Var åtta sekunder från EM-medalj – är klar för VM

Louise Wiker fick beskedet om friidrotts-VM för några veckor sedan. Nu är näste länsidrottare klar för VM – Garphyttans Marcus Jansson, 23, i mountainbikeorientering. Det är allt annat än en överraskning. Jansson har dominerat svensk mtbo, som grenen förkortas, den här säsongen och var överlägset bäste svenske herre på EM i portugisiska Idanha-a-Nova förra månaden, med en fjärdeplats i mixedstafett (åtta sekunder från medalj), DNF på medeldistans, sextondeplats på långdistansen och elfteplats i stafett (där han hade femte bästa åktid på sistasträckan). Jansson är en av fem svenska herrar uttagna till mästerskapet, som avgörs i den tjeckiska skidorten Liberec 15-23 augusti, och som också utgör årets världscupfinal. De fyra vanliga distanserna står på programmet (sprint, medel, lång, stafett), men ingen mixedstafett den här gången.
På fjolårets VM hade Marcus placeringsraden 78-47-34-8 (i stafett) allt eftersom VM-veckan fortskred och distanserna blev längre. I år har han nåt en annan nivå i sitt utövande och bör kunna förbättra samtliga placeringar (motståndet på ett VM skiljer sig i praktiken inte mycket från ett EM, så årets EM-placeringar ger ett hum om vad man kan vänta sig).
Däremot fick inte nyblivna EM-silvermedaljören Erica Olson, 15, från Karlskoga plats i truppen till JVM, som avgörs samtidigt i Liberec. Kanske skulle det ha stuckit för mycket i ögonen att ta ut en 15-åring till ett D20-mästerskap (trots att hon tog sin medalj just i D20-EM). Eller också har hon tackat nej. Eftersom jag varit ledig i dag och inte hunnit undersöka saken kan jag bara spekulera … Kommer, trots att hon fortfarande med marginal kvalar in i D16-klassen, utmana de svenska VM-tjejerna i O-ringen (tre av fyra är anmälda). Kommer bli spännande att följa.
Även Marcus Jansson får minst sagt intressant motstånd i regerande orienteringsvärldsmästaren (till fots) Fredrik Johansson, som tvingats tacka nej till årets VM på grund av skada och därför kommer att cykla mtb-klassen på O-ringen.
De två första av mountainbikeorienterarnas O-ringenetapper ingår dessutom i svenska cupen, där Marcus Jansson (tillsammans med Attundas Anders Frisk) dominerat i inledningen av säsongen. Nu blir O-ringen en uppladdning för VM, där träningen är viktigare än resultaten. Men det finns förstås ändå en hel del prestige på spel.

För övrigt avgjordes säsongens tionde (av 13) poängtävlingar i OK Milans regi i går. Filip Dahlgren, som vunnit de fem senaste han ställt upp i (efter de båda andraplatserna bakom Martin Regborn i de två första tävlingarna) kom inte till start. Då blev det galet jämnt i huvudklassen, där Linköpings Per Carlborg till slut knep segern en ynka sekund före Hagabys Jakob Wallenhammar efter över 53 minuters löpning. Wallenhammar avancerar tack vare 4 999 nya poäng (5 000 för seger minus antalet sekunder bakom segraren) till tredje plats i sammandraget, strax bakom Dahlgren (som nått maxpoängen 25 000 poäng eftersom man bara får tillgodoräkna sig sina fem bästa resultat inför den avslutande jaktstarten) och Milans Per Eklöf. Det är mixedklass, men Tisarens Rebecka Nylin är bästa dam på elfte plats, strax före Martin Regborn (som bara hunnit med fyra deltävlingar).

Bildextra: Se VM-stjärnorna genrepa i Örebro

(BLÄDDRA TILL BOTTEN FÖR ATT SE BILDERNA) Med två veckor kvar till VM i orientering har en stor del av de svenska världsstjärnorna de senaste dagarna intagit Örebro. Inte bara för att förbundskapten Håkan Carlsson råkar bo här och VM-sprintrarna Martin Regborn (Örebro) och Lilian Forsgren (Hallsberg) finns på plats, utan också för att Kilsbergen bjuder på relevant terräng inför äventyren i Skottland.
Därför har tidigare VM-guldmedaljörer som Helena Jansson och Gustav Bergman, som en del i jakten på nya medaljer, besökt ställen som Suttarboda, Tomasboda och Silvergruvan de senaste dagarna. Det sistnämnda för övrigt på exakt samma bana som användes för VM-testerna 1999, senast världsmästerskapen i orientering avgjordes i Skottland.
I dag och i morgon byttes bergen mot stan, och nu på eftermiddagen var jag och fotograf Veronika Ljung-Nielsen på plats när Forsgren (som ska springa förstasträckan för Sverige i mixedsprintstafetten) och Järlas Karolin Ohlsson (som ska springa den individuella sprinten) sprang en riktigt klurig sprintbana som Regborn lagt på den karta han själv ritat över norr i Örebro. Det kan du läsa mer om i onsdagens papperstidning.
Men jag passade också på att prata lite med Lilian om resten av uppladdningen inför Skottland, som började med ett landslagsläger just där i för ett par veckor sedan.

– Det var kanonbra. Det är så roligt att vara med det här gänget. Det är riktigt bra stämning och mycket bus runt omkring. Men framför allt bra träningar i några byar som är ganska lika den (Nairn) där vi ska springa, säger Forsgren till Konditionsbloggen.
– Sprint är sprint, men den arkitektur och stadsbyggnad som finns i centrum av de här skotska småbyarna existerar egentligen inte i Sverige. Det är en större gata, och så väldigt smala gränder som utgår från den. Stadskärnorna i Sverige är oftast fyrkantiga, det finns bara några få mer komplexa.
Hur mycket sitter ni med Google maps och kollar in Nairn?
– Givetvis får man inte se orienteringskartan på förhand, och man kan aldrig veta vilka innergårdar och grindar som är öppna, så det går inte att planera vägval i detalj. Men man kan absolut få en överblick.
– Man lägger hypotetiska banor: ”Om det skulle vara så här, hur skulle jag springa då?” Man vet var arenan kommer vara och kan spekulera om möjliga varvningar och publikkontroller. Så jämfört med ett skogslopp blir det ganska mycket förberedelser framför datorn före en sprint. Det hade varit spännande om man hade sprungit på mer okänd mark, men nu finns den här tekniken och då använder alla den. Det blir en del av utmaningen.
Hur ser träningsupplägget ut in mot VM?
– Just nu är det hårdträning som gäller, fram till O-ringen där jag ska springa sprintetappen på tisdag. Sedan gäller det att få till formtoppningen, det är inte lätt att hitta det perfekta receptet. Oftast när man toppar sig gör man det till ett helt mästerskap eller till O-ringen, men nu är det bara en dag, 15 minuter, då man ska vara på topp och kräma ur allt. Det blir speciellt. Jag blir lite nervös när jag tänker på det, men det kommer bli väldigt roligt.

Allra först väntar dock två träningspass till i länet. I dag, onsdag,

intar landslaget Kumla på förmiddagen och Stadsparken i Örebro på eftermiddagen. Landslaget reser till Skottland den 27 juli, och VM inleds med just sprintdistanserna. Individuellt sprintkval (med Regborn) den 31 juli, mixedsprintstafett (med Forsgren) den 1 augusti och individuell sprintfinal den 2 augusti.
Karolin Ohlsson och Lilian Forsgren är de enda VM-debutanterna i Håkan Carlssons trupp till Skottland.
Karolin Ohlsson och Lilian Forsgren är de enda VM-debutanterna i Håkan Carlssons trupp till Skottland.
Karolin Ohlsosn förklarar vägvalen för förbundskapten Håkan Carlsson (och hans båda barn Alma och Ture).  Foto: Veronika Ljung-Nielsen
Karolin Ohlsosn förklarar vägvalen för förbundskapten Håkan Carlsson (och hans båda barn Alma och Ture). Foto: Veronika Ljung-Nielsen
Lilian Forsgren målstämplar i parken bakom Olaus Petri kyrka.
Lilian Forsgren målstämplar i parken bakom Olaus Petri kyrka.
Förbundskapten Håkan Carlsson, med barnen Ture och Alma, visar Karolin Ohlsson den ambitiösa bulletinen inför onsdagens sprint i Kumla.
Förbundskapten Håkan Carlsson, med barnen Ture och Alma, visar Karolin Ohlsson den ambitiösa bulletinen inför onsdagens sprint i Kumla.
Martin Regborn och landslagets sprinttränare Kalle Dalin (själv EM-guldmedaljör i långdistans 2004) informerar löparna inför sprintträningen på Norr.  Foto: Veronika Ljung-Nielsen
Martin Regborn och landslagets sprinttränare Kalle Dalin (själv EM-guldmedaljör i långdistans 2004) informerar löparna inför sprintträningen på Norr. Foto: Veronika Ljung-Nielsen
Sprintträningen inleddes med en lekfull uppvärmning som gav startordningen.
Sprintträningen inleddes med en lekfull uppvärmning som gav startordningen.
Karolin Ohlsson hade vissa problem med sifferminnet.  Foto: Veronika Ljung-Nielsen
Karolin Ohlsson hade vissa problem med sifferminnet. Foto: Veronika Ljung-Nielsen
Martin Regborns lillebror Fredrik Regborn utmanade landslagstjejerna och knäckte faktiskt Karolin Ohlsson på den minnesbaserade uppvärmningsövningen i Ulla Billquist-parken. Men Lilian var vassast av alla.  Foto: Veronika Ljung-Nielsen
Martin Regborns lillebror Fredrik Regborn utmanade landslagstjejerna och knäckte faktiskt Karolin Ohlsson på den minnesbaserade uppvärmningsövningen i Ulla Billquist-parken. Men Lilian var vassast av alla. Foto: Veronika Ljung-Nielsen
Fredrik Regborn startade minuten bakom Karolin Ohlsson men var nästan ikapp i kontrollen vid Olaus Petri kyrka. Till målet drygade dock Ohlsson ut igen, och det är lite oklart vem som egentligen var snabbast.  Foto: Veronika Ljung-Nielsen
Fredrik Regborn startade minuten bakom Karolin Ohlsson men var nästan ikapp i kontrollen vid Olaus Petri kyrka. Till målet drygade dock Ohlsson ut igen, och det är lite oklart vem som egentligen var snabbast. Foto: Veronika Ljung-Nielsen

Förbundskaptenen: Därför valde jag Lilian före Alexandersson

9.00 i morse släpptes den så till slut, den svenska VM-truppen i orientering. Åtminstone för mig (ja, det vet ju ni som läser bloggen) var det en skräll att Martin Regborn fick en plats efter de senaste veckornas uteblivna topprestationer. Och att Lilian Forsgren ”bara” får springa mixedsprintstafetten i sitt första VM (men väljs före de båda svenska superstjärnorna Tove Alexandersson och Helena Jansson) var också en överraskning. I eftermiddags ringde jag upp förbundskapten Håkan Carlsson och frågade om det. Men också om varför han inte tog med Filip Dahlgren till VM trots en uppåtgående formkurva efter vinterns skadehelvete.

– Det var nästan en bonus att Filip fick komma med på världscupen med tanke på hur hans läge var några månader tidigare. Men han har gjort ett jättebra jobb med rehaben efter alla problem i vinter, skött sig jättebra. Han är i princip tillbaka i gammalt gott slag nu, men konkurrensen i långdistanslaget är väldigt starkt, och resultatet i världscupen (en 17:e-plats som bäste svensk) räckte helt enkelt inte till, säger Carlsson till Konditionsbloggen.
Martin Regborn får däremot en plats trots svajiga resultat, hur har du resonerat där?
– Martin har stor potential, och var nära att få till det riktigt, riktigt bra på VM förra året. Han blev 15:e då men låg topp tio med bara några kontroller kvar. Några av de löpare som var före honom på VM-uttagningen i lördags (Gustav Bergman, William Lind och Olle Boström) kommer bara att springa skogsdistanser på VM, och räknar man bort dem var han näst bäste svensk där. Martin har valt att fokusera på sprint, och jag tycker att han förtjänar VM-platsen väldigt väl.
Är det du som vill dela upp VM-laget i en sprint- och en skogsdel?
– Ja, lite så. Vi vill att löparna ska få en möjlighet att fokusera och bli riktigt starka på de olika underlagen. Det är ett pussel vi försökt lägga. I Martins fall ger vi honom nu chansen att verkligen fokusera på stadsmiljöer och hårt underlag.
Vad har han för potential?
– Det är jättetufft på VM. Schweiz och Danmark har jättestarka sprintlag, det finns någon riktigt bra fransman och så har vi de andra svenskarna. Men om allt stämmer har han potential att bli tia eller ännu bättre. Det viktigaste är att han fokuserar på att göra riktigt bra lopp. Kvalet är steg ett, sedan är det en vilodag före finalen. Kvalet går i en förort, ett bostadsområde, som inte är några konstigheter. Men finalen går i lite småstad (Forres) på vad vi tror är ett ganska litet område, med en strörre huvudgata och små, smala gränder som det gäller att vara noggrann för att pricka in i hög fart.
Lilian Forsgren är bara uttagen till mixedsprintstafetten, hur tänker du där?
– Lilian hade prickat formen bra till världscupturnén förra veckan och är ganska allround. På slutet har hon varit allra vassast i sprint. Hon var ju tvåa av svenskorna i observationstävlingen i Säter och när hon var fjärde bästa svenska i världscupen lördags hade hon ett ännu bättre lopp på gång, hon missade väldigt mycket på första kontrollen och sprang fort efter det. Hon har en hög potential, och gjorde ett väldigt bra jobb på förstasträckan i världscupsegern i lördags.
På sista sträckan stoppar du in Lena Eliasson nu. Hur tänker du när du väljer henne och Lilian före namn som Tove Alexandersson (världens bästa orienterare just nu, möjligen i konkurrens med Judith Wyder, med nio VM-medaljer på meritlistan) och Helena Jansson (13 VM-medaljer på cv:t)?
– Tove springer alla övriga distanser och det skulle bli ett för tufft program för henne om man slängde in sprintstafetten också. Och Helena satsar på skogsdistanserna det här mästerskapet, det är det hon kunnat träna till med sina fotproblem. Att hon sprang sprintstafetten i fredags berodde på att den gick på mjukt underlag, i Skottland blir det asfalt. Så det här känns som det bästa laget utifrån de förutsättningar som finns.
Är Forsgren aktuell för fler distanser, som reserv?
– Ja, Lilian är väldigt allround och har visat bra resultat på alla typer av tävlingar. Hon är med i laget också för att kunna vara ersättare på andra distanser. Är hon i form kan hon springa både skog och sprint.
Hur ser uppladdningen ut inför VM?
– Vi åker på ett knappt veckolångt läger i Skottland den 1 juli, men många av löparna kommer stanna kvar längre. Vi åker till samma boende som vi har på VM, strax utanför Inverness, och kommer att träna i relevant terräng. Så här brukar vi alltid göra, åka iväg tillsammans, bygga lagkänsla, sätta allt det praktiska, testköra det som väntar och få bra träning.
I morgondagens NA, papperstidningen (som alltid går att köpa som e-tidning på na.se), kan ni läsa intervjuer med både Lilian Forsgren och Martin Regborn.
Ytterligare en ”länslöpare” blev för övrigt VM-klar på tisdagen: Den dubble världsmästare Matthias Kyburz (som efter helgens övningar toppar totala världscupen), som tävlar för Hallsbergs- och Kumlaklubben OK Tisaren, är uttagen till fyra av fem distanser, allt utom den individuella sprinten, för sitt Schweiz.
Marcus Jansson, Garphyttekillen i mountainbikeorienterings-EM, fick nöja sig med en 35:e-plats i tisdagens sprint, men var i varje fall näst bäste svensk. 2.47 bakom segrande esten Lauri Malsroos, 2.19 från pallen, 31 sekunder bakom lagkompisen Linus Karlsson Mood på 30:e plats. I morgon är det dags för medeldistans, och för Jansson tror jag att det är ”ju längre desto bättre” som gäller. Karlskogas Erica Olsson blev för övrigt 19:e i sprinten i ungdoms-EM.
Varför jag inte skrivit något om Vätternrundan-veckan som dragit igång i Motala, undrar kanske någon. Tja, därför att jag fortfarande väntar på att någon av sidorna som brukar sammanställa resultatlistor (det görs ju inte officiellt, eftersom Vätternrundan är ett motionsevenemang och ingen tävling) ännu inte levererat från Tjej- eller Halvvättern. Och det är ju resultat man vill ha!