Tveksamma partipolitiska poäng mot S om kvotering

Socialdemokraterna vill inte skriva in jämn könsfördelning i stadgarna. Partistyrelsen varande för att det vore olyckligt och att det i nästa steg riskerar krav på representation efter ålder eller etnicitet i stadgarna.

Genast är borgerliga politiker och opinionsbildare ute med anklagelser om hyckleri. S vill minsann kvotera börsbolagens styrelser, men inte det egna partiets.

Här vore det bättre att lyfta fram argumentens styrka än att ta enkla partipolitiska poäng. Socialdemokraterna försvarar sig med att de har infört kvotering utan stadgar. Om börsbolagen är lika duktiga ska de också slippa kvotering i lag.

Så det finns en logik i Socialdemokraternas linje. De säger: Gör som vi kräver, annars blir det lagstiftning. Ingen vidare respekt för andra organisationers rätt att självständigt fatta egna beslut. Men knappast hyckleri.

Det vore bättre att använda argumenten när sakfrågan om kvoterade bolagsstyrelser diskuteras. För det är ett av de tyngsta argumenten mot lagstadgad könskvotering att det lätt blir följdkrav om att fler grupper ska kvoteras, Inte minst i dessa tider när etnicitet och ”vithet” lyfts fram så mycket i politiken.

Därför vore det bättre att använda Socialdemokraternas argument som viktiga skäl emot kvotering när sakfrågan diskuteras än att larma om hyckleri.

Det riskerar snarare att leda till att S för att behålla ansiktet fattar beslut om att ändra stadgarna. Vilket i sak vore olyckligt.  Det viktiga är väl argument och beslut i sakfrågan kvotering, inte att komma åt Socialdemokraterna?

 

Hårt jobb för Löfven om jobben

WEB_INRIKES

Blommor till statsminister. Kongressombuden gillade att Stefan Löfven kunde inledningstala som statsminister.

Foto: TT

 

Det riktigt kändes hur nöjda Socialdemokraterna är med att ha återtagit regeringsmakten när partikongressen i Västerås öppnades. Det var stormande applåder för att partiordföranden Stefan Löfven också numera har titeln statsminister. Löfven själv lyfte fram att Socialdemokraterna styr i majoriteten  av landets regioner/ landsting och kommuner.

Det är också lätt att känna sympati för Stefan Löfven. Han sökte inte partiledarposten, utan fick ställa upp när ingen annan ville eller fick. Bakgrunden i industrifacket märks med talet om att parterna ska samarbeta och att industrin är Sveriges framtid.

Men den senaste tiden har varit kärv. Det går knappt en dag utan något nyhetsinslag om nya bottensiffror i opinionsmätningarna, intern kritik eller nederlag i riksdagen. Öppningstalet på partikongressen behövde därför  ge partimedlemmarna framtidstro och entusiasm, men samtidigt hindra beslut om stora ofinansierade utgiftsökningar och påminna kongressombuden om att partiet och regeringen saknar egen majoritet i riksdagen.

Kongresstal ska vara tydliga och nog fick borgerliga allianspartierna några rejäla kängor. Den tidigare regeringen hade gjort det mesta fel med alla sina skattesänkningar, medan det nu skulle bli fler jobb. Förslagen var de vanliga. Riktade insatser för skoltrötta ungdomar så att de går ut gymnasiet, utbyggd högre utbildning, statligt stöd och uppmuntran med allt från riskkapital till export. Då ska det inte behövas fler enkla jobb med lägre löner eller försämrad arbetsrätt, vilket flera borgerliga partier förespråkar.

Socialdemokraterna står fast vid sitt mål om att ha EU:s lägsta arbetslöshet. Löfven framhöll att USA och Tyskland hade minsann lyckats minska arbetslösheten rejält. Men han talade inte om hur. USA:s arbetsmarknad är betydligt mer avreglerad och med, utanför den offentliga sektorn, svaga fackförbund. Tyskland gjorde mycket av det Socialdemokraterna här motsätter sig,. Det blev fler låglönejobb och osäkrare arbetsvillkor. Låga löne- och kostnadsökningar gjorde att Tyskland konkurrerade ut företag i andra euroländer, vilket bidrog till arbetslöshetskrisen i Sydeuropa.

Nu i efterhand har Tyskland infört minimilön och lönerna har börjat stiga mer än i andra euroländer. Det är då modellen testas, och vi får se om den tyska arbetslösheten kan förbli låg.

Det mest konkreta förslaget var att offentlig upphandling skulle användas mer aktivt för att ger arbetslösa jobb. Företag skulle för att få order vara tvungna att lova att till exempel inrätta praktikplatser eller anställa långtidsarbetslösa. Det låter som en väg värd att pröva, men där kan också finnas fallgropar. Mindre och lokala företag klagar redan i dag på att de har svårt att konkurrera om offentlig upphandling. Små företag kan ha svårare att göra särskilda insatser för¨arbetslösa. Så det gäller att se upp för att småföretag kan få än  svårare att vara med och konkurrera.

Kongresstal är kanske inte heller platsen att resonera om avvägningar. Annars finns flera besvärliga om framtidens arbetsmarknad. Den högre utbildningen ska byggas ut och många behöver utbilda sig till nya jobb senare i livet. Det ger väldigt många studieår. Men det måste också bli tid att arbeta, annars är risken att pensionsåldern måste höjas väl mycket.

Digitaliseringen kan innebära mycket drastiska förändringar på arbetsmarknaden. Men i Löfvens tal fanns bara glad förtröstan om att Sverige ska gå i spetsen.

Flera ekonomer har varnat för att flera av regeringens åtgärder, som höjd a-kassa och återställda socialavgifter för unga snarare höjer arbetslösheten.

Det kan det vara värt, a-kassetaket har varit oförändrat alltför många år. Men även politiker borde erkänna att det finns målkonflikter i stället för att som Stefan Löfven glatt säga att vill vi så går det.

Lättare vänslas med Putin i Frankrike

France Far Right May Day

Välkommen i Moskva. Franska Nationella frontens partiledare Marine Le Pen.

Foto: TT

 

Franska högerpopulisten, eller högerextrema som de  säger i Frankrike, Marine Le Pen har varit i Moskva och träffat det ryska parlamentets underhus med talmannen Sergej Narysjkin. Han öste beröm över henne, medan Le Pen själv dementerade att besöket handlade om att få ekonomiskt stöd. Partiet Nationella fronten har tidigare fått ryska  lån.

Besöket fick viss publicitet i svenska och finlandssvenska medier. Svenska Yle hade där en genomgång av samarbetet och stödet till Nationella fronten från Putins Ryssland. Le Pens Moskvabesök var en nyhet också i Frankrike, men utan att väcka något större uppmärksamhet.

Det är i sig värt att uppmärksamma och vara orolig över. Tänk om Jimmie Åkesson hade besökt Moskva, haft överläggningar med dumans talman och fått beröm för SD:s politik.

Det hade blivit en mycket stor nyhet och fördömandena hade, med rätta, haglat. Det mesta verkar visserligen rinna av Sverigedemokraterna, men ett sådant vänslande med Ryssland hade varit en svår belastning i Sverige. Något liknande hade hänt om det hade handlat om en finsk högerpopulistisk politiker.

En utbredd misstro mot Ryssland tycks däremot saknas i Frankrike. Tidigare hade det då Moskvatrogna kommunistpartiet runt 20 procent av rösterna, nu ligger Putinvänliga Nationella fronten på liknande siffror.

Flera europeiska länder ligger längre ifrån Ryssland och saknar lika tydliga erfarenheter av rysk aggression som i Norden och delar av Östeuropa. Det gör det möjligt för Marine Le Pen att driva en  Putinvänlig linje utan att förlora många väljare.

Det är också en varning inför framtiden. Det är långtifrån säkert att alla europeiska länder sluter upp bakom en fast linje mot Putin. Det gör Nato och länken till USA så viktig för Europas säkerhet.

.

Lugna gatan i Sverige

28-helle-t

Valdags.  Danmarks statsminister Helle Thorning Schmidt (S) har utlyst val till folketinget.

Foto: TT

 

Snart börjar Socialdemokraternas kongress i Västerås. Mycket spekulerande om låga opinionssiffror och hur det blir med Decemberöverenskommelsen.

Men nog är det ändå lugna gatan i svensk politik jämfört med flera närliggande länder. I Danmark har statsminister Helle Thorning Schmidt (S) utlyst val. Blir som vanligt en kort kampanj med val 18 juni. En klar fördel med systemet att regeringen bestämmer valdag inom en viss period. Högerpopulistiska Dansk folkeparti tävlar enligt opinionsmätningarna med Venstre om att bli näst största parti efter Socialdemokraterna.

I Finland blir högerpopulistiska Sannfinländarnas Timo Soini utrikesminister i den nya regeringen. Han anses ha skött sig bra som utrikesutskottets ordförande, men nog låter det äventyrligt med EU-skeptikern Soini som utrikesminister i det hittills mest EU-vänliga landet i Norden. Regeringen ska också föra en stram ekonomisk politik, kan bli besvärligt för Sannfinländarna.

I Storbritannien har drottning Elisabeth läst upp den konservativa regeringsförklaringen. Folkomröstning om EU-utträde mer självstyre för Skottland, skattesänkningar och besparingar. Kan bli dramatiska år för en regering med knapp egen majoritet.

Valsystemet styr. Tories med stöd av knappt 37 procent av rösterna får egen majoritet. S-MP regeringen med 38 procent av väljarna framstår som kringskuren.

Fast det kanske inte är så dumt med lite politisk stiltje, i varje fall jämfört med osäkerheten och dramatiken i de andra länderna…

Åter till 1960-talet

Det känns som rekordåren på 1960-talet har återuppstått. Västerås har fått ett försämrat budgetläge och Styrkvartetten (S+MP+C+KD) drar i bromsen. Det är få nya satsningar, och alla nämnder uppmanas att spara en procent av verksamheten.

En förklaring till de försämrade siffrorna är att Västerås betalar 70 miljoner kronor mer än tidigare beräknat till det kommunala utjämningssystemet. Detta är modeller som är närmast obegripliga för alla utom några få insatta. Vad som är rättvist, vilka kriterier som ska ge stöd eller leda till inbetalningar är ett ständigt återkommande diskussionsämne mellan experter och kommunalråd. Tråkigt att det ska vara så svårt för vanliga väljare att bilda sig en välgrundad uppfattning om hur systemen slår. Men den här gången har de hur som helst missgynnat Västerås.

Den mer konkreta och tydliga förändringen är dock att Västerås växer snabbt, med uppemot 2000 invånare om året. Det gör att 1960-talet går igen. Ett tag har byggnadsverksamheten räknat som en ”hård” del och fått stå tillbaka för ”mjuka” delar som som förskola, skola eller äldrevård.

Men icke längre. Nu gäller det bygga så mycket som möjligt och mer pengar läggs på att underlätta bygglov och fastighetsärenden. De etablerade partierna tävlar om vem som kan bygga mest bostäder och förskolor. Det kan i sin tur, likt tidigare , ge upphov till folkliga protester när omvandlingen går fort.

Det är bra att Västerås trots de kärvare tiderna undviker skattehöjning. När skatten väl är höjd är den mycket svår att åter sänka. Men det kan bli svårt att klara alla sparkrav, särskilt på äldrevården. Här hoppas ingenjörstaden Västerås på att ny teknik ska förbättra äldreomsorgen. Tveksamt är om det räcker.

Missnöjets våg fortsätter

I Polen vann den mer högerinriktade kandidaten Andrzej Duda. Han är EU-skeptisk och lovar runt. Trots att Polen har klarat de ekonomiska kriserna bättre än många andra länder finns ett missnöje med arbetslöshet och att lönerna förblir betydligt lägre än i länder som Tyskland och Storbritannien.

I de spanska lokalvalen gick det också bra för uppstickare till höger och vänster. Främst för Podemos till vänster, inspirerat av grekiska Syrizia. Spanien har börjat återhämta sig, men priset för åtgärderna mot den ekonomiska nedgången har varit högt. Arbetslösheten är alltjämt mycket hög, särskilt bland yngre.

De två stora partierna borgerliga PP och Socialisterna dominerade helt förut (utom i Baskien och Katalonien), men fick nu bara lite drygt 50 procent av rösterna.

Mönstret går igen i land efter land i EU. De traditionellt statsbärande partierna socialdemokrater, konservativa/kristdemokrater och liberaler har det besvärligt. Illavarslande för möjligheten att föra en ansvarsfull politik som dessutom ger utrymme för en ansvarskännande opposition.

Ska verkligen "alla" till Almedealen?

almedalen

På plats. Svenska eliten, här förra året representerad av statsminister Fredrik Reinfeldt (M), är i Almedalen.

Foto: TT

 

Danmarks motsvarighet till Almedalen äger rum med Folkemödet på Bornholm i juni. Men i år kan det bli problem att locka deltagare .

Den danska regeringen kan komma att utlysa nyval i juni, och då har i varje fall de nationella politikerna annat för sig. Det blir val före eller efter semestern. Fördel  med attregeringen bestämmer valdag inom en viss period: kort valrörelse. Nackdel: kan ge regeringen fördel att bestämma tidpunkten.

Tycker själv att den korta valrörelsen är en klar fördel. Det är i praktiken väldigt svårt för regeringen att utlysa val vid ”rätt” tillfälle.

Svenska Almedalen har inga sådana problem. Något extraval lär inte utlysas till sommaren.

Däremot kan det finnas andra risker. Fick ett mejl om boken Almedalen har fallit, som handlar om en terroristattack. Ändå osannolikt.

Men spänningen tycks fortsätta att stiga i östra Europa. Ukraina avbryter alla militära kontakter med Ryssland, som tiger olycksbådande. Finland har skickat brev till alla värnpliktiga och påmint dem om deras plikter. Hur smart är det då egentligen att hela svenska eliten samlas på en ö som är både strategisk viktig och svårförsvarad?

 

Snusa för överskottsmålet?

Räddar överskottsmålet? Finansminister Anders Borg (M) tror att svenska snusare gärna betalar högre skatt för att värna statens överskottsmål.

Oppositionens svar blir mer spännande än själva vårbudgeten, men regeringen utmanar med kraftigt höjd snusskatt.

Vårbudgeten ska inte vara en omfattande budget, utan justera om det har hänt något oväntat sedan den stora budgeten på hösten.

Men i år är det valår, så regeringen har nog lagt in lite mer än vanligt av nya förslag. Men de har alla presenterats tidigare, så i dag fanns inget egentligt nytt.

Därför blir det mer spännande att se oppositionens svar, men de kommer först om några veckor. Då går att få en bättre bild av hur nära de rödgröna partierna, ligger varandra, hur realistisk deras politik är och hur svårt det kan bli att enas om en gemensam ekonomisk politik.

Regeringen gör några mindre skattehöjningar, däribland höjs skatten mer på det mindre hälsofarliga snuset än på mer hälsofarliga cigaretter. Enligt TT på vlt.se sa finansminister Anders Borg (M) att ”Snusare är kloka och förnuftiga människor som förstår att överskottsmålet är viktigt och att vi måste satsa på skolan”.

Tja, jag har visserligen aldrig snusat, men gjorde jag det skulle jag nog tänka på annat än överskottsmålet när jag lade in en prilla. Sanningen är nog att regeringen kan vara hårdare mot snusarna på grund av EU:s snusförbud.

Höjs cigarettskatten för mycket kommer många fler att köpa cigaretter utomlands, och då blir det inga skattepengar alls till överskottsmålet. Men snus är svårare att köpa utomlands eftersom det är förbjudet i övriga EU. Och då höjer regeringen skatten desto mer, trots att cigaretter är mycket farligare.

RA

Dansk folkeparti flyr ansvaret

Snart är det val i Danmark. Regeringen bestämmer när, men det måste bli senast i september. Enligt opinionsmätningarna kommer högerpopulistiska Dansk folkeparti  (DF) att göra ett mycket bra val och få uppemot 20 procent. I en ledare i Politiken kritiseras Dansk folkeparti för att sväva på målet om regeringsmedverkan. Politiken, som länge varit en av Dansk folkepartis hårdaste kritiker, menar att partiet vill ha inflytande utan ansvar.

Politiken pekar på Norge, där Fremskrittspartiet har förlorat många väljare efter att ha gått in i regeringen.

Det finns en viktig skillnad mellan Sverigedemokraterna och de andra nordiska högerpopulistiska partierna, SD bildades av nationalistiska och främlingsfientliga grupper, medan de andra partierna var mer allmänna missnöjespartier. De fångade mer upp invandringskritiken som ett sätt att vinna röster, medan invandringsmotståndet var själva grunden för SD. Därför kan det vara lättare att acceptera uppgörelser med partier i de andra nordiska länderna.

Tycker ändå det är noterbart att vänsterliberala Politiken närmast uppmanar Dansk folkeparti att gå in i regeringen om det blir majoritet för de borgerliga partierna plus DF i valet i Danmark. Det är långt ifrån osannolikt att alla stora nordiska länder utom Sverige har högerpopulisterna i regering i hösat. I Finland är Sannfinländarna med i regeringsförhandlingarna, där siktet är inställt på en trepartiregering.

Det bör i varje fall kunna bli intressanta jämförande debatter i Nordiska rådet om DÖ, som tillkom för att stoppa SD, och om de andra ländernas regeringar med högerpopulister.

 

Sinn Féin stärker De konservativas majoritet

Britain Northern Ireland Gerry Adams

Undviker Westminster.     Sinn Féin, här representerat av partiledaren Gerry Adams, bojkottar det brittiska parlamentet.

Foto: TT

Sinn Fein, som var terrorgruppen IRA:s politiska gren, har nu accepterat fredsavtal och samlingsstyre på Nordirland. Partiledaren Gerry Adams träffar prins Charles, somi hög grad måste ses som en representant för den brittiska kronan. Däremot vägrar Sinn Féin fortsatt att ta sina platser i parlamentet i London.

Det är en tradition som går tillbaka till 1918 och upproret mot det brittiska styret på Irland. Men i dag verkar den mest märklig och kontraproduktiv.

Sinn Fèin/IRA har genom att lägga ned vapnen och delta i den lokala regeringen accepterat att Nordirland förblir brittiskt så länge en majoritet av invånarna så vill. Då vore det logiskt att också verka för sina krav och sin politik i parlamentet i London.

Sinn Féin vann fyra platser i valet i början på maj. De Konservativa(Tories) har en knapp egen majoritet, som blir större genom att de fyra Sinn Féinledamöterna avstår från att delta i omröstningar och debatter.

Så de som har störst anledning att glädja sig åt den fortsatta bojkotten är Sinn Féins ärkefiende Tories. Tja, politik är stundtals allt annat än logisk.