Höga Kustens kommun

Svenska orter med -fors som slutändelse är sällan eller aldrig expanderande orter. Den där forsen i ortsnamnet gjorde en gång att orten var expansiv. I den strida forsen anlade entreprenören på 1700-talet en stånghammare för järntillverkning eller en vattensåg. Orten var då inte mycket mer än en liten prick på kartan, om den ens fanns på den tidens karta.

Bengtsfors i Dalsland höll på att gå under när stora underleverantören Lear flyttade sin tillverkning till Göteborg. Fabriken hade 800 anställda i Bengtsfors. Degerfors järnverk, med anor till 1600-talet, flyttades för några år sedan till Sheffield i England. Häromdagen hörde vi att Orrefors Kosta Boda ska minska ytterligare på personalen i sina tillverkningsorter, bland dem den anrika glastillverkningsorten Orrefors. Det torde finnas en Orrefors-vas i de flesta svenska hem. Det finns också ett sågverk i småländska Orrefors. Det var en vattensåg som en gång gav orten dess namn.

Hagfors i Värmland har fortfarande sitt stålverk kvar, Uddeholm AB, och orten är nog den som mest påminner om Kramfors. Ett ganska ung samhälle som uppstod när ett antal järnverk slogs samman vid en å, en fors. Hagfors är lite mindre än Kramfors (alltså tätorten Kramfors, inte kommunen).  Profilen som aktiv näringslivskommun har Hagfors också gemensam med Kramfors.

Kramfors var en gång ett litet jordbrukssamhälle. En Christoffer Kramm från Livland (Lettland) invandrade och anlade 1742 en vattensåg i Skvällsån. Namnet Kramfors uppstod långt senare. Samhället borde egentligen stavas Krammfors. När jag var liten uttalade många äldre människor namnet med kort a-, som ”Krammfors”.

Kramfors har tappat mycket av sin industriella historia. Fortfarande finns en massafabrik kvar, Väjafabriken. Fortfarande finns ett stort sågverk, Bollstasågen. Men dessa verksamheter kommer inte att expandera personalmässigt i framtiden.

Jag tror ändå att Kramfors kan ha en ljus framtid att se fram emot, med nya Botniabanan, en toppmodern järnväg som går rakt igenom staden.

Men jag tror på en ännu ljusare framtid om kommunen byter namn.

Pärlan i kommunen heter Höga kusten.

Höga kustens kommun.

Hur många svenska kommuner skulle inte vara avundsjuka på ett sådant kommunnamn? En kommun som kan presentera sig med sådana här bilder?

Foto: Tove Lind Landström

4 reaktioner till “Höga Kustens kommun”

  1. Hej. Varför inte byta till Landström i stället. När det gäller Botniabanans betydelse för Kramfors kan man ju ha olika uppfattningar. En rimlig är väl att det går snabbare att flytta därifrån.

  2. Eller varför inte helt bryta loss Höga kusten från Kramfors, och låta den stå på egna, kommunala ben?

    Kommundelning, tack!

  3. Svar till Stefan:

    Höga kusten ligger väl i både Ö.vik och Kramfors, ska Ö.vik få avsäga sig Höga kusten också?
    Vem ska betala skatt i Kommunen Höga kusten, sommarstugeägarna?

    1. Jag önskar alla boende inom ”Höga kusten” en egen kommun, där folket får eget initiativ och eget ansvar. Låt inte andra, boendes nå’n annan stans, styra över er. Fram för demokratin!
      Sedan är det toppen för en kommun med många sommarstugeägare. Det innebär tillförsel av fastighetsskatt, ökad handel inom området och större chans till inflyttning.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *