Partimakt bättre än riksrätt

17-led-dilma-2

Illa ute. Riksrättskrav mot Brasiliens president Dilma Rousseff.

Foto: TT 

Brasiliens president  Dilma Rousseff  hotas av riksrätt. Formellt måste en folkvald president ha begått brott för att kunna avsättas och Rousseff anklagas för korruption och för att ha förskönat statsfinanserna inför sitt omval. Hennes anhängare kallar däremot riksrättskraven som ett försök till en dold statskupp.

Brasiliens ekonomiska problem har gjort att presidenten har mycket dåliga opinionssiffror. Så som vanligt är det nog en blandning av politik och juridik i kraven på riksrätt. Beslutet måste grundas i anklagelser om oegentligheter, men de ställs bara med framgång mot presidenter som ändå är impopulära eller har avslöjats med grova brott, som Richard Nixon.

Tycker tumultet i Brasilien åter visar parlamentarismens fördelar framför direktvalda presidenter med rejäl makt. Där kan partiet avsätta en impopulär statsminister, eller om det är en koalition kan något annat parti fälla regeringen och tvinga fram ett nyval eller ny regering.

Det är ett smidigare sätt att bli av med ledare som har förlorat förtroende än presidentsystemens riksrätt. Men de latinamerikanska länderna har i stället valt modeller som påminner mer om USA:s system med direktvald president än parlamentarism, där regeringen måste ha parlamentets förtroende. Och det kan leda till hårdare motsättningar i länder utan samma grundmurade författningstradition som i USA. (Som ju övrigt just nu har egna hårda politiska konflikter)

 

Var tydlig mot hat och hot

Under helgen fick de asylsökande evakueras från Kallstensgården i Arboga. Först blev de utsatta för en olaglig demonstration och därefter upptäckte polisen brandfarlig vätska i anslutning till boendet. Det kan tyckas drastiskt med en evakuering, men bakgrunden är att den mördaren på Ikea bodde på flyktingboendet.

Demonstrationen, som arrangerades av högerextrema Nordisk ungdom och bland annat innehöll äggkastning, samlade något tiotal deltagare. Nordisk ungdom har gjort liknande aktioner tidigare, men det lilla antalet deltagare visar att det handlar om en organisation med mycket ringa stöd. Dessutom var den olaglig, organisationen hade inget tillstånd att demonstrera.

Den brandfarliga vätskan var mer farlig, och ledde till beslutet om att evakuera. Det är, liksom vid knivmorden på Ikea, omöjligt att helt undvika risken för liknande händelser. Det räcker med att någon eller några tar sig till asylboende med onda avsikter eller bara för att väcka uppmärksamhet. Det går inte att kontrollera all alltid.

Det oroande är att det redan har varit angrepp på andra asylboenden och på tiggare, utan att några misstänkta har kunnat gripas. Samtalsklimatet har, som statsminister Stefan Löfven (S) framhöll i sitt sommartal, polariserats och blivit mer oförsonligt. Det riskerar att göra att fler kan vara beredda att använda våld.

Det är angeläget att polisen kan ingripa och också lösa några av fallen med hot och angrepp på flyktingar eller tiggare. Det sänder en signal till dem som kan tänka sig våldsaktioner att de kan åka fast.

De allra flesta tar avstånd från våld och från att kollektivt skuldbelägga en hel grupp, som i det här fallet asylsökande, för vad en enskild människa har gjort. Det visar inte minst många Arbogabors reaktioner av sympati.

Men behovet av tydlighet gäller inte bara när något otäckt inträffar. Det gäller att i vardagen stå upp och ta avstånd från fördomar och svepande anklagelser. Då kan fler våldsbejakande extremister förstå hur isolerade de är, och det kan få dem att tänka om.

Otäckt med upptäckta tändvätskan

Nu har det blivit mycket allvarligare vid asylboendet i Arboga. Den tidigare demonstrationen kunde avfärdas med att det var få personer som deltog. Men nu misstänker polisen förberedelse till mordbrand.

Det visar hur rätt det var att skärpa bevakningen av asylboenden. Polisen måste prioritera den här hotfulla utvecklingen med angrepp på  mot asylsökande och överfall som tidigare har förekommit mot EU-migranter. Vi andra behöver vara på vår vakt och motverka den här hotfulla utvecklingen.

Go home, demonstranter

Det blev som framgår av vlt.se och Radio Västmanland  stökigt utanför flyktingförläggningen i Arboga. Ett tiotal demonstranter, yngre män troligen från Stockholmsområdet, skrek i en mikrofon och kastade ägg.

Det var ett obehagligt inslag, som dessutom var olagligt. Något demonstrationstillstånd fanns inte.

Här blir det å ena sidan och å andra sidan. Å ena sidan handlade det om mycket få personer, som sannolikt främst önskar uppmärksamhet. Deras betydelse bör inte överdrivas, och göras till en stor nyhet. För det är medial bevakning små grupper rasister och främlingsfientliga vill ha.

Å andra sidan gäller det att markera mot alla försök att skrämmas och uppträda hotfullt mot asylsökande eller EU-migranter. Det gäller att undvika en glidande skala, där allt värre aktioner får passera utan att vi andra reagerar kraftfullt och tydligt.

Så jag nöjer med att lyfta fram en av demonstranter använd paroll, men med omvända förtecken.  ”Go Home Demonstranter”. Vilket de också tycks ha gjort.

Vem ska försvara Åland?

Åland, Finland.

Utan militär. Åland är demilitariserat i fredstid. Vem hinner dit först om det blir krig?

Foto: TT

 

Det är gott om, i varje fall nästan, oförsvarade stora öar i Östersjön. Gotlands utsatta läge vid en konflikt med Ryssland och dess numera närmast obefintliga försvar har fått stort utrymme i svensk försvarsdebatt. Nu finns också beslut om förstärkningar.

Men även Åland, som enligt avtal är demilitariserat, har fått uppmärksamhet. Försvarsminister Jussi Niinistö (Sannfinländarna) har sagt att i ett krisläge är Finland berett att försvara Åland. (inte ockupera som det pinsamt nog står i länktexten, man kan inte ockupera en del av det egna landet) Försvarsutskottets ordförande Allan Widman (FP) har uttalat att Sverige kan agera på egen hand för att rygga Åland, och tidigare hävdade Gefle Dagblad att det fanns ett hemligt svenskt regemente med enda uppgift att besätta Åland om Finland skulle anfallas av dåvarande Sovjetunionen.

Nu uttalar president Sauli Niinistö att Sverige är välkommet att hjälpa till att trygga säkerheten på Åland. Nyckelordet här är nog ”hjälpa till”.  Åland ska vara demilitariserat i fredstid, och neutralt i krig. Men tydligen har Ryssland formellt bara erkänt demilitariseringen i fredstid, men inte neutraliteten i krigstid. Det har också varit uppgifter om ryska övningar om att erövra Åland.

Så frågan om att försvara Åland är långt ifrån ny. Men den har fått ny aktualitet och ännu en påminnelse om att Sverige utanför Nato vore väldigt utsatt vid en militär konflikt i Östersjön.

 

När det är svårt att tycka

Tragiska händelser brukar minska inflödet av inlägg om andra ämnen till tidningar, i varje fall av mer  reflekterande och eftertänksamma. Det är som annat upplevs som futtigt när en händelse är på allas näthinnor. Jag minns bestämt att det var så efter mordet på Anna Lindh.

Så känns det för mig med anledning av morden på Ikea. Så länge polisen inte berättar mer om motiv, vilken kniv som användes och hur starka misstankarna är mot den anhållne som nekar  tycker jag att det är svårt att ha några bestämda åsikter. Utöver att uttrycka sympati och stöd för alla insatser som görs för att hjälpa och skydda drabbade av olika slag.

Samtidigt finns viktiga politiska händelser. SD får nej till sin reklamkampanj i Skåne, Grekland ser ut att ha nått en uppgörelse om nödlån. Danmark får skarp kritik av FN för sin hårdnande flyktingpolitik. Men det känns fel att skriva om något av detta i stället för Ikea-morden, som just berör  och känns så mycket närmare.

 

Donald Trump påminner om Ian Wachtmeister

Donald Trump    ian-2

Lika som bär?  Donald Trump och Ian Wachtmeister.

Foto: TT

Så har då de republikanska president kandidaterna haft sin första tv-debatt. Det är minst sagt ett tag kvar till kvar till valet i november nästa år. (I grannlandet Kanada tycker de att två och en halv månad är långt för en valrörelse).

Den kaxige affärsmannen Donald Trump dominerade debatten, men lär knappast bli nominerad. Han fångar upp den opinion som i flera europeiska länder röstar på högerpopulistiska partier.

Men i USA bör kandidater helst ställa upp för något av de två stora partierna, annars betraktas de som chanslösa. Därför försöker Trump som republikan. Av debatten att döma kan han dock tänka sig att ställa upp på egen hand, vilket vore en mardröm för Republikanerna. De skulle antagligen förlora fler väljare än Demokraterna till Trump.

I en jämförelse med Sverige tycker jag att Donald Trump mest påminner om Ian Wachtmeister. Egen förmögenhet, bakgrund i affärslivet, misstro mot andra politiker och förmåga att komma med tillspetsade uttalanden och stor tro på den egna förmågan.

Ändå 70 år utan att kärnvapen använts igen

hiroshima-2

Fasansfull förstörelse. Ruiner efter atombomben i Hiroshima.

Foto: TT

 

I dag är det 70 år sedan kärnvapen användes mot Hiroshima, och vi påminns åter om fasorna och de många döda. Den svåra frågan om det var rätt eller fel av president Truman att använda atombomben för att påskynda Japans kapitulation diskuteras åter.

Det riktigt glädjande, och närmast förvånande positivt, är att det inte har blivit någon tredje gång efter Hiroshima och Nagasaki. Trots att allt fler länder har skaffat kärnvapen har de hittills inte använts.

Men utan kärnvapennedrustning  ökar risken för att de någon gång, någonstans kommer att användas. Därför verkar avtalet med Iran trots all osäkerhet vara ett steg framåt.

För det gäller att hejda kärnvapenspridning. Påverkades tidigt av den vasse 60-talssatirikern Tom Lehrers Who`s next. Trots att allt inte stämmer om hur det blev är den alltjämt väl värd att lyssna på och begrunda.

Mer kärnkraft i Finland

Den finska regeringen har givit tillstånd för att gå vidare med ett nytt kärnkraftverk. Det sedan det inhemska finska ägandet precis kom över kravet på 60 procent. Det innebär att planerna kan fortsätta utan att regering och riksdag behöver blandas in. Bland annat ökade Outokompu sin ägarandel.

Däremot gäller naturligtvis att företaget måste visa att det uppfyller säkerhetskrav med mera, men det blir då en myndighetsfråga och inte en politisk fråga. Bygget särskilt känsligt. då det finns stora ryska intressen. Kan bygget drabbas av sanktioner mot Ryssland?

Näringsminister Olli Rehn (C), tidigare EU-kommissionär och kärnkraftsmotståndare, uppger sig ha kollat med Bryssel och fått försäkringar om att energin kommer att undantas från sanktioner också i framtiden.

Den här gången ser det dock ut att bli mer politisk opposition i Finland. Regeringen är tydligt center-höger med Samlingspartiet (motsvarar M), Centerpartiet och Sannfinländarna. Övriga partier klar då större frihet att vara kritiska än när de själva var med i regeringen. Opinionsmätningar pekar också på att fler är för än emot det nya kärnkraftverket.

Frågan hur mycket politik och finsk önskan att behålla goda relationer med Ryssland har spelat in i beslutet. Och går det att lita på ryssarna och rysk teknologi? Men Rehn säger sig ha blivit övertygad om att Finland behöver kärnkraften som en övergångsform för att snabbare minska fossilanvändningen.

De tidigare finska kärnkraftsbyggena har blivit mycket dyrare än beräknat. För egen del är jag mer oroad för kostnaderna än för Ryssland i det här fallet.

Men nog är det märkligt hur politiken skiljer sig över Bottenviken. Här ska fullt fungerande kärnkraftverk läggas ned, där fortsätter de att bygga nya.

Nya nålstick från Ryssland

putin2

Ingen Sverigevän.  President Putins administration ser ut att ha ett ont öga till Sverige.

Foto: TT

 

Så har då en svensk diplomat utvisats från Ryssland, som svar på att Sverige utvisat en rysk. På Facebook säger ryska ambassaden att Krim är Ryssland, som svar på utrikesminister Margot Wallström kritik av ockupationen av Krim.

Enligt tidigare Moskvakorrespondenten Sten Sjöström är relationerna mellan Ryssland och Sverige väldigt dåliga. Det är märkligt och oroande att Ryssland har en antisvensk propaganda mot den egna befolkningen, och det innebär att Sverige till skillnad från under kalla kriget särskilt lyfts fram som en fiende av Ryssland. Hur lockande kan det numera vara för svenska hockey- och bandyspelare att spela i Ryssland. även om betalningen är bra.

Sverige kan inte backa från kritiken av det ryska agerandet, utan måste stärka försvaret, hålla en tydlig men fast kurs. Men nog är stämningsläget oroande.

Kanske kan det ryska agerandet bidra till att stödet för Natomedlemskap ökar. Putin har en förmåga att skjuta sig i foten och få befolkningen i grannländerna att blir mer misstänksam mot Ryssland.