Ett tiotal örebroare på debatt om Somaliland i riksdagen

Jag kunde spana ut över ett antal bekanta ansikten när det arrangerades en debatt i Riksdagen om republiken Somaliland i kväll. Ett tiotal örebroare hade tagit sig dit.

I panelen satt jag och riksdagsledamöterna Birgitta Ohlson (L) och Amir Adan (M). Det var Amir Adan som arrangerade debatten.

Den fråga som många från Somaliland ställer sig är: När kommer ett svenskt erkännande. När ska den del av Somalia som faktiskt fungerar och genomför hyggligt fria val få öppna en ambassad i Sverige? Birgitta Ohlson sade att det nog krävs att länder som Sydafrika eller Etiopien går före, alltså två av Afrikas stormakter.

Jag är inte säker på att det ska behövas. Sverige skulle redan nu kunna ge Somalilands representant i Sverige en låg diplomatisk status, på samma sätt som skedde med PRR i Sydvietnam och den palestinska organisationen PLO.

En annan central fråga är UD:s reserekommendationer. UD avråder från alla resor till Somalia (inklusive Somaliland). Men det är bunta ihop området på ett sätt som inte är relevant. Somaliland är betydligt säkrare än södra Somalia. Under kvällen har jag träffat åtskilliga personer som reser till Somaliand regelbundet.

UD:s reserekommendationer utgör ett hinder mot att utveckla handel och andra kontakter mellan Sverige och Somaliland. Så borde det inte få fungera.

 

 

 

Tänka sig – det finns ett Somalia som fungerar!

I kväll klockan 17 hålls ett seminarium i riksdagen om republiken Somaliland. Medverkar gör bland annat riksdagsledamöterna Amir Adan (M), Birgitta Ohlson (L) och jag själv.

Somaliland är en utbrytarrepublik, som utropade sin självständighet 1991. De flesta länder erkänner inte Somaliland. Men det intressanta är att Somaliland är förhållandevis väl fungerande land. Här hålls val. Maktskiften sker fredligt. Så frågan är hur Sverige ska förhålla sig till detta land?

Här är ett tv-reportage som jag tycker ger en nyanserad bild av Somaliland.

Finlands och Sveriges försvar växer ihop?

Den finska tidningen Keskisuomalainen skriver att Sveriges och Finlands flygvapen kommer att genomföra gemensamma övningar. I september ska det ske i Sverige. Månaden efter i Finland. Till detta ska lägga samarbete om exempelvis anskaffning av materiel, samverkan om övervakning av Östersjön med mera.

Att två länder övar ihop betyder ju inte automatiskt att de lovar att försvara varandra om det värsta skulle hända. Men det är uppenbart att Sveriges försvar alltmer växer ihop med andra länders. Och övningarna hålls ju inte för skojs skull. De hålls för att det är tänkbart att de båda ländernas flygvapen har nytta av vara väl samövade.

Finlands förre utrikesminister Erkki Tuomioja talade öppet om möjligheten av en svensk-finsk försvarsallians. Så har svenska politiker aldrig uttryckt sig. Finland har också en något mer öppen hållning gentemot Nato än Sverige. I korthet säger Finland ”inte nu, men kanske senare” medan den nuvarande regeringen i Sverige säger ”aldrig”. För att få lite större politisk samsyn över blockgränserna borde Sverige säga ungefär som Finland – ”inte nu, men kanske senare”.

 

Finanspolitiska rådet säger saker som regeringen inte vill höra

Här slänger jag bara ur några citat ur Finanspolitiska rådets rapport, som jag tycker är intressanta:

”Rådet noterar att det finns en betydande avvikelse mellan det finansiella sparandet och vad överskottsmålet kräver trots att ekonomin är på väg in i högkonjunktur.”

”Regeringen var tidigare tydlig med att en princip om att finansiera alla reformer krona-för-krona gällde, vilket kunde ses som ett åtagande att stärka det strukturella sparandet i den takt som fullt finansierade reformer innebar. Rådet noterar att denna princip har övergivits.”

”Utgiftsutvecklingen är oroväckande inom flera områden.”

”Rådet bedömer att regeringen inte kommer att nå sitt mål om lägst arbetslöshet inom EU till 2020.”

”Lägre ingångslöner har troligen små effekter på den samlade sysselsättningen, men effekterna kan vara större för svaga grupper. Vi bedömer att riskerna är begränsade för att avsteg från nuvarande lägstalöner ska spilla över i lägre löner även för andra grupper.”

Åter igen meningslösa krav på skärpta straff

Svensk Handel kräver fler poliser och hårdare straff för att bekämpa snatterier. Naturligtvis är det angeläget att bekämpa snatterier och stölder över huvud taget. Den som betalar för stölderna är i sista hand du som konsument. Om handlaren måste kalkylera med att en del av omsättningen försvinner ut i tomma intet måste han eller hon anpassa priserna efter det.

Jag kan förstå kravet på fler poliser. Jag har svårt att förstå kravet på hårdare straff. Den kalkyl som snattaren gör är hur stor risken är för att åka fast. Om risken är minimal, så kommer snatteriet att fortsätta, oavsett om det är böter, en månads fängelse eller fem års fängelse.

Fler poliser kan vara effektivt – om polisens närvaro verkligen ökar, om polisen förmåga att utreda brott förstärks och om tjuven därmed måste göra en annan kalkyl. Men de senaste årens erfarenheter av förstärkning av polisen talar inte för det.

Jag skulle snarare ta det i denna ordning. 1. Se till att styrningen av polisen verkligen fungerar. 2. När punkt ett är genomförd – ja då är jag beredd att låta mina skattepengar gå till fler poliser.

Hårdare straff är jag däremot tveksam till som brottsförebyggande åtgärd.

 

Tänk om Jabba the hutt kommer till Jorden!

Ja, det låter ju inte så troligt. Men han ”skulle kunna” komma. Tänk om det kommer några andra farliga varelser från yttre rymden till Jorden? Är du helt säker på att det inte kommer att hända?

Ungefär så här argumenterar motståndarna mot EU:s frihandelsförhandlingar med USA. Det finns en ”risk” för att miljöreglerna blir sämre. Avtalet ”skulle kunna” leda till ökade utsläpp av växthusgaser. Med den argumentationen så skulle vi kunna avbryta alla handelsförhandlingar över huvud taget!

Låt mig ge ett exempel. I DN i dag argumenterar Svenska Naturskyddsföreningen och Greenpeace för att avtalet ”skulle kunna” leda till ökade koldioxidutsläpp eftersom det blir lättare för EU att köpa oljeprodukter från USA. Inte med ett enda ord nämns att EU i dag är beroende av oljeleveranser från exempelvis Saudiarabien och Ryssland. Jämfört med dessa länder framstår USA som en militant miljökämpe!  Ryssland och Saudiarabien framstår som typ Jabba the hutt.

Politisk kamp på ”opolitisk” melodifestival

Nu ger sig Malta in i den politiska kampen på året Eurovision Song Contest. Maltas Ira Losco erbjuder journalister att vara med när hon tar en Selfie/groupie för att fira att Malta utsetts till årets mest HBTQ-vänliga land. Det är en polemik riktad mot Ryssland. För några dagar sedan fick Rysslands ambassadör i Stockholm särskilt påpeka att även homosexuella är välkomna till Ryssland, om Ryssland skulle bli värd för 2017 års tävling. Fast han blev påtagligt tveksam när reportern frågade om de får kyssas på gatorna.

Okej, jag föredrar Malta framför Ryssland – av en rad olika skäl. Jag ser hellre att en demokrati i EU vinner än en diktatur där Stalin-nostalgin frodas.

Här är Maltas bidrag:

Jahapp, då kan vi gnälla på ännu en framgångsrik f d minister

Aftonbladet berättar att den förre finansministern Anders Borg har fått en löneökning på 560 procent sedan han slutade som statsråd. Han har också begärt att staten ska sluta betala ut statsrådspension.

Jaha, vad ska vi gnälla över då?  Vi kan ju inte gnälla över att han avstår från sin statsrådspension. Så då får vi väl gnälla över att han tjänar alldeles för mycket.

Eller kan det vara så att statsråden faktiskt tjänar för lite?