Folkmord som Ann Heberlein verkar bortse ifrån

På Göteborgs-Postens ledarsida skriver Ann Heberlein att vi måste prata om elefanten i rummet. Och då menar hon islam. Eftersom dagens terrorister ofta åberopar islam, så menar hon att vi måste våga fråga oss om islam är en särskilt våldsam religion.

Exakt så här skriver hon:

”Om vi ska kunna bekämpa jihadismen, det islamistiskt motiverade våldet, måste vi förstå dess världsbild. En bra början är att erkänna att religion spelar roll och att vissa religioner kan ha större våldspotential än andra”.

Ann Heberlein är ingen idiot. Hon är inget nättroll. Hon är faktiskt lektor i etik vid Lunds universitet. Hon borde åtminstone ha en grundläggande koll på historien. Och om hon inte har det så borde hon i varje fall ha koll på nyhetsrapporteringen de senaste dagarna.

Typ att Radovan Karadzic, kristen president för den serbiska delen av Bosnien i början av 90-talet, i dagarna har dömts till 40 års fängelse för brott mot mänskligheten, folkmord med mera. Han avrättas alltså inte. Han får den nåd som han själv aldrig gav de tusentals människor som han lät mörda.

Medan världen var fullt upptagen av kriget i Bosnien, inträffade folkmordet i Rwanda. På kort tid mördades 800 000 människor. Gissa vilken institution som spelade en roll? Jo, kyrkan och prästerna var ofta nära allierade med huturegimen som orkestrerade folkmordet. Människor låstes in i kyrkor och brändes levande.

Går vi tillbaka 40 år i historien så finner vi en helt annan karta över terrorismen. Då var det påtagligt många av terroriströrelserna som hade sina rötter i marxismen, alltså samma inspirationskälla som står som grund för exempelvis den europeiska socialdemokratin. Skulle vi alltså ställa Willy Brandt eller Olof Palme till svars för 70-talets terrorism? Eller varför inte påven? För en av de mest framstående terroristgrupperna på 70-talet var katolska IRA.

Går vi tillbaka ännu längre hittar vi massmördare som Hitler och Stalin. Ingen av dem var särskilt religiösa, men båda växte upp i en kristen kultursfär. Stalin gick till och med på prästseminarium innan han blev kommunist.

En bortglömd massmördare är kung Leopold II i Belgien. Han gjorde Kongo till sin privata egendom. Landets befolkning minskade med tio miljoner under denna tid. Antalet mördade torde alltså vara ännu högre, eftersom befolkningen i normala fall borde ha ökat.

Ann Heberlein vet allt detta. Eller borde i varje fall veta.

Varför ställer hon inte kristendomen till svars för dessa brott mot mänskligheten? När det gäller våld tycks ju kristendomen en oerhörd potential även i vår tid, om vi ska följa Ann Heberleins resonemang.

Soldiers of Odin, clowner och laglydighet

Soldiers of Odin försöker etablera sig i Örebro. Officiellt heter det att de ska patrullera gatorna för att bekämpa brott och göra stan tryggare.

När tidningen Expo granskade Soldiers of Odin identifierade tidningen 15 personer. Av dem var åtta dömda brottslingar.

En av dem är dömd för misshandel, våldsamt motstånd, narkotikabrott och grovt rattfylleri. En annan är dömd för flera fall av misshandel, hemfridsbrott, grovt rattfylleri och narkotikabrott. En tredje är dömd för flera fall av misshandel, övergrepp i rättssak och narkotikabrott. Jo, det skulle bli för tjatigt om jag fortsatte att upprepa de andra personernas kvalifikationer.

Men ute i landet då? Dalarnas Tidningar gjorde en granskning av Soldiers of Odin i Dalarna. Och det blev ungefär samma resultat. En 20-årig man från Falun som är dömd för för två fall av misshandel samt våld mot tjänsteman. En 30-årig man från Borlänge som är dömd för narkotikabrott och bedrägeri. En 37-årig man från Avesta som är dömd för grovt rattfylleri.

Soldiers of Odin handlar naturligtvis inte om att bekämpa brott. Rörelsen uppstod kring en finsk nynazist. Flera kommentatorer i Finland har dragit paralleller med 30-talets Lappo-rörelsen, en fascistisk rörelse som förföljde oliktänkande. Och i det här fallet handlar det i första hand om dem som ser annorlunda ut. I klartext: Flyktingar.

Det är uppenbart att många av dem som är aktiva i Soldiers of Odin skulle rensas ut i den första granskningen om de skulle söka till Polishögskolan. Och uppriktigt sagt: Även på många vanliga jobb skulle arbetsgivaren tänka sig för både en, två och tre gånger innan en person som dömts flera gånger för misshandel fick jobbet.

I Tammerfors valde några rättrådiga människor att klä ut sig till clowner medan de följde Soldiers of Odin. Kanske något för Örebro. Jag skulle känna mera trygg i närheten av en clown än att stå i närheten av en nasse som dömts för misshandel och narkotikabrott. Se videon här nedan.

 

Terrorismens grymma logik i Belgien

Jag var senast där i lördags. På flygplatsen i Zaventem i Bryssel. Därifrån reser naturligtvis EU-byråkrater, ledamöter i EU-parlamentet och journalister. Men också skolklasser på studiebesök i Bryssel, affärsmän, pensionärsklubbar, vanliga medlemmar i politiska partier med flera. En del av dem som jag genom åren har träffat på flygplan till och från Bryssel har varit entusiastiska EU-anhängare. En del har varit inbitna EU-motståndare. Men det är intressant att prata just med dem som ser annorlunda på saken.

Zaventem är naturligtvis en knutpunkt för flygplan som går till och från andra europeiska länder. Men det är också en knutpunkt för interkontinental flygtrafik.

Varje gång jag reser från flygplatsen går jag till ett litet katolskt andaktsrum som finns på flygplatsen. En stund av stillhet inför resan hem. Varför det katolska? För att jag trivs bäst där, helt enkelt. Bredvid det katolska andaktsrummet finns ett protestantiskt. Och nästa rum är inrett som en liten ortodox kyrka. Och så finns det en moské och en synagoga.

Den som spränger bomber på Zaventems flygplats måste rimligtvis veta att det sker urskillningslöst – att bomben riskerar att döda katoliker, protestanter, muslimer, judar, EU-anhängare, EU-motståndare, vänsteraktivister, högeraktivister…. Det är liksom terrorismens idé. Det är rätt att döda människor bara för att de råkar befinna sig på en viss plats vid en viss tidpunkt.

Attentaten mot Paris för en tid sedan riktade sig mot ”gråzonen”, mot ett område där människor från olika kulturer, med olika bakgrund och med olika syn på livet samlades för att roa sig. Islamiska staten säger i en av sina engelskspråkiga skrifter att den vill utplåna just gråzonen.

 

 

 

 

 

 

 

 

Breivik, Paradise hotel, och rasister som det är synd om

Terroristen och massmördaren Anders Behring Breivik mår alltså inte bra, säger han. Han har till  och med börjat gilla Paradise Hotel. Enligt massmördarens egen beskrivning så älskar han numera Paradise Hotel, vilket då skulle vara ett bevis på att han är hjärnskadad.

Kort sagt det är synd om honom. Jag måste säga att Jens Liljestrand skriver på ett utmärkt sätt om detta i Expressen:

”Hade Anders Behring Breivik haft en annan hudfärg och en annan religion och arresterats i ett annat land hade han fått tillbringa resten av sitt liv i en stålbur på Guantánamo – om han haft tur.

Nu sitter han i sitt paradishotell och gnäller över livets små och stora oförrätter – över kallt kaffe, mikrad mat, inget Playstation 3. En krävande och resursslukande martyr. Låt honom bli en symbol för rasismens oändliga självupptagenhet. Och en påminnelse om patetiken bakom knytnäven.”

Hela texten kan du läsa här.

Flyktingar som kommer efter 20 mars ska tillbaka till Turkiet

Nu finns det en preliminär överenskommelse mellan Turkiet och EU-länderna om hur flyktingkrisen ska hanteras. Den innebär bland annat följande:

Flyktingar som kommer till Grekland efter ett fastställt datum ska återsändas till Turkiet. Jag har fått lite olika uppgifter. En säger att det ska gälla de som kommer efter midnatt den 20 mars (alltså från och med måndagen den 21 mars). En annan säger att det gäller även de som kommer på söndagen. Men även då gäller att det ska ske någon form av individuell prövning av asylskäl. Kollektiva utvisningar är förbjudna enligt EU:s lagstiftning.

Den turkiska regeringen är missnöjd med att de tre miljarder euro som utlovats av EU utbetalas för långsamt. EU och Turkiet ska därför gemensamt arbeta för att finna konkreta projekt som pengar kan utbetalas till.

EU går med på att öppna ytterligare ett kapitel i förhandlingarna om turkiskt EU-medlemskap, närmare bestämt kapitel 33, som handlar om budgetfrågor. Sedan tidigare har kapitlet om ekonomisk politik öppnats.

Jag noterar att EU därmed väntar med de svåra kapitlen 22 och 23 som handlar om rättsstaten och medborgarnas rättigheter.

Överenskommelsen har nu också ha godkänts av EU:s medlemsländer, inklusive Cypern (som tidigare motsatt sig att EU skulle öppna ytterligare förhandlingskapitel med Turkiet)

 

Nej, om en vecka kommer överenskommelse om flyktingar inte att fungera

Åter igen hör jag förhoppningar om att EU-ledarna just de här dagarna ska fatta beslut som ska få effekt redan i nästa vecka. Så står det till exempel i Aftonbladet. Iden är alltså att asylsökande ska transporteras tillbaka från Grekland till Turkiet. I stället ska EU plocka kvotflyktingar direkt från Turkiet.

Då vill jag erinra om vad som ska falla på plats:

Både Grekland och Turkiet måste ändra på respektive lands lagstiftning.

Grekland måste dessutom få fram domare och jurister som kan jobba med att bedöma de asylsökande. Fortfarande gäller att individuell prövning ska göras.

EU måste upprätta en logistik för att transportera tillbaka flyktingar.

Turkiet måste upprätta en logistik för att ta emot dem.

Nej, det blir nog inte nästa vecka…. Däremot kan det bli något inom några veckor. Och kanske kan vissa förändringar synas redan i nästa vecka.

 

Apropå flyktingkrisen: Jag älskar EU-byråkrater

Jo,  jag vet. Så kanske bara en EU-nörd kan uttrycka sig. Men om vi nu utgår från att jag dessutom tycker att asylrätten är viktig,  så upprepar jag åter igen: Jag älskar EU-byråktare – nåja, ibland i varje fall.

Så här ligger det nämligen till: För någon vecka sedan slöt EU:s stats- och regeringschefer en överenskommelse med Turkiet. Principen var enkel: De som flyr från Turkiet till Grekland ska skickas tillbaka till Turkiet. I utbyte ska EU-länderna i stället plocka flyktingar från Turkiet och låta dem bosätta sig i EU.  Det låter ju praktiskt, om vi bortser från den lilla detaljen att det strider med både EU:s lagar och principen om indivudell prövning av asyl.

Fördelen med byråkraterna på EU-kommissionen är att de  i allmänhet är rätt noga med att följa internationell rätt, EU:s fördrag  och de EU-lagar  som gäller. Så när byråkraterna nu granskat besluten från förra veckan,  så har de  lagt fram en konkretisering som åtminstone delvis går på tvärs mot stats- och regeringschefernas önskan om snabb och enkel lösning på problemet.

Kommissionen säger bland annat följande:

1. Det måste åtminstone ske någon sorts prövning av den asylsökandes skäl innan personen skickas  tillbaka till Turkiet. Och den prövningen ska dessutom kunna överklagas. Med en snabb process skulle det åtminstone ta en vecka  per person.

2. Lagändringar måste ske i både Grekland och Turkiet för att kunna sjösätta systemet.

3. Först när ovanståend punkter är genomförda kan EU  överväga ett system för överföring av flyktingar från Grekland  till Turkiet – och därefter  från Turkiet till EU.

Jag är nu på väg till Bryssel för att bevaka torsdagens och fredagens   EU-toppmöte. En och annan regeringschef kommer att riva stora tussar av sitt hår när han eller hon granskar EU-kommissionens förslag.

 

 

Nej, det dödliga våldet har inte ökat

TT går ut med ett meddelande som säger att det skett en kraftig ökning av antalet mord i Sverige. Fel! Den siffra som TT går ut med är att det var 103 fall av dödligt våld 2015. Ja, det är en ökning om vi jämför med 2014. Då var det 87 konstaterade fall av dödligt våld, enligt Brottsförebyggande rådet.

Men 2012 var antalet fall 68. Var det någon som gick ut med nyheten om en ”kraftig minskning” av dödligt våld när det årets siffror publicerades? Nej. För det är också fel slutsats.

Sanningen är att antalet offer för dödligt våld är så lågt att det inte går att dra några slutsatser av ett enstaka år. Vi måste göra betydligt längre serier,  för att få ett statistiskt underlag.

Så här har antalet konstaterade fall av dödligt våld sett ut under de senaste åren (källa är Brottsförebyggande rådet, utom siffran för 2015):

2002: 98

2003: 81

2004: 102

2005: 83

2006: 91

2007: 111

2008: 82

2009: 93

2010: 91

2011: 81

2012: 68

2013: 87

2014: 87

2015: 103, enligt TT.

Fantastiska reaktioner på lördagens reportage om Somalia

Jag vet inte riktigt vad jag väntade mig när vi förberedde och publicerade tre ledarsidor om Somalia på lördagen. Jag har fått rätt många mejl – och massor med reaktioner på sociala medier. Jag hade nog trott att vi skulle få en hel del skäll. Men faktiskt inte. Framför allt verkar reportaget (huvudtexten ligger på nätet) ha lästs av somalier runt om i Sverige – och faktiskt runt om i världen, men även av nyfikna svenskar. Vi alla möter somalier när vi går runt på stan. Men vad är det för land de kommer från? Vad har landet för historia? Varför hade de anledning att fly till Sverige?  Det är frågeställningar som har ett allmänintresse. Jag hoppas att lördagens text åtminstone delvis gav svar på sådana frågor.

En kommentar som värmde särskilt var från en ung somalier som är uppväxt i Sverige och som sade att personen inte hade fått klart för Somalia en gång i tiden var ett väl fungerande land, att Mogadishu faktiskt var en relativt säker stad att promenera omkring i. Det låg så att säga i världsbilden att Somalia alltid hade präglats av inbördeskrig och katastrofer.

När jag träffar människor och Somalia kommer upp som ämne så säger jag ofta: Somalia är ett fantastiskt land. Det brukar leda till att folk tittar lite konstigt på mig. Det är naturligtvis nedslående att Somalia så länge präglats av konflikter och svält. Men det är också ett land med ett fantastiskt kultur, en matkultur som jag uppskattar. Det finns också en nästan ursinnig individualism inbyggd i den somaliska nomadkulturen.

Jag har också fått en del kritiska kommentarer. Till exempel en kvinna som läser statskunskap som menar att jag har missuppfattat historien kring den förre presidenten Siad Barres styre. Hon ringde till och med upp och vi diskuterade saken. Hur länge jag än följt utvecklingen i Somalia så är naturligtvis mitt perspektiv inte det enda som gäller. Historien är ofta komplex. Så jag uppskattar även sådana kritiska kommentarer.

Lördagens tidning handlade ju inte bara om Somalia. I bilagan Print hade vi en längre intervju med polisen Fredrik Malm, som arbetar i Vivalla. Vi hade ett reportage om en hip hop-grupp i Vivalla. Så på lördagen åkte jag och kollegan Veronika Ljung-Nielsen till Vivalla för att dela ut tidningar. Sådant har jag gjort flera gånger under min tid på NA. Men det har aldrig varit så roligt som i Vivalla i lördags. Intresset för tidningen var stort. Och flera gånger blev jag stående eller sittande med människor som ville diskutera innehållet i tidningen.

Vivalla börjar bli ett av mina favoritområden i Örebro.

 

Nej, du ska inte välja riksdag eller kommunfullmäktige från hemmet

Det är ju populärt med digitala omröstningar och digitala opinionsmätningar numera. Just i dag kan du till exempel gå in på na.se och rösta ja eller nej till om det var rätt av polisen i Östersund att varna kvinnor för att gå ut ensamma på nätterna.

Men justitieminister Morgan Johansson säger nej till att låta människor rösta till kommunfullmäktige, regionfullmäktige eller riksdagen via datorn där hemma. Och han har rätt.

Det finns en poäng med att kräva att väljaren ska gå till en vallokal. Ordningsreglerna säger att det bara får vara en person i taget i valbåset. Det är bara den personen som råkar stå där som vet vilken valsedel han eller hon lägger i valkuvertet. Möjligen är det någon därhemma som domderar och kräver att personen ska rösta på ett visst sätt. Men det är till slut bara den som står där inne som vet vilket partis valsedel som ligger i kuvertet och vilket namn som han eller hon kryssar för.

Kort sagt: Ska vi garantera valhemligheten, så måste väljaren gå till en vallokal – där det råder vissa ordningsregler. Annars äventyras en av grundpelarna i den svenska demokratin. Stå på dig Morgan Johansson!