ett mode som var skapat för en verklig kvinnokropp

Världskrig och dräktreform

Hösten 1913 rapporterade så magasinet Nyaste Pariser-Moder att de stora franska skräddarna efter flera säsongers intensivt arbete lyckats införa ett mode som var skapat för en verklig kvinnokropp, ett mode ”som har till ändamål att höja linjerna, att bekläda kroppen utan att dölja densamma”. De flesta eleganta klänningar hade den här hösten inskärningar nedtill som mer eller mindre lämnade kvinnornas ben synliga. Magen skulle dessutom vara mer markerad än tidigare, och det hade tvingat korsettfabrikanterna att göra nya korsettmodeller som snördes i sidorna och var elastiska framtill. De hårda planschetterna var helt borttagna.

När sedan första världskriget bröt ut i juli 1914 kom förändringarna slag i slag. Kriget påverkade handelsförbindelserna och gjorde det svårt att få fatt i utländska varor, så också textilier. Stora grupper i samhället tvingades till besparingar för att hushållets ekonomi skulle gå runt, och av dem som trots allt hade pengar att spendera ansågs det opassande att lägga ut stora summor på tygrika dräkter.

Kriget gav enklare design

Redan våren 1915 letade sig kjolens nederkant upp på vaden i de europeiska modejournalernas teckningar, och även om det fortfarande gick åt en hel del tyg för att ge kjolen en lätt rundad och utstående form – det som kom att kallas krigskrinolin – gav de nya dräkterna intryck av att vara enklare i sin design och mindre påkostade i sitt utförande.

Även på andra sätt satte kriget sin prägel på modet. Slitstarka material som läder, khaki och gabardin, tänkta att ge skydd åt soldater på slagfält och i skyttegravar, plockades upp av de europeiska modehusen och lanserades i plagg som kvinnor hemmavid kunde bära för att visa sin solidaritet med männen som stred vid fronten eller var inkallade på övning. Dräkterna gick i brunt och svart. Som så ofta i krigstider hade färgskalan dämpats av respekt för stridernas dödsoffer.

Läkaren Henrik Berg (1858–1936) , mångårig redaktör för den populärmedicinska tidskriften Hälsovännen, frågade sig våren 1916 om inte en ny reform av kvinnodräkten var på väg och då en ganska så radikal sådan. Det fasansfulla kriget hade fört med sig att många kvinnor runtom i Europa fick utföra arbeten som män förut gjort; de var nu spårvagnsförare, jordbruksarbetare och fältläkare.

Klädda i ankellånga, vida kjolar och lågklackade skor arbetade dessa kvinnor för samhällets väl. Men röster höjdes för en mer långtgående dräktreform där kjolarna byttes ut mot knäbyxor. Henrik Berg hade läst boken Hälsa genom sundt förnuft (1913), skriven av amerikanskan Jack Lindblad (1881–1973) som var bosatt i Stockholm, och noterat hur temperamentsfullt hon pläderade för reformen och avfärdade motståndarnas moraliska argument. Han var beredd att hålla med henne: en kvinna i knäbyxkostym väckte inte mer anstöt än en kvinna i snäv kjol.

Ju mer Henrik Berg funderat över saken, desto säkrare hade han blivit på att långa och särskilt trånga kjolar hindrade de svenska kvinnornas rörelsefrihet och förlamade deras handlingskraft. Han kunde dock bara påminna sig ett folk, inuiterna, där kvinnorna klädde sig i byxor. Borde verkligen de stolta européerna ta efter dessa naturmänniskors exempel? Henrik Berg tvekade inte om svaret. Krigets fasor hade nämligen gjort honom övertygad om en sak: ”Vår ’civilisation’ och ’kultur’ är ej så mycket värd, som vi inbillat oss. Luftbomber och skyttegravar ha visat detta tillräckligt tydligt.”

Första världskriget kom mycket riktigt att bli en brytpunkt i modets historia. Knäbyxorna fick visserligen vänta i några år, men det gjordes andra förändringar som omformade den kvinnliga siluetten. Lätta tyger som föll löst över figuren skapade en lång, slank linje, och med underkläder i elastiska material hölls byst och mage på plats utan att gränsen mellan överkropp och underkropp tydligt markerades. Midjan var inte längre en fokuspunkt i dräkten. Överlag var kläderna bekvämare än tidigare, och färre plagg och mjukare tyger gjorde att kvinnor nu kunde ta ut rörelserna. I mångas ögon hade den kvinnliga klädseln till sist blivit praktisk.

Publicerat av

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *