Fahlin försökte få till utbrytning i Vallonska pilen – Regborn skadad och missar EM

Emilia Fahlin kände sig rejält sliten redan på förhand men gjorde ändå jobbet hon var satt att göra i La Flèche Wallonne, Vallonska pilen, i dag. Lagets italienska stjärnskott Marta Cavalli, som var sexa på Flandern runt, kastade in handduken före start, och därför omfördelas hjälpryttarrollerna något. Fahlin fick uppdraget att täcka tidigare utbrytningar (hon försökte även skapa en egen, men de andra topplagen släppte inte iväg henne) och sedan hjälpte hon lagets kapten Cecilie Uttrup Ludwig till bra positioner i klungan inför de fyra första stigningarna. Sedan tog kraften slut, och Fahlin rullade med i en grupp långt bak tills hon valde att svänga av och kliva av inför den avslutande klättringen uppför Mur de Huy, två kilometer från målet på toppen. Uttrup Ludwig var med längst fram halvvägs uppför den backen, men fick ge sig när Katarzyna Niewiadoma attackerade. En attack som inte höll – Anna van der Breggen visade sig till sist ändå vara starkare, och med två sekunders marginal tog hon sin sjunde raka seger i tävlingen. Danskan blev åtta, 32 sekunder bakom (Évita Muzic och Brodie Chapman var de hjälpryttare som hängde med längst, till tredje sista backen, och blev 20:e respektive 22:a i mål). Jag snackade med Fahin om allt det där (för en artikel ni kan läsa här), men fokuserade mest på hur hon nu lägger upp planerna inför OS (nästa tävling blir Navarra women’s elite classic 13–14 maj).
Jag frågade också om söndagens insats i Amstel gold race, där Fahlin också fick kasta in handduken rätt tidigt:
– Jag var medvetne om att den nya bansträckningen inte passade mig riktigt lika bra, så jag hade inte samma fokus på det racet som jag hade haft annars. Jag fick möjlighet att försöka se om det ändå gick att gå för det, men jag hade inte als benen. Det var ingen bra dag, varken för laget eller för min egen del. Jag satt med fint, positionerna mig väl och var vaken, vilket gjorde att jag kom med längre än om jag inte gjort det, men totalt sett var det ingen bra dag, sa Fahlin om den insatsen.

I går pratade jag med Martin Regborn om den skada som hållit honom borta under inledningen av orienteringssäsongen, och som gör att han inte kommer till start i helgens tävlingar i Norrtälje (EM-test och knockout-SM). Det visade sig vara värre än jag hade en aning om – en stressfraktur i korsbenet, längst ned i ryggraden, mellan höftbenen, som gör att han till att börja med missar EM i Schweiz i maj och att även VM i Tjeckien i juli är i fara. Läs artikeln här.

Och på tal om artiklar, ni har väl inte missat mitt reportage om Fanny Schulstad? I morgon kommer dessutom en längre artikel om Anna Carlsson inför helgens rekordförsök på Bergslagsleden.

Fahlin avslutar våren i Belgien – men det är lagkompisen som har segerchansen

Personligen tycker jag att belgiska klassikern La Flèche Wallonne (vilket är franska för Vallonska pilen) är en av vårens läckraste tävlingar. Sedan 1984 har målet varit på toppen av brutalbranta Mur de Huy, en 1,3 kilometer lång klättring med 121 höjdmeter för 9,3 procent i snitt och som mest 17 procent (eller 26 om man hamnar på insidan i en av kurvorna). I morgon, onsdag, är det dags för årets upplaga, och den blir Emilia Fahlins avslutning på en vår som innehållit nio tävlingar och tre topp tio-placeringar (på de åtta första). Fahlin har inte kört tävlingen sedan 2018, och den har aldrig passat henne särskilt väl, och mot slutet av våren har hon dessutom känt sig lite sliten. Man ska aldrig säga aldrig, men helt klart är att laget, FDJ-Nouvelle Aquitaine-Futuroscope, kör för danska stjärnan Cecilie Uttrup Ludwig som i fjol var tvåa, två sekunder bakom Anna van der Breggen som tog sin sjätte raka seger.
Tävlingen startar i Huy och inleds med 80 ganska snälla kilometer med tre stigningar (Côte de Thon, Côte de Groynne och Côte de Haut-Bois mellan 53:e och 70:e kilometerna – den sistnämnda förvisso med 400 meter med 13 procents lutning), men sedan smäller det till ordentligt: Efter 83 kilometer på Côte de Gives (111 höjdmeter på 1 500 meter) och sedan ska Mur de Huy avverkas en gång med 32 kilometer kvar till målet på samma ställe. Har den inte gjort det innan kommer klungan gå i småbitar där, och det är oklart hur mycket den kommer återsamlas. Med 20 kilometer kvar avverkas Côte d’Ereffe (117 höjdmeter på 2 400 meter) och med milen kvar väntar Côte du chemin des Gueuses (99 höjdmeter på 1 600 meter) innan cyklisterna kommer tillbaka till Huy.
van der Breggen är förstås på plats för att jaga sjunde raka segern, men utmanas förutom av Uttrup Luwdig även av Elisa Longo Borghini, Annemiek van Vleuten, Marianne Vos och Katarzyna Niewidaoma. Bland andra.
FDJ har, förutom Uttrup Ludwig och Fahlin, också Marta Cavalli, Stine Borgli, Brodie Chapman och Évita Muzic till start.
Tävlingen startar 8.45 på onsdagsmorgonen, och Eurosport sänder avslutningen, från 11.05 till 12.30.

Fahlins mardrömsdag i Vallonska pilen: ”Fyra mekaniska problem …” (Och jackpott med tre länslöpare till orienterings-EM!)

Örebrocyklisten Emilia Fahlin har haft en oturlig start på säsongen. Inte sådär som vi tyvärr blivit vana, att våren blivit förstörd av återkommande sjukdomsperioder (hon har bara missat en tävling på grund av influensa), utan det har snarare handlat om olika sorters strul. Först de två inledande, grisiga och iskalla tävlingarna (Strade Bianche och Ronde van Drenthe). Sedan kraschen där cykeln gick sönder och hon tvingades bryta Flandern runt (hennes stora måltävlingen den här våren). Och så i dag, då hon efter att ha kämpat sig i mål uppför mytomspunna Mur de Huy som 62:a, drygt sex minuter efter att Anna van der Breggen firat sin fjärde raka seger i Vallonska pilen, berättade att hon drabbats av massor av problem i den klassiska, belgiska vårtävlingen. ”Jag spenderade dagen i Flèche (”pilen” på franska) med att mycket skön extrasträning på grund av fyra mekaniska problem, vilket inte är direkt idealiskt om man till att börja med inte är någon klättrare … Men jag lyckades i varje fall ta mig i mål. Jag väntar på att fru fortuna ska komma förbi!”, skriver Fahlin (fritt översatt) på twitter. Elisa Longo Borghini blev som väntat bästa Wiggle-High5-cyklist (Fahlins bästa lagkompis, alltså) för dagen, men fick nöja sig med en elfteplats, 28 sekunder bakom van der Breggen. På söndag avslutar Fahlin vårsäsongen med Liège-Bastogne-Liège (om den här preliminära startlistan stämmer, jag har för mig att Fahlin i ursprungsläget sa att hon inte skulle köra den tävlingen).

I dag presenterades ju också uttagningen till orienterings-EM i schweiziska Ticino 6-13 maj – och för länets del blev det jackpott: Både självskrivna Martin Regborn och Lilian Forsgren och Josefin Tjernlund blev uttagna. Regborn, som i fjol blev fyra och bäste svensk i totala världscupen (han hade förmodligen tagit en pallplats i sammandraget om han inte hade blivit sjuk under finalen) tillåts göra en ny satsning mot totalen genom att vara en av endast två herrlöpare (den andre är Gustav Bergman) som springer samtliga individuella distanser (sprint, medel- och långdistans, på den sistnämnda har han en pallplats att försvara från 2016), men i gengäld är han ”bara” reserv till stafetterna. Forsgren, som anses väldigt allround men möjligen med en liten spets i sprint, får springa den distans som gick sämst i helgens EM-tester, medeldistans, medan Josefin Tjernlund, som under genombrottsåret i fjol var starkare ju längre det blev, är uttagen i sprint och långdistans.
– Vi åker ner med ambitionen att vi ska bli bästa nation. Förutsättningarna är speciella i Schweiz. Kuperingen kan vara väldigt tuff vilket vi verkligen fick känna på i världscupfinalen i höstas. Schweizarna blir svåra att rå på i hemmaterrängen, men jag tror att vi har gjort vår läxa och att vi kommer väl rustade till EM, säger förbundskaptenen (och örebroaren) Håkan Carlsson till Svenska orienteringsförbundets hemsida.
EM inleds med sprint den 6 maj, medeldistanskval tisdag 8 maj med finaler dagen därpå, sprintstafett den 10 maj, stafett den 12 maj och långdistans den 13 maj.

Örebro AIK:s halvmaraton får jag skriva mer om i morgon, eftersom jag hittills bara hört mycket pålitliga rykten (av alltid like pålitlige Per Sjögren, på twitter) om att Josefin Gerdevåg tog en favoritseger i damklassen på 1.21.31 medan Thomas Chaillou tog hem herrklassen på 1.10.48 (med Erik Anfält som tvåa) sedan Abraham Adhanom inte kommit till start. Resultatlistan ska publiceras här, vad det lider.

I andra deltävlingen av tre av backlöpningscupen Rusakulan vertikal tour bjöds på en något förändrad bansträckning i avslutningen (de sista 400 meterna på stig och grusväg var utbytt mot 200 meter brant och obanad terräng; dock bara för löparna, mountainbikecyklisterna fick av förklarliga skäl ta samma väg som i måndags), vilket gjorde att banrekorden rök på såväl herr- som damsidan. Ja, Kajsa Rosdal (duktig terränglöpare som har flera medaljer i terräng-DM och som vann Kilsbergen trailrun i fjol) krossade Malin Hultmans rekord från i fjol med nästan fyra minuter medan Sjögren var 59 sekunder snabbare än sitt eget från i måndags, vilket väl tämligen väl korresponderar med den kortare bansträckning). I sammandraget har Per nu en ledning som gör att han kommer ta titeln även om han bryter ett ben och missar finalen på fredag kväll, såvida inte Oskar Nilsson vinner tävlingen … Annelie Eriksson har också ett solitt grepp om damklassen, men måste åtminstone komma till start om inte Maria Åström, Rosdal eller Therese Hultman ska gå förbi. Ingen mountainbikecyklist har startat mer än en etapp hittills, så den klassen är vidöppen (och för sakens skull ska väl nämnas att Nature Runnings karlskogingar, laget där jag är lagledare, leder lagklassen inför finalen).

Bäddat för superonsdag – och kolla in förbundskaptenens krasch i tävlingscomebacken

Snacka om superonsdag! I morgon är det så mycket konditionsidrott med länsanknytning att man skulle kunna fylla mer än en helgens höjdare bara med tips inför morgondagen.
Först och främst tävlar Emilia Fahlin i den andra av tre världstourtävlingar under Ardennerveckan: Klassiska Vallonska pilen. Den klassiska belgiska vårtävlingen är för damernas del 119 kilometer lång och avslutades liksom herrarnas med den mytomspunna, och våldsamt branta avslutningen uppför Mur de Huy, med 103 höjdmeter på sista kilometern. Nederländernas regerande olympiska mästare Anna van der Breggen, som kör för Boels Dolmans, har vunnit tävlingen tre år i rad och har ju haft superform på våren med segrar i Strade Bianche och Flandern runt och får räknas som storfavorit även i år. Fahlins Wiggle-High5 ställer precis som i Amstel gold race i lördags upp med Fahlin, Elisa Longo Borghini, Lisa Brennauer, Audrey Cordon-Ragot, Martina Riter och Eri Yonamine. Av dem är väl Longo Borghini och Brennaur kända som bästa klättrarna, så de andra lär få hjälpa till att sätta dem i bra läge inför de avgörande stigningarna de sista fyra milen (i söndags var det ju Cordon-Ragot som stack i utbrytning som laget försvarade, men den här banan passar nog henne sämre). På söndag avslutas vårsäsongen med Liège-Bastogne-Liège.
På den internationella scenen är det också uttagning till orienterings-EM. Jag har ingen exakt tid för när Svenska orienteringsförbundet tillkännager förbundskapten Håkan Carlssons beslut, men det intressanta blir förstås att se hur han resonerat kring Lilian Forsgren och Josefin Tjernlund (Martin Regborn räknar jag som given). Mitt tips är att Forsgren får springa åtminstone sprint, kanske även en av skogsdistanserna, medan Tjernlund nog ligger lite pyrt till. Men den som lever får se.
Och hemma i Närke är det dubbla löptävlingar: Örebro AIK:s halvmaraton är säsongens andra deltävling i långloppscupen, och jag har redan skrivit både ett och två inlägg inför tävlingen. Abraham Adhanom och Josefin Gerdevåg är storfavoriter, men frågan alla (?!) ställer sig är om Erik Anfält klarar av att hålla sig borta så här tio dagar efter hans senaste maraton. Av kommentarerna på det här instagraminlägget att döma känns det lite 50/50.
Och så är det förstås andra etappen av Rusakulan vertikal tour. Mitt lag toppar lagtävlingen, om än knappt, efter första deltävlingen och vi ska försöka fortsätta plocka poäng i morgon. I täten blir det kul att se om Per Sjögren lyckas kräma ur ytterligare ett backrekord.

Nå, redan i kväll avgjordes andra deltävlingen i Glanshammars terrängserie, men resultaten har inte kommit ut på nätet ännu. Är du intresserad är det här sidan där de bör landa när de väl är klara.

Lite kvarglömt från helgen: Annie Söderberg, örebroaren som är förbundskaptenen i mountainbike, och som tidigare varit en mångsysslare som cyklist, var tillbaka på tävlingshojen när premiären av Sverigeserien i enduro (alltså mountainbikevarianten, inte motorcykelvarianten som förvillande nog har samma namn) i Göteborg i helgen. Söderberg, som kör för Örebrocyklisterna, slutade sjua, knappt tre minuter bakom segrande norskan Vera Leivsdottir efter sju specialsträckor. Men mest uppmärksamhet väckte det instagramklipp som Söderberg postade från tävlingen, där hon på ett brutalt men lustigt sätt kraschade (men klarade sig bra, ska tilläggas):

Det var också svensk landsvägspremiär (om än utanför Sverigecupen, som sätter igång först på lördag) med Örebrocyklisternas Jacob Ahlsson i tätklungan i herrarnas elitklass i Östgötaloppet. Ahlsson har gjort flera amatörtävlingar nere i Belgien under våren och kom väl förberedd, men orkade inte kriga sig fram till täten av klungan när det skulle avgöras utan kom i mål som 45:a (det sprack lite i finalen, så han fick inte samma tid som segraren Hugo Forssell, CK Hymer, utan var sju sekunder bakom. Adam Axelsson gjorde i samma tävling comeback efter alla sina sjukdomsbekymmer de senaste åren (han hade inte tävlat i varken skridsko eller cykel på över 14 månader), och tog nu en 17:e-plats i herrseniorklassen, snäppet under herrelit (samma klass han totalvann 2015). Klubbkompisen Mathias Bergkvist var tia i samma klass, båda var med i tätklungan. Jacobs lillebror Jonathan Ahlsson tog Örebrocyklisternas enda pallplats i tävlingen, som trea i P16-klassen, efter en spurtstrid mot Edvin Lovidius, Södertälje, och Lukas Vernersson, Mölndal. Kanske var det häftigaste ändå att Örebrocyklisterna hade hela tio seniorcyklister till start i en nationell landsvägstävling, när hände det senast?
Och i söndags var det också öppen prova på-tävling i skidskytte (med de elektroniska gevär som används vid springskyttet som kontinuerligt arrangeras i Örebro) uppe på den då ännu preparerade konstsnöslingan i Ånnaboda (söndag var sista dagen på en fantastiskt lång och härlig säsong). Alfons Wedin var snabbast på fulla distansen, 3×2 kilometer med två skjutningar.