”Hammaren” – en idol är död

När jag var ung delades världen, i alla fall den lilla världen i lilla Kramfors, upp i två delar. En mindre del som spelade med Hasse Alsér-racket och en större del som spelade med Kjell Johansson-racket eller Stellan Bengtssson-racket. Hasse Alsérs racket var ergonomiskt, format efter ett handgrepp. Kjell Johansson och Stellan Bengtssons racketar var raka, utan krusiduller.

Hasse Alsér var min stora idol. Han dog ung i en stor svensk flygolycka. Därmed skulle världen aldrig mer få se dubbelparet Hans Alsér och Kjell Johansson, världsmästare i dubbel 1967 och 1969 (Alsér hade visserligen redan lagt av och var förbundskapten för Västtyskland men ändå). Min näst största idol var Kjell Johansson. Han kallades ”Hammaren” för sin fruktansvärda forehand. Vi hann knappt se ”hammaren” i slowmotion.

Man kan säga att han var en kantboll ifrån att bli Sveriges förste världsmästare i singel i bordtennis. Han var ytterst nära att vinna en VM-final. Han hade dessutom en oerhört sympatisk framtoning.

Nu är ”Hammaren” död. Han var en stor svensk idrottsman.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *