Nytt toppresultat av Danielsson – och Sundström topp 15 genom tiderna på ”fel distans”

Filip Danielsson slog till med ett nytt toppresultat på söndagen, efter gårdagens finfina formbesked. Först var Vedevågssonen fyra av 41 åkare i kvalet, mindre än tre sekunder bakom segrande klubbkompisen (i Torsbyklubben SK Bore) Pontus Hermansson. Sedan vann han sin kvartsfinal och blev trea i semifinalen med en tid som gav hon första lucky loser-platsen till finalen. Väl där räckte Danielsson, som aldrig varit någon sprintspecialist, inte riktigt till, men en femteplats är mer än godkänt. Trillevallens Olof Jonsson vann före Petter Northugs lillebror Even.
Zinkgruvans sprintspecialist Markus Johansson vann sin kvartsfinal före blivande totaltrean Anton Persson (SK Bore), men i semifinalen måste något ha hänt (ett fall?), för där var Johansson sist, tio sekunder bakom övriga. Garphyttans Marcus Lennartsson åkte ut som fyra i sin kvartsfinal. De båda fick placeringarna elva och 16:e totalt.
På juniorsidan blev Granbergsdals förstaårsjunior Ludvig Berg trea i sitt kvartsfinalheat, men på en alldeles för dålig tid för att få en lucky loser-plats (dock bara tre tiondelar bakom Preben Horven i ett taktiskt heat) medan Garphyttans Elin Schagerström blev sist i sin kvartsfinal och hennes klubbkompis Emil Hagström avstod start i kvartsfinalen efter att ha tagit sig dit som sista gubbe från kvalet.
I tv-sända Gällivarepremiären, där betydligt mer av landslaget ska vara på plats, nästa helg väntar 15 kilometer i fristil på fredagen, 15 kilometer i klassisk stil på lördagen och sprint på söndagen. Världscupen startar redan fem dagar senare, fredagen den 28 november, med en minitour i Ruka. Det kommer förstås bli väldigt spännande att se vad Danielsson hittar på i Gällivare.

Nere i italienska Verona sprang 1 500-metersspecialisten Tim Sundström (distriktsrekord både inne och ute på löpnings blå band) på söndagen ett millopp på 31.35, vilket placerar honom på delad 14:e-plats (med Bo Engdahl) genom alla tider på distansen (på Närkes friidrottsförbunds lista räknas dock bara SM samt lopp i distriktet, så den är nog ofullständig). Sundström placerade sig på andra plats i tävlingen, sex sekunder bakom Bergamolöparen Giovanini Gualdi men med över minute bak till alla andra. Tävlingen löptes på de tio sista kilometerna av Verona marathon-banan, och det längre loppet vanns av kenyanen Luka Kimutai Lagat på 2.18.55 (på halvmaran tog Götas Jonas Leandersson tredjeplatsen på 1.05.40).

Redan i fredags kväll vann Fellingsbrofostrade banlöparen Lisa Bergdahl sjukilometersdistansen (den kortare, det bjuds också en tolva) av nattrailloppet Skatås mörkaste ”hemma” i Göteborg. Bergdahl var över 1,5 minuter före tvåan, Lerums Anna Svensson, och mer än tre före alla andra. Det hade varit kul att se Göteborgsbaserade länsorienterare som Lilian Forsgren och Josefin Tjernlund gå en match mot Bergdahl i en sådan tävling, där de kommer från olika håll, men det blev inte av den här gången.

Sju löpare under tio minuter men med bred marginal ingen under nio blev facit i Vinterspelens 3 000-meterslopp i lördags. Gefles Jimmy Öhman var snabbast med 9.13,86. KFUM Örebros 18-åring Melker Forsberg blev femma på 9.36,45 och var därmed bäste länslöpare, 18 sekunder (på hundradelen) före Glanshammars 27 år äldre veteran Arturs Steinbergs. Damernas lopp ställdes in, men bland damjuniorerna var IFK Noras Kim Semstrand tvåa på 12.28,30. 15-åringarna sprang 800 meter, och där var tre tjejer snabbare än alla grabbar, anförda av segraren Lathifa Afrah, IF Göta. KFUM Örebros Emma Thomson och Lucas Asplund snabbast av länslöparna på 3.00,20 respektive 2.34,72.

Helgens höjdare – äntligen dags för skidpremiär

1. Bruksvallsloppet
Helgen i Bruksvallarna har ju traditionellt sett varit den stora, feta premiären på den svenska skidsäsongen, och därtill den viktigaste uttagningstävlingen till första världscuphelgen eller -helgerna. Men sedan 2016 alterneras det med Gällivare, och i år är det tävlingen där uppe som har högst status (med tv-sändning och hela landslaget på plats). Den körs nästa helg, och därför passar många starka namn, som Jens Burman, Emma Wikén och Daniel Rickardsson, ändå på att testa formen i Bruksvallarna. Däremot inte den just nu mest meriterade länsåkaren, Axel Ekström (tidigare i A-landslaget, nu i utvecklingslandslaget), som däremot är anmäld till helgen i Gällivare (landslaget åkte istället egna träningstävlingar i Bruksvallarna tidigare i veckan).
I Bruksvallarna bjuds det hur som helst på distanslopp, över tio respektive 15 kilometer, på lördagen och sprinttävling på söndagen. Allt i fristil.
Damerna är bara 31 anmälda till lördagen och 22 till söndagen, medan herrarna är något fler. Där är Vedevågsfostrade Filip Danielsson, som tävlar för Torsbyklubben SK Bore, det starkaste länshoppet. Han är anmäld till båda tävlingarna och startar som sexa från slutet, 10.01.30 på lördagsmorgonen.
Garphyttan Adam Gillman, som i flera år stått och stampat precis utanför ungdoms- och juniorlandslag och nu gör en satsning för att ta en plats till U23-VM, går ut lite tidigare och kommer få en tidig värdemätare på formen här. Zinkgruvans Markus Johansson prioriterar som vanligt sprinten (liksom den här helgen också Garphyttans Marcus Lennartsson) medan Garphyttans Rickard Ericsson kör båda tävlingarna. Granbergsdals sensation Ludvig Berg och Garphyttans vassaste junior Emil Hagström finns med i juniorklasserna precis som skidorienteringsspecialisten Elin Schagerström och syskonen Elin och Mattias Törnqvist.

2. Vinterspelen
Det är klent med lokala namn i startlistan både på ungdomarnas 800 meter och seniorernas 3 000 meter inför säsongens första tävling inne i Tybblelundshallen, men några namn finns att hålla koll på: Framför allt då KFUM Örebros jättetalang Melker Forsberg, men också Glanshammars Arturs Steinbergs som var bäste länslöpare (trea totalt) i Norasjön runt 2007 men mig veterligt bara blivit omnämnd på den här bloggen en gång, när han vann M45-klassen i korta terräng-DM i maj. Med i startlistan på 3 000 finns också IFK Noras tolvåring Kim Semstrand och Stocksäters 16-åring Viktor Sjökvist (på 800 meter är löparna för unga för att jag ska ha någon riktig koll). Häftigaste namnet i hela tävlingen är dock Glanshammars Klara Frykholm, en av världens bästa höjdhoppare i sin åldersklass, men det hör ju inte riktigt hemma på en konditionsblogg.

3. Örebro parkrun
Det är lite klent i kalendern just nu, men Örebro parkrun rullar oförtrutet vidare, vecka ut och vecka in. Som en kär gammal vän, som man kan besöka precis vilken lördagsmorgon man vill. En lyx! Matt Ford, som var initiativtagare till evenemanget och numera är en av arrangörerna, var ute och testade banan under fredagen och gav grönt ljus (det enda som kan stoppa tävlingen är halka, att banan inte anses säker). Så 9.30 i morgon är det bara att snöra på sig skorna och springa iväg från Naturens hus (jag kommer dock inte just den här veckan).

Inneserien tillbaka – första deltävlingen redan den 2 december (kan någon hota Enmalm i vinter?)

Inneserien är tillbaka för fjärde gången – och första deltävlingen avgörs redan om lite drygt två veckor. Tidigare i dag publicerade Närkes friidrottsförbund inbjudan till tävlingarna som i år samarrangeras av Åsbro, Start, Östansjö och KFUM Örebro under ledning av Börje Nordin.
Tävlingsserien, som alltså består av ett antal medeldistanslopp (i år tre stycken) inomhus och som startade 2015/16, är ju speciell i avseendet att alla tävlar mot alla med hjälp av det internationella veteranfriidrottsförbundets omräkningstabell som med hänsyn till verkliga och tänkta världsrekord för varje given ålder (och kön) ger en procentsats på varje presterad tid. Därmed tävlar alla mot alla, och därmed kan RoseMarie Enmalm, 65, vinna ena året medan Per Sjögren, med en nyss avslutad elitsatsning, kan ta hem tävlingen ett annat år.
Just Enmalm är den som presterat bäst, sett över alla säsonger, med två totalsegrar. Hon har också noterats för fyra av de nio bästa procentresultaten i seriens historia (även om hon inte står för något av de fyra bästa).
Årets serie består precis som fjolvinterns av 1 000 meter (måndagen den 2 december), en engelsk mile (torsdagen den 23 januari), 2 000 meter (tisdagen den 4 februari) och 3 000 meter (onsdagen den 11 mars). De tre bästa procentpoängen räknas i sammandraget. Kan någon hota Enmalm i vinter?

Segrare i Inneserien
2015/16 (1 000, 2 000 och 3 000 meter):
RoseMarie Enmalm (Patrik Johansson bäste herre).
2016/17 (1 000, 1 500, 2 000 och 3 000 meter): Per Sjögren (Catharina Wahlstedt bästa dam).
2017/18: Serien inställd.
2018/19 (1 000, 1 609, 2 000 och 3000 meter): RoseMarie Enmalm (Jonatan Gustafsson bäste herre).
Bästa resultaten, i förhållande till ålder, i Inneseriens historia:
94,16: Håkan Eriksson, Malungs SOFK, 9.30,93 på 3 000 meter 2019.
89,86: IngMarie Johansson, 11.38,85 på 3 000 meter 2019.
89,78: Erika Bergentz 4.46,27 på 1 500 meter 2017.
89,67: Patrik Johanssons 2.50,15 på 1 000 meter 2016 (egentligen december 2015).
89,18: RoseMarie Enmalms 12.58,50 på 3 000 meter 2016.
88,98: RoseMarie Enmalms 6.12,45 på 1 500 meter 2017.
88,92: RoseMarie Enmalms 8.48,59 på 2 000 meter 2019.
88,75: Patrik Johanssons 6.07,80 på 2 000 meter 2016.
88,49: RoseMarie Enmalms 6.57,44 på en engelsk mil 2019.

Redan i helgen kan man dock springa 3 000 meter, när Glanshammars tävling Vinterspelen drar igång tävlingssäsongen inne i Tybblelundshallen. Vid sidan om Melker Forsberg lyser dock de tunga lokala namnen med sin frånvaro i listan över föranmälda löpare.

Ingen succé för Ekström eller Danielsson – och Axelsson lämnade återbud (men rekordfest inne i Tybblelundshallen!)

För två år sedan körde Axel Ekström rakt in i svenska världscup- och Tour de ski-truppen – och i förlängningen in i A-landslaget året därpå – genom en andraplats i Sverigepremiären i Bruksvallarna. Men någon liknande succé blev det varken för honom eller för Filip Danielsson, som fick göra sin världscupdebut förra säsongen och nu har en plats i utvecklingslandslaget, varken i gårdagens tiokilometerslopp i fristil eller i dagens 15-kilometerslopp i klassisk stil. Ekström blev 24:a i dag, nästan tre minuter bakom segrande Calle Halfvarsson och nästan två minuter från pallen, och Danielsson slutade först på 83:e plats – över fem minuter bakom täten och placreingen bakom gamle klubbkompisen Lucas Lennartsson, Garphyttan (Karlslunds Vasaloppstvåa Bob Impola fanns med i startlistan på lördagsmorgonen, men kom inte till start). Emil Hagström blev 15:e man i juniorloppet över tio kilometer, tre minuter bakom segrande Leo Johansson, Skillingaryd.
I morgon avslutas helgen i Bruksvallarna med fristilssprint. Varken Ekström eller Danielsson kommer till start där; det gör däremot Zinkgruvans sprintspecialist Markus Johansson som stått över de två första distanserna.

Adam Axelsson gjorde säsongens sämsta resultat på 500 meter (37,92) i norska tävlingen Odalsskøyta i dag, och strök sig sedan från eftermiddagens 1 500-meterslopp. Men efteråt lämnade skrinnaren från Kumla lugnande besked – det handlar inte om problem med den ljumske som strulade, och varken söndagens 1 000-meterslopp eller nästa helgs U23-världscuppremiär är i farozonen. ”Jag valde att stå över. Det var inte så bra förhållanden i Hamar i dag, och jag ville spara på ljumsken. Men jag kände inte av ljumsken något, så det känns bra”, skriver Axelsson till Konditionsbloggen.

I Tybblelundshallen var det slakt av personliga rekord på 3 000 meter i Vinterspelen. Närkes friidrottsförbunds hemsida verkar tyvärr ligga nere i kväll, så jag kan inte redovisa några fullständiga listor över hur många som persade, men i damloppet saftade Liduina van Sitteren på med 10.45,04 (inomhuspers med 42 sekunder!) som segrare, 16-åriga Klara Frih noterade 11.00,93 (pers, tror jag) och Maria Eriksson var tvåa på 11.29,77 (hennes bästa tid i karriären). I herrloppet hängde Thorens 16-åring Wilhelm Bergentz på sju år äldre dansken Martin Olesen som drog in honom på finfina 8.57,24 (Olesen vann på 8.56,70), medan Bergentz jämngamla klubbkompis Noha Olsson blev fyra på 9.30,91 (närmast före 18 år äldre Örebro AIK-löparen Jakob Nilsson på 9.41,77). Ungdomarna sprang 800 meter, och där var Starts Hugo Örn snabbast av länslöparna på 2.17,31 (trea i P15-klassen).

Någon resultatlista från Team Nordic Trail Tours deltävling i Markaskogen i kväll har jag tyvärr inte lyckats hitta (men jag har sett på Instagram att Rihards Darzins sprang – han springer ju överallt!). Darzins sprang förstås också Örebro parkrun på morgonen (han sprang på 20.13) – en tävling som fick se två helt nya vinnare i sin 80:e upplaga.  Petra Hanaeus var snabbast av damerna på 20.48, Daniel Ögren kvickast av herrarna på 18.51.

Helgens höjdare – skidor, maffig löparlördag och världscupgenrep

1) Sverigepremiären i Bruksvallarna
Det blev inga riktigt framskjutna placeringar för länets åkare första dagen i längdskidåkarnas Sverigepremiär över tio kilometer i fristil (som nog snarare var åtta kilometer): Axel Ekström blev 23:a, 53 sekunder bakom segerduon Jens Burman och Karl-Johan Westberg (båda på 19.11), och Filip Danielsson 26:a, ytterligare fyra sekunder bakom. Axel Ekström startade starkt och var femma efter första varvet, fyra sekunder bakom då ledande Markus Ruus och före både Burman och Westberg. Övriga länsresultat: Garphyttans Lucas Lennartsson 65:a på 21.00 och Rickard Ericsson 172:a på 24.15 av 192 startande.
I morgon är det klassiska lopp över samma distans, med ”teknikzoner” (där man inte får staka utan måste diagonala, en ”kul” detalj för stakningsfantomen Bob Impola …), och på söndag är det sprint i fristil. De båda tävlingarna sänds, till skillnad från dagens, i SVT.

2) Löparlördag i Örebro
På lördag avgörs tre mindre tävlingar i Örebro: Dels kutas det, precis som varje lördag, Örebro parkrun på morgonen. Dels är det på kvällskvisten både trailtävling och inomhuspremiär. På en snitslad bana över sex kilometer i Markaskogen löps den 15:e och näst sista deltävlingen i Team Nordic Trail Tour, och inte så långt därifrån, inne i Tybblelundshallen, avgörs 3 000-metersloppen i Vinterspelen. Jag har ju redan tidigare gått igenom startlistorna för Vinterspelen, och bara ett större namn har tillkommit sedan dess: Långloppscupens vinnare Liduina van Sitteren, som testar formen över 3 000 meter. Hennes pers är 1,5 år gamla 11.27,69, vilket hon borde kunna ge en match i nuvarande form.

3) Odalsskøyta
Nästa helg kör Adam Axelsson premiären i U23-världscupen, och den här helgen värmer han upp med tävlingen i Odalsskøyta i Vikingskipet (det uppochnedvända Vikingaskeppet där skridskotävlingarna ägde rum under OS i Lillehammer 1994, om ni minns) i Hamar. Axelsson inleder med att köra 500 och 1 500 meter på lördagen, meddelar han på instagram.

Hassan, Ingjald och Eriksson vann Höstloppet – men nästa helg får Starttrion stenhård konkurrens

IF Start-duon Mohamed Hassan och Johan Ingjald sprang tillsammans i Höstloppet i Vretstorp i dag, och eftersom jag själv var trea i mål – nästan sex minuter bakom – kan jag inte ge någon ögonvittnesskildring för om de gjorde upp om segern, men jag tror att de valde att dela på den. Hur som helst är Hassan före Ingjald i resultatlistan, men båda på 51.54 över 13,3 kilometer med runt 150 höjdmeter (jag kutade det mycket trevliga loppet på 57.37).
Maria Eriksson, även hon från IF Start, var fyra i mål, bästa dam på 59.36 – och Örebro AIK:s Therese Fjordäng såg oberörd ut när hon kom i mål 37 sekunder senare med en hund i koppel. Anna Karlsson, Östansjö, trea.
Loppet lockade dubbelt så många löpare som i fjol – 20 nu mot tio då – och därtill sex gångare.

Bara timmar efter att Höstloppet var i mål (och därmed bara några få utomhustävlingar återstår under 2018) stängde anmälan till säsongens första inomhustävling i Tybblelundshallen: Glanshammars IF:s Vinterspelen. Seniorerna springer 3 000 meter, och Starttrion Hassan, Ingjald och Eriksson är anmälda dit också. På damsidan är bara två löpare klara (de får dock sällskap av tre F17-löpare, bland annat Åsbros Klara Frih), men på herrsidan ser det ut att bli riktigt bra klass med Thorens superspännande 02:or Wilhelm Bergentz och Noha Olsson, Starts Cimmie Wignell (hinderbanespecialisten som gjort 16.29 på 5 000 meter och 35.09 på landsvägsmilen i år), och Örebro AIK:s Jakob Nilsson som vann långloppscupen 2016. De yngre ungdomarna kutar 800 meter, och där kommer bland andra Starts Hugo Örn (P15) till start.

För övrigt blev det inget pris som Årets mountainbikeorienterare för Marcus Jansson trots att han var nominerad som två av tre kandidater (ensam och i ett stafettlag) till priset på orienteringsgalan på fredagen. I stället tog Nadia Larsson hem titeln, medan Tove Alexandersson blev Årets orienterare för sjätte gången. Totalt delades 30 priser och stipendier ut på galan, men inte ett enda gick till någon länsorienterare, vilket väl säger en del om vilket mellanår det blev.
Jansson avslutade för övrigt sin tävlingssäsong med en start i svenska cupen i cykelcross på söndagen, där han blev elva i deltävlingen i Jönköping, drygt 5,5 minuter bakom segrand David Eriksson, Art-V CC.

Ingberg sprang på 2.48 i Valencia – Anfält bröt halvvägs: ”Besviken? Nej faktiskt inte”

Erik Anfält gjorde ett gott försök, men tvingades bryta halvvägs i Valencia marathon på grund av den lättare lårskada han dragits med sedan Kilsbergsleden för två veckor sedan. Örebrolöparen visste redan på förhand att målet han satte upp när han började träna för loppet för en månad sedan – all-in för personligt rekord – var omöjligt på grund av de där problemen, och öppnade därför med 1.14 på första halvmaran att jämföra med 1.10.30 i pers-loppet på samma bana i fjol. Så långt kändes låret ändå under kontroll, skriver han på instagram: ”Så pass att jag nästan börja[de] tro på att ta mig i mål på en skaplig tid utan att för den delen vara ett haltande vrak efter loppet. Men så börja[de] låret dra ihop sig och krampa. Skit också.”
Så Anfält gjorde det enda rätta och klev av. ”Besviken? Nej, faktiskt inte”, skriver han på instagram och fortsätter: ”[Jag] hade redan innan start bestämt mig för att inte göra en idiotsatsning som med stor sannolikhet hade slutat med en ny mycket värre bristning/sträckning än den jag drog på mig för två veckor sedan. Det hade varit en megaflopp.”
I stället ägnade Anfält resten av förmiddagen åt att heja på sina klubbkompisar Martin Ingberg, Fredrik Johnsson och Ludvig Börjesson, som gick i mål på nettotiderna (har inte sett någon lista med bruttotider än) 2.48.19, 2.51.08 respektive 2.58.42. För Ingberg innebar det ett pers med över fem minuter (från Barcelona i mars, och jämfört med förra hösten har han blivit nästan nio minuter snabbare!), och ett rejält kliv mot topp 100-listan över länets snabbaste maratonlöpare genom tiderna (2.47.52 krävs just nu).
Börjesson har gjort 2.41.54 tidigare och sprang första 30 kilometerna i tempo för att 2.37 – men sedan tog det stopp. Tvärstopp. ”Det började dra och spänna i typ varenda muskel redan redan efter 28 kilometer och jag förstod där och då att något inte stod rätt till. Efter kort mental härdsmälta då jag insåg att loppet var kört bestämde jag mig för att jag i alla fall skulle lotsa vraket i mål och från 34 blev det 75/25 gå/spring in till mål”, berättar Börjesson på sitt låsta instagramkonto.
Även Johnsson, som tidigare gjort 2.48.13 på maran, tappade en del sista biten. Han var två minuter före Ingberg vid halvmarapasseringen (1.18.25 på Börjesson, 1.21.32 på Johnsson, 1.23.31 på Ingberg), men fick också bekymmer runt 30 och var inhämtad av klubbkompisen strax före 40 och nästan tre minuter bakom i mål. ”Första krampen vid 32 kilometer, förvånad och överraskad, drog ner pace, hjälpte tyvärr inte mycket. Bestämde mig för att det finns värre saker i livet än att avsluta en mara dåligt, blandad löpning och promenad på slutet, en del high fives med kidsen längs banan”, skriver Johnsson på Instagram.

Trots linnex och kompressionsbrallor ville låret inte riktigt springa en hel mara idag. Besviken? Nej, faktiskt inte. Hade redan innan start bestämt mig för att INTE göra en idiotsatsning som med stor sannolikhet hade slutat med en ny mycket värre bristning/sträckning än den jag drog på mig för två veckor sedan. Det hade varit en mega flopp. Uppvärmningen kändes "ok". Planen när starten gick var att springa och njuta av den fantastiska atmosfären runt detta lopp samt att jag skulle bryta om låret signalerar att det inte vill springa mer. Det kändes överaskande bra i låret första 20 kilometrarna. Så pass att jag nästan börjar tro på att ta mig i mål på en skaplig tid utan att för den delen vara ett haltande vrak efter loppet. MEN så börjar låret dra ihop sig och krampa. Skit också. För att göra den "riktiga" brytningen lite lättare för mig själv stannar jag först till och gör 1:an vid en ganska torr palm 😃. Efter det ser jag ryggen på @freddaeriksson. Jobbar ifatt honom och den klungan han låg i men egentligen mest för att verkligen peppa Freddan som såg riktigt stark och fin ut. Sen klev jag av på riktigt vid ca 25 km. Väldigt nöjd med det beslutet. Hade varit väldigt besviken på mig själv om jag hade fortsatt trots att låret bad om att få stanna. Efter den definitiva brytningen stannar jag till ett tag för att heja på @ludvigborjesson, @mikaelasaga, @runningfrippe @ludvigborjesson som jag visste var bakom mig. De ser riktigt starka ut allihop 💪. Sen går jag någon kilometer genom en park bort mot mål för att kunna se målgången. Stort grattis till kanonlopp av @freddaeriksson, @mikaelasaga och @martingberg!! @ludvigborjesson och @runningfrippe krigar också på bra hela vägen in i mål. Och jag själv är långt ifrån ett bittert vrak. Låret fick bestämma, det kommer nya lopp och Valencia i goda vänners lag är inga fel 😎

A post shared by Erik Anfält (@runanfalt) on

Vi hade i alla fall tur med vädret. Helt enligt gameplan till 30k, vettiga ben och bra flyt. Första krampen vid 32k, förvånad och överraskad, drog ner pace, hjälpte tyvärr inte mycket. Bestämde mig för att det finns värre saker i livet än att avsluta en mara dåligt, blandad löpning och promenad på slutet, en del high fives med kidsen längs banan. Grym publik, fick höra mycket "Vamos Frippe". Kan verkligen rekommendera detta arrangemang! Och tack @julis76 för att du står ut med att jag leker löpare. Och tack @c.christian.mundt för ett riktigt bra träningsupplägg, har varit bra och kul! Nu blir det öl och snus, och glöm inte, maran är alltid maran. #löpning #jagspringer #running #laufen #juoksu #corrida #garmin #newbalance #ullmax #enervit #valenciamarathon #örebroaik #gubbarsomlubbar #race #kramp

A post shared by Fredrik Johnsson (@runningfrippe) on

I den klassiska sprinten som avslutade Gällivarepremiären var Karlslunds Maria Gräfnings enda länsåkaren till start, men å andra sidan gjorde den numera mest långloppssatsande ex-landslagsåkaren en finfin insats när hon tog sig vidare från prologen som 26:a av 68 startande. I kvartsfinalen tog det dock stopp när Gräfnings blev femma (sedermera fyra efter att ryskan Alisa Zhambalova diskats). Det gav en 20:e-plats i sammandraget.

I Vinterspelen, säsongens första tävling i Tybblelundshallen som avgjordes i går, spurtade fjolårets långloppscupsvinnare Jakob Nilsson ned 18 år yngre Wilhelm Bergentz med sju tiondelars marginal över 3 000 meter, 9.28,13 mot 9.28,80 (Malungs Håkan Eriksson, som tog tredjeplatsen elva hundradelar bakom Bergentz, slog faktiskt svenskt M55-rekord med ett par sekunders marginal). Maria Eriksson sprang på 11.39,54 och tog en tredjeplats i damklassen.

Helgens höjdare

1) Gällivarepremiären
Snacka om att årets Sverigepremiär inte blev alls som förra årets för Axel Ekström. Då var Klockhammarsonen tvåa, endast slagen av Marcus Hellner, och sparkade igång en succésäsong. I dag? 74:a. Och visst att det var många ryssar före i listan, men Ekström var bara 26:e bäste svensk (och då kommer bara nio få plats i truppen till världscuppremiären i Ruka nästa helg, dit en sådan som Calle Halfvarsson, som inte ens startade på fredagen, har en garanterad plats). Hårda bandage, och jag ringde upp och pratade med Ekström om loppet och läget för en pluslåst artikel som ni hittar här.
Premiären var desto roligare för andra länsåkare. Karlslunds Maria Gräfnings blev bästa länsåkare med en 34:e-plats, 1.02 bakom segrande Charlotte Kalla i damernas femkilometerslopp, och Vedevågssonen Filip Danielsson blev bäste herråkare med en 39:e-plats, 48 sekunder bakom bäste svensk (Marcus Hellner på tionde plats) och 49 före Ekström. Bob Impola? Tja, fristil är ju inte hans disciplin (jag misstänker, men vet inte säkert, att han stakade sig runt), och han slutade först på 152:a plats av 158 startande, distanserad med nästan fem minuter av täten.
I helgen fortsätter tävlingarna med klassiska distanslopp på lördagen och sprint på söndagen, och på måndag tas truppen till världscuppremiären ut. Det ska förstås bli högintressant att se vad Ekström, Impola, Gräfnings och Danielsson fortsätter att prestera i den hårda konkurrensen.

2) Vinterspelen
Två dagar efter friidrottens ”årsskifte” sätter inomhussäsongen igång på allvar i länet med första tävlingen i Tybblelundshallen för året (nästa vecka är det dags för Triumfglasspelen, och sedan följer Örebro indoor games i januari och Tybblelundsspelen och Marsspelen i mars). Tävlingen är först och främst för ungdomar, men det finns även några intressanta seniorstarter på 3 000 meter: Maria Eriksson och Mathias Viktorsson finns anmälda, liksom Wilhelm Bergentz som gjorde 6.41,09 på 2 000 meter utomhus i somras (och som sprungit så bra på landsväg och i terräng i höst) och som lär få ett inofficiellt distriktsrekord på 3 000 meter inomhus nu (inomhusrekord finns inte i P17-klassen, som Bergentz nu gör debut i, och i genom tiderna-statistiken finns inga tider alls för den åldersklassen på 3 000 meter; utomhus har Albin Olausson rekordet på 8.50,19). Ungdomarna springer som längst 600 respektive 800 meter i tävlingen.

3) Världscupen i skridsko
David Andersson, som tävlar för Örebroklubben SK Winner, fortsätter sitt OS-kval i Sör-Marka arena i Stavanger. Han inledde med en 44:e-plats på 1 000 meter i dag, på 1.11,63 (sekunden sämre än i Heerenveen förra helgen, men där är isen generellt snabbare) och fortsätter med 1 500 meter på lördagen.

Bubblare: Och så är det förstås dags för Valencia marathon på söndagen. Erik Anfält meddelar på fredagen, på sitt instagramkonto, att han kommer flyga ned till Spanien men att han fortfarande inte bestämt sig för om det blir någon start. ”Jag har i alla fall bestämt mig för att inte springa detta lopp som om det vore mitt livs sista. Hade jag bokat resan själv hade jag nog ställt in”, skriver han.
Med sig har han nämligen klubbkompisarna Fredrik Johnsson, Ludvig Börjesson och Martin Ingberg, som kommer att gå för fullt på den snabba asfalten i Valencia.

Louise Wiker tog NM-guld i lag – kan det bära till terräng-EM? (Och allt annat som hänt i helgen)

Jag kutade ju Borås 6-timmars i går (läs racerapporten här) och därför blev det inget blogginlägg då (jag hade tänkt skriva på kvällen, men låg först och skakade av nedkylning vilket sedan övergick i årets värsta förkylning). Nåväl, det hände ju en del intressanta grejer som ni inte får missa, så därför kommer här en resumé.
Ja, orienteringsgalan har jag redan skrivit om här (tre priser till länet, till Martin Regborn, Tomas Hallmén och Marcus Jansson; och landslagsorienterarna kutade ju dessutom en masstartsträning på lördagen, före galan, som ni kan se resultaten från här), men det hände en hel del annat också.

Först och störst var förstås Louise Wikers fjärdeplats i terräng-NM, eller kanske framför allt svenskornas guld i lagtävlingen, som borde kunna bädda för ett lag på EM i Italien den 11 december. Nu ska man ju absolut inte ta ut något i förskott när det gäller Wiker; jag minns både när hon 2011 blev nobbad från just terräng-EM trots en grym säsong med bland annat SM-guld på 10 000 meter (efter att hon blivit sjuk och presterat dåligt på NM och öppna brittiska EM-uttagningarna) och när hon i fjol ratades till maran på friidrotts-VM trots att hon var Sverigetrea (sedan fick hon ändå åka och springa i Peking efter dubbla återbud, men då fick hon beskedet så sent att det störde uppladdningen och förutsättningarna ordentligt). Så vi väntar väl helt enkelt och ser vad landslagsledare Lorenzo Nesi säger när den slutgiltiga truppen släpps den 29 november.
Hur som helst vann Charlota Fougberg, hinderspecialisten, sitt andra terräng-NM guld med hela 34 sekunders marginal ned till Finlands Camilla Richardsson på andrpalatsen. Wiker var alltså fyra, 7,7 sekunder bakom Richardsson och 7,0 bakom tredjeplacerade finländskan Annemari Kiekara. Att svenska Sara Holmgren blev femma samtidigt som tredje finländskan kom först på tolfte plats gjorde att Sverige alltså ändå vann lagtävlingen (tio placeringspoäng på Sverige, 18 på Finland, 22 på Norge på tredje plats).

I skidtunneln i Torsby värmde en hel del länsskidåkare upp med träningstävlingen Stjerneracet inför Bruksvallsloppet, den stora svenska säsongspremiären, nästa helg. Jag har inte lyckats komma över någon resultatlista från tävlingen än, men enligt Filip Danielssons blogg vann Bob Impola före Bill Impola och just Danielsson (alla tre tävlar för SK Bore i år) medan Zinkgruvans Markus Johansson enligt samma källa verkar ha blivit sexa.

I världscuppremiären i skridsko, i kinesiska Harbin, slutade den för Örebroklubben SK Winner tävlande David Andersson 43:a på 1 500 meter (på 1.52,67), 47:a på 1 000 meter (på 1.13,15) och 50:e på 500 meter (på 36,64). Inte riktigt vad han hade hoppats på inför tävlingarna. ”Davids målsättning att kvala in till division A (där de 20 bästa i världen får åka) gick inte att realisera utan han hamnade på 23:e plats i division B (på 1 500 meter)”, skriver Kenth Borgström på förbundets hemsida.

Matthias Wengelin lyckades inte försvara den svenska mästartröjan i cykelcross-SM i Eksjö. Mountainbikespecialisten från Örebro missade pallen, blev femma 2.42 bakom segrande David Eriksson, Göteborg, och 1.41 från Henrik Jansson, Falun, på tredjeplatsen. Det blev inga medaljer i junior- eller veteranklasser heller för länscyklisterna, Almbys Katarina Rönnbacka-Nybäck var närmast, 38 sekunder från bronset i damveteranklassen (och 28 sekunder före klubbkompisen Linnea Angerman). OS-guldmedaljören (i mountainbike) Jenny Rissveds vann för övrigt damklassen före OS-silvermedaljören (i landsväg) Emma Johansson. Guld och silver igen, alltså.

Och i Vinterspelen, säsongens första tävling i Tybblelundshallen, slog IF Startas Maria Eriksson till med ett personligt rekord på 3 000 meter, 11.43,41, medan Heshlu Andemariam blev bästa länslöpare i herrarnas lopp med en tredjeplats på 9.41,41 (Pontus Aldenstam, Väsby, vann på 9.17,95).

Helgens höjdare: Nu spänner jag bågen och satsar på sju mil

1. Borås 6-timmars
Årets tredje mållopp, och det jag satsat allra mest på. Eller ja; jag gick in för att springa 24 timmar och utmana om segern i Örebro backyard ultra (det blev 19 timmar och en andraplats) och Bergslagsleden ultra är ju mitt absoluta favoritlopp (men det gick helt åt helvete i år…). Det var efter det debaclet jag bestämde mig för att det var make it or break it med två månader kvar till Borås 6-timmars (en start jag fick i 30-årspresent), och la upp ett träningsschema med två fart- och två långpass per vecka utöver återhämtningsjoggar och lite styrka. Jag har klarat mig från sjukdomar (det gör jag oftast) och skavanker (det har varit vanskligare senaste åren) och genomfört alla pass enligt punkt och pricka: 32 nyckelpass på åtta veckor. Därmed borde jag vara i varje fall något bättre än i det bedrövliga skick jag hade på Bergslagsleden i september. Vad jag siktar på i det här loppet som är mitt första tidslopp och alltså handlar om att kuta så långt som möjligt på sex timmar? Tja, jag har en dröm om sju mil och drar en fet skamgräns vid sex. Alltså ligger spannet mellan att hålla sex minuter per kilometer (känslan är att jag kan jogga i 5.45 till evigheten, men sånt kan förstås ändras om magen rasar eller benhinnorna protesterar) och 5.08. Jag provade att lubba en halvmara i 5.08-tempo (fast det blev 5.04 i snitt, försökte skaffa mig någon form av marginal för närings- och kisstopp) för ett par veckor sedan, och jag överlevde. Överlevde, ja; jag hade möjligen kunnat fortsätta i samma fart i en mil till, med livet som insats i en halvmara till – men knappast i drygt två halvmaror till … Då var det å andra sidan mitt i den här tunga träningsperioden, utan någon som helst toppning, utan någon som helst näringspåfyllning längs vägen, till och med före frukost. Om jag träffar rätt med formtoppning och kolhydratsladdning och langning i morgon, är det möjligt att hålla den farten, då? Tja, min tanke är i varje fall att prova den ett par varv (asfaltsbanan i centrala Borås är 1 295 meter och ska, för att totaldistansen ska bli sju mil, avverkas drygt 54 gånger) för att se hur benen känns, om det är möjligt. Är det inte möjligt backar jag av och försöker hålla 5.20 så länge som möjligt. Det är i varje fall planen. Jag återkommer förstås med en rapport efteråt och berättar hur det gick (ni kan också följa loppet live här, om ni är intresserade av täten, mig eller någon av de andra länslöparna – bland annat springer min gymkompis Johan Rosenqvist från Karlskoga liksom en kvintett från Östansjö med Per Börjesson i täten).

2. Orienteringsgalan
Jag har redan skrivit och skrivit och gjort tv om det mesta inför orienteringsgalan i Ånnaboda i morgon kväll. Åtta prestigefyllda priser ska delas ut, och även om det mest spännande är att se om Martin Regborn tar hem något pris (jag har ju tippat att han tar årets komet) så är det mest historiska förstås att Tove Alexandersson lär utses till årets orienterare för fjärde gången (hon har ju blivit det tre gånger tidigare trots att VM-gulden till fots uteblivit, och i år slog hon till med dubbla världsmästartitlar på hemmaplan). Det skulle placera Borlängelöparen på tredje plats genom historien i svenska orientering vad gäller den utmärkelsen; närmast bakom Helena Jansson som radade upp fem raka titlar 2007–2011 och Ulla Lindkvist som tog lika många mellan 1966 och 1971. Emil Wingstedt, Jörgen Mårtensson, Annichen Kringstad, Bernt Frilén och Bertil Norman har, liksom Tove förmodligen i morgon kväll, fyra titlar var. Senast en länslöpare vann titeln var 1994 när Degerforsfostrade Tisaren-löparen Marlena Ehn (då Jansson) tilldelades utmärkelsen efter totalsegern i världscupen (däremot fick hon aldrig titeln efter något av de tre VM-gulden).
På lördagsförmiddagen avgörs dessutom en stafetträning (men inte med lag utan individuellt, ett masstartslopp) med tävlingsinslag och med start vid vägskälet väster om campingen i Ånnaboda, och resultat verkar levereras här.

3. Terräng-NM
11.10 på lördagsförmiddagen går startskottet i norska Kristiansand: Hälleforsbördiga Louise Wiker, som senaste dryga året hunnit med både friidrotts-VM och Finnkampen (men som bommade friidrotts-EM i somras) och hennes fyra lagkompisar i svenska damlaget ger sig ut på en 7,48 kilometer lång utmaning i konkurrens med övriga nordiska länders bästa terränglöpare i terräng-NM. I potten ligger en liten möjlighet att få en biljett till EM i italienska Chia om exakt en månad. För det krävs som individuell idrottare, enligt Svenska friidrottsförbundet, ”en god möjlighet att bli bland de 25 bästa på EM” eller som en del av ett lag en ”rimlig chans [för laget] till en placering bland de åtta främsta.”

Bubblare: Cykelcross-SM avgörs i Eksjö på lördagen, och på startlinjen står (förutom OS-guldmedaljören i mountainbike Jenny Rissveds och OS-silvermedaljören i landsväg Emma Johansson som nu gör upp med specialisterna i en stenhård duell) örebroaren Matthias Wengelin, som var VM-femma i mountainbike i somras, med nummer ett på nummerlappen fäst över den svenska mästartröja han nu ska försöka försvara. Det finns också möjlighet till SM-medaljer för Almby i veteran- (Katarina Rönnbacka-Nybäck och Linnea Angerman) och juniorklasserna (Alexander Ehrlin). Och i morgon bitti gör David Andersson, OS-skrinnaren som tävlar för Örebroklubben SK Winner, säsongens första världscuptävling, i kinesiska Harbin. Och så drar ju friidrottens inomhussäsong igång med Vinterspelen i Tybblelundshallen, som jag skrev lite om tidigare i veckan. Noteras bör också att Lars Lundegård, som är en av Sveriges bästa H50-löpare, gör sin sista tävling för Karlstadklubben Göta inför bytet till KFUM Örebro vid tävlingsårsskiftet på tisdag.