Åter till 1960-talet

Det känns som rekordåren på 1960-talet har återuppstått. Västerås har fått ett försämrat budgetläge och Styrkvartetten (S+MP+C+KD) drar i bromsen. Det är få nya satsningar, och alla nämnder uppmanas att spara en procent av verksamheten.

En förklaring till de försämrade siffrorna är att Västerås betalar 70 miljoner kronor mer än tidigare beräknat till det kommunala utjämningssystemet. Detta är modeller som är närmast obegripliga för alla utom några få insatta. Vad som är rättvist, vilka kriterier som ska ge stöd eller leda till inbetalningar är ett ständigt återkommande diskussionsämne mellan experter och kommunalråd. Tråkigt att det ska vara så svårt för vanliga väljare att bilda sig en välgrundad uppfattning om hur systemen slår. Men den här gången har de hur som helst missgynnat Västerås.

Den mer konkreta och tydliga förändringen är dock att Västerås växer snabbt, med uppemot 2000 invånare om året. Det gör att 1960-talet går igen. Ett tag har byggnadsverksamheten räknat som en ”hård” del och fått stå tillbaka för ”mjuka” delar som som förskola, skola eller äldrevård.

Men icke längre. Nu gäller det bygga så mycket som möjligt och mer pengar läggs på att underlätta bygglov och fastighetsärenden. De etablerade partierna tävlar om vem som kan bygga mest bostäder och förskolor. Det kan i sin tur, likt tidigare , ge upphov till folkliga protester när omvandlingen går fort.

Det är bra att Västerås trots de kärvare tiderna undviker skattehöjning. När skatten väl är höjd är den mycket svår att åter sänka. Men det kan bli svårt att klara alla sparkrav, särskilt på äldrevården. Här hoppas ingenjörstaden Västerås på att ny teknik ska förbättra äldreomsorgen. Tveksamt är om det räcker.

Publicerat av

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *