Fahlin om tuffa helgen: ”En chockstart för kroppen, men det var målet”

Tre etapper inom 28 timmar, tusentals höjdmeter och galna utförskörningar. Austeiner Radsportage visade sig vara något utöver det vanliga – ”en av de tuffaste tävlingar jag kört”, som Emilia Fahlin (som kört åtta VM, är klar för sitt andra OS och inne på sitt tionde år som proffs) konstaterade – och då hjälpte det förstås inte till att flygbolaget slarvat bort hennes tempocykel. Efter en fjärdeplats i lördagens etapp, där Fahlin vann den stora klungspurten bakom de tre utbrytarna, föll hon därför till en slutgiltig 27:e-plats i sammandraget, men helgen var ändå en stor framgång för Örebrocyklisten. Jag fick tag på Fahlin på flygplatshotellet i kväll, och frågade givetvis om allt det där.

– Det här var en tuffare helg än jag trodde på förhand. Jag har aldrig kört den här tävlingen tidigare, men det var en av de tuffaste jag kört. I går var det ett åttakilometersvarv som vi körde elva gånger: Rakt upp till ett bergspris i fyra kilometer, sedan rakt ned på jättesmå vägar i 70 knyck fram till sista kurvan, 500 meter före mål. Och i dag hade de förlängt backen så den blev ännu längre, totalt blev det 1 800 höjdmeter på nio varv i dag, mer än på många långa bergsetapper jag kört. Man var över mjölksyratröskeln nästan hela varvet, det var verkligen en chockstart för kroppen efter fem veckors träningsläger. Men det var målet med den här helgen också, att sparka igång kroppen, säger Fahlin till Konditionsbloggen.
Och i går vann du klungspurten, hur gick det till?
– Jag vet faktiskt inte hur jag lyckades ta mig fram. Man körde på en liten väg mellan åkrar sista fyra–fem kilometerna, där det gick i 70 kilometer i timmen fram till en chikan 500 meter före målet, och man inte fick plats med mer än tre cyklister i bredd. Några kilometer före mål var jag nästan sist i gruppen, men på något sätt tog jag mig fram, och jag hamnade bakom två cyklister från Oricastallet som gjorde ett uppdrag. Det gjorde att jag fick ett perfekt uppdrag, och när jag ställde mig upp och tryckte på sista biten var det ingen som kom ikapp. Kul att prova att spurta, att visa att man klarar av en klungspurt i en så teknisk avslutning, och bra både för huvudet och för lagledningen, att visa att man kan göra resultat.
Men sedan hade du ingen tempocykel med dig …
– Nej, den försvann på flyget i fredags, trots att det var ett direktflyg. Tanken var att jag skulle träna på den på höghöjdslägret, men den elektroniska växlingen la av redan efter första veckan på lägret och jag kunde inte få den lagad. Därför var det extra viktigt att jag skulle ha den med i helgen, så teamet kunde laga den inför SM och så jag kunde få prova lite, men jag fick tillbaka den från flygbolaget först i kväll, efter tävlingen … Därför gick jag inte in till 100 procent i tempot i morse, det var mer att köra av det. Jag gick väl på 85 procent, ungefär.
Hur var eftermiddagens etapp, då?
– Riktigt tufft. Med fyra varv kvar var det en grupp med 13 tjejer som gick iväg vid bergspriset, och jag var i klungan bakom. Med varvet kvar kändes det inte som om vi var kvar i tävlingen, och det var inte så mycket att tävla om. Men jag är nöjd med att jag slet mig med över backpriset ganska många gånger, jag gick över max ganska många gånger i helgen och är nöjd med att jag tog mig igenom (bara 62 av 134 startande tog sig i mål).
Redan på onsdag startar Aviva womens tour i England, vad ser du framför dig där?
– Jag har inte tävlat där innan, och i år ska tävlingen tydligen vara tuffare och ännu mer kuperad än tidigare. Antagligen blir det upp och ned hela tiden, och det behövs bra ben för att kunna sitta med. Men när jag är i bra form tycker jag att sådana tävlingar är roliga.

VM-klara Matthias Wengelin, som dessutom ska trampa Vätternrundan nästa helg, stod över Lida Loop, det 65 kilometer långa mountainbikeloppet strax utanför Stockholm, men Grythyttans Fredrik Berg blev nia och Almbys Axel Lindh 14:e knappt tre respektive drygt fyra minuter bakom segrande Michael Olsson, Serneke Allebike. Almbys Linda Meijer slutade på tredje plats i D30-klassen.

Danny Hallmén och hans parhäst Jacob Holst slutade på 14:e plats i herrklassen i Stockholm swimrun, en knapp halvtimme efter segrarna. Hallmén skriver om tävlingen på instagram: ”Jag kände mig som en maskin! Simningen satt mycket bättre nu och vi öppnade lite hårdare än vanligt. Jacob väggade rätt hårt med en fjärdedel kvar, och vi tappade ett gäng placeringar sista delen, men ändå ett mycket bättre race än på Utö för två veckor sedan! Kul att vi går framåt! Nästa helg väntar Borås Swimrun.”

Örebroaren Mathias Johansson blev bästa lokala löpare i Jättelångt, det 68 kilometer långa terrängloppet mellan Grisslehamn och Norrtälje som liksom bland annat länsloppen Munkastigen trailrun och Bergslagsleden ultra ingår i Peppes trailruncup.

Martin Regborn lär ha säkrat en VM-plats i långdistans med sin urstarka avslutning i VM-testet i Strömstad i dag (snabbast av alla sista timmen efter några inledande bommar), framför allt med tanke på EM-bronset för 2,5 veckor sedan. Däremot tvingades Filip Dahlgren på grund av sina skadekänningar ställa in hela helgen, och han får istället för VM på hemmaplan ladda om för Jukola, O-ringen, SM och allt annat kul andra halvan av orienteringssäsongen bjuder på. Detsamma lär gälla Lilian Forsgren, som hade en tung dag i dag. VM-truppen släpps på onsdag, och lite mer inför det skrev jag här (där jag har snack med Håkan Carlsson, förbundskaptenen, som hade åkt hem från Strömstad tidigt och sprang Sommarsprinten vid Örebro universitet på söndagsmorgonen – men stämplade fel och blev diskad – innan han bänkade sig för att följa GPS-trackingen från långdistanstestet).
Ellinor Eriksson, KFUM Örebro, och Simon Hedlund, som bor i Örebro men tävlar för Eskilstunaklubben Ärla, vann tävlingen och Eriksson tog också över ledningen i sammandraget efter två av tre deltävlingar.

Själv gjorde jag som jag hoppades på – försvarade min titel i Degerforsklassikerns orienteringsmoment. 33.21 på drygt sex kilometers stiglöpning (med lätt orienteringsinslag) får väl godkänt med nuvarande form, och jag knäckte närmaste konkurrenten med drygt 6,5 minuter. Nu ska det bara springas, cyklas och simmas också, så är klassikern i hamn.

I mål som segrare, i år igen.  Foto: Konditionsbloggaren själv
I mål som segrare, i år igen. Foto: Konditionsbloggaren själv

Bland bergatröjor, EM-cyklister och en sällsynt DNF – här är en recap från helgen

Bortrest i helgen, och jösses vad efter man ligger med bloggandet. Det har ju varit en ”hygglig” helg för länets konditionsidrottare. Ja, för konditionsidrotten överlag. Sköna maj är ju den mest tävlingsintensiva månaden både för löpare och orienterare (och cyklisterna ligger inte långt bakom), och släng in en långhelg i matchen så exploderar tävlingssäsongen i ett mäktigt crescendo. Så bloggen får bita i det sura äpplet och bjussa på en lite recap.

Först och störst: Emilia Fahlin tog hem bergstävlingen i Tour of Chongming Island, det kinesiska etapploppet på damernas världstour. Det var ju inte mycket till stigningar på banan, men bara att Fahlin, i den konkurrensen, först lyckades knipa bergssprinten på första etappen och därefter, med lagkamraternas draghjälp, lyckades ta hem den på andra etappen också trots att det var många om budet är förstås urstarkt. Fahlins första polkaprickiga bergatröja i karriären, och nu drar hon till Sierra Nevada för att träna i riktiga berg med sikte på den tuffa avslutningen av OS-banan i Rio de Janeiro i augusti.

Örebroarna Matthias Wengelin och Axel Lindh straffades hårt för sina dåliga startpositioner (världsrankningen ligger till grund för startlistan) när OS-disciplinen crosscountry avgjordes under EM i Huskvarna. Matthias blev 58:a och Axel 65:a, varvade tre respektive fyra gånger av Europamästaren Julisen Absalon. Det känns väldigt tveksamt om Sverige överhuvudtaget kommer att få någon representation på mountainbikesidan i Rio i höst, eftersom SOK kräver topp åtta-potential och Emil Lindgren blev bäste EM-svensk på 30:e plats. Och på damsidan har Sverige inte ens någon kvalplats.

Lilian Forsgren visade stigande form när elitseriefinalen i orientering avgjordes i Sandviken. Torsdagens femteplats följdes upp med en ny i lördagens medeldistans, och i söndagens jaktstart över långdistans sprang hon upp sig till en femteplats i sammandraget också. Bästa tänkbara resultat med tanke på förutsättningarna, Forsgren spurtade ned de hon kunde och hade nästan sju minuter upp till fjärde plats. Tove Alexandersson vann, förstås. Tisarens andra EM-löpare, Josefin Tjernlund, tog tionde plats i sammandraget med Hagabys gamla supertalang och juniorvärldsmästare Beata Falk knep en oväntad tolfteplats. Även Daniel Attås (17), Ellinor Eriksson (17), Rebecka Nylin (26), Lovisa Persson (27) och Ellinor Tjernlund (30) tog topp 30-placeringar i elitseriens totalställning. Degerfors och Tisarens Filip Jacobsson bästa länsjunior med en fjärdeplats i H20-klassen.

Hemma i underbar Kilsbergsterräng, och dito väder, vann Lina Persson, Skogsfalken, en dubbelseger i de två avslutande tävlingarna i Närkekvartetten, medan Per Öberg, OK Hällen, och Henrik Löfås, OK Linné, vann lördagens långdistans respektive söndagens medeldistans. Nina Hallor (tvåa på söndagen) och Per Eklöf (trea båda dagarna) försvarade länets färger bäst. Förbundskaptenen och örebroaren Håkan Carlsson? Jodå, han tog hem sin motionsklass på lördagen.

I Stockholm avslutade Garphyttans Marcus Jansson och Karlskogas Erica Olsson varsin perfekt vecka med segrar även i de två avslutande deltävlingarna i Tour de Stockholm. De två tävlingarna var även premiär i mountainbikeorienterarnas elitserien, svenska cupen. Jättelika segermarginaler i lördagens medeldistans följdes av mindre marginaler i söndagens långdistans, där Marcus faktiskt fick dela segern med IFK Moras Linus Mood (på samma sekund efter 4 933 sekunders cykling …). Marcus och Erica vann förstås Tour de Stockholm (på maxpoäng) och leder svenska mountainbikecupen.

I Wedevågsloppet uteblev Abraham Adhanom, som knäckte det 25 år gamla banrekordet i fjol (han sprang på Kungsholmen i stället), men 19-årige Solnalöparen Yergalem Shewalem dök upp och sprang bara 61 sekunder över betydligt mer rutinerade Adhanoms fjolårstid. Örebro AIK:s Jakob Nilsson spurtade ned Hällefors Peter Wiker i kampen om andraplatsen och maxpoängen i långloppscupen (35.25 på Nilsson, 35.36 på Wiker) medan Örebro AIK:s Mikaela Kemppi tog andraplatsen på damsidan (bakom en annan Solnalöpare, 17-åriga Bekelu Beji) på 38.17. De två var enda damöparna under 40 minuter, Sävedahlens Lisa Bergdahl tog tredjeplatsen på 40.50. Nilsson och Kemppi har tagit tidiga, och rätt stora, ledningar i långloppscupen.

Kungsholmen runt? Tja, halvmaran blev en mycket sällsynt DNF (did not finish; brutet lopp) för Erik Anfält, som haft fotproblem på slutet och nu också lårbekymmer, tvingades kliva av. men Mattias Nätterlund och Ludvig Börjesson höll Örebro AIK-fanan högt och slutade nia och elva på 1.15.29 respektive 1.15.54, sju minuter bakom segrande Lars Södergård. Adhanom? Jo, han sprang milloppet på 29.46.

I Karlskoga vann JVM-orienteraren William Pommer, från Hörnefors, trailtävlingen Energi- och Miljöloppet på 23.53 (det är enda tiden som anges, det är nämligen, egentligen, ett lopp helt utan tidtagning). Karlskogaorienteraren Marie Pettersson, som vann första deltävlingen i Närkekvartetten i torsdags, vann damklassen före skidåkaren Malin Hedlund.

Frida Södermark, som vann Svampenmaran förra lördagen med över en timme, klarade sina målsättningar i Wings for life run: Hon vann tävlingen lokalt i Santiago, Chile (med nästan åtta kilometers marginal), och lyckades hålla igång över 50 kilometer innan mållinjen hann ikapp (52,37). Precis som hon trodde bjöd dock ”världstävlingen” lite för tuff konkurrens. Japanskan Kaori Yoshida (tidigare avstängd för epodopning …) vann med nästa sju kilometers marginal före portugisen Vera Nunes (Yoshida sprang 65,71 kilometer, världsrekord i tävlingsformen). I loppet i Kalmar lyckades två skidåkarbröder Impola från Kopparberg nästan få ihop en mara. Bill kutade 41,31, Bob (som sprang 2.43.11 på Stockholm marathon i fjol) hann pressade sig 250 meter längre och fick 41,56.

Och så har Adam Axelsson varit och tränat med bröderna Northug. Bara en sån sak!

Och säkert har det hänt mycket, mycket mer i helgen. Hör av er om jag glömt något viktigt!

Viktigast av allt: Heja Stina!

När det går nog bra för de lokala konditionsidrottarna (och jag är i tjänst) blir det ju nyhetsartiklar på na.se istället för blogginlägg om deras insatser. Som i går, med Lilian Forsgren. Eller i dag, när Emilia Fahlin körde hem en bergatröja i Kina och Matthias Wengelin blev EM-sexa i Huskvarna.
Men, det har ju hänt en del annat i dag också.
I skogarna söder om Vretstorp sprang Lina Persson, OK Skogsfalken (från Svängsta, norr om Karlshamn), och Johan Strand, Göteborg-Majorna, hem andra deltävlingen av Närkekvartetten. Bästa lokala löpare var Amélie och Jakob Wallenhammar, Hagaby, med varsin tredjeplats. Mest anmärkningsvärt? Att EM-klara orienteraren Martin Regborn ställde upp i motionsklass och slutade på tredje plats, två minuter bakom William Pommer, Stora Tuna. Men så var det förstås också ett rent träningspass och inte tävling för Regborn.
Och så avgjordes andra deltävlingen av mountainbikeorienteringens Tour de Stockholm, med nya segrar för Garphyttans Marcus Jansson (vann med 14 minuters marginal över en medeldistans …) och Karlskogas Erica Olsson. Det blir åtminstone lite tuffare konkurrens i morgon, när tredje deltävlingen avgörs i morgon. Den dubblerar nämligen som första deltävlingen i svenska cupen, vilket lockar ett större startfält.

Men klart viktigast i dag: Läs kollega Anna Levins reportage om swimrun-atleten och bloggbekantingen Matti Tordsson och hans leukemidrabbade dotter Stina, som får stöd av artisten och swimrunprofilen Petter. Otroligt stark läsning på nätet, men framför allt i morgondagens pappers-NA. Heja Stina!

Fahlin inför Kina: ”Åker dit och tränar på lagkörning och spurtuppdrag”

I morgon inleder Emilia Fahlin avslutningen på en hektisk vår som redan innehållit 24 tävlingsdagar, och som nu ska avrundas med ytterligare tre race i Kina. Tour of Chongming Island är ett tre dagar långt, i princip helt platt, etapplopp som allt som oftast brukar sluta med stora klungspurter. Inte direkt vad den OS-klara Örebrocyklisten har som specialitet. Det börjar med två vanliga linjeetapper, 140 respektive 113 kilometer långa, och avslutas med ett kriterium på 99 kilometer på söndag. Fahlin berättade lite om tankarna när jag pratade med henne i måndags.

– Det är en typisk klungspurttävling. Tre dagar klungspurt. Det brukar går fort, vara många attacker men alltid samla sig till kontrollerade spurter med de bästa lagen. För mig personligen ser jag mest fram emot att öva på att köra spurtuppdrag, att vara en del av spurttåget. Det lär inte bli jättemycket utrymme för att köra för framskjutna placeringar åt mig själv, det är inga favorittävlingar, inga finaler som passar mig. Så jag åker dit och tränar på lagkörning och spurtuppdrag, säger Fahlin till Konditionsbloggen.

Förutom Fahlin ställer hennes italienska stall Alé-Cipolliini upp med Marta Tagliaferro, Annalisa Cucinotta, Anna Trevisi, Ellen Skerritt och Martina Alzin. Teamchefen Fabiana Luperini hoppas på bra resultat i ett pressmeddelande: ”Det kommer vara många starka cyklister med i tävlingen i Kina, och det blir ett viktigt test för oss. Vi kommer jobba hårt, tjejerna är fokuserade och väldigt beslutsamma. Vi kommer att spela ut alla våra kort, inte bara i spurterna.”

 

På torsdagen inleddes elitserieavslutningen i orientering i Sandviken, och det har jag skrivit en del om här (Lilian Forsgren blev femma!). Marcus Jansson och Erica Olsson vann lika väntat som överlägset – båda med över tio minuter – sina respektive klasser när den första av fyra etapper av mountainbikeorienterarnas Tour de Stockholm avgjordes. Och på hemmaplan drog Närkekvartetten igång med långdistansen i Vretstorp, och karlskogingen Marie Pettersson, OK Djerf, fixade länsseger i damernas huvudklass (med över tre minuters marginal) medan Södertälje-Nykvarns Erik Liljequist vann herrklassen.

Själv gjorde jag lite oväntat säsongspremiär som löpare när jag kutade Grisrundan i Östansjö, en väldigt trevlig men lerig tävling på Tjurruset-tema, med tre långa avsnitt av lerigt bäckvadande och 70 procent obanad terräng. Det höll dock på att ta en ända med förskräckelse när jag, som taktiserade och försökte ligga i rygg hela tiden, tappade min gubbe och tvingades leta snitslar på egen hand. Tittade för mycket åt sidorna och sprang rakt in i ett träd, med en utstickande gren som stack sönder högerkinden med blodvite som följd. Får vara glad att pinnen inte stack ut ögat.
Kände redan på uppvärmningen att benen var skräp, och att jag därtill är helt ur form hjärt- och lungmässigt gjorde att det blev åtta väldigt långa kilometer, även om man tar den tuffa banan i beräkning.
Hallsbergssonen Emil Lauri, som fått det prestigefyllda priset ”årets talang” av sportjournalisternas klubb i Örebro län (alltså årets största talang alla sporter inräknade i Örebro län) och varit femma på junior-VM, vann överlägset, med nästan 4,5 minuters marginal. Korsade mållinjen på 37.17.
Jag? 28:a på 51.58, närmast bakom damsegraren Hanna Henriksen.

Emil Lauri i den första, långa bäcken. Flög fram, enligt uppgift.  Foto: Maria Åström
Emil Lauri i den första, långa bäcken. Flög fram, enligt uppgift. Foto: Maria Åström
Konditionsbloggaren behöver sjukvård efter målgång.  Foto: Maria Åström
Konditionsbloggaren behöver sjukvård efter målgång. Foto: Maria Åström

Långhelgens höjdare – extra fet lista

Med torsdag som röd dag är det ju i praktiken redan i dag fredag – och det märks även i Konditionsidrottssvängen. Så här är en rekordtidig – och rekordlång – ”helgens höjdare” med allt ni inte ska missa.

1. Mountainbike-EM i Huskvarna
Etablerade landslagsåkarna Matthias Wengelin och Axel Lindh har ju båda flyttat till Örebro senaste året och bytt klubb till Almby IK, så plötsligt har länet två åkare med på EM. Inte illa pinkat, direkt. Ingen av dem får dock åka torsdagens inledande mixedstafett, då bara en herrelitåkare får starta och svenska förbundskaptenen valt att satsa på Emil Lindgren (apropå tre gånger Filip på natt-SM-pallen kan man ju konstatera att det är tre gånger Emil i svenska stafettlaget …). På fredag kör dock både Wengelin och Lindh sprinten (som avgörs som en skidsprint, med individuellt kval och finalheat; Wengelin var sjua i en kaosartad EM-tävling i Italien i fjol) och på söndag avgörs OS-disciplinen, crosscountry. I dagens pappers-NA (som går att köpa som e-tidning på na.se) har jag en lång intervju med Wengelin inför mästerskapet i Huskvarna.

2. Elitseriefinalen i orientering
Elitserien i orientering, som i år heter swedish league, med tre deltävlingar i Sandviken; sprint på torsdag, medeldistans på lördag och långdistans med jaktstarttotalresultat där först i mål vinner hela elitserien. Två av fyra EM-klara länsorienterare finns på plats i Lilian Forsgren och Josefin Tjernlund, medan Martin Regborn och Filip Dahlgren istället prioriterar träning. Forsgren ligger elva och Tjernlund på 14:e plats efter fyra deltävlingar. Inför söndagens jaktstart räknas varje löpares fyra bästa resultat från sex deltävlingar, och varje poäng bakom ledaren betyder en sekund i jaktstarten. I startlistan finns också namn som OK Tisarens Daniel Attås och Filip Jacobsson. Tävlingarna sammanfaller med Kuxaträffen, och lockar långt över 1 000 deltagare och massor av länslöpare även utanför elitklasserna.

3. Wedevågsloppet
Abraham Adhanom, den 38-årige ex-eritrianen som numera bor i och tävlar för Eskilstuna och som tog fem SM-guld (5 000 och 10 000 meter, på halvmaraton, långa terräng-SM, lagtävlingen i korta terräng-SM) och två silver (korta terräng-SM, lagtävlingen i långa terräng-SM) förra året, blev ju den som till slut knäckte Jonny Danielssons klassiska tid över Wedevågsloppets 10,2 kilometer – 30 minuter blankt från 1990. 15 000 spänn fick Adhanom för bedriften i fjolårets lopp, och nu är han tillbaka för att casha in 15 lax till. För trots att banrekordspotten rök i fjol så har lika mycket pengar åter stoppats in om någon nu kan slipa ytterligare sekunder från Adhanoms finfina 29.55. Någon startlista har jag dock inte lyckats hitta, så vilka fler som ställer upp i lördagens tävling, som är den femte av 27 deltävlingar i långloppscupen, återstår att se.

4. Tour of Chongming Island
Världstouren rullar vidare med ett etapplopp fredag–söndag, och Emilia Fahlin är på plats i Kina för sista tävlingen innan OS-uppladdningen börjar med tre veckors träningsläger på hög höjd i spanska Sierra Nevada-bergen. Annars är det lite tunt i startlistan, bara 14 stall till start och flera av de allra värsta saknas; det finns inget Boels-Dolmans, inget Rabobank, inget Orica … Alé-Cipollini har dessutom lämnat Marta Bastianelli, Malgorzata Jasinska och Ane Santesteban, som gjort många av de bästa resultaten i år, hemma. Men vid sidan om Fahlin är i varje fall Marta Tagliaferro, som tagit två etappsegra i mindre tävlignar den här säsongen, samt Ellen Skerritt, Annalisa Cucinotta, Martina Alzini och Anna Trevisi. En längre förhands med Fahlins tankar inför tävlingen kommer på bloggen i morgon!

5. Närkekvartetten
Samtidigt som många av Sveriges – och länets – bästa löpare drar till Sandviken för elitseriefinalen avgörs årets stora orienteringshelg i länet, den av OK Tisaren, KFUM Örebro och Hagaby Goif samarrangerade Närkekvartetten. Den inleds med lång- och medeldistans vid Tycke, söder om Vretstorp, torsdag och fredag, och avslutas med lång- och medeldistans i Mogetorp på lördag och söndag. Mellan 580 och 820 löpare är anmälda per dag.

Bubblare: Det ska springas löptävling i Karlskoga också, trailloppet som i fjol hette Kretsloppet men i år går under namnet Energi- & Miljö-loppet (5 780 meter med 235 meters ), och där jag blev topp tio i fjol (självskryt är väl bästa beröm, eller hur var det nu?). Men i år är jag tyvärr bortrest på lördag (och därtill ur form). För alla barn är det arrangeras dessutom Majaloppet på Stora Holmen. Och redan i morgon, torsdag, är det alltså Grisrundan i Östansjö. Och så kickstartar mountainbikeorienterarna den nationella säsongen med fyradagarstävlingen Tour de Stockholm, som avslutas med de två första deltävlingarna i svenska mountainbikecupen lördag och söndag. Marcus Jansson, Garphyttecyklisten som är Sveriges bäste herr-mtbo-åkare, och karlskogingen Erica Olsson, som är Sveriges största talang och förra sommaren tog J20-EM-silver som 15-åring, är anmälda till alla fyra tävlingsdagarna, medan en del andra verkar välja att bara köra helgen. Och man får ju heller inte glömma Kungsholmen runt, halvmaran i Stockholm som i år lockar löpare som Erik Anfält (om foten håller, den har varit en följetong på Instagram), Mattias Nätterlund och Ludvig Börjesson.

Närkeserien i mountainbike succé redan före premiären: ”Vill att det ska vara lite fest”

I morgon kväll är det premiär för en helt ny tävlingsserie i konditionsidrottslänet: Närkeserien i mountainbike (vilket är ett lite lustigt namn eftersom bara hälften av deltävlingarna körs i Närke; två i Västmanland och en i Värmland). Totalt alltså sex deltävlingar, utspridda över fem vardagskvällar och en söndag i april, maj, augusti och september. Premiären körs vid Markaspåret/Ljungstugan, och bara föranmälan uppgår till nästan 100 cyklister vilket väl får klassas som succé. Konditionsbloggen ringde givetvis upp tävlingssamordnaren Rickard Zaxin för att höra lite mer om detaljerna.

– Mountainbikecyklingen har verkligen haft en boom de senaste året. När jag började cykla bakade tränaren i Almby tårta och firade när vi för första gången var över 30 på ett pass. Nu är det tresiffrigt varje gång, och rekordet är på 160 cyklister när vi samlades vid Svampen och cyklade norröver på ett pass för 1,5 år sedan. Men nu vill vi att fler också ska upptäcka hur kul det är att sätta nummerlapp på cykeln. I tre-fyra år har vi kört spontana träningstävlingar, och gensvaret har varit väldigt positivt, så nu har vi satt ihop en serie med tabellställning och sådana saker. Det är fortfarande träningstävlingar, man behöver ingen licens för att vara med, säger Zaxin till Konditionsbloggen.
Hur tuff terräng, snackar vi då?
– Det är lättcyklat. Tävlingsklasserna kommer ha en tävlingstid på runt 40-45 minuter med små tekniska inslag, men mestadels snackar vi ganska snäll stig. Vi vill att alla ska kunna vara med och vi vill inte ha några skador, så största skillnaden på tävlingsklassen jämfört med de andra är att det blir lite mer höjdmeter. Totalt har vi tre banor, för nio-tio-åringar och uppåt. I första deltävlingen har de vuxna en bana på 1 300 meter där man börjar med en ganska fin sväng i skogen, sedan kommer man tillbaka ned mot Ljungstugan efter några hundra meter, försvinner hundra meter igen och sedan kör en längre slinga på 300-400 meter nere vid arenan. Allt för att publiken ska kunna heja och man ska kunna få hjälp om man får en punktering eller något sådant. Vi vill att det ska vara lite fest.
Har några av de tyngre namnen anmält sig?
– Matthias Wengelin ligger hemma och är sjuk, Axel Lindh jobbar och Linda Meijer är i varje fall inte föranmäld. Men vi har några som tävlat på veteran-VM, som Magnus Pettersen och Mats Rönnbacka (och dessutom är elitsatsande Grythyttecyklisten Fredrik Berg och STCC-mästaren Rickard Göransson anmälda). Det är kul att vi har allt från VM-åkare till rundnätta gubbar på 100 kilo plus som ställer upp, det är lite av charmen. Det är roligt att de fullärda vill ställa upp, men det viktigaste är att vi vill att den stora merparten ska upptäcka att det inte är så farligt att vara några stycken som ligger tätt på stigen. Faller det väl ut kommer vi nog att licensiera tävlingen till nästa säsong, och använda Svenska cykelförbundets anmälningssystemet. Dessutom kommer vi att ta fram en mästartröja tills dess. Men även om vem som helst är välkommen att ställa upp är det bara de från länet som kommer att ingå i serien, samla poäng och kunna ta tröjan.

Cykling på en något högre nivå: Av officiella twitteruppdateringar att döma var Emilia Fahlin i en rätt lång utbrytning i La Flèche Wallone i dag. Hon gjorde bra reklam för sig själv och stallet, men i slutändan räckte det inte till på den extremt kuperade banan (och det hade hon ju flaggat för på förhand, det här var ingen favorittävling för Örebrocyklisten), och över mållinjen var Fahlin 83:a, knappt sju minuter bakom nederländska Rabobank-Liv-cyklisten Anna van der Breggen som vann för andra året i rad efter att ha mosat konkurrenterna uppför Mur de Huy. Emma Johansson sjua, Fahlins lagkompisar Malgorzata Jasinska och Ane Santesteban 13:e och 16:e, knappa minuten bakom.

Efter gårdagens blogginlägg påpekade Martin Regborn på twitter att Milans poängtävling den här gången hade varit en nedjogg för honom efter ett betydligt tuffare intervallpass tidigare under kvällen. Vilket förstås förklarar att Dahlgren drog ifrån så successivt. Regborn skrev dessutom ett mycket läsvärt hyllningsinlägg till tävlingsserien på sin blogg efteråt.

Tredje deltävlingen i Glanshammars terrängserie? Där var Henrik Eknor snabbast på 8.52 (tredje bästa tiden i år, bara han själv och P15-löparen Melker Forsberg har sprungit fortare). Johan Ingjald dock tvåa igen, och behåller därmed totalledningen (inga seniordamer kom till start den här kvällen, så snabbaste dam var Minna Seger på 10.33 i F15-klassen.

Nu tar bloggen semester i fem dagar, men missa inte andra tävlingshelgen i orienteringens elitserie (lördag och söndag), Degerfors och Karlskogas stora orienteringshelg med Boforsloppet och Letälvsträffen, Kumla stadslopp och Munkastigen trailrun och allt annat spännande som förmodligen händer i helgen men som jag nu i semestermood inte kan plocka fram på rak arm. Vi hörs på tisdag!

The showdown i Stadsskogen (eller: Dahlgren fick sin revansch till sist)

Well, ibland byter superatleterna Martin Regborn och Filip Dahlgren om – och springer i skogen som vanliga män. Typ. I kväll gick länets båda VM-orienterare på herrsidan hur som helst en riktig holmgång i Stadsskogen i Nora, där den andra av OK Milans 14 poängtävlingar i år.
Och liten revansch blev det för Dahlgren, som inte bara förlorade med 4-2 i inbördes möten mot Regborn i poängtävlingarna i fjol (även om han tog hem totalen eftersom fem bästa resultaten räknas och Dahlgren skrapade ihop fem segrar, varav tre när Regborn inte var med, medan Regborn ”bara” sprang de där sex deltävlingarna när Dahlgren också var med) utan också fick ge sig mot Hagabylöparen i de båda mötena i Brösarp förra helgen (medel- och långdistans i världscup- och EM-testtävlingarna). För den här gången vann Dahlgren med klar marginal, över 2,5 minuter, efter att ha varit snabbast på sträckorna (från föregående kontroll till nästan) till kontroll tre, fyra, sex, sju, åtta, nio, elva, tolv och 13 och successivt byggt upp en ledning på exakt 2.30 medan Regborn tappade lite här och lite där (22 sekunder till tvåan, 23 till sjuan och 20 till tolvan var de största tidsspillen). I mål, efter 18 kontroller och knappt 37 minuters löpning, skiljde 2.37.
Habila hemmalöparen Per Eklöf var best of the rest, 4.53 bakom Dahlgren och 2.16 efter Regborn, Tisarens Anton Hallor 5.36 bakom. Rebecka Nylin bästa dam, 18.03 bakom, då det i poängtävlingen är det mixedklass som gäller.
Nästa tisdag tävlas det i Röbergshagen, med Eklöf som banläggare. Återstår att se om det blir lika fint besök där.

Trots att det är min riktiga hemmaplan, där jag tillbringat de allra flesta av mina träningstimmar genom åren, hade jag helt bommat att det avgjordes ett ”MTB-rally” i Råbäck, motionsmeckat i Degerfors, i lördags. En mountainbiketävling på rallymanér, med inslag av mountainbikeorientering på ”transportsträckorna” och vanligt mountainbike på de sju korta ”specialsträckorna” (totalt drygt 16 minuters åktid). Marcus Jansson, Sveriges bästa mountainbikeorienterare, dök upp och vann förstås, men fick hård konkurrens av Tobias Hörbing (son till svenske rallymästaren Eddie Hörbing) och med Johan Carlsson på tredje plats. Erica Olsson, som tog D20-junior-EM-silver i mountainbikeorientering som 15-åring i fjol, var bästa dam. Kul initiativ, en tävlingsform som säkert kan locka tävlande från flera discipliner.

I morgon smäller det med La Flèche Wallonne, vallonska pilen, en av cykelvärldens största klassiker mycket tack vare sin målgång uppför ”muren”, Mur de Huy. Emilia Fahlin ställer lite motvilligt upp och kommer främst assistera lagkompisarna Ane Santesteban och Malgorzata Jasinska. Med i laget finns också Anna Trevisi, Dalia Muccioli och Ellen Skerritt. På startlinjen finns förstås hela världseliten med allt från Emma Johansson till Lizzie Armitstead, Annemiek van Vleuten, Marianne Vos, regerande mästaren Anna van der Breggen, och Elisa Longo Borghini i spetsen (men ingen Giorgia Bronzini, vad det verkar). Lares Waowdeals-stallet matchar både Alexander Nessmar och Sara Penton, två svenskar som ligger en bra bit efter men säkert inte helt gett upp hoppet om att plocka Sveriges andra (och eventuellt tredje) OS-biljett från Fahlin.

Strulet sänkte Fahlin i Flandern: "Är förbannad"

Emilia Fahlin hade, till skillnad från förra veckan, riktigt pigga ben när Flandern runt avgjordes i dag. Då drabbades hon av en rad tekniska problem istället. 80 kilometer före mål drabbades hon av punktering på den näst sista av banans längre kullerstensavsnitt, och sedan följde strulen slag i slag.
– Jag fick vänta, vänta, vänta på att följebilen skulle hinna ikapp, och när de bytte hjul ramlade bromsgummina av. När de upptäckte det fick jag vänta igen och ta reservcykeln, men den fungerade inte alls för mig, så jag fick vänta in ännu en bil med en annan cykel. Då var jag 1,5 minuter bakom klungan. Men jag kände mig riktigt stark och jagade hela vägen, ställde av de grupper jag passerade med cyklister som droppat av från klungan, och efter 20 kilometer var jag ikapp andragruppen. Jag och polskan (Fahlins lagkompis Malgorzata Jasinska) hjälpte till att köra in förstagruppen med 21 kilometer kvar, och det var precis på gnällen att jag kunde slita med mig över krönen på värsta backen tillsammans med dem. Men då fick jag betala för allt jag hade gjort innan. Förra veckan var jag uppgiven och besviken. Nu är jag mer förbannad. Det kanske är bättre. Det mekaniska hör också till cyklingen, men det är surt när det blir så här, säger Fahlin till Konditionsbloggen (läs mer om tävlingen, som vanns av världsmästaren Lizzie Armitstead som spurtslog Emma Johansson efter att de båda varit i utbrytning, i måndagens pappers-NA – och redan på tisdag blir det mer Fahlin i pappers-NA då jag har ett längre reportage om henne med fokus på de senaste veckornas dödsfall inom cykelsporten).
Och redan i morgon, måndag, tävlar Fahlin igen, när Grand Prix de Dottignies avgörs. Sedan får hon sju dagars ledigt (!) fram till endagsloppet Durango–Durango den 12 april som följs av det baskiska etapploppet Emakumeen Bira 13–17 april och nästa deltävling i damernas världstour, belgiska La flèche Wallonne, ”den vallonska pilen”, den 20 april. Det råder i varje fall inte brist på tävlingar för Alé-Cipollini-cyklisten just nu – efter dagens tävling klockar hon in på tio tävlingsdagar och tävlingar åtta helger i rad sedan premiären sista helgen i februari, bland annat samtliga fem deltävlingar i världstouren.

Helgens orientering? Tja, Martin Regborn sprang ju Startmilen i stället för i skogen (missa inte hans blogginlägg om supertiden), men i Mälarmårdsdubbeln långdistans i Katrineholm på lördagen tog Tisarens Daniel Attås, som landslagsdebuterade i Euromeeting i höstas, en riktig tung skalp när han för andra helgen i rad besegrade Garphyttans VM-löpare och långdistansspecialst Filip Dahlgren. Attås etta, Dahlgren tvåa, 45 sekunder bakom, av 41 deltagare (trean var distanserad med över 2,5 minuter över drygt tio kilometers orientering). Attås följde dessutom upp med en femteplats i söndagens medeldistans, minuten bakom segrande Peter Öberg, med fem VM-medaljer på meritlistan. En tävling som Dahlgren stod över. Det kommer bli otroligt intressant att se var Attås står när landslaget håller observationstävlingar i Skåne fredag–söndag. Han fick ju inte plats varken i A- eller utvecklingslandslag, men aspirerar nu ändå på världscup- och kanske EM-plats i långdistans, om han gör det bra där.
I Mälarmårdsdubbeln tog Hagabys Josefine Wallenhammar en sjätteplats i damernas medeldistans, klubbkompisarna Harald Larsson och Josefine Höög blev etta och trea i äldsta juniorklasserna i långdistansen, och Milans Saga Sander blev tvåa i medeldistans och trea i långdistans D18.
Ännu högre klass, med massor av landslagslöpare från bland annat Sverige, Norge, Frankrike och Schweiz på plats, höll tävlingarna i Strömstad, där Tisarens schweiziska världsmästare Matthias Kyburz blev fyra i lördagens medeldistans och sexa i söndagens långdistans. Hallsbergs VM-löpare Lilian Forsgren blev sjua respektive åtta i samma tävling.

Axel Ekström slutade på 30:e plats och Lucas Lennartsson blev 39:a av 62 startande när Garphytteåkarna avslutade säsongen med SM-femmilen i Gällivare i dag. Marcus Hellner tog guldet, efter att ha avverkat de 50 kilometerna nästan elva minuter snabbare än Ekström (och 26 sekunder snabbare än tvåan Teodor Peterson.

Och så var Åsbros medeldistanstalang Klara Frih, som jag skrivit lite om tidigare, mindre än sekunden från distriktsrekordet i sitt sista inomhuslopp över 1 000 meter som 14-åring, när hon satte nytt Sverigeårsbästa med 3.01,89 vid Svealandsmästerskapen i Nyköping i dag.

Helgens höjdare – Olivia topp sex inför världscupfinalen: "Kuperat och tufft, tror det kan passa mig"

1. Startmilen
Äntligen drar löparsäsongen igång på allvar – premiär i långloppscupen och därtill med ett av de allra mest klassiska Örebroloppen, Startmilen. Eskilstunalöparen om Nasir Dawoud är ju en av Sveriges absolut vassaste, visade fin form när han slog banrekordet i Påsksmällen förra helgen har en bra dag på lördag och har chans att slå Erik Sjöqvist i Startmilen, 29.57 från 2000. Då var det dock en lite annan bansträckning, med mål vid GIH istället för som nu vid Tybblelundshallen, där Anders Kleist satt bästa tiden, 30.41 2013 (Louise Wiker satte nuvarande banrekord på damsidan 2014 med 35.19,7, Jutta Pedersen sprang den gamla banan på 34.00 redan 1990). Skrev ju lite om anmälningsläget i övrigt tidigare, och hela startlistan finns här (det skulle ju inte direkt förvåna om Erik Anfält kommer och efteranmäler sig, heller). Kollega Johan Tollén har pratat Linus Rosdal inför tälvingen, en text ni kan läsa i lördagens pappers-NA.

2. Årefjällsloppet
Långloppsvärldscupen avslutas i Jämtland, och även om Britta Johansson Norgren och Petter Eliassen i praktiken redan avgjort de båda cuperna står mycket prestige på spel, inte minst kring segern i sjävla tävlingen. Kopparbergsåkaren Bill Impola siktade på topp sex i sammandraget inför säsongen, men är bara 21:a inför finalen, med liten chans att klättra särskilt mycket. Karlslunds Kristina Roberto har däremot fortfarande chans att nå topp tio, ligger tolva inför sista deltävlingen (klubbkompisen Linus Larsson verkar för övrigt kunna göra karriärens sista tävling som elitåkare, åtminstone är han inte säker på fortsatt satsning). Fjugestas Olivia Hansson, 20, ligger åtta i damernas U25-tävling, och tror att banan passar henne bra.
– När man tittat på tv tidigare år har det sett väldigt fint ut, men det är första gången jag själv åker tävlingen. Det ska vara väldigt kuperat och ganska tufft, och det tror jag kan passa mig. Jag känner mig stark i diagonalåkningen, och den här gången blir det definitivt fästvalla, säger Hansson till Konditionsbloggen.
Hur ser du på chanserna att göra ett bra resultat?
– Jag skulle tro att det är väldigt många bra åkare med. Jag har inte sett någon startlista, men de flesta kommer nog när det är avslutning. Det ska bli kul att köra. Jag har tränat på bra sedan Vasaloppet och hoppas att formen är på uppgång.
Vad händer inför nästa säsong, satsar du vidare?
– Ja, jag ska fortsätta satsa på långlopp. Marcialonga var kul, det kommer jag köra nästa år också. Sedan vill jag precis som i vinter satsa på svenska långloppscupen, åka Vasaloppet och se om man kan komma ut på lite fler internationella långlopp. Det beror på om man kan komma med i något team och så vidare. Vi får se vad som händer.

Förutom Årefjällsloppet är det också SM i sprintstafett och tre-/femmil, plus avslutningar i svenska juniorcupen, allt i Gällivare.

3. Flandern runt
Emilia Fahlin fortsätter sitt extensiva tävlingsschema med tävling för sjätte helgen i rad, varav femte i rad i den nya världstouren. Men vi snackar inte om någon tävling i raden, vilken som helst – utan om en av de största vårklassikerna, utan den 141 kilometer långa Flandern runt (som dessutom är en av Fahlins favorittävlingar). Och den här gången ställer Alé-Cipollini-stallet upp med sin allra bästa laguppställning. Förutom Fahlin också spanjoren Ane Santesteban, polacken Malgorzata Jasinska och italienarna Marta Bastianelli, Marta Tagliaferro och Anna Trevisi (jämfört med förra veckan ersätter Santesteban Martina Alzini). Det hela avgörs i Belgien, på söndag.

 

Världsmästarens sköna formbesked – och Fahlins tuffa dag: "Inte på rätt plats i stormvindarna"

Matthias Kyburz, 26, ryktades vara på väg bort från Hallsbergs- och Kumlaklubben OK Tisaren i vintras. Men schweizaren, som tagit guld i tre av de fyra senaste världsmästerskapen och garanterat siktar på att följa upp med en ny titel i Strömstad i sommar, blev kvar. Och i påskhelgen gjorde han säsongens första insatser i den blåvitröda dräkten när han på lördagen blev tvåa i Öjetrampen och i dag, söndag, passande nog (för VM, alltså) vann Bohuslunken utanför Uddevalla. Kyburz var 39 sekunder före den svenske dubble världsmästaren Jonas Leanderson över en medeldistans med en knapp halvtimmes tävlingstid, och hade också tunga namn som Albin Ridefelt, Oleksandr Kratov och Ivar Lundanes bakom sig i resultatlistan. Segern gjorde att Kyburz tog över ledningen i elitklassen i etapptävlingen Five-O efter två av tre tävlingar. Den avslutas i morgon, med Vikingaträffen i Trollhättan.

Emilia Fahlin tvingades bryta Gent-Wevelgem i dag, precis som ytterligare 51 av de 141 startande i den tuffa, belgiska klassikern som inte direkt blev lättare av de tuffa väderförhållandena. ”Inte en bra dag överlag, och jag var inte på rätt ställe när det hände (när utbrytningen skedde, Konditionsbloggens anmärkning) i stormvindarna”, skriver Fahlin i ett sms från Belgien. Chantal Blaak, holländaren som tävlar för Boels-Dolmans, vann hur som tävlingen med nästan 1,5 minuters marginal till förföljarna efter att ha gått solo och lyckats hålla undan. Emma Johansson näst sist när förföljargruppen spurtade, nia totalt. Fahlins stall Alé-Cipollini verkar haft en vråltung dag med Malgorzata Jasinska som bäst placerade åkare på 25:e plats, 4,5 minuter efter täten, Marta Bastianelli och Marta Tagliaferro var över sju minuter bakom, och förutom Fahlin bröt även Martina Alzini eller Anna Trevisi tävlingen. Världstouren fortsätter med Flandern runt nästa söndag.

Natten mot lördag stängde för övrigt ordinarie anmälan till Startmilen, första deltävlingen i långloppscupen, som avgörs i Örebro nästa lördag, och på herrsidan rapporterar arrangörerna om ett riktigt spännande startfält med toppar i Eskilstunas Nassir Dawud, Linus Rosdal (KFUM Örebro-löparen som var bäste svensk i Lidingöloppet i höstas), VM-orienteraren Martin Regborn som sticker emellan med en mils asfalt helgen efter riktiga orienteringspremiären och en vecka före första VM-testet i elitseriepremiären och Hälleforstalangen Haben Kidane (sedan i höstas klubbkompis med Dawud). På damsidan lite skralare, men fjolårssegraren Mikaela Kemppi är anmäld, liksom medeldistansveteranen Erika Bergentz (veteran-EM-silver på 800 och 1 500 meter i fjol) som gör en intressant start i sin ryktade maratonsatsning. Däremot varken någon Josefin Gerdevåg (Kemppis ständiga nemesis i kampen om segrar och distriktsrekord) eller Louise Wiker (VM-löparen från Hällefors som brukar kunna dyka upp i Startmilen), men man kan ju alltid hoppas på efteranmälningar. Totalt är en bra bit över 400 löpare anmälda, varav ett 40-tal i det nya knatteloppet.
Startmilen är förutom säsongspremiär i långloppscupen (som i år består av 25 individuella deltävlingar plus två stafetter) också första deltävlingen i den andra upplagan tävlingsserien ”Sveriges bästa millöpare”, som arrangeras av tidningen Spring. Totalt blir det sex deltävlingar (Startmilen blir den första och hittills enda i länet) där varje löpare får räkna sina fem bästa resultat (bara de sex första i mål får poäng).