Nu ska EU:s regeringschefer gnissla tänder

När EU:s stats- och regeringschefer träffas i dag, så kanske stämningen är irriterad. Åtminstone bland de fyra länder som igår blev överkörda i ministerrådet. Men uppriktigt sagt, det är en gammal tradition inom EU. När saker ställs på sin spets händer det bland regeringscheferna som bryter den vanliga diplomatiska etiketten. Margaret Thatcher drämde handväskan i bordet och skrek ”jag vill ha tillbaka mina pengar” på 80-talet. Spaniens Felipe Gonzalez lämnade rummet i vredesmod och smällde igen dörren på 90-talet. Den tyske förbundskanslern Helmut Kohl sprang efter – och lovade bort ytterligare några miljarder av tyska skattebetalares pengar för att betala vägbyggen och infrastrukturprojekt i Spanien.

Så där är det ibland. Och mötet just den här kvällen kan vara en sådan kväll där gnisslas tänder. Men det är varken nytt eller unikt.

Nu är frågan vad de kan enas om. Nu när frågan om flyktingkvoterna är avklarade kan de lyfta blicken och fundera över vad de kan göra för att förebygga den fortsatta flyktingvågen.

De kommer med all säkerhet att säga något om ökade diplomatiska ansträngningar för att få slut på konflikten i Syrien. Men i den frågan har EU-länderna inte mycket makt. Makten ligger hos dem som finansierar kriget, till exempel Ryssland och Iran.

Det kommer att bli ökade anslag till de länder som tagit emot många flyktingar från Syrien, till exempel Turkiet och Libanon.

Det har väckts ett förslag att upprätta en särskild fond för Syrien. En grundplåt till fonden kommer från EU:s gemensamma budget. Men även medlemsländerna och länder utanför EU förväntas bidra.

Stats- och regeringscheferna kommer att erbjuda stöd till Grekland så att landet kan bygga upp en fungerande asylmottagning. Enligt ett förslag från kommissionen ska Grekland få sex månader på sig att göra detta. Därefter ska landet åter igen kunna betraktas som tillräckligt säkert för att kunna ta emot Dublin-överföringar. (Dublinförordningen säger att flyktingar ska söka asyl i det första EU-landet som de kommer till).

EU-kommissionen vill inrätta flera ”hot-spots” i Grekland och Italien där EU hjälper de nationella myndigheterna att hantera de flyktingar som kommer.

Enligt ett förslag ska det också bli ökade anslag till FN:s matprogram, för att förbättra förhållandena i flyktinglägren. Åter igen blir det en kombination: En del pengar direkt från EU:s budget och en del pengar från medlemsländerna.

Det talas också om att bygga upp en gemensam europeisk kustbevakning.

Toppmötet har status som informellt toppmöte, så det återstår att se hur långt de går i att säga vad de kommit överens om.

 

Publicerat av

Lars Ströman

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *