamraten (i orienteringsskytte tävlar Hindér för Örebroklubben Östra Almby FK) Mikael Pihel, en 42-åring från Hallsberg som missade pallen med två sekunders marginal. Martin Jansson, Häverödal, tog guldet. I morgon avslutas SM-helgen (orienteringsskytte-SM ingår i SM-veckan i Norrköping) med masstart.

Annars, då? Tja, Almbys EM-cyklist Axel Lindh slutade på femte plats i Citysprinten i Härnösand, en sorts uppvärmning inför morgondagens deltävling i svenska cupen. I Göta Kanal triathlon, där en hel del länsatleter deltog i motionsklasserna, tog Örebro AIK:s Camilla Jarleskog en tredjeplats i damernas huvudklass över olympisk distans, på tiden 2.40.32. Och så simmade ett stort antal länshjältar Vansbrosimningen (Örebro Simallians Anton Wallin blev topp 50 i herrklassen på 37.14,6, annars var det tunt med topplaceringar).