Välkommen till det kungliga livet Prins Nicolas!

SVT backar för den opinion som kräver att prins Nicolas dop ska direktsändas. Kompromissen är att det blir en lite kortare sändning. Inget studiosamtal i samband med dopet.

Formellt så ingår prinsen i tronföljden (även om det förefaller otroligt att han skulle bli kung), så visst är dopet i den meningen en statsangelägenhet. Och SVT bedömer tydligen att allmänintresset är så stort att det måste bli en direktsändning.

Välkommen till det kungliga livet prinsen! Direktsändningen av ditt dop är bara början! Kamerablixtar kommer att föreviga det ögonblick när du börjar skolan. Och när du blir lite äldre och träffar tjejer, kommer varje skvaller om vilka tjejer du umgås med att bli hårdvara. För att inte tala om ifall någon lyckas fånga en kram eller en puss på bild! Privatliv? Ja, ett sådant kommer du nog trots allt att ha. Men din personliga frihet kommer att bli starkt begränsad. Din frihet är faktiskt ett argument mot monarkin.

Publicerat av

Lars Ströman

5 reaktioner till “Välkommen till det kungliga livet Prins Nicolas!”

  1. Frågan är om det enbart är tittaropinionen som ligger bakom, eller om hovet varit med och utövat påtryckningar. Det har börjat framgå allt tydligare att kungafamiljen är angelägen om ordentlig TV-bevakning av sina tilldragelser. Det är naturligtvis en viktig del av PR-strategin. Dessutom är Chris och Madeleine numera den svagaste beståndsdelen i kungahusets varumärke, så det är inte svårt att föreställa sig hur SVT:s förra besked orsakade bryderier. Alternativet TV4, med regelbundna reklamavbrott för spelsajter och energidrycker, hade knappast gjort gott för monarkins image.

  2. Trodde att SVT hade fått ryggrad och modet att inte prioritera visa det kungliga barndopet, SVT är väll rädda att tappa svenska folkets apanage och bidrag att visa mer skit på tv-en, nej fy fan.

  3. Det finns många sätt, förutom att vara prins, att få en begränsad frihet. En är att stå i AIK:s hejarklack på deras egen hemmaplan när man håller på Hammarby. I sämsta fall kan ens begravning bli ett inslag i TV aktuellt. Tyvärr kan man då inte njuta av kändisskapet, bara förövaren. Här hjälper vare sig monarki eller republik. Bättre övertygande argument för republik måste presenteras. Prinsen kommer aldrig att få slippa kändiskapet. Media och allmänheten kommer att jaga släkten i alla tider oberoende av styrelseskick, till glädje för både monarkister, republikaner och rubriksättare.

  4. Men kära nån så vresiga känslor över en TV-sändning! Man väljer väl att titta eller inte titta, som med alla andra program av bättre eller sämre kvalitet och intresse som våra skattekronor går till. Men nog skulle det vara märkligt om vår public service-kanal skulle hoppa över att visa en större familjehändelse i vår statschefs familj. Det verkar snarare nervöst och med en smak av bojkott. Dessutom har public service-kanalen ett tydligt uppdrag att hålla ett brett utbud för att tillgodose mångas intresse. Och ingen tvivlar väl på att det finns många i landet som vill se prinsens dop? Precis som det finns många som mycket hellre tittar på Vetenskapens värld eller Atleterna. Valet är ditt.

  5. Äntligen får man något sevärt för licenspengarna. Är man som jag hänvisad till 5-6 markbundna kanaler är utbudet knappast moralhöjande. Förra veckans underhållning "Temakväll om döden", fjantserien Atleterna, reklamkanalen visade något program om unga människor som utstötte anglosaxiska parningsvrål i kör, i kunskapskanalen kunde man för vilken gång i ordningen se ett maraton om Galapagos (imponerande första gången – "inte fullt så imponerande" 5:e/6:e gången…) eller ytterligare ett av de miljoner HBTQ-program som köpts in (eftersom jag inte sympatiserar med dessa individer var det inget alternativ. "Vi" håller oss ifrån varandra; de får sköta sitt så sköter jag mitt) barnkanalen slutligen är jag för gammal för att ha något utbyte av. Helgens begivenhet stod emellan att se på en annan markbunden reklamkanal där en viss grav dysfunktionell gul familj huserade eller att titta på dvd-utgåvan av "Tornado – en tittarstorm" från början av 1990-talet… Underhållning i stalinistsverige år 2015….

    Så dopet av prinsen/hertigen, eller vilken titel han kommer att välja att verka under som vuxen, kommer som en riktig befrielse. Att sedan vissa missunnsamma individer försöker dölja sin avundsjuka att inte de fötts in i de privilegierad kretsarna genom att påpeka det olämpliga med monarki som statsskick (välj vilket av argumenten ni vill, de har hörts till leda och jag orkar inte dra upp alla) är bara pinsamt. Gläds åt prinsens upptagning i församlingen istället och be valfri högre makt att han ska komma att utvecklas till en vettig, sansad men ändå konstruktiv och driftig individ som världen kommer att minnas med respekt och tacksamhet.

    Länge leve prinsen!

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *