Rebecca Högbergs lördag: Världsrekord, svenskt rekord och snabbast i distriktet genom tiderna (plus Sintrings nya seger och Sundström som inofficiellt slog sitt eget rekord)

Det blev fyra världsrekord i Tybblelundshallen i dag, trots att Marsspelen var inställda. Visst, vi snackar om veteranvärldsrekord på den något kuriösa distansen 4×800 meter, men ändå. Enda Örebrolöparens, Rebecca Högbergs, prestation höll toppklass, även på seniornivå. Högberg – som ju fått ett nytt genombrott i vinter med SM-guld på 800 meter och en andraplats i en svensk dubbelseger på samma distans i landslagscomebacken i Nordenkampen (plus två distriktsrekord tillika svenska veteranrekord, som bäst 2.08,65) – startade stafetten i K35-laget och kunde därmed notera nytt svenskt K35-rekord på 600 meter vid den tredje av sina fyra varvpasseringar. 1.33,78 var nästan sex sekunder snabbare än Jenni Ehn-Gårdhages tidigare rekord på 600 meter, från 2015. Högberg startade lite för hårt, minuten blankt på första 400, och växlade runt 2.12 (fullständiga resultatlistor har ännu inte publicerats) – men var förstås ändå klart snabbast i laget som passerade mållinjen på 9.05,25 – över 56 sekunder under det 17 år gamla världsrekordet satt av ett amerikanskt lag.
Jag pratade med både Högberg och Mattias Sunneborn, som var med och både arrangerade och sprang hem sitt sjunde veteranvärldsrekord, efteråt. Texten kan ni läsa här.
Rekorden som slogs i Tybblelundshallen på lördagen:
Världsrekord, 4×800 meter, K35: 9.05,25 (Rebecca Högberg, Sara Liljegren, Annika Faager, Jonna Tilgner). Tidigare världsrekordet var 10.01,9 av ett amerikanskt lag.
Världsrekord, 4×800 meter, K45: 10.37,87 (Anna Eronn, Lind Take, Martina Gidlöf, Helen Hermundstad). Världsrekordet var vakant.
Världsrekord, 4×800 meter, K55: 11.24,35 (Gunnel Tolfes, Ulla Karnebäck, Katarina Hagström, Karin Schön). Världsrekordet var vakant.
Världsrekord, 4×800 meter, M45: 8.41,11 (Magnus Wallenius, Patrik Hägg, Mattias Sunneborn, Hjalmar Didriksson). Tidigare världsrekordet var 9.51,95 av ett amerikanskt lag.
Svenskt rekord, 600 meter, K35: 1.33,78 (Rebecca Högberg). Tidigare svenska rekordet var 1.43,49 av Jenni Ehn-Gårdhage, Västerås FK. Gäller även som inofficiellt distriktsrekord (tidigare bästanoteringen av en distriktslöpare var 1.36,93 av Lil Fransson, KFUM Örebro, 1985).
Timmarna före rekordförsöken arrangerades en ersättningstävling för de ungdomar från distriktet som skulle ha varit med på de sedermera inställda Svealandsmästerskapen (alltså 13- och 14-åringar), bland annat med 600-meterslopp. Inga resultatlistor har ännu publicerats.

Uppe i Kilsbergen passade i dag 105 löpare på att springa långdistanstävlingen Blankhultsracet. Nattcupens segrare Love Sintring, Hagaby, visade återigen god form när han tog hem den långa banan, som lockade 13 löpare, nästan 2,5 minuter före klubbkompisen Jakob Wallenhammar på andraplatsen och fyra minuter före Tisarens Filip Jacobsson på tredje. Tisarens Lovisa Persson var snabbaste dam med en femteplats på mellanbanan, drygt tre minuter före Milans Therese Korkeakoski och nästan sju före klubbkompisen Anna Hallmén på tredjeplatsen.

Nio löpare ur Mikael Kroons träningsgrupp sprang träningstävling på Örebro parkrun-banan i dag – och tre gick under Tim Sundströms banrekord på 15.50 (inklusive Tim själv!). Sundström och Jonatan Gustafsson gjorde båda 15.23 – och gick därmed elva sekunder under Tim Robertsons 15.34 som är den bästa parkruntiden på svensk mark genom alla tider (noterad i Haga, Stockholm). Nu räknas förstås inte de här tiderna, eftersom det inte var någon parkrun i dag, men ändå … Jack Karlsson var trea på 15.38, Michael Welday sprang på 15.58, Jonas Andersson sprang på 16.11, Axel Sandberg på 16.14, William Wickholm på 16.34, Alexander Larsson på 17.03 och Oskar Hansson på 17.44. Allt enligt Kroons instagramkonto.

Annorlunda Vasalopp, succé av Fahlin, SM-brons till Gustafsson och Pihlström och fyra SM-guld till Dasler (en bättre söndag, helt enkelt!)

Vilket märkligt Vasalopp det blev. Spännande från första till sista stund, egentligen, med konstanta utbrytningar. Kul att titta på, även om det förstörde dagen för länshoppet Bob Impola, som gick på fjolårets vinnande taktik att hålla sig kall i klungan och vänta på att utbrytarna skulle hämtas in, vilket aldrig hände. Och vilken körning av Lina Korsgren, riktigt häftigt att se!
Allt om Vasaloppet kan ni läsa här (som är ett referat blandat med en intervju med Impola), och i morgon bitti publicerar vi en lång lista med alla länsresultat.

Det var någon typ av tekniskt problem som gjorde att Emilia Fahlin hamnade på efterkälken direkt i säsongspremiären i går, men i dag fick hon gruvlig revansch när hon redan på tävlingssäsongens andra dag spurtade hem en fjärdeplats i belgiska Omloop van het Hageland. Kollega Lasse Wirström har snackat med henne i kväll för en artikel som publiceras i morgon bitti, men redan nu kan man ju säga att det är väldigt positivt att se Fahlin så högt upp i listan även om några av de vassaste namnen saknades i dag (i princip alla körde i går, och nu laddas det om för europeiska världstourpremiären i Italien nästa helg). Fahlin höll sig lugn och syntes inte mycket under de 13 milen med start i Tienen och mål i Tielt-Winge, men när det skulle avgöras hittade hon en väg nästan ända fram (det var 23 cyklister kvar i tätgruppen och ytterligare 17 som i princip hade kontakt). Nederlänska Lorena Wiebes vann närmast före italienska Marta Bastianelli och danska Emma Cecilie Norsgaard.

Förra vintern gick Jonatan Gustafsson till sensationell final på 1 500 meter på inomhus-SM för seniorer. I år satsade Gustafsson i stället på junior-SM (trots den där prestationen är han fortfarande junior både i år och nästa år!) och sprang hem ett brons på distansen i M22-klassen, med 3.59,99 – 43 hundradelar öre Hässelbys Axel Djurberg och drygt två respektive drygt 1,5 sekunder bakom Malmös Warsame Doley och Sävedalens Leo Magnusson. Stocksäters Michael Welday och Gustafssons klubbkompis (i KFUM Örebro) Jack Karlsson var sexa och sjua på personliga rekorden 4.04,88 respektive 4.06,02 medan William Wickholm blev tia och Alexander Larsson tolva på persen 4.09,05 respektive 4.14,26. Förutom Gustafsson var det bara Axel Sandberg, som blev 15:e, som inte gjorde karriärens bästa tid – han sprang på 4.23,35.
I P19 – där Noha Olsson och Wilhelm Bergentz åkte ut i försöken efter tung uppladdning (Olsson har precis blivit frisk från influensa och Bergentz har problem med en baksida och var tveksam till start – sprang Hallsbergs orienteringsgymnasiums Samuel Pihlström (som springer för OK Landehof) hem ett brons i ett lopp som faktiskt gick snabbare än M22:ornas – där Pihlströms perstid 3.57,22 faktiskt hade räckt till guld (nu var han över fem sekunder från guldet, som Växjös Omar Nuur tog). På samma sätt hade Åsbros Klara Frihs pers 4.47,32 räckt till silver i M22, men nu blev hon femma i F19 på perset 4.47,32. Olsson, Bergentz och Frih springer även nästa år i 19-årsklassen.

I veteran-SM i Malmö blev det totalt fyra guld och 14 medaljer till länet på medel- och långdistans – och tre av gulden stod IF Starts Marie Dasler för (ja, hon tog fyra, men 400 meter räknas ju inte till medeldistans) genom att göra rent hus i K50-klassen med segrar på 400 meter (1.13,29), 800 meter (2.40,60), 1 500 meter (5.32,07) och 3 000 meter (11.09,96 – där var segermarginalen klart minst, 24 hundradelar mot 49 på 400 meter och många sekunder på de andra två distanserna). Bo Persson, Almby, stod för det sista guldet när han sprang hem segern på 3 000 meter (12.08,89) i M70-klassen där han också tog silver på 1 500 meter. Starts Maria Eriksson tog silver på både 1 500 och 3 000 meter, Ljiljana Persson, Almby, tog ett silver (på 1 500 meter) och ett brons (på 3 000 meter) i K65-klassen,  Annica Sjölund, IF Start, tog tre brons (200, 800 och 1 500 meter) i K50, Lars Lundegård, KFUM Örebro tog ett brons (på 800 meter, var också fyra på 1 500 meter i M55, och Rodney Hundermark, IFK Nora, tog brons på 800 meter och var dessutom fyra på 1 500 och 400 meter i M50-klassen.

Axel Lindh (i lag med Edvind Lindh) och Matthias Wengelin (med Vilgot Lindh) försvarade sina tolfte- respektive 13:e-platser när paretappmountainbikelopet Cyprus sunshine epic avslutades med crosscountry i dag. Återigen var Axel klart starkast av svenskarna som 13:e man i mål. ”Riktigt nöjd med dagens tävling. Tog mig igenom min typiska svacka under de mittersta varven och fick spurta mot några av idolerna om placeringarna i slutändan”, skriver han på instagram. Wengelin, som varit den starkare av de båda så länge jag känt till dem (alltså åtminstone sedan de båda flyttade till Örebro) var återigen ett gäng minuter bakom. ”Starten på den här säsongen har varit riktigt jobbig och jag har en hel del att fundera på innan jag ställer mig på startlinjen igen”, skriver han. Ondrej Cink och Bartlomiej Wawak försvarade sin ledning i sammandraget och vann med 45 sekunders marginal efter 14 timmars cykeltävling.

Persson slog svenskt rekord med 30 sekunder – Dasler putsade sitt eget och gjorde Inneseriens näst bästa resultat någonsin (och nu har hon i princip avgjort serien)

Nu har resultaten från Inneseriens 2 000-meterslopp, som avgjordes i Tybblelundshallen i går kväll, landat på Närkes friidrottsförbunds hemsida, och i den kan man läsa om två svenska veteranrekord:
► Marie Dasler putsade sitt eget svenska rekord på den udda distansen i D50-klassen, satt i fjolårets Inneserie, med från 7.25,03 till 7.08,81. Det är en riktig pangtid av en löpare som fyller 52 år i år, och beräknas motsvara 91 procent av ett tänkt världsrekord för 52-åriga damer utomhus. Det innebär Inneseriens poängmässigt näst bästa resultat genom alla tider, bara toppat av Håkan Eriksson 9.30,93 på 3 000 meter (som 58-åring) i fjol.
► Almbys Bo Persson slog det svenska M70-rekordet med över 30 sekunder när han sprang in på 7.55,36 – det tidigare var satt av IK Akeles Åke Palmqvist och låg på 8.25,5. Perssons tid motsvarar 83,52 procent av ett tänkt världsrekord, så det är alltså inte riktigt på nivå med Daslers men svenskt rekord likafullt. 2 000 meter är ju en ovanlig distans och på damsidan är sex av nio svenska veteranrekord satta just i Inneserien som är ett av få tillfällen där den löps.
Herrarnas toppresultat, rent tidsmässigt, gick jag ju igenom i gårdagens blogginlägg. Någr fler noteringar:
► Förra junior-EM-femman Moa Rothman, Västerås FK, var som väntat snabbast av damerna med 6.28,40 – medan Liduina van Sitteren var snabbaste länslöpare 18 sekunder före Siri Englund, på 6.49,84 respektive 7.07,47.
►Poängmässigt slutade den tidsmässigt vinnaren Jack Karlsson som tvåa bakom Dasler, på 86,33 procentpoäng. Martin Regborn, tvåa på tid, sprang in 85,51 för tredjeplatsen. Persson (83,52), Även Erik Framme (82,89), Rothman (82,78), William Wickholm (81,63), Michael Welday (81,12), Alexander Larsson (80,40).
► Oskar Hansson och Framme, som jag i går skrev verkade ha utgått, sprang i stället i B- respektive C-heatet.
► I sammandraget ryckte Marie Dasler, som var tvåa bakom Rose-Marie Enmalm i fjol, till en jätteledning – med 265,85 poäng har hon 29,23 poängs marginal till tvåan Cimmie Wignell. Det betyder att inte ens Daniel Komens världsrekord på 7.24,90 ens skulle vara nära att räcka för att  Wignell skulle gå om i det avslutade 3 000-metersloppet. Men det finns ändå en något så när realistisk utmanare: IFK Noras Rodney Hundermark. Om Dasler inte springer snabbare 11.51,89 så räcker det att Hundermark gör 9.14,72 – vilket förvisso är över en minut snabbare än han sprang i motsvarande tävling i fjol, men ändå inte totalt omöjligt. Den sista tävlingen i Inneserien, 3 000-metersloppet, avgörs den 11 mars.

Marie Dasler på väg mot svenskt rekord. Foto: Börje Nordin

Tio bästa resultaten, i förhållande till ålder, i Inneseriens historia:
94,16: Håkan Eriksson, Malungs SOFK, 9.30,93 på 3 000 meter som 58-åring 2019.
91,00: Marie Dasler, IF Start, 7.08,81 på 2 000 meter som 52-åring 2020.
90,15: Marie Dasler, IF Start, 5.40,32 på engelska milen som 52-åring 2020.
89,86: IngMarie Johansson, 11.38,85 på 3 000 meter som 55-åring 2019.
89,78: Erika Bergentz 4.46,27 på 1 500 meter som 44-åring 2017.
89,67: Patrik Johanssons 2.50,15 på 1 000 meter som 51-åring 2016 (egentligen december 2015).
89,18: RoseMarie Enmalms 12.58,50 på 3 000 meter som 62-åring 2016.
89,06: Susanne Malmqvists 4.09,82 på 1 000 meter som 68-åring 2020 (egentligen december 2019).
88,98: RoseMarie Enmalms 6.12,45 på 1 500 meter som 63-åring 2017.
88,92: RoseMarie Enmalms 8.48,59 på 2 000 meter som 65-åring 2019.

För övrigt är det förstås otroligt häftigt att Rebecca Högberg redan tagit sig tillbaka till svenska landslaget. Men mer om det senare i veckan!

Historiskt grym tid av Jack Karlsson i Inneserien (men fortfarande ingen fullständig resultatlista)

Fortfarande har jag inte lyckats komma över någon fullständig resultatlista från kvällens deltävling i Inneserien – 2 000 meter – i Tybblelundshallen, men Mikael Kroon har postat en bild på resultatet i A-heatet på twitter, och är kan man se att formstarke Jack Karlsson minsann spurtade hem segern drygt två sekunder före Martin Regborn och dängde till med 5.29,32. Det kan vara den snabbaste tiden en länslöpare någonsin sprungit 2 000 meter på inomhus på. Det är i vart fall bättre än Jonatan Gustafssons ”Inneserien-rekord” på 5.33,15 från i fjol och de enda som har bättre pers ute är Åke Durkfeldt (5.16,0 från 1945), Ernst Andersson (5.26,8 från samma år), Kjell-arne Sjögren (5.28,79 från 1982) och Jan Landberger (5.28,8 från 1960).
Regborns 5.31,55 är också en topptid i sammanhanget, ingen utom Karlsson har sprungit så snabbt i Inneserien, bara de fyra nämnda har sprungit snabbare utomhus. Enligt omräkningen för kön och ålder ger 5.29,32 för en 21-årig herrlöpare Karlsson 86,33 procentpoäng. För en jämförelse med en vanligare distans motsvaras samma poäng av 8.31,65 på 3 000 meter – alltså över fem sekunder snabbare än Karlssons nysatta pers.
William Wickholm var tredje snabbast på 5.47,07 följd av Michael Welday – som varit så stark på slutet – på 5.50.48, Alexander Larsson på 5.56,09 och Cimmie Wignell på 5.58,89. Markus Bohman, Erik Framme, Karl Wilenius, Axel Sandberg och Oskar Hansson – som alla fanns med i A-heatets startlista – verkar ha uteblivit.
Jag återkommer förstås med mer från tävlingen i morgon, när vi förhoppningsvis har en fullständig resultatlista.

Tyske hindermästaren vann Sylvesterloppet, Ekström kunde inte hålla Klæbos rygg och sista chansen att rösta i Pulsklockan

Nyårsafton och kvällen närmar sig, så det får bli ett kort blogginlägg i dag:
** Här kan ni läsa om Sylvesterloppet (resultatlistan finns här), där tyske 3 000 meter hinder-mästaren Tim Stegemann putsade Martin Regborns banrekord och tog en solklar seger. KFUM Örebro-duon Melker Forsberg och William Wickholm, som jag skrev om på förhand, fick sällskap av starka klubbkompisar som Jack Karlsson, Jonatan Gustafsson, Axel Sandberg och Lars Drageryd, vilket gjorde att fjolårssegraren Forsberg fick nöja sig med en åttondeplats. Karlsson gjorde ett superlopp och slutade på andra plats, 48 sekunder bakom Stegemann, och före IFK Göteborgs förre orienteringsvärldsmästare Fredrik Bakkman, som vann svenska trailtouren i år, blev trea. Örebrolöparen Frida Nilsson, IF Start, följde upp fjolårssegern med en ny, på 42.55, 49 sekunder före tyskan Rebecca Langrehr, som tagit VM-guld i modern femkamp. Starts Antje Wiksten blev trea på 45.24.
** Och här kan ni läsa om Axel Ekströms tankar efter 53:e-platsen över 15 kilometer fristil i Tour de ski i dag. Klockhammarsonen säger att han inte haft någon toppkänsla hittills under touren, och han kunde inte hålla Johannes Høsflot Klæbos rygg mer än i några kilometer i dag. I morgon väntar jaktstart, inte på totalresultatet som jag tidigare felaktigt skrivit utan på dagens resultat. I sammandraget är Ekström 54:a efter tre av sju etapper.
** Sju timmar återstår att rösta på NA:s pulsklocka 2019. Jonas Nilsson leder bara 13 röster före Emilia Fahlin och 20 före Liduina van Sitteren, så fortfarande kan allt hända. In och rösta om ni inte redan gjort det!

Ekström klar för Davos – återvänder till banan där han slog igenom i världscupen (och Wickholm nära Gustafssons ”rekord” på 1 000 meter)

Axel Ekström får, som jag tippade i gårdagens blogginlägg (men i övrigt var det inte många rätt …), chansen även i Davos. Därmed kommer han hålla sviten vid liv och ha kört alla distanstävlingar i världscupen före Tour de ski. Det betyder förstås att han ligger jäkligt bra till för en plats även där. Men redan i Davos kommer Ekström ha säsongens bästa chanser till poängplacering hittills. Formen är uppåtgående, det är betydligt färre norrmän på startlinjen jämfört med i Lillehammar (åtta i stället för 15), det är Ekströms favoritdistans på menyn (15 kilometer fristil) och det är en bana han har väldigt bra minnen på (på dagen för tre år sedan, den 10 december 2016, gjorde Ekström sin ”riktiga” världscupdebut just i Davos, och tog världscuppoäng över dubbla distansen). Banan är utslagsgivande med 183 höjdmeter per femkilometersvarv (alltså 550 över 15 kilometer) där lejonparten finns på varvets första halva, som i mångt och mycket är en lång klättring på 84 meter med några korta utförsbackar (med höjdförlust) som avbrott. Dessutom ligger Davos uppe i Alperna, så banans högsta punkt är över 1 630 meter över havsnivån.
Calle Halfvarsson står över den här helgen också, efter sin förkylning, så Ekströms lagkompisar på söndag blir liksom i Lillehammar Jens Burman, Johan Häggström och Björn Sandström, plus Karl-Johan Westberg och Gustaf Berglund (av dem är det bara Häggström som dubblerar och även kör lördagens sprint). Filip Danielsson får alltså som väntat lämna laget, liksom Marcus Ruus.
Danielsson ska istället köra premiären i skandinaviska cupen, i finska Vuokatti. Han står över fredagens sprint i fristil men är anmäld både till lördagens masstartslopp (30 kilometer i klassisk stil) och söndagens distanslopp (15 kilometer i fristil).

Jag missade för övrigt att Triumfglasspelen avgjordes i söndags, men så var det. Men faktum är att det var nere och nosades på de snabbaste tider som någonsin noterats av en länslöpare på 1 000 meters-distansen i den här hallen (något officiellt 1 000-metersekord finns inte, och löpare som sprungit snabbare utomhus har inte fått med sina bästa innetider i någon statistik, så hur många – om någon – av de 50 löpare som sprungit snabbare än Jonatan Gustafssons 2.34,22 utomhus även gjort det inne vet ingen). Nå, i herrheatet i söndags var William Wickholm bara 58 hundradelar från Gustafssons toppnotering när han sprang in på 2.34,80 (och då ska man veta att Gustafsson satte den tiden i början av förra innesäsongen – för att mot slutet av densamma vara i sådan form att han tog sig till SM-final på 1 500 meter).
Eftersom Markus Bohman gjort 2.34,42 och Jack Karlsson 2.34,45 så är Wickholm därmed fyra av tusenmeterslöpare inomhus (i varje fall i modern tid) i länet. Och alla fyra ingår i Mikael Kroons träningsgrupp … Det gör för övrigt även tvåan i loppet, Noha Olsson, som slog till med 2.39,46 (och då ska man komma ihåg att han är 17, fyra år yngre än Wickholm). Stocksäters Viktor Sjökvist var snabbast i 17-årsklassen (Olsson har fått flytta upp efter tävlingsårsskiftet den 15 november) med 2.49,54, liksom Glanshammars Elin Freed på 3.19,34.
De yngre ungdomarna sprang i stället 800 och 600 meter.
Hade Wickholm eller Olsson ställt upp – och presterat samma tid – i Inneseriens 1 000-meterslopp förra veckan hade de noterat 84,30 respektive 84.03 poäng och slutat på tredje plats.

Regborns supertid – sprang fem kilometer på 14.51 i Stafesten

Stafesten för Unicef, Örebro
Vad:
Löpning, stafett i centrala Örebro (start och mål i Wadköping), 5×5 kilometer. Andra upplagan (tävlingen hette tidigare Bellmanstafetten och arrangerades då bara i Stockholm, sedan 2018 på en rad orter).
Resultatlistan.

Vinnare: KFUM Örebros förstalag med Alexander Larsson, Michael Welday (inlånad från Stocksäter), William Wickholm, Martin Regborn och Tim Sundström på 1.2017. Andraplacerade IF Start var nästan nio minuter bakom, på 1.29.03.
Notera: VM-orienteraren Martin Regborn noterade snabbaste tiden av alla, officiellt 14.51, på fjärdesträckan. Det är sex sekunder snabbare än tiden i Hostruset 2016 som jag tror är Regborns officiella landsvägspers på distansen (och en tid som hade gett 13:e plats på SM i helgen, om det nu är översättningsbart till bana). Tim Sundström, som bröt SM-loppet över 5 000 meter i Karlstad i söndags, var inte oväntat näst snabbast, på 15.48. Jag ställer mig dock rätt frågande till själva tävlingen, har den någon framtid i Örebro? I fjol kom 42 lag till start, i år bara 39. Och då är det ändå ett rätt stort arrangemang. Det är uppenbarligen svårt att få snurr på stafetter, titta bara på Spartacusstafetten och Stripastafetten dras med rätt skrala startlistor i förhållande till länets övriga långlopp.

Träningstävlingar i orientering
Vad: Motionsorientering i Lindesberg och Karlskoga.
Resultatlistor här och här.
Vinnare: Per Eklöf var som vanligt snabbast i norra länsdelen, medan Oskar Eklöf sprang ifrån Per Jansson i den västra.

Från i går:

Ö till ö
Vad: Swimrun, inofficiellt VM över 65 kilometer löpning och 9,5 kilometer simning, i Stockholms södra skärgård.
Resultatlistan.
Bästa länsresultat: Ex-örebroaren Anna Hellström blev, tillsammans med förra VM-simmaren Susie Moonan, tvåa i damklassen, 22 minuter bakom segrande Fanny Danckwardt och Desirée Andersson på 9.27.31.
Notera: Örebroarna Johan Röjler (tre OS som skridskoåkare) och Oscar Nilsson gjorde debut och blev 63:a på herrsidan på 11.25.58. Jag pratade med båda efteråt, en artikel som går att läsa här.

Markus Bohman med mäktigt genombrott – 2000-talets näst bästa tid på 5 000 meter (och Ahlsson klar för nytt landslagsuppdrag)

Jösses! Sällan har man väl sett ett sådant genombrott av en sådan ändå hyfsat etablerad löpare som det som Markus Bohman stod för i kväll. Stockholmaren, som flyttade till Örebro för att plugga på universitet för några år sedan, ingår ju i Mikael Kroons träningsgrupp i KFUM, och sedan han kom med där har han tagit stadiga kliv framåt. Men inget som det här. På Sollentuna GP i kväll slaktade han sitt eget pers på 5 000 meter med nästan 40 sekunder och gick in på 14.34,39 – den näst snabbaste tiden av en distriktslöpare under hela 2000-talet. Den ende som sprungit snabbare är Per Sjögren (14.30,27 vid SM i Malmö 2009), och kollar vi genom alla tider är det bara åtta löpare som sprungit snabbare (Bo Engdahl har distriktsrekordet på 14.19,82 från 1991, i övrigt är det bara Nicklas Källmén och Sjögren som sprungit snabbare än Bohman gjorde i kväll de senaste 30 åren). I själva tävlingen blev Bohman sjua. Norrmannen Narve Gilje Nordås vann på 14.08,69 före David Nilsson (som sprang som hare, han verkar gå för svenskt rekord på maraton i höst) på 14.11,70. Förre IF Start-löparen Heshlu Andemariam fanns också med, men fick släppa tidigt och gick in på 15.41,84.
Jag utmålade Klara Frih som kvällens största lokala begivenhet inför galan, och hon gjorde årets bästa svenska tid av en F17-löpare på 800 meter med 2.14,82, vilket ändå var drygt en sekund från det två år gamla perset men en väldigt fin säsongsdebut. Tiden räckte till en tredjeplats i galans C-heat, drygt en sekund bakom finska segraren Heini Ikonen. Ett par löpare i B-heatet sprang långsammare än Frih, så det hade ju varit kul att se vad hon kunnat åstadkomma i den omgivningen. Alexander Larsson sprang säsongsbästa på 800 med 2.02,25, William Wickholm gick in på 4.10,41 på 1 500.

Jonathan Ahlsson har ju haft en flygande start på säsongen och imponerat inte bara i juniortävlingar utan också visat klass bland eliten hemma i Sverige, trots att Örebrocyklisten bara är förstaårsjunior. Nu är han klar för sitt andra landslagsuppdrag: Debuten i Course de la paix i Tjeckien i maj följs av tyska etapploppet Saarland Trofeo 20–23 juni. Ahlsson är uttagen som en av sex herrjuniorer tillsammans med Södertäljes trio Axel Moureau, Anton Dahlbom och Edvin Lovidius, Team Ormsalvas Felix Svensson och CK Bures Hjalmar Klyver. Tävlingen körs i västra Tyskland, inte så långt från Saarbrücken och franska gränsen, och består av fem etapper över fyra dagar, där lördagen består av två ”halvetapper”. Alla utom lördagens andra ”halvetapp” körs eller avslutas på varvbanor, och totalt ska 453 kilometer avverkas. Etapploppet har körts sedan 80-talet, och största svenska framgången är Fredrik Ludvigssons andraplats i sammandraget 2012.

En annan liten cykelnyhet på tisdagen var att Matthias Wengelin, örebroaren som är en av Sveriges främsta mountainbikecyklister och som gjort fina resultat i både VM och EM, tar över som mountainbikeansvarig på riksidrottsgymnasiet i Skara i höst.
– Det var inte allt för längesedan som jag själv gick på skolan och kommer ihåg vilka förväntningar som jag hade på utbildningen och lärarna. Det ser jag som en enorm styrka, säger han till Svenska cykelförbundets hemsida.

Redan i går kom nyheten att Fis worldloppet cup, internationella skidförbundets långloppsserie som senaste tio åren blivit utkonkurrerad av skiclassics, läggs ned. Därmed blev Karlslundsåkaren Maria Gräfnings den allra sista mästaren.

van Sitteren vann igen – två dagar efter jätteperset i Stockholm (och så nära var KFUM Örebro lag-SM-finalen i friidrott)

Nog har jag skrivit om Erik Anfälts galna tävlingsscheman och andra som sprungit ohemult många tävlingar, men frågan är om inte Liduina van Sitteren tar något sorts pris. Förra sommaren satte hon sig ju i bilen direkt efter totalsegern i Viby marathon och åkte och vann korta klassen i Jordgubbslunken – och i går kväll sprang hon hem Rallarrundan på 18.11 två dygn efter att ha gjort sitt livs maratonlopp (sin livs tävling över huvud taget, kanske) i Stockholm med 2.54.17 vilket var ett marapers med över fem minuter och ett Stockholms-pers med över 6,5 minuter.
Rallarrundan, på gång och cykelbanor i Hallsberg, är en femkilometerstävling som ingår i långloppscupen, och van Sitteren var 42 sekunder före Frida Nilsson och ytterligare 18 före trean Petra Hanaeus. Seger var van Sitterens sjunde på sju starter i långloppscupen i år, och det känns som att det är dags att uppdatera listan över hennes resultat så här långt i år:

Etta i Inneserien 1 mile 31 januari.
Etta i Inneserien 2 000 meter 11 februari.
Tvåa i Inneserien 3 000 meter 13 mars (bakom Klara Frih).
Etta av länslöparna (tvåa totalt) i Startmilen 6 april.
Etta i Glanshammars terrängserie 9 april.
Etta i Örebro parkrun 13 april.
Etta i Glanshammars terrängserie 16 april.
Etta av länslöparna (tvåa totalt) i Örebro AIK halvmaraton 17 april.
Etta i Glanshammars terrängserie 23 april.
Etta i Wedevågsloppet 4 maj.
Etta i Glanshammars terrängserie 7 maj.
Etta i korta terräng-DM 9 maj.
Etta i Hälleforsterrängen 11 maj.
Etta i Glanshammars terrängserie 14 maj.
Bästa länslöpare i Göteborgsvarvet (halvmaraton-SM) 18 maj.
Etta i Örebro parkrun 25 maj.
Etta i Fjugestaloppet 29 maj.
Tredje bästa länslöpare i Stockholm marathon (maraton-SM) 1 juni.
Etta i Rallarrundan 3 juni.

Långloppscupens regerande mästare på herrsidan, Per Arvidsson, har tävlat sparsamt senaste 1,5 månaderna, men var tillbaka i kväll och vann på 16.05, åtta sekkunder före Michael Welday och 43 före Johan Ingjald. De båda gick alltså också under 17 minuter. I långloppscupen gör tredjeplatsen Ingjald till ny ledare, två poäng före Wilhelm Bergentz (och Arvidsson kliver upp som fyra, på samma poäng, första-, andra- och tredjeplatser som trean Kevin Henriksson men med färre fjärdeplatser). Nästa deltävling är Lindesjönloppet på torsdag. Det sätter punkt för en superintensiv cupvecka med fyra tävlingar och 24 poäng på spel på mindre än nio dygn (där dessutom Stockholm marathon ”stör” många av topplöparna mitt i). Kul förresten att se att Rallarrundan blivit en sådan deltagarsuccé – i år 199 i femkilometersklassen med tidtagning och därtill fanns ungdomsklasser och många som sprang utan klockning.

Från helgen missade jag att lag-SM-kvalet i friidrott avgjordes, och att det var snubblande nära att KFUM Örebro skulle ta sig till finalen, som avgörs under SM-veckan. Det hade ju verkligen varit mäktigt! Svenska friidrottsförbundets Jonas Hedman skriver att KFUM-idrottarna faktiskt trodde att de hade vunnit kvaltävlingen i Norrköping. ”Matchen fick ett märkligt slut sedan en felräkning kommit i ljuset” skriver förbundet, och när det felet rättats visade det sig att Växjö hade tagit platsen en poäng före Örebro. Eftersom Växjö hade fler andraplatser än KFUM hade laget behövt ta två poäng mer för att kvala in (eller bytt placering med just en Växjöatlet i någon gren). Om det var nära? Tja, i diskus hade det räckt om Linus Bernhult kastat 60 centimeter längre. Eller också kunde Bimo Soenarso ha sprungit fem hundradelar fortare på 100 meter samtidigt som Rasmus Hugosson tog 1,75 i höjd i första istället för i tredje försöket. Då hade det räckt.
medel- och långdistans, då? Jo, KFUM matchade ett gäng lovande killar som levererade fyra tredjeplatser (men förlorade kampen mot Växjö med 12–13 … det var den där försmädliga poängen igen!). Alexander Larsson sprang 800 meter på 2.03,83 (2,7 sekunder från segern), William Wickholm 1 500 på 4.07,65 (knappt sex sekunder från segern), Markus Bohman 5 000 på 15.17,16 (34 sekunder från segern) och Jack Karlsson 3 000 meter hinder på 10.13,54 (60 sekunder från segern).
”Vi kämpar dock vidare och räknar med att ha ett ännu starkare lag nästa år och därmed nå lag-SM-finalen”, skriver KFUM på sin hemsida.
KFUM:s damer tävlar i division 1, nivån under lag-SM-kvalet, och den seriematchen har flyttats till höstkanten i år och avgörs den 8 september, i Sollentuna.

Ännu lite tidigare, i torsdags, sprang Lisa Bergdahl hem ett pers på 1 500 meter på Bauhuasgalan. Hon blev åtta i ett nationellt heat (kryddat med ett par norskor) på 4.33,45, och följde därmed upp silvret tillsammans med Sävedalen på 3×1 500 meter på stafett-SM förra helgen.

I går presenterades förresten den slutgiltiga uttagningen till junior-VM i orientering, utan helgens SM-silvermedaljör Jonatan Gustafsson.

Ekströms succé i världscupcomebacken – finns det en liten VM-chans, trots allt?

Ingen, som följer Vinterstudion eller läser på na.se, lär väl ha missat dagens största nyhet i konditionsidrottslänet: Axel Ekström smackade till med en 27:e-plats, som näst bästa svensk, i världscupcomebacken. Det var första gången på över två år som Klockhammarsonen tog världscuppoäng, och det var ju första gången i vinter han fick chansen att köra i världscupen. Och faktum är att han äntligen får dra på sig den vita landslagsdressen igen (ja, han fick ju det i skandinaviska cupen i Vukoatti för några veckor sedan, så helt ovant är det inte) redan på söndagen, eftersom han tagits ut till ett av de två svenska stafettlagen och därmed uppgraderas från den nationella kvoten han åkte i på lördagen (i IFK Moras dress). En lång (pluslåst) intervju med Ekström om dagens framgång finns att läsa här.
Lördagens distans, 15 kilometer fritt, finns inte med på VM-programmet i Seefeld i vinter (det vankas klassisk stil, istället), och det vore väl för mycket att tro att Ekström skulle ta sig hela vägen dit trots att han var reserv på hemmaplan i VM-truppen för två år sedan och trots lördagens succé (håll i minnet att Calle Halfvarsson och Oskar Svensson saknades, även om det är nog så imponerande att Ekström spöade åkare som Jens Burman, Daniel Richardsson och Björn Sandström). Trots de resultaten får Richardsson (på klassisk sträcka, så det är väl givet) och Burman åka i svenska förstalaget i söndagens stafett (ihop med Halfvarsson som är tillbaka, och Viktor Thorn, som var ende svensk som var före Ekström på lördagen) medan Ekström får nöja sig med en klassisk sträcka i andralaget (kanske ett litet test för att se om han ändå, möjligen, har i en VM-trupp att göra?) där Tiio Söderhielm (44:a på lördagen, 33 sekunder bakom Ekström) och Karl-Johan Westberg (47:a, 43 sekunder bakom) får ta hand om sträckorna i fristil, som borde passa Ekström bättre. Nå, det kommer också en SM-vecka som ett sista test, med start redan på onsdag.

Man kan för övrigt ställa klockan tidigt i morgon, för nu är det bekräftat att Karlslunds Maria Gräfnings, som vann Dolomitenlauf förra helgen, kommer till start i Marcialonga. Damerna startar redan 7.50, och Gräfings kommer ha startnummer 20030. Bob Impola har startnummer 27 bland herrarna, som startar tio minuter senare.

I Scandic indoor games i Huddinge fick KFUM Örebros Markus Bohman och örebroaren Heshlu Andemariam (som flyttat till Stockholm och bytt IF Start till IFK Lidingö, som han nu gjorde en av sina första tävlingar för) springa B-heat på 3 000 meter. Därmed fick de ingen draghjälp av de riktigt snabba löparna, utan fick i stället göra loppet själva. Bohman vann heatet på 8.54,78, Andemariam var tvåa på 8.55,63. Det gjorde dem till nia och tia totalt (före två löpare i A-heatet). Tim Sundström kom inte till start, däremot sprang Mikaela Larsson (som vann Stockholm marathon – alltså inte bara SM-klassen utan hela tjotaballongen, i fjol) i samma heat och gick i mål på 9.50,14.
I dag kutade KFUM:s Jonatan Gustafsson 800 meter på 1.58,30 (drygt 1,5 sekunder från inomhusperset), halvsekunden bakom segrande Eskilstunalöparen Aleksej Pirgholizadeh. Stocksäters Michael Welday och KFUM.s William Wickholm blev tvåa och trea i B-heatet, nia och elva totalt, på 2.02,45 respektive 2.02,65.

Och hemma i Örebro var Petra Hanaeus (21.13) och Johan Ingjald (19.25) snabbast i dagens parkrun. Har ni hört den förut? Jo, de båda var snabbast även förra veckan, och Ingjald har nu 19 segrar i tävlingen totalt (flest av alla, ingen annan har mer än 15) medan Hanaeus nu har varit snabbast fem veckor i rad och därmed tangerade Annica Sjölunds rekord på raka segrar (från de fem första veckorna, våren 2017).