"då byxkjolen absolut måste betecknas som okvinnlig”

Augusta Lundin – modeskapare med intresse för reformer

Modeskribenten och rösträttsaktivisten Else Kleen ansåg att byxkjolen var ful. Hennes uppfattning var att den svenska kvinnan istället borde hålla fast vid sin kjol, ett plagg som burits i århundraden och lyckats framhäva kvinnlig skönhet på ett alldeles utmärkt sätt. Modeskaparen Augusta Lundin (1840–1919) var av samma åsikt. När hon i februari 1911 fick frågan om byxkjolen skulle få genomslag i Stockholm, svarade hon att den endast var ”en kuriositet” och att den aldrig skulle bli ett verkligt mode bland svenska kvinnor. Det var inte heller någon förlust, menade hon, ”då byxkjolen absolut måste betecknas som okvinnlig”. Hon var övertygad om att stockholmskorna hade en alldeles för sund smak för att låta sig förföras av något så excentriskt som en jupe-culotte. Tilläggas kan att modekännarna på Sidenhuset och Nordiska Kompaniet (NK), två av de stora varuhusen i Stockholm, resonerade på samma sätt.

Augusta Lundin räknades under många år som Sveriges främsta modesömmerska, och hon anlitades ofta av kungligheter och andra svenska celebriteter. Hennes nära kontakter med den brittiske modeskaparen Charles Frederick Worth (1825–1895) och hans modehus i Paris gav henne god insyn i den franska modevärlden och gjorde att hennes etablissemang ofta var först med det senaste. Hon startade sin verksamhet som ett skrädderi i tre små rum i en våning på Malmtorgsgatan i Stockholm, och våren 1911 hade hennes affärsrörelse vuxit till ett elegant modehus vid Brunkebergstorg och nått internationell ryktbarhet.

Augusta Lundin betraktades länge som en nära bundsförvant till den svenska dräktreformrörelsen. Det var hon som vintern 1886 hade låtit sy upp Hanna Winges nynordiska reformdräkt och det sågs som en stor seger för rörelsen att den lyckats få henne att verka för en dräktreform. Visserligen fick Augusta Lundins beslut att frångå den sobra marinblå färgen och låta sy upp de mest grälla reformdräkter i rödgult till sina springflickor vissa reformivrare att höja på ögonbrynen.

Lite lätt nedlåtande ton

En del personer i dräktreformrörelsen tolkade nog hennes agerande som en solidaritetshandling, som ett sätt att visa sitt stöd för reformen. Men det fanns andra som istället menade att hon klädde sin personal i smaklösa reformdräkter med förhoppningen att hennes kunder skulle bli avskräckta och fortsätta att handla dyra modeklänningar uppsydda efter senaste snitt. Följden blev hur som helst att efterfrågan på reformdräkter helt upphörde.

Även när kjortelstriden bröt ut vintern 1897 ställde hon sig bakom dräktreformrörelsens krav att damernas promenadkjolar skulle kortas en aning – om än med en lite nedlåtande ton. Till ett av kjolmötena hade hon skrivit ett brev som lästes upp. Däri menade hon att en elegant parisiska hade förmåga att graciöst hålla upp sin kjol när hon promenerade. Det kunde inte svenskorna som dessutom ofta hade illasittande underkjolar, fula skor och vanvårdad gång, skrev Augusta Lundin. Därför var det lika gott att kjolarna kortades av en bit så att man slapp se svenska kvinnor stappla fram längs gatorna med ett paraply i ena handen och ett klänningssläp i den andra.

Agerade för det sunda förnuftet

Brevet sågs ändå som epokgörande, och damtidningen Idun tyckte att det var ”ett märkligt och glädjande tidens tecken att en av modets mest framskjutna banérförerskor i sunda förnuftets namn gör front mot sin nyckfulla härskarinna, fråndömer henne den missbrukade lagstiftningsrätten på ett så vidsträckt område som promenadtoalettens och sålunda gör gemensam sak med vetenskapens och den praktiska nyttans representanter i den av dem framkallade revolten mot modetyranniet.”

Men till byxkjolen var alltså Augusta Lundin mer tveksam. Och hon fick också rätt i sin profetia. Även om det våren 1911 gick att hitta kvinnor i Stockholm som bar jupe-culotte, så fick plagget aldrig något genomslag. Huruvida det berodde på stockholmskornas sunda smak eller inte kan dock diskuteras.

Bild: Fotografi av Augusta Lundin. Fotograf: Frans Gustaf Klemming.

 

Publicerat av

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *