Ellen key, Hanna Palme, Calla Curman

En dräktreformförening bildas

Det svala intresset för Hanna Winges nynordiska reformdräkt var en missräkning, men engagemanget för en svensk dräktreform var fortsatt starkt. Snabbt började tankarna på en mer organiserad kamp mot modeslaveriet ta form, och en lördag i april 1886 arrangerades så ett första möte i en nybildad svensk dräktreformförening som skulle ”verka för antagandet av en med hälsans fordringar fullt överensstämmande dräkt”.

Till mötesordförande valdes Ellen Key (1849–1926), som med tiden skulle göra sig känd som en kontroversiell samhällsdebattör och kvinnosaksivrare. Hon höll till att börja med ett kort föredrag och ledde därefter diskussionen om föreningens stadgar. Årsavgiften sattes till en krona, och den som ville stödja föreningen genom att teckna ett ständigt medlemskap fick betala tio kronor i engångsavgift. Bland de kvinnor som bestämde sig för att bli ständiga medlemmar fanns kända Stockholmsprofiler som filantroperna Calla Curman (1850–1935), initiativtagare till Föreningen Handarbetets Vänner och Sällskapet Nya Idun, och Anna Hierta-Retzius (1841–1924), en av grundarna till Föreningen för gift kvinnas äganderätt.

Sammanlagt utsågs sexton kvinnor att leda föreningens arbete; nio av dem blev ordinarie styrelseledamöter och de övriga sju suppleanter. Vid ett styrelsemöte några dagar senare valdes Kerstin Bohman (1855–1940) till föreningens ordförande och Hanna Palme (1861–1959) till vice ordförande. Båda var väl förankrade i Stockholms borgerliga kretsar.

Kerstin Bohman, hustru till en assessor vid Svea hovrätt, hade visat stor duglighet som föreståndare för Nisbethska flickskolan i Uppsala, och Hanna Palme, gift med en artillerilöjtnant, prisades för sin livliga intelligens och hade varit en av de första att väljas in i Sällskapet Nya Idun. Tillsammans skulle de båda leda arbetet i Dräktreformföreningen – eller Dräktreformföreningen i Stockholm som den också kallades – och inspirera medlemmarna att tillämpa föreningens reformidéer i sin klädedräkt.

Ellen key, Hanna Palme, Calla Curman

Ellen Key, Hanna Palme och Calla Curman

Intresset för Dräktreformföreningen var mycket stort, och för varje månad ökade medlemsantalet. När föreningen höll sitt andra allmänna möte i slutet av oktober 1886 hade 24 medlemmar blivit 157, och något år senare fanns omkring 250 namn i medlemsmatrikeln. De allra flesta bodde i Stockholm, men även en del damer från landsorten hade genom de stora rikstäckande dagstidningarna och kvinnotidskrifterna hört talas om föreningen och tecknat medlemskap. Både i Norrköping och Göteborg fanns tidvis livaktiga grupper som stödde föreningens strävanden.

Den svenska dräktreformrörelsen var utpräglat borgerlig och så också Dräktreformföreningen. Verksamheten leddes av en rad inflytelserika professorskor och flera framgångsrika yrkeskvinnor: en läkare, ett par konstnärer och några folkskollärare.

Ambitionen var dock att verka för ”en förbättring av kvinnornas och barnens dräkt inom alla samhällsklasser”, som det står i föreningens stadgar, och det uttalades en förhoppning om att idéerna snabbt även skulle spridas till de mindre städerna och landsbygdens byar. Av stadgarna framgår vidare att reformarbetet skulle riktas in mot de kvinnliga underkläderna, och det var också praktiska och hygieniska livstycken, underkjolar och underbyxor som stod i fokus när Dräktreformföreningen anordnade sin första utställning i maj 1886.

 

 

Publicerat av

Henric Bagerius

En kommentar till “En dräktreformförening bildas”

  1. Hej Henric!
    Det som blir intressant men som ofta glöms bort, är att Selma Giöbel fick en stor betydelse för Dräktreformföreningen, för Föreningen för gift kvinnas ägande rätt, som Nya Idun. I föreningen För gift kvinnas äganderätt tillsammans med Hanna Winge som konstnärlig ledare. Hanna Winge som hon tidigare lärt känna via M.E. Winge som var bekant med Selmas far och senare paret Curmans i Nya Idun. Där Selma fått privat utbildning både hos Winge som Curmans.

    Man brukar säga att fruarna och fröknarna i Nya Idun, hade förvisso sett dagens ljus 12 år tidigare.

    Selma Giöbel var ledamot i Nya Iduns nämnd från året 1885-1895

    1885; Alfhild Agrell; Calla Curman, sekreterarsuppleant; L. Engström; Ellen Fries, ordförande; Selma Giöbel, konstnärlig ledare; T. Gyldén, sekreterarsuppleant; A. Höjer, (fru); A. Kerfstedt; Ellen Key, vice-ordförande; Anne Charlotte Leffler (Edgren); H. Lundin; A. Montelius, värdinnesuppleant; A. Norstedt; M. Roos; A. Sandström; H. Svedbom; A. Whitlock; Am. Wikström, sekreterare; Hanna Winge; C. Zethraeus, värdinna, kassaförvaltare.

    1892-1893.
    Alfhild Agrell; E. Anckarsvärd; M. Cederschiöld; Calla Curman, värdinne-suppleant; L. Dahlgren; L. Engström;
    Ellen Fries, avsägelse som vice ordförande; A. Montelius, ny vice ordförande; Selma Giöbel; T. Gyldén, sekreterarsuppleant; Berta Hübner; A. Kerfstedt; Ellen Key, ordförande; H. Lundin; C. Löfgren;
    A. Norstedt, sekreterare-suppleant; A. Whitlock; H. Widmark, värdinne-suppleant; Am. Wikström, sekreterare;
    C. Zethraeus, värdinna och kassaförvaltare.

    1895. *Agrell, A. Anckarsvärd, E. Billing, A. (efter S. *Giöbels avsägelse). Cederschiöld, M. *Curman, C. Dahlgren, L. Engström, L. *Fries, E. *Gyldén, T. Hubner, B. *Kerfstedt, A. *Key, E. *Lundin, H. Löfgren, C. *Montelius, A. Whitlock, A. Widmark, H. *Wikström, Am. *Zethraus, C.

    1895 lämnar Selma Giöbel Nya Idun, hon ersätts då av A. Billing.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *