Oh, Rosalinda

Ser att jag fått en ny kollega i min värderade koncern. Hon heter Rosalinda och är nyss framtagen. Fullt så brutalt brukar inte nya journalister presenteras, men R. ska skriva texter om sport ”både inför, under och efter matcher samt skriva sammanfattande texter för serier, omgångar och speldagar”. Rena slavschemat, som för de flesta journalister numera, ingenting att förvåna sig över. Hon är väl ung och godtar vad som helst.

Medianyheterna senaste tiden har annars ofta handlat om tidningar som förväntar sig gratisrecensioner där enda betalningen är förmånen att få lyssna till artisten live, på skiva, eller möjligtvis strömmad. Inga pengar alls, eller så en tjuga då och då, men gott om gratis musikupplevelser. Då är det nog bättre att slava i serieomgångarna.

Kruxet, jag menar poängen, är förstås att Rosalinda är en textrobot, ingen nybakad pennfäktare.

Det gör inte så mycket, det är länge sedan jag lärde mig namnen på de nyanställda, det är inte bara svårt att ta sig in på redaktionen numera, det är dessutom påfallande ödsligt i lokalerna. Rätt som det är blir de dessutom utsatta för hot.

Nå, därinne i någon mörkare vrå (där gamla reprokameran stod en gång) gömmer sig förmodligen Rosalinda, otillgänglig och skygg. Denna nya tidens murvel, flitig som få. Aldrig att hon röker, icke att hon skulle gömma whiskyn i skrivbordslådan, renare än Torsten Tegnér är hon. Men det summar om hennes hårddisk, den som skriver rykande nytt från idrottens matcher, före under och efter.

Publicerat av

Jan-Olov Nyström

Jan-Olov Nyström

Frilansskribent, född 1951 på säkra sidan välståndet. Författare till ett femtontal böcker om norrländsk historia.

8 reaktioner till “Oh, Rosalinda”

  1. Inte ens Orwell kunde väl föreställa sig en textrobot i sin utopi. Mot framtiden med Rosalinda! Undras om hon ska stava rätt eller krävs det också en korrekturlinda?

  2. Korrekturkajsa, nej, det räcker med att läsa dagens blad så förstår man att hon har ännu icke blivit programmerad, den sista korrekturläsaren på HT minns jag, hon satt i en skrubb vid bakre ingången, den mot gården, det är så länge sedan att jag inte ens har ett årtal, möjligen på J Bengtssons tid,

  3. Kan nog stämma, fast jag tror att hädangångna Anita Ridefelt också läste korr emellanåt. Tänkte på det här med gratis läsarbidrag. Är vi inte tillbaka till tidningens barndom då man bad läsarna om bidrag. Då kanske det var förståeligt med de små resurser man hade. Men idag?

  4. I tidningarnas barndom var också vanlig textstöld mycket vanligt, det där med upphovsrätt var inte formulerat då. Samma artikel dök upp både här och där, ibland med ny rubrik bara. Det liknar dagens situation åtskilligt, koncernerna rationaliserar och sprider samma artikel genom hela koncernen och till sociala medier, man stjäl från sig själv så att säga.

  5. Jamen, ur svårt kan det vara att vara textrobot före, under och efter matchen?

    Vad har du för målsättning?
    Njae, jag går ut för att ha kul.

    Hur känns det?
    Njae, det känns ju jävligt bra.

    Hur ser du på framtiden?
    Njae, nu siktar jag på Novemberkåsan (alternativt Roslagsloppet, OS, Finnkampen, EM-kvalet osv osv osv)

    Vad har du för målsättning där?
    Njae, jag går ut för att ha kul?

    Hur känns det?
    osv
    Osv
    osv

  6. är det vad som kallas en algoritm i datorsammanhang, eller åtminstone ett tillägg till den här algoritmen; den personliga intervjun med idrottshjälten, och fördelen som jag ser det, är att algoritmen serverar både frågan och svaret, det enda som behöver fyllas i är vilken serie, vilken motståndare, vilken dag och hur vädret var

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *