Kort uppdatering om fler inställda evenemang (internationella cykeltävlingar, Tiomila och SK Winners avslutningstävling)

** I går kom besked om att alla cykeltävlingar i Belgien och Nederländerna är inställda även under resten av april (dittills var stoppet till och med den första helgen i april). På damsidan, för Emilia Fahlins del, betyder det att världstourtävlingarna Amstel gold race, Vallonska pilen (La Flèche Wallonne) och Liège–Bastogne–Liège nu också är strukna ur kalender (samtliga vårens nio världstourtävlingar i Europa har blivit inställda, och det är bara Trofeo Alfredo Binda som fått ett nytt datum). Därtill har Helthy ageing tour, Brabantse Pijl och Omloop van Borsele på den tredje högsta internationella nivån och Ronde van Mouscron på fjärdenivån ställts in. Fler länder kommer med besked om inställda tävlingar: På världstouren stryks kinesiska etapploppet Tour of Chongming Island och på nivåerna under försvinner Gracia (etapploppet i Tjeckien som Fahlin totalvann 2018) och Tour de Yorkshire i Storbritannien. De nästkommande tävlingarna på världstouren som ännu ej är strukna är Tour of California i mitten av maj (få tror väl att det kommer gå att tävla i USA redan då …) och italienska Trofeo Alfredo Binda som fått nytt datum den 2 juni och Giro d’Italia 26 juni–5 juli. På fjärdenivån är dock inte svenska Tour of Uppsala, 6–8 maj, struket ännu, men på så låg nivå får Fahlins franska proffslag inte tävla enligt reglementet (men det kanske skulle gå att tumma på i det här läget; å andra sidan känns det väl otroligt optimistiskt att tro att regeringen ska ha lyft på förbudet för folksamlingar större än 500 personer – vilket krävs för en professionell cykeltävling – redan då). I övrigt finns luxemburgska Festival Elsy Jacobs, på nivån just under världstouren, kvar i programmet 8–10 maj (Fahlin blev femma i sammandraget där i fjol, två på sista etappen).
De som följer Fahlin på instagram har för övrigt säkert noterat att hon tagit sig ut ur utegångsförbudets Spanien och kommit hem till Örebro, där hon i varje fall kommer kunna bedriva sin träning under lite vettigare förhållanden, tills vidare.
** Orienteringen har ju sedan tidigare bland annat flyttat natt- och ultralångdistans-SM och strukit starten på elitserien, Swedish league. Nu kommer också besked om att Tiomila flyttas eller, mer troligt, helt stryks ur kalendern i år. Tävlingen skulle ha avgjorts i Kungsängen 2–3 maj.
”Tillsammans med Svenska Orienteringsförbundet förs nu diskussioner för att utröna om det finns någon möjlighet att flytta årets Tiomila till ett senare datum. Primärt undersöks datum under hösten, men uppgiften är långt ifrån enkel då tävlingskalendern redan är fylld av arrangemang, såväl nationellt som internationellt”, skriver Svenska orienteringsförbundet på sin hemsida.
** I dag kom också beskedet att SK Winners avslutningstävling, som skulle ha avgjorts i Behrn arena nästa helg, skjuts upp till höstkanten och i stället för ett avslut blir en start på nästa säsong. För övrigt är ju också årets skridsko-SM uppskjutet till i höst, men inte på grund av coronaviruset utan med anledning av den milda vintern.

I morgon är bloggen tillbaka med en titt på startlistan inför Nora marathon på lördag!

Fler inställda tävlingar – men Nora marathon räknar med att köra på lördag: ”Viktigt att alla löpare tar ansvar”

Antalet inställda tävlingar ökar för varje dag, och det är väl tveksamt om det överhuvudtaget kommer att kunna gå att arrangera mer än små, lokala lopp fram till åtminstone mitten av sommaren. Blogguppdateringarna kommer förstås att bli därefter – inte dagliga, utan när det händer saker. Nora marathon, som avgörs på lördag och är både DM och veteran-DM på maratondistansen för Närkes friidrottsförbund, skickade i dag ut ett pressmeddelande om att de kommer att genomföra tävlingen om inga nya direkt går ut, men att ”det är viktigt att alla löpare tar ansvar för sin egen och andras hälsa. Om man känner att man inte är helt frisk vill vi inte att personen kommer till tävlingen, varken som löpare eller publik.” Nästa blogginlägg, om inget annat inträffar, blir därmed en närmare titt på startlistan efter att anmälan stängt natten mot torsdag.

På den inställda fronten är det senaste att Women’s tour, etapploppet i Storbritannien som ingår i damernas världstour i landsvägscykel och som var en möjlig tävling för Emilia Fahlin, redan nu ställts in trots att den inte skulle starta förrän den 8 juni. Det säger nog en hel del om att den nuvarande situationen inte lär förbättras i brådrasket.
Svenska cykelförbundet har tagit beslut om att avbryta all tävling på nationell nivå i mars och april, vilket bland annat betyder att de två första tävlingarna i Sverigecupen i landsväg (Kinnekulleloppet och Kinnekulle Cyclassic för herrarna, Kinnekulleloppet och Götenetempot för damerna) liksom premiären i Sverigecupen i mountainbike (Klippingracet) är inställda.
Den första upplagan av Sverigecupen i e-cykling är ju nyss avslutad, men kanske vore det läge att dra igång en ny omgående …

Inget tävlande i mars för Fahlin – och resten av våren ser mörk ut (och hela skidsäsongen avblåst, Varvetmilen inställd – stor genomgång idrott för idrott)

18 mars: Nokere Koerese – inställt.
26 mars: Bruge–De Panne – inställt.
29 mars: Gent–Wevelgem – inställt.
Emilia Fahlin fick ytterligare tre inställda tävlingar i dag, och även Flandern runt (5 april), Amstel gold race (19 april), Vallonska pilen (22 april) och Liège–Bastogne–Liège (26 april) är i en absolut farozon efter att Belgien och Nederländerna (där alla nämnda tävlingarna hålls) i dag infört ännu mer långtgående regler mot publika arrangemang än Sverige (förbud mot evenemang som samlar mer än 100 personer i Nederländerna, alla idrottsevenemang inställda under resten av månaden i Flandern [den norra halvan av Belgien]).
Därtill är Drentse Acht van Westervold (13 mars), Ronde van Drenthe (15 mars) och Omloop van de Westhoek (22 mars), som jag inte tror Fahlin tänkt köra initialt heller, inställda liksom sedan tidigare Strade Bianche (som hon skulle ha kört helgen som gick), och Trofeo Alfredo Binda är uppskjutet till sommaren (en del av de andra tävlingarna kan också få nya datum, men det är den enda som fått det hittills, från 22 mars till 2 juni).
Det blir helt enkelt inte mycket av med cykelsäsongen. Leker man med tanken att även april-loppen i Nederländerna och Belgien ställs in återstår det på världstouren bara ett etapplopp i Kina i början av maj (vem tror att det blir av?) och ett i Kalifornien 14–16 maj innan vi är inne i juni. På nivån under finns Tour de Yorkshire i Storbritannien 1–2 maj, Festival Elsy Jacobs i Luxemburg en vecka senare och några tävlingar i Belgien, Frankrike och Spanien under maj.
Vi får väl se vad som blir av och inte. 6 juli är sista dagen för SOK att anmäla cyklister till OS, som startar knappt tre veckor senare. Men blir det ett OS enligt plan? Det vet man inte heller. Mycket oklart även det.
För historieböckerna kan man notera att Fahlins franska stall redan hade tagit ut sitt lag till 13-milaloppet Nokere Koerse på onsdag: Fahlin skulle ha tävlat tillsammans med australierna Lauren Kitchen och Shara Gillow, franska Jade Wiel, Eugénie Duval och Maëlle Grossetete.
Fahlin är just nu hemma i Girona och tränar, och det kan nog bli ett och annat träningspass innan det är dags att tävla igen.

I går rapporterade jag ju om att Marsspelen, den största friidrottstävlingen i Tybblelundshallen, ställs in. Nu är det också klart att Varvetmilen, milloppet på Väster som är kvalifikation till Göteborgsvarvet och som skulle ha avgjorts den 22 mars, precis som själva Göteborgsvarvet ställts in.
Dessutom är alla svenska parkruntävlingar, inklusive Örebro parkrun, till att börja med inställda resten av mars (alltså de tre närmaste lördagarna).
Nora marathon (21 mars) lockar inte så många löpare att det riskerar att behöva ställas in om gränsen då fortfarande är 500 personer, men Startmilen den 4 april är i farozonen (inget beslut har kommunicerats officiellt därifrån än) och förstås Gubbracet och Vårruset 26–27 maj. Vårruset har från centralt håll ännu inte avlyst några tävlingar (de kör på 21 datum i 20 städer), men skriver på sin hemsida att de ”kommer så fort vi har ny information att återkomma till er om vad som gäller. För tillfället planerar vi dock för att genomföra evenemangen som tänkt.” Stockholm marathon använder i princip samma text, som säkert är framtagen centralt av Svenska friidrottsförbundet.
I längdskidåkningen har Svenska skidförbundet stoppat alla nationella tävlingar, vilket bland annat innebär att den sista SM-tävlingen som fanns kvar i programmet efter gårdagens inställande av SM-veckan – lagsprint-SM under Fjälltoppsveckan i Bruksvallarna – nu också ställts in, liksom 22-milatävlingen Nordenskiöldsloppet där Olivia Hansson är en av toppåkarna och där också Bob Impola hade tänkt tävla i år. Från Finland kommer besked om att Ylläs–Levi är inställt, det enda kvarvarande loppet i långloppsvärldscupen efter de senaste dagens inställda tävlingar i Norge, vilket gör att Vasaloppet blev den sista tävlingen för säsongen och att Impola i år slutar på 25:e plats i totalställningen (21:a plats i sprintcupen, 14:e plats i den nordiska touren som bara blev Vasaloppet i år). I USA och Kanada är de avslutande världscuptävlingarna inställda, och på hemmaplan är tävlingskalendern nu tom.
Orienteringen har ju fortfarande relativ lågsäsong, och förbundet har ännu inte gått ut med några officiella riktlinjer, men Laxträffen i Falkenberg, med nästan 700 anmälda (men inga länslöpare, vad jag kan se), är förstås inställd. ”Svenska orienteringsförbundet återkommer så snart som möjligt med mer information kring hur beslutet om begränsningar av folksamlingar påverkar svensk orientering”, skriver förbundet på sin hemsida. I Ryssland pågår ett skidorienterings-EM som inte är drabbat, men det kan nog bli det sista mästerskapet som avgörs på ett tag. Jaktstarts-SM, som skulle gått under SM-veckan, blåste ju av i går.
Cykelsporten i Sverige är ju i samma sits med ett tag kvar till den egentliga säsongen. Men de skriver utförligt på sin hemsida och konstaterar att förutom alla landsvägslopp har också världscuptävlingen i mountainbike i Portugal  nästa vecka ställts in.
Skridskosäsongen i Sverige är i princip över frånsett SK Winners avslutningstävling i Behrn arena, och det är ett litet arrangemang som verkar kunna hållas. Så sent som vid lunchtid i dag presenterade klubben nya deltagare på sin facebooksida. I Kanada är de stora, öppna skridskotävlingarna i Calgary – som Adam Axelsson deltagit i ett antal gånger och som jag vet att åtminstone ett tag hade planer på att köra i år också – inställda.
Draghundsporten har ännu inte beslutat hur man kommer att agera efter att SM-veckan, där SM för nordisk stil (som är de grenar där man åker skidor bakom hund och som alltså är intressanta ur den här bloggens perspektiv) skulle ha hållits, ställts in. Besked väntas närmaste dagarna.

Inställt för Fahlin i helgen – frågan är vad som blir kvar av cykelsäsongen i coronavirusets spår

I tisdags utropade jag ju här på bloggen att Strade Bianche kommer att köras på lördag, trots det nya coronavirusets framfart i Italien. Så blir inte alls fallet, visar det sig. I går tog den italienska regeringen ett beslut om att ställa in all idrott (utom den som kan genomföras inför tomma läktare) i landet den närmaste månaden, och på torsdagen tvingades arrangören av den klassiska cykeltävlingen till slut krypa till korset och ”skjuta upp” den (det är väldigt oklart vilket annat datum tävlingen skulle kunna köras, men man vill väl hålla öppet för alla eventualiteter). Jag pratade med Emilia Fahlin tidigare i kväll, och hon var inte särskilt bedrövad att bli av med just den här tävlingen, där hon skulle ha varit hjälpryttare åt de mer klättringsstarka åkarna i laget.
Men frågan är vad som händer med resten av cykelsäsongen. Ända borta i Kalifornien, i det från corona hittills rätt befriade USA, har det ställts in cykeltävlingar i dag, UAE Tour avbröts och team sattes i karantän och flera stall och läkare har varit tveksamma till fortsätta tävlingsässongen som vanligt  – och oron är stor för att allt mer av tävlingsprogrammet kommer att ställas in. Den andra italienska världstourtävlingen, Trofeo Alfredo Binda om två veckor, lär förstås ryka. Men frågan är hur det blir med de sju världstourtävlingarna som under mars och april ska köras i från smittan än så länge rätt fredade Nederländerna och Belgien.
– Situationen förändras varje dag. Just nu är det problem i Italien och kanske för Paris-Nice. Nästa gång är det oss. Men vi har inte tagit fram någon handlingsplan för ett nödläge än, sa Thomas Van den Spiegel, som basar över Flanderklassikerna (bland annat Flandern runt och Gent-Wevelgem, som Fahlin ska köra) till belgiska tidningen Het Laatste Nieuws i dag.
Och så har den japanska OS-ministern öppnat för en flytt av OS i Tokyo till senare under året. Fortsättning följer, uppenbarligen. Läs min intervju med Fahlin i morgon förmiddag.

Borttappade (i min rapportering) Garphyttan-åkare gjorde starka Vasalopp: ”Mycket lärdomar inför nästa” (och Fahlin får tävla i Italien på lördag – trots coronavirusutbrottet)

På något sätt hade jag helt lyckats undgå att både Marcus Lennartsson och Adam Gillman (som har juniorlandslagsmeriter och inför årets säsong siktade mot U23-VM, men vintern blev av olika skäl inte riktigt vad han hoppats på) gjorde sina bästa Vasalopp (och inledningsvis saknades bådas resultat i en här artikeln där alla länsåkares resultat presenteras – uselt!). Båda tog plats i elitledet och Lennartsson, som gjorde debut, tog sig hela vägen fram till 119:e plats (på 4.51.36) efter att ha varit nere på 180:e i Mångsbodarna. I Risberg passerade de exakt samtidigt, på plats 173 och 174, och även i Evertsberg var de tillsammans (på topp 150), men sedan räckte Gillman inte till medan Lennartsson fortsatte att plocka ytterligare 30 placeringar ned till mål medan Gillman (som debuterade med en 121:a-palts i fjol) blev 220:e (på 5.04.52).
Lennartsson berättar lite om loppet på sin instagram (där det också finns en bild på honom och Gillman): ”En för långsam start och en vurpa som ledde till att drickbältet gick sönder halvvägs var de största missarna. Att sedan avancera i det före som var igår var tufft men plockade placeringar och slutade till slut på 119:e plats med mycket lärdomar inför nästa.”
Gillman är 22 och Lennartsson 23, och båda bor numera i Östersund. Det är kul att så unga åkare, på gränsen till Sverigeeliten, väljer att prova långlopp.
Garphyttans bästa placeringar i Vasaloppet stod Sakari Virtanen för. Virtanen, som för övrigt också vann det första Wadköpingsloppet 1968, var 31:a eller bättre samtliga år mellan 1963 och 1969 med topparna 1967 (femma, klubbens bästa placering – Assar Rönnlund vann 37 sekunder före Janne Stefansson det året, Virtanen var 5.21 bakom) och 1966 (sjua). Även Arne Eriksson har en topp tio-placeringer (nia 1958). Bakom dem är Olivia Hansson bäst, med en 14:e-plats 2015, då hon tävlade för Garphyttan.

Internationella nyhetssidan Cycling news meddelar för övrigt att världstourtävlingen Strade Bianche kommer att köras som planerat på lördag, trots utbrottet av det nya coronaviruset i Italien. Emilia Fahlin var ju lite tveksam till det i kollega Lasse Wirströms intervju som gick ut i morse, men nu ska arrangören RCS Sport enligt Cycling news ha informerat stallen om att det definitivt kommer bli tävling. Det är ännu inte bekräftat vilken laguppställning Fahlins team kommer köra med, men hon har själv berättat för NA att hon kommer tävla här för att sedan vila nästa helg och därefter köra samtliga världstourtävlingar som återstår i Europa under våren.

Regborns rekord och världscuppall, van Sitterens nästanrekord och nya segrar, Fahlins säsongsavslutning och rankningshopp, Schulstads rekord, Nätterlunds klubbyte och nya trailloppet (och lite till)

Blogguppehållet blev ett par dagar längre än jag hade räknat med, men nu är vi igång igen! Jag kommer inte att gå igenom allt som hänt medan jag var borta, men ett par nedslag blir det:
** Först och främst har ju väldigt mycket handlat om Martin Regborn. Förra helgen dundrade ju VM-orienteraren till med praktfulla banrekordet 14.41 i Hostruset, en putsning av hans eget från 2016 med 16 sekunder (trots att han även den här gången fick göra hela jobbet själv, med tvåan Jack Karlsson på behöriga avstånd 45 sekunder bakom; ”Kändes dessutom som att det fanns betydlig snabbare tider i kroppen med lite draghjälp och torr bana”, skrev Regborn på sin blogg). Och sedan följde han upp med att ta karriärens femte pallplats i världscupen (en andraplats i sprintstafett) och säkra en åttondeplats i världscupens sammandrag trots en smärre skandal som kostade ett par placeringar. Dessutom fick Oskar Andrén göra debut i världscupen (han flög på eget bevåg till Kina för att springa PWT och blev på något sätt andrareserv, men fick i slutändan springa alla tre tävlingarna för Sverige, och i tisdagens sprint fick han med sig sina första världscuppoäng), och både Lilian Forsgren och Josefin Tjernlund fick med sig topp 15-placeringar.
** Liduina van Sitteren gjorde som hon brukar och vann även Hostruset på 17.52 (över 1,5 minuter före Petra Hanaeus och Mikaela Kemppi), och följe i lördags upp med att nosa på Karin Forsbergs banrekord på Örebro parkrun. 18.12 gav totalsegern för van Sitteren (sekunden före Erik Jansson), men var två sekunder för långsamt för att ta Forsbergs rekord. Hostruset-lördagen var vana vinnarna Johan Ingjald och Bella Lagrange snabbast runt parkrunfemman.
** Notera också att exil-örebroaren Fanny Schulstad blev tredje bästa svensk i Frankfurt marathon på 2.46.16 (efter fina splitten 1.24.08/1.22.08), personligt rekord med nästan åtta minuter.
** Emilia Fahlin avslutade säsongen med nästan lika bra som hon startade den (senastionellt, med tanke på skadan) och en topp tio-placering (en niondeplats för att vara exakt) i världstourloppet Tour of Guangxi i Kina. MEd det var hon bäst i laget, FDJ-Nouvelle Aquitaine-Futuroscope (som hon kör för även nästa år). På den säsongsavslutande rankningen (som ligger till grund för OS-kvalet där Fahlin behövde vara topp 100 för att ge Sverige platser i både linjelopp och tempo) hamnade hon därmed på 72:a plats (innan kraschen i våras var hon topp 15, men eftersom rankningen räknas på rullande helår tappade hon väldigt mycket när hon var borta i tre månader). Ytterligare fyra svenskar finns på topp 500, men ingen mer på topp 100 (Hanna Nilsson är 125:a och Lisa Nordén 155:a).
** På nyhetsfronten kan det noteras några klubbyten inför friidrottens tävlingsårsskifte om ett par veckor: Mest anmärkningsvärt att Mattias Nätterlund, som ju är igång på allvar med sin satsning efter något års uppehåll, går från Örebro AIK till IF Start. Andreas Österlund, Therese och Fredrik Fjordäng och Anders Frisk går samtliga från ÖAIK till Vretstorp och Jacob Halvarsson lämnar Karlslund för Örebro AIK.
** Dessutom kan vi konstatera att lördagen den 9 november just blivit ännu mer packat av löptävlingar: Förutom sedvanliga Örebro parkrun 9.30 och sedan tidigare annonserade Höstloppet i Vretstorp 11.00 och Markanatten i Markaskogen 16.30 kommer nu även Örebro 3K Trail i Random events regi klockan 14.00. Ska vi gissa att Johan Ingjald och/eller Rihard Darzins försöker klämma samtliga fyra och klocka in 27 tävlingskilometern den dagen? Jag skulle inte bli förvånad … Nå, den senaste i raden av tävlingar är en, som namnet antyder, tre kilometer lång traillöpning med individuell start och start och mål vid Sörbybacken (själva banan går i Sörbyskogen) i Örebro.
** I morgon väntas fler nyheter då Ola Nordahl och gänget kommer att presentera sina sex lopp 2019 (sedan tidigare har det ju avslöjats att det blir Örebro backyard ultra som vanligt vid Kristihimmelsfärd, Säfsen sommarbackyard och ett par sextimmarslopp, men i morgon väntar mer exakta besked).

Fahlin avslutar säsongen i Kina (och till nästa säsong får hon stark danska som ny lagkompis)

Nu är det helt klart att Emilia Fahlin avslutar säsongen med världstourtävlingen i Kina på söndag. Hennes namn dök upp på anmälningslistan i förra veckan, och i helgen bekräftade hon själv sitt deltagande på instagram.
Tävlingen blir den femte efter Fahlins comeback och totalt den 18:e tävlingsdagen i år (i fjol blev det 53).
Racet heter Tour of Guangxi vilket låter som ett etapplopp, men det har bara lånat namnet från herrarnas etapplopp (lite som när man kallade endagarstävlingen i Paris för ”damernas Tour de France”) som avgörs under veckan. Racet är 145 kilometer långt och har en rejäl stigning med start efter nio mil (den är indelad i två sektioner, inom loppet av en mil tar man först 120 höjdmeter på 2,1 kilometer och sedan 190 till på 4,3 kilometer. I övrigt är det rätt platt. Start och mål  skeri natursköna Guilin, i regionen Guangxi (därav namnet) i sydvästra Kina (50 mil från Hong Kong). Kubanska Arlenis Sierra vann i fjol, med svenska Sara Mustonen på en överraskande tredjeplats
På förhand såg det ut att bli upplagt för en duell mellan ledaren och nyblivna världsmästaren Annemiek van Vleuten och legendaren Marianne Vos om totalsegern i damernas världstour i år – det skiljer bara sex poäng mellan dem och seger i tävlingen ger 200. Men nu kommer inte van Vleuten till start, så Vos behöver ”bara” bli topp 15 i tävlingen för att säkra sin första totalseger.
Fahlin har förstås missat alldeles för många tävlingar för att ha något med sammandraget att göra, Men hennes lag har en topp 15-placering i sammandraget att försvara (och blir Fahlin blir bästa cyklisten i stallet i år om hon tar elva poäng mer än Eugénie Duval som också finns med i laguppställningen). Förutom de båda kör FDJ Nouvelle-Aquitaine Futuroscope med Jade Wiel, Évita Muzic, Victorie Guilman och Charlotte Bravard (samtliga utom Fahlin är från Frankrike).
Några fler svenskar kommer inte till start, men totalt är 17 lag anmälda, och i listan märks förutom Vos namn som Chloe Hosking, Coryn Rivera och Hannah Barnes.
Efter racet sätts den slutgiltiga rankningen utefter vilken OS-platserna fördelas till nästa år, men om ingen rankningsmässig jordbävning sker har Fahlin redan säkrat en svensk plats. Återstår dock att få SOK:s bekräftelse på att de kommer att utnyttja den och skicka henne (och kanske Lisa Nordén för tempoloppet) till Tokyo nästa år.
På måndagen släpptes också det 13:e namnet och andra nyförvärvet till nästa års FDJ-lag: Danska 24-åringen Cecilie Uttrup Ludwig, som lär komma med ambitionen att utmana Fahlin om kaptensrollen. Hon vann GP de Plumelec-Morbihan i somras och tog bergatröjan i Tour of Scotland, men var framför allt trea i Flandern runt. I VM blev det en 30:e-plats.

Tisarens dubbla revansch i Tiomila, Fahlins avslutning på våren, Kemppis första seger på hemmaplan efter fotoperationen och allt annat som hände i helgen

Var och sprang mest hela helgen, men någon typ av uppföljning är jag ju skyldig er bloggläsare vad gäller vad som hände i övrigt i konditionsidrottsväg i helgen. Men det blir något mer schematiskt och översiktligt än vanligt.

** Emilia Fahlin avslutade våren utan riktig toppkänning i Liège-Bastogne-Liège. 22:a, i den andra stora gruppen (Annemiek van Vleuten gick solo till segern och därbakom fanns 16 cyklister runt 1.40 efter, Fahlins 15 cyklister stora klunga var knappt tre minuter efter, och hon blev femma i den), efter 139 kilometer i Belgien. Tävlingen var alltså vårsäsongens sista, men redan på torsdag börjar sommarsäsongen med etapploppet Tour de Yorkshire.
** Tisaren tog dubbel revansch i Tiomila. Dels blev damerna äntligen topp tio igen efter fyra år utanför, och dels tog herrarna tillbaka titeln som bästa länslag, den som Hagaby lånade i fjol. Tisaren fick exakt den där effekten de ville ha av att sätta starka Lilian Forsgren på förstasträckan – Josefin Tjernlund på tredje kunde tack vare den fina starten åka hiss uppåt i resultatlistan till en andraplats, minuten bakom ledande Simona Aebersold (Tampereen Pyrintö), och Lovisa Persson förvaltade det till en tredjeplats på fjärdesträckan. Ankaret Andrea Svensson, som haft en så fin vår, hade dock tyngsta dagen av löparna i laget (hon hade dragits med sjukdom veckorna före) och tappade mycket tid och sju placeringar på avslutningen. Men en tiondeplats är en tiondeplats, och dessutom var Tisaren femte bästa svenska klubb. Herrlaget låg stabilt mellan 34:e och 44:e plats hela stafetten, och gick i mål på topp när Oskar Andrén sprang hem 35:e-platsen på sistasträckan. Daniel Attås hade bästa individuella sträckan när han var sjätte bäst av alla på femtesträckan (den direkt efter långa natten). Martin Regborn sprang upp Hagaby från 53:e till 13:e plats på andrasträckan, och Örebroklubben var bästa länslag efter långa natten där Filip Dahlgren skickade ut Samuel Andersson som 34:a, men sedan tappade laget placering för placering ned till en 73:e-plats i mål. KFUM Örebros unga lag blev 91:a. Hagabys A-lag slog Tisarens B-lag i kampen om att bli näst bästa damlag från länet, de slutade på 78:e respektive 85:e plats.
** På grund av ombyggnationer i centrum var Kumla stadslopp i år bantat från tio till fem kilometer, och banan ny (nere i Sjöparken). Mikaela Kemppi vann sitt första lopp i cupen efter fotoperationen – ja, rentav sedan DM på 10 000 meter i Glanshammar 2017 (men hon har ju vunnit utanför distriktet och blev ju bland annat veteran-SM-guldmedaljör häromsistens) – när hon skar mållinjen en minut och 40 sekunder före 29 år yngre tvåan Klara Frih, Åsbro. 18.42 respektive 20.22 (trean Antje Wiksten sprang på 21.26). Wilhelm Bergentz, som drogs med körtelfeber i vintras men är på väg tillbaka i rasande takt, är ju av samma årgång som Frih (2002) och nådde hela vägen till segern i herrklassen, på fina 16.16. Michael Welday var elva sekunder bakom på andraplatsen, Noha Olsson trea på 17.01. Bergentz och van Sitteren (som inte sprang) leder långloppscupens sammandrag efter tre tävlingar.
** Per Arvidsson vann Munkastigen trailrun på 3.17.54 (drygt 2,5 minuter före Kolmårdens Henrik Pilvinge, men nästan 22 minuter bakom Erik Anfälts banrekord från i fjol) efter att ha gått solo sista tre milen eller så. Magnus Mossberg blev näst bäste länslöpare på fjärde plats, men över 18 minuter bakom. På damsidan skuggade Örebro AIK:s Therese Fjordäng 20-talet sekunder bakom segrande Åsa Bergman (Västerås) hela loppet, och var bara 18 efter i mål, efter tre timmar och 54 minuter. Zinkgruvans Erica Bjärmark, mer känd som skidåkare (har gått skidgymnasiet i Torsby), var näst bästa länslöpare på fjrädeplatsen, men nästan 50 minuter bakom tätduon.
** Och på tal om Anfält så paceade han Huddinges Hanna Lindholm hela vägen till 2.29.34 i Hamburg maraton – den näst snabbaste tiden av en svensk genom alla tider, över sex minuter under årets VM-kvalgräns men trist nog fyra sekunder (fyra sekunder!) från kvalgränsen till OS i Tokyo nästa år (det var för övrigt tionde gången i karriären som Anfält gick under 2.30). Andreas Ingberg persade med 2.33.51, över minuten snabare än hans tidigare rekordlopp i Valencia i december, och en tid som flyttar honom från 28:e till 24:e plats på bästalistan i distriktet genom tiderna.
** Hemma i Säterskogarna var inflyttade örebroaren Matthias Wengelin tvåa, minuten bakom Vilgot Lindh (bror till inflyttade örebroaren Axel Lindh som i sin tur var femma, knappt tre minuter bakom) i premiären av Sverigecupen, Klippingracet. Örebrocyklisternas Linda Meijer var sexa, 17 minuter bakom regerande olympiska mästaren Jenny Rissveds över 30 kilometer.
** Och på landsvägssidan startade Sverigecupen med Kinnekulle cyclassic för seniorerna (Jacob Ahlsson var med som hjälpryttare i Motala AIF:s lag där Isac Lundgren tog en andraplats som en av nio man, varav tre från Motala, som kom iväg i en avgörande utbrytning) och Götenetempot för ungdomar, juniorer och veteraner (Jonathan Ahlsson tog en mycket meriterande andraplats i juniorklassen, med en snittfart på 44 kilometer i timmen över 20 kilometer och mindre än fem sekunder bakom segrande Anton Dahlbom, Södertälje). Jonathan var dessutom tvåa över 88 kilometer stenhård tävling i Kinnekulleloppet dagen därpå, bara 35 sekunder bakom segrande utbrytaren Edvin Lovidius, Södertälje.
** Och i den 100:e upplagan av Örebro parkrun kom lämpligt nog exakt 100 löpare till start, om än inga riktigt snabba. Conrad Granath (19.19) och Tess Quinn (22.29) var först i mål.

Fahlins mest hjärtskärande ögonblick – kedjan hoppade och låste bakhjulet i segerläge (och Regborn tog säsongens åttonde seger)

Det var ett av karriärens mest hjärtskärande ögonblick, rent sportsligt, för Emilia Fahlin när hon på jakt efter segern i prestigefyllda och traditionstyngda världstourtävlingen Amstel Gold race fick tvärstopp på grund av ett mekaniskt fel. Örebrocyklisten var den enda som orkade gå med polska Katarzyna Niewiadoma och trefaldiga linjeloppsvärldsmästaren Marianne Vos över sista krönet, Cauberg 2,2 kilometer före mål, men precis på toppen hoppade kedjan över det sista kugghjulet på bakväxeln och tvärlåste hjulet. Allt beroende på att växeln tidigare under loppet fått en smäll när andra cyklister kraschade. Kollega Lasse Wirström snackade med Fahlin efter tävlingen, en (pluslåst) text som ni kan läsa här (jag tror förvisso att han fått en detalj om bakfoten, att både själva incidenten med kraschen som orsakade smällen mot bakhjulet och det första växelhaveriet hände på näst sista varvet, inte tredje sista respektive sista; men det är en randanmärkning). Ja, just det där att Fahlin krigade sig tillbaka efter att kedjan hoppat av första gången är ju extremt bra, med tanke på att det var full kubbning och flera attacker framme i täten. Men med tanke på hur finalen utvecklades, där Niewiadoma ställde av Vos, och med utgångspunkt i hur Fahlin såg ut (klart piggare än Vos) så tror jag att Fahlin hade varit sämst tvåa och tagit sin bästa placering sedan segern i Vårgårda för snart tre år sedan; om det nu inte hade varit för haveriet.
Efter att ha fajtats i tre spurtavgöranden i Trofeo Alfredo Binda (sjua), Brugge–De Panne (åtta) och Gent–Wevelgem (18:e), och därefter fått gett sig i näst sista backen i Flandern runt kunde det här ha blivit fullträffen för Fahlin under karriärens bästa vår. Men det kommer, som alltid i cykel, nya chanser. Fahlin står över Vallonska pilen (La Flèche Wallonne) på onsdag men kör Liège–Bastogne–Liège på söndag och därefter etapploppen Tour de Yorkshire i Storbritannien 2–4 maj och Festival Elsy Jacobs i Luxemburg 10–12 maj.

View this post on Instagram

Amstel. Heartbrake. You’re one of my ever favourite races. Today I had the best day I’ve ever had on this course. But the luck was simply not there for me. I kept fighting, even though I shouldn’t make it back after first mechanical I did. The second time around; in the final Cauberg it’s not time enough to repair such a thing again. (I had my deraliuer broken after some girls crashed behind me second last time coming to Cauberg. And then twice my shifter doing double changes out and over the cassette in to the wheel both laps in top of Cauberg. So the bike just simply can’t go anymore) Game over. Race over. It SUCKS. When you just had the best time ever fooling the lactate with your mind pushing it up Cauberg, it can change so quickly. That one really hurts today.

A post shared by Emilia Fahlin (@emiliafahlin) on

Konditionsidrottslänets andra stora stjärna på VM-nivå, Martin Regborn, är ju inte igång med de internationella tävlingarna för säsongen än (världscupen drar ju inte igång förrän i juni i år, men det är förvisso Tiomila redan till helgen), men gav ändå ett fint formbesked när han sprang hem medeldistanstävlingen Vättefejden utanför Örkelljunga i dag. Regborn vann med nästan sex minuter före tvåan, OK Rehns ryske EM-löpare Roman Bondarenko. Mellan tummen och pekfingret borde det innebära att Regborn redan nu samlat åtta vinster i år (tidigare tre segrar i Turkiet och en i Tjeckien, en i Löpex vinterserie, en öppen bana i Vårdubbelns medeldistans).
I Boforsloppet, som avgjordes i Degerfors, dök världsmästaren Emma Johansson (Kristinehamnsbördig, men tävlar sedan tolv år för Domnarvet; hon la för övrigt ned landslagskarriären efter VM-guldet 2017) upp och sprang hem medeldistanstävlingen 59 sekunder före Tisarens Lovisa Persson. Hagabys Josefine Wallenhammar var 2.18 efter på fjärdeplatsen. På herrsidan knep förre juniorvärldsmästaren William Pommer, Stora Tuna, segern bara elva sekunder före Tisarens landslagsmeriterade Oskar Andrén på tredjeplatsen (Johan Ek-Larsson, Södertälje-Nykvarn, klämde sig in däremellan, sex sekunder bakom Pommer). Hagabys Jakob Wallenhammar var över 2,5 minuter bakom på fjärdeplatsen. I morgon vankas det långdistans i Degerforsskogarna, i Letälvsträffen.

Helgens höjdare – Fahlin i ny stortävling och orienteringspremiär i länet

1) Amstel Gold race
Efter två veckor av återhämtning och träning efter den galet tuffa – och galet bra – säsongsinledningen är Emilia Fahlin tillbaka på tävlingssadeln på söndag. Starten går i Maastricht 10.50 på morgonen, och målgången i Valkenburg, strax öster om Maastricht, är beräknad till 14.05–14.20. Tävlingen är känd för sina många små men tuffa backar (som Flandern runt men utan pavé), och att de kommer tätare och tätare ju närmare mål man kommer. Damerna har totalt 19 stycken fördelade på 127 kilometer i år, varav tre på den 18-kilometersslinga som körs tre varv som avslutning på loppet. Målet är 2,6 kilometer efter sista krönet.
Fahlins stall FDJ-Nouvelle Aquitaine-Futuroscope ställer upp med sitt bästa lag, förutom Fahlin franskan Eugénie Duval som varit Fahlins kanske starkaste hjälpryttare hittills, australierna Shara Gillow och Lauren Kitchen, tyskean Charlotte Becker och franska Victorie Guilman som inte tävlat sedan Alfredo Binda. Kirsten WIld, som varit så bra i vår, står över, men annars är de flesta toppnamnen på startlistan, från Marianne Vos och Anna van der reggen till Cecilie Uttrup Ludwig och Annemiek van Vleuten.
Eurosport sänder direkt, åtminstone i sin playkänst.

2) Boforsloppet och Letälvsträffen
Redan i går kväll drog påskhelgens orientering igång med Svartnatta i Eskilstuna (med bland andra Filip Dahlgren i ett av Hagabys lag), och på långfredagen springer bland andra Daniel Attås Påskorienteringen med samma tävlingscentrum. Men helgens stora begivenhet är förstås länets första nationella orienteringstävlingar för säsongen: OK Djerfs och Degerfors OK:s samarrangemang Boforsloppet och Letälvsträffen. Årets tävlingar går i min absoluta hemskog (där jag ”lärde” mig orientera som lite telning) vid Råbäck strax utanför Degerfors (där DOK har sin klubbstuga). Boforsloppet, som är Karlskogaklubben Djerfs traditionella tävling, löps som medeldistans på påskdagen medan Letälvsträffen (som är DOK:s arrangemang) avgörs över långdistans på måndagen. 396+300 löpare har anmält sig, och bland länslöparna märks Jonatan Gustafsson, Lovisa Persson, Jakob Wallenhammar, Oskar Eklöf, Melker Forsberg (i seniorklass!) och Per Eklöf.

3) Örebro parkrun
Det arrangeras inga löptävlingar i länet i helgen (men på måndag är det dags för Örebro crazy trailrun!), förutom Örebro parkrun som ju avlöps varje lördagsmorgon. När arrangemanget firade tvåårsjubileum (det har bara blivit inställt fyra gånger, så det var 98:e upplagan) förra lördagen slogs deltagarrekordet (från ettårsjublieumet) när hela 199 löpare dök upp. Fjolårets segerduo i långloppscupen, Liduina van Sitteren och Per Arvidsson, var snabbast av alla på 18.18 respektive 17.40 den gången. Återstår att se hur många som dyker upp den här gången – och hur fort det går.