Kräver S-kvinnor att Sverige ska gå i krig?

Det socialdemokratiska kvinnoförbundet kräver en ”internationell aktion för att skydda civilbefolkningen och bekämpa IS härjningar”. Det sägs ju inte uttryckligen att det handlar om att gå i strid. Men det är svårt tolka på något annat sätt.

I grunden sympatiserar jag med  den hållningen. Att bekämpa Islamiska staten är att strida för internationell fred och säkerhet. Och när rekryterare från IS verkar i områden som Vivalla, blir det ett svenskt säkerhetsintresse att bekämpa organisationen.

Vi har dessutom att hantera den största internationella flyktingkrisen sedan andra världskriget. Många  av Europas länder står  handfallna. Några länder bombar i och för  sig Islamiska statens ställningar. Men det har  ju inte  haft någon större effekt.

Problemet med kravet från S-kvinnorna är att det inte finns några som helst förutsättningar för en internationell aktion. Det finns en rad stater som vill bekämpa IS. Men där slutar enigheten. Saudiarabien vill gärna bekämpa IS, men har  inget principiellt mot de straffmetoder som IS använder, typ att hugga huvudet av folk. Turkiet bekämpar  gärna  IS, men vill ännu mer bekämpa de kurdiska styrkor som går i spetsen för kampen mot  IS. Iran avskyr IS som pesten, men deltar samtidigt i en maktkamp med Saudiarabien. USA inser att  landet måste bekämpa  IS, men vill inte använda markstyrkor, eftersom det är politiskt kontroversiellt.

Det kommer att dröja innan vi ser att omvärlden tar ett helhetsgrepp i kampen mot IS. Och  när IS väl är nedkämpat återstår något ännu svårare: att skapa ett styre som de  människor som i  dag  lever i IS-kontrollerat område upplever som legitimt.

En del av förklaringen till IS framgångar 2014 och 2015 är att USA underskattade svårigheterna att bygga upp ett nytt Irak, sedan Saddam Hussein jagats bort från makten år 2003.

Som sagt: I  grunden sympatiserar jag med tanken på ett militärt ingripande. Jag anser att det var rätt av Nato att bomba serbiska styrkor för att upphäva belägringen av Satrajevo 1995. Jag anser att det var rätt av Nato att bomba Serbien, för att få stopp på trakasserierna mot albanerna i Kosovo. Men då fanns det en plan för vad som skulle  hända sedan.  Någon sådan plan  finns inte för Syrien. Och då är det bäst att låta bli.

 

Publicerat av

Lars Ströman

5 reaktioner till “Kräver S-kvinnor att Sverige ska gå i krig?”

  1. Intressant cirkelresonemang: det finns ingen internationell plan för att bekämpa IS eftersom det inte finns någon internationell plan för att bekämpa IS. Eller annorlunda uttryckt: när USA:s 600 miljarder dollar per år dyra krigsmaskin äntligen skulle ha kunnat göra nytta istället för skada, då är det "politiskt kontroversiellt". Borde inte EU göra någonting kraftfullt istället då, som att skicka fram Carl Bildt för att gläfsa ilsket? Det är också lite anmärkningsvärt att kraven på svenskt Nato-medlemskap tycks ha tagit semester under sommaren. Har man kanske önskat undvika en debatt med frågor som: "Måste vi ställa upp och hjälpa Turkiet bomba PKK då?"

    1. Nato är en mellanstatlig organisation. Det innebär att besluten tas med enhällighet. Så nej, det är knappast troligt att Nato skulle bistå med Turkiets bombningar av PKK. Sedan tycker jag att du ger en förenklad bild av min blogg. Det jag skrev var i korthet att intressenterna i området har så olika intressen att det är svårt att åstadkomma en plan för vad som ska hända efter IS.

  2. Lars!
    Jag satt och läste och helt plötsligt slå det mig, vad händer om SD i nästa val eller i valet 2022 blir större än S+MP och Alliansen, d.v.s. dem blir den största partikonstellationen. Vi låtsas att SD får 34% S+MP+V 32%, Alliansen 30% och inget parti vill byta sida. Kommer då fortfarande D.Ö. hållas eller blir det samlingsregering med 7 partier?

    D.Ö:
    Parterna i avtalet har beslutat att hålla uppgörelsen till och med valdagen 2022. Överenskommelsen innebär följande:
    Den statsministerkandidat som samlar stöd från den partikonstellation som är större än alla andra tänkbara regeringskonstellationer ska släppas fram.

    1. Det är regeringsformen som gäller: Om fler än 50 procent av riksdagens ledamöter röstar mot sittande regering, så måste statsministern avgå. Det har under åren förekommit (långt före SD:s tid) att oppositionen lägger ner sina röster om statsministerposten. Ett sätt att markera att oppositionen accepterar valresultatet. Vi hade också under cirka ett år en folkpartiregering. Folkpartiet hade fått 11,06 procent av rösterna. Men Folkpartiets Ola Ullsten kunde bli statsminister eftersom Socialdemokraterna lade ner sina röster vid omröstningen om statsministerposten. Principen är allltså att regeringen ska tolereras av riksdagen, den behöver inte nödvändigtvis har riksdagens aktiva stöd. Decemberöverenskommelsen är, om man så vill, en tillämpning av den principen. Oavsett om SD får 34 procent eller 49,9 procent av rösterna, så blir SD beroende av att ytterligare ett eller flera partier tolererar exempelvis en statsminister från Sverigedemokraterna, alltså åtminstone lägger ner sina röster. Ett parti kan på egen han kräva statsministerposten först när partiet får så stor väljarandel att mindre än 50 procent röstar nej till den föreslagna statsministerkandidaten.

      Men socialdemokratiska regeringar kunde under under lång tid regera med VPK eller V som passivt stödparti. Eftersom partiet står till Vänster om S hade V inget val. Ett undantag från den regeln var våren 1990. Då lade statsminister Ingvar Carlsson fram ett åtstramningspaket som bland annat innehöll ett tidsbebränsat strejkförbud. Det förslaget fälldes av de borgerliga och Vänsterpartiet. Ingvar Carlsson fick avgå. Han återkom senare som statsminister – och lade fram ett nytt åtstramningspaket med stöd av Centerpartiet. En annan intressant period i sammanhanget är 1973-1976, då de borgerliga och vänsterblocket hade exakt lika många mandat i riksdagen. Det ledde flera blocköverskridande uppgörelser. Men det hände också att ärenden avgjordes i riksdagen genom lott-dragning.

      Jag vet inte om detta är svaret på din fråga. Men jag försöker ge dig de formella ramarna. Allt hänger ju på om något av de andra partierna vill samverka med SD.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *