Hårt jobb för Löfven om jobben

WEB_INRIKES

Blommor till statsminister. Kongressombuden gillade att Stefan Löfven kunde inledningstala som statsminister.

Foto: TT

 

Det riktigt kändes hur nöjda Socialdemokraterna är med att ha återtagit regeringsmakten när partikongressen i Västerås öppnades. Det var stormande applåder för att partiordföranden Stefan Löfven också numera har titeln statsminister. Löfven själv lyfte fram att Socialdemokraterna styr i majoriteten  av landets regioner/ landsting och kommuner.

Det är också lätt att känna sympati för Stefan Löfven. Han sökte inte partiledarposten, utan fick ställa upp när ingen annan ville eller fick. Bakgrunden i industrifacket märks med talet om att parterna ska samarbeta och att industrin är Sveriges framtid.

Men den senaste tiden har varit kärv. Det går knappt en dag utan något nyhetsinslag om nya bottensiffror i opinionsmätningarna, intern kritik eller nederlag i riksdagen. Öppningstalet på partikongressen behövde därför  ge partimedlemmarna framtidstro och entusiasm, men samtidigt hindra beslut om stora ofinansierade utgiftsökningar och påminna kongressombuden om att partiet och regeringen saknar egen majoritet i riksdagen.

Kongresstal ska vara tydliga och nog fick borgerliga allianspartierna några rejäla kängor. Den tidigare regeringen hade gjort det mesta fel med alla sina skattesänkningar, medan det nu skulle bli fler jobb. Förslagen var de vanliga. Riktade insatser för skoltrötta ungdomar så att de går ut gymnasiet, utbyggd högre utbildning, statligt stöd och uppmuntran med allt från riskkapital till export. Då ska det inte behövas fler enkla jobb med lägre löner eller försämrad arbetsrätt, vilket flera borgerliga partier förespråkar.

Socialdemokraterna står fast vid sitt mål om att ha EU:s lägsta arbetslöshet. Löfven framhöll att USA och Tyskland hade minsann lyckats minska arbetslösheten rejält. Men han talade inte om hur. USA:s arbetsmarknad är betydligt mer avreglerad och med, utanför den offentliga sektorn, svaga fackförbund. Tyskland gjorde mycket av det Socialdemokraterna här motsätter sig,. Det blev fler låglönejobb och osäkrare arbetsvillkor. Låga löne- och kostnadsökningar gjorde att Tyskland konkurrerade ut företag i andra euroländer, vilket bidrog till arbetslöshetskrisen i Sydeuropa.

Nu i efterhand har Tyskland infört minimilön och lönerna har börjat stiga mer än i andra euroländer. Det är då modellen testas, och vi får se om den tyska arbetslösheten kan förbli låg.

Det mest konkreta förslaget var att offentlig upphandling skulle användas mer aktivt för att ger arbetslösa jobb. Företag skulle för att få order vara tvungna att lova att till exempel inrätta praktikplatser eller anställa långtidsarbetslösa. Det låter som en väg värd att pröva, men där kan också finnas fallgropar. Mindre och lokala företag klagar redan i dag på att de har svårt att konkurrera om offentlig upphandling. Små företag kan ha svårare att göra särskilda insatser för¨arbetslösa. Så det gäller att se upp för att småföretag kan få än  svårare att vara med och konkurrera.

Kongresstal är kanske inte heller platsen att resonera om avvägningar. Annars finns flera besvärliga om framtidens arbetsmarknad. Den högre utbildningen ska byggas ut och många behöver utbilda sig till nya jobb senare i livet. Det ger väldigt många studieår. Men det måste också bli tid att arbeta, annars är risken att pensionsåldern måste höjas väl mycket.

Digitaliseringen kan innebära mycket drastiska förändringar på arbetsmarknaden. Men i Löfvens tal fanns bara glad förtröstan om att Sverige ska gå i spetsen.

Flera ekonomer har varnat för att flera av regeringens åtgärder, som höjd a-kassa och återställda socialavgifter för unga snarare höjer arbetslösheten.

Det kan det vara värt, a-kassetaket har varit oförändrat alltför många år. Men även politiker borde erkänna att det finns målkonflikter i stället för att som Stefan Löfven glatt säga att vill vi så går det.

Publicerat av

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *