dräktreformrörelsens ivrigaste agitatorer var Gurli Linder

Gurli Linder – flickskollärare med grace och elegans

En av den svenska dräktreformrörelsens ivrigaste agitatorer var Gurli Linder (1865–1947). Hon valdes till Dräktreformföreningens ordförande i april 1892 och styrde föreningen med fast hand fram till april 1897. Kort innan hon avgick porträtterades hon i damtidningen Idun där hon beskrevs som ”en energisk och aldrig vilande kvinna, som sedan många år tillbaka gjort sig till en banbryterska för en rationell kvinnodräktsreform inom vårt land”.

Det konstaterades även att hon hade ett ovanligt gott förstånd och en mycket god logik. Johan Nordling (1863–1938), damtidningens redaktionssekreterare som skrev artikeln, såg en sällsynt skärpa i hennes tankegångar, och han menade att hon inte lät ”känslan springa bort med förnuftet” som han annars tyckte var vanligt hos kvinnor.

Agitator som umgicks med kultureliten

Gurli Linder tillhörde kultureliten i Stockholm och var som många andra borgerliga kvinnor vid förra sekelskiftet engagerad i olika litterära sällskap och reformföreningar. Hon var mycket uppskattad för sin begåvning och sina sällskapstalanger och umgicks med tidens stora diktare, konstnärer och vetenskapsmän. En av hennes nära vänner var författaren Selma Lagerlöf (1858–1940) som hon hade lärt känna vid Högre lärarinneseminariet där de båda utbildade sig under tidigt 1880-tal. Selma Lagerlöf värdesatte Gurli Linders vänfasthet, och de två höll kontakten livet ut.

Redan som ung seminarist hade Gurli Linder ansetts vara en mycket stilfull och modemedveten kvinna, och enligt Selma Lagerlöf utmanade hon därmed många människors uppfattning om hur en lärarinna såg ut. Under åren vid Högre lärarinneseminariet skrev Selma Lagerlöf sonetter om alla sina klasskamrater, och den som hon tillägnade Gurli Linder lyfte fram det vackra och eleganta hos den blivande lärarinnan:

”I kännen sägnen, som kring landet går,
Hemsk så den kunde skrämma bort arméer,
Om huru seminariets koryféer
I spöklik dräkt man alltid skåda får.

Pincené, galoscher och kortstubbat hår,
En klänning utan tecken till plisséer,
Ett sätt, en uppsyn, vassa cactéer [kaktusar] –
Så har man målat ut dem år från år.

Då sanningen man härvid grymt förvrängde,
De unga bittert orättvisan kände.
Till högre rymder deras klagan trängde.
Och milda gudar dem till räddning sände
Ett ideal av grace och elegans,
Som dem förvärvar modets segerkrans.”

När Johan Nordling återgav sonetten i sin artikel undrade han om det inte möjligen låg ett omen i de diktade verserna, ett förebud om Gurli Linders framtida verksamhet. I hans ögon var hon ett levande bevis på ”att dräktreform ingalunda, som kanske ännu många oriktigt hålla före, behöver vara oförenlig med estetikens och den goda smakens krav”. Enligt honom tog hon sig förtjusande ut i sin vackra dräkt, en klädsel som till punkt och pricka följde Dräktreformföreningens rekommendationer.

Hon förenade hälsa med elegans

Kampen mot modeslaveriet måste föras med förstånd, och alternativen till modedräktens trånga, tunga och släpande plagg fick inte avvika alltför mycket från modejournalernas teckningar. Dräkt­reform­rörelsens företrädare var därför tvungna att eftersträva balans när de valde och satte samman sina klädesplagg; de förväntades bära en dräkt som var enkel men inte tarvlig, vacker men inte flärdfull, smickrande men inte kokett, originell men inte spektakulär. Med sina kläder skulle de visa på dräktreformens överlägsenhet, och det var säkert inte lätt alla gånger. Men Gurli Linder lycka­des alldeles utmärkt. Om vi ska tro Idun var det få som så smakfullt bar upp en reformerad dräkt och så övertygande visade att det vackra och det hälsosamma mycket väl lät sig förenas.

Gurli Linder insatser för Dräktreformföreningen var omfattande. Hon höll föredrag om korsettens faror, skrev artiklar om reformförsök i andra länder och visade upp föreningens olika modeller vid utställningar i en rad svenska städer. Hon var också drivande i ett stort dräktuppror som drog igång i Stockholm vintern 1897: kjortelstriden. Om det kan du läsa i de följande veckornas inlägg.

Läs mer om Gurli Linder i Svenskt kvinnobiografiskt lexikon

Publicerat av

Henric Bagerius

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *