Författare som valde självmord

Det finns en del författare som begått självmord. Men de har sällan tagit sina liv på våldsamma sätt. Kanske är det något i författandet, att skriva böcker, att skapa romankaraktärer, att fundera över livets mening, som motverkar våldsamma självmord,  fast det borde vara tvärtom?

Ernest Hemingway (1899-1961) sköt sig själv med sitt jaktgevär. Han var en av få författare som var jägare, kanske den ende Nobelpristagaren i litteratur som också hade jagat en hel del. Han tyckte också mycket om tjurfäktning. Han skrev ett reportage om tjurfäktning i tidningen Life. Reportaget gavs många år efter hans död ut som en bok.

Hemingway hade överlevt två flygplanskrascher med skadade njurar och lever. På grund av njurproblemen fick han högt blodtryck och blodtrycksmedicinen gav honom depressioner. Han kunde inte skriva längre, drack allt mer och lades in flera gånger för avgiftning. Han fick många elchocksbehandlingar. En morgon några dagar innan han skulle fylla 62 år sköt han sig med jaktgevär.

Jack London (1876-1916) påstods ha tagit självmord. I dödscertifikatet stod istället att han dog av den uremi som följde efter akut kolik. Sådan kolik orsakas ofta av njurstenar. Han dog troligen av urinförgiftning efter njurstenar. Det är bisarrt att Jack Londons död ansågs ha varit ett självmord men förklaringen är helt enkelt att man hela tiden skrev av varandra. Någon skrev direkt efter hans död att Jack London hade tagit självmord och sedan fortsatte ryktet om självmord att leva i många år.

Nobelpristagaren Harry Martinson (1904-1978) tog däremot sitt liv på ett mycket plågsamt och långsammare sätt. Han begick sepukku med en sax. Sepukku är en form av harakiri. Man skär upp sin mage. En sekond hugger av huvudet. Harry Martinson hade ingen sekond. Akademikollegan Lars Gyllensten skildrade detaljerna i sina memoarer. Gyllensten ansåg att den mobbning som han menade drabbade Martinson efter att denne tilldelats Nobelpriset i litteratur var en bidragande faktor till att Martinson tog sitt liv. Lars Gyllensten var särskilt kritisk mot Olof Lagercrantz.

En del författare har tagit självmord genom att drunkna. Virginia Woolf (1888-1941) fyllde sina fickor på en överrock med stenar och gick ut i River Ouse. Hon hade precis avslutat sin sista roman och drabbats av samma svåra depression som hon kämpat med några gånger under sitt liv.

Hjalmar Gullberg (1888-1961) var inte bara född samma år som Virginia Woolf. Han tog också sitt liv på samma sätt. Han led mot slutet av sitt liv av en svår nervsjukdom. Efter en behandling i respirator ville han inte uppleva det igen. Han tog sitt liv genom att dränka sig i en sjö.

Hjalmar Gullberg var en framstående poet under många år. Hans berömda dikt ”Död Amazon” handlar om Karin Boye som precis tagit självmord.

Svärd som fäktar mot övermakten,

du skall brytas och sönderslås!

Starka trupper ha enligt TT

nått Thermopyle, Greklands lås

Fyrtioåriga Karin Boye

efterlyses från Alingsås

Karin Boye (1900-1941) tog självmord genom att ta en överdos sömntabletter. Hon hittades vid en stor sten. Hennes käresta Margot Hanel (som inte var med henne i Alingsås) tog en månad efter Boyes död även hon sitt liv. Karin Boye var i Alingsås för att hjälpa väninnan Anita Nathorst. Anita Nathorst dog i cancer i augusti samma år.

Säg nej till priserna till massmördarnas ära

Jag hoppas att Maj Sjöwall tackar nej till Jan Myrdalsällskapets stora pris Leninpriset.

Jag hoppas också att Gabriela Pichler tackar nej till Jan Myrdalsällskapets lilla pris Robespierre-priset. Priset som ärar mannen som avrättade Olympe de Gouge.

Vladimir Lenin var Sovjetunionens ledare från revolutionen 1917 till sin död 1924. Mellan åren 1919 till 1920 ökade antalet inspärrade i arbetsläger och koncentrationsläger från 16 000 till 70 000 personer. 1918 skapas de första koncentrationslägren för att hålla dem som regimen ansåg som sina fiender. På initiativ av Lenin, den andra store sovjetledaren Trotskij och hemliga polisens chef Dzerzjinskij återupprättade tsarregimens system att döma politiska fångar till fängelsestraff. Gulag-systemet orsakade många miljoner människors liv under framför allt 30-och 40-talen.

1918-1919 avrättade Lenin och sovjetmakten 1000 människor om dagen. En resolution hos bolsjevikernas centralkommitté 1919 talades det om att detta folkslag borde ”utrotas och likvideras till sista man”.

Efter revolutionen i Frankrike 1789 var Maximilien de Robespierre obestridd diktator och bedrev ett mycket blodigt skräckvälde. Robespierre såg inte kvinnor som fullvärdiga människor och lät bland annat avrätta förespråkare för kvinnlig rösträtt. Bland andra Olympe de Gouges. Hon skrev flera pjäser och en Deklaration för Kvinnors rättigheter. Några exempel: ”Kvinnan arresteras, anklagas och häktas i de fall som lagen anger. Kvinnor, liksom män, lyder lag.”

”Kvinnor och mäns bidrag till det allmänna och kostnaderna för den offentliga administrationen är jämlika; hon delar alla plikter och alla besvärliga uppgifter; därför måste vi också ha samma andel av positioner, yrken, jobb, tjänster och utmärkelser”

Olympe de Gouge avrättades för att hon med sina texter kämpade för kvinnors rättigheter.

Gabriela Pichler måste tacka nej, bestämt och tydligt, till ett pris som ärar en av historiens värsta mördare och kvinnohatare.

Maj Sjöwall ber väl inte Jan Myrdalsällskapet att torka sig därbak med sina 100 000 till en massmördares ära. Men det borde hon göra.

Maj Sjöwall skrev tillsammans med Per Wahlöö tio deckare i serien om poliskommissarien Martin Beck och hans kollegor. De tio böckerna av Sjöwall-Wahlöö har precis kommit ut i nya upplagor.

Leninpriset delas ut av Jan Myrdal på Varbergs Teater den 13: e april. Robespierre-priset delas ut vid samma tillfälle.

Gabriela Pichlers långfilmsdebut ”Äta sova dö” belönades med fyra tunga priser på Guldbaggegalan.

 

 

Huset som Bengt Lindström kunde ha målat

Gert Wingårdh ritade byggnaden som blir Ångermanlands största landmärke. Västernorrlands största landmärke är Y:et i Timrå. Båda landmärkena har Bengt Lindström gemensamt.

Färgerna har Wingårdh valt med Norrlands kanske största konstnär, Bengt Lindström, som inspirationskälla. Den elva våningar höga byggnaden i Örnsköldsvik är inspirerad av Bengt Lindströms målning ”Womans dance”. Byggnaden uppförs just nu ovanpå (!) den gamla tingsrätten i Örnsköldsvik. Tingsrätten i Örnsköldsvik är jämte landstingshuset i Härnösand det främsta exemplet i Ångermanland på arkitekturbegreppet Brutalism. Den arkitektoniskt intressanta byggnaden bevaras på ett märkligt sätt. Hela den nya byggnaden uppförs ovanpå tingsrätten. Nu kan vi som kör igenom Örnsköldsvik också se hur de första våningarna börjar sticka upp. Byggnaden ligger precis bakom det stora parkeringshuset, ovanför Paradisbadet. Så småningom kommer byggnaden att se ut som på fotomontaget.

Sommaren 2010 bildades företaget Nyberg, Kai och Wingårdh AB av Nicklas Nyberg, Torsten Kai-Larsen & Gert Wingårdh. Beslut hade fattats att bygga på och vidareutveckla ”Tingshuset” i Örnsköldsvik. Nicklas Nyberg driver den stora målerifirman Nybergs Måleri i Örnsköldsvik och är sedan många år en stor beundrare av konstnären Bengt Lindström. Han vill också sedan många år ta över ägandet av det största landmärket i söder i länet, Bengt Lindströms Y. Verket ägs av Timrå kommun som inte vill betala underhållet av verket. Bengt Lindströms änka Michèle stoppar dock en försäljning. Från vägen syns att färgen är på väg att blekna bort och på nära håll syns flera sprickor i verket.

Jag tycker att det blir ett fascinerande vackert hus. Ett landmärke för Örnsköldsvik. Gert Wingårdh är Sveriges mest kände arkitekt och har ritat ett hus inspirerat av en målning av Bengt Lindström. Det kan inte bli så mycket bättre.

Det blir precis som med Bengt Lindströms Y. Efter ett tag gillade nästan alla Y:et.

Bengt Lindström var från Härnösand i Ångermanland och ligger begravd på Säbrå kyrkogård utanför Härnösand.

Bengt Lindström är en av Sveriges internationellt mest kända konstnärer. Länsmuseet Murberget har också en fullständig samling av hela hans grafiska produktion. Den skänktes till Murberget av en stiftelse för Bengt Lindströms konst som Bengt och Michèle Lindström och Carin och Jan Kron startade i mitten på 90-talet. Stiftelsens samlade verk donerades till Midlanda konsthall i Timrå. Efter att Midlanda konsthall lades ner donerade stiftelsen konstsamlingen till länsmuseet Västernorrland Murberget.

”Womans Dance” . Målning av Bengt Lindström.