Mindervärdeskomplex i hembygd?

I dag ska jag vara riktigt lokal och fundera över om Kvicksund station, tar jag tar tåget nästan varje arbetsdag har mindervärdeskomplex eller kanske storhetsvansinne.

På perrongen står det Kvicksund S på skylten, men något Kvicksund N eller V eller Ö finns inte. Föga förvånande i en så liten ort.

Men namnet kan faktiskt trassla till det. När vi var nyinflyttade var min fru övertygad om att det fanns en station till, var den nu kunde ligga. Har hört liknande kommentarer av andra.

Nyligen mötte jag en kvinna på väg bort från stationen letande efter spår 2. Det är en liknande konstighet.

När ett tåg är på väg in ropas i högtalaren att tåget kommer in på spår 2. Men det finns bara ett spår, närmaste mötesplats är på andra sidan bron. Så varför kalla det enda spåret för spår 2?

För nog är det bara  och helt onödigt förvirrande att antyda att det finns fler stationer när det bara finns en, och tala om spår 2 när det bara finns ett spår.

Hur farlig är varmkorven?

farlig-korv-2

Se upp? Varm korv klassas som cancerframkallande.

Foto: TT

Det är inte bara i Sverige som WHO:s larm om cancerrisk vid ätande av charkprodukter och (kanske) av rött kött. Nyheten var inte ny, det nya var att WHO hade ställt sig bakom slutsatserna. Genomslaget blev också olika, stort i Aftonbladet, litet i Expressen.

Guardian har en som det verkar bra sammanfattning av läget. Om alla åt över gränsen för charkprodukter skulle sju av hundra, i stället som nu sex av hundra få cancer. Illa för den som är den sjunde, men trots allt en modest riskökning.

På Guardians webbsida finns samtidigt en annan artikel om att farorna med att äta socker har  kraftigt underskattats.  Så det finns gott om faror i maten.

När vi ändå är inne på Guardian håller jag med om ledarkommentaren slutsatser. Ät varierat men måttfullt och motionerna. Men visst verkar  senaste årtiondenas kraftiga ökning av köttätandet onödig.   (som dock verkar osannolik när människor intervjuas, de säger sig nästan alla äta mindre kött än tidigare. Ögontjänare?)  Det borde inte vara någon större uppoffring att återgå till 1990-talets konsumtion.

Statliga nättroll i Ryssland

Sverige lutar åt att gå med i Natos center för strategisk kommunikation. Syftet är att bli bättre på att bekämpa lögner och halvsanningar på nätet i allmänhet och i sociala medier i synnerhet. Finland är redan med och nyheten uppmärksammas i Hufvudstadsbladet.

Även om detta innebär ytterligare ett steg närmare Nato är det svårt att se hur frågan kan bli kontroversiell. I svensk debatt är oron redan stor över hatiska och ensidiga inlägg på sajter, kommentarsfält och sociala medier.

Här handlar det främst om rysk propaganda. För där finns statliga nättroll. De driver propaganda med osanna eller överdrivna påståenden.

I ett krisläge kunde det bli riktigt allvarligt, nu är risken snarare att felaktiga uppgifter sprids vidare av så kallade traditionella och otraditionella medier.

Optimismen efter kommunismens fall i Europa känns idag långt borta. Alltmer av minnena från kalla kriget återkommer, med spänning, sanktioner och propagandakrig. Det märks att president Putin beklagade Sovjets fall.

Det gäller dock att västvärldens regeringar undviker att själva ge sig in på annat sätt än att så snabbt som möjligt avslöja lögner och halvsanningar. Opinionsbildning mot Putinregimen bör fortsatt skötas av icke-statliga aktörer, och vi i media behöver lära oss att bli bättre på källkritik. Här kan förhoppningsvis Nato-centret vara till hjälp.

Storbritannien står redan utanför euron och Schengen

25-cameron-2

Folkomröstning om EU stundar.  Än är premiärminister David Cameron med på EU:s toppmöten. Men kommer Storbritannien att lämna EU?

Den brittiska omröstningen om EU-medlemskap rycker närmare och premiärminister David Cameron varnar för att om nej vinner går det inte att omförhandla. Camerons eget dilemma är att regeringen vill uppnå större utrymme nationella beslut och med det som grund uppmana väljarna att rösta för att vara kvar i EU. Men det är en riskabel strategi, för övriga EU kan ha svårt att, samtidigt som det talas alltmer om gemensam ekonomisk politik och samordnad flyktingpolitik, göra några betydande eftergifter.

Dessutom står Storbritannien redan utanför både euron och Schengen. Och det är på de områdena som EU ser ut att centraliseras mest de närmaste åren. Det borde göra det mindre dramatiskt också för EU-skeptiker att vara kvar.

Så frågan borde mer vara hur ett EU där medlemsländer står utanför viktiga delar av samarbetet, som euron eller invandring ska fungera. Och det berör i hög grad Sverige, som är pådrivande för en gemensam flyktingpolitik, men står utanför euron.

Kan personer som rasistiske mördaren i Trollhättan stoppas?

Det mesta tyder på att de mördaren i Trollhättan hade rasistiska motiv. Det är polisens arbetshypotes  och analyser av gärningsmannens datatrafik tyder på högerextrema åsikter. Paralleller med Anders Behring Breivik ligger nära till hands, även om Breivik var värre i antal offer och i hur välplanerad terrorattacken var. Liksom med Lasermannen och med Peter Mangs. Det gäller att vara särskilt vaksam mot våldsamma högerextremister när många flyr till Sverige.

Kanske var det nödvändigt i det här fallet för att hindra fler offer, men genom att gärningsmannen dödades minskar möjligheterna att få veta mer om hans motiv och planering. Svensk polis har de senaste åren dödat fler brottslingar och dödar fler än i våra grannländer. Det kan finns skäl som förändrad brottslighet, nödvärn eller behovet att hindra att fler blir offer, men är ändå en utveckling som behöver granskas.

Det kommer att förbli svårt för polisen att upptäcka den här typen, av allt att döma, ensamma gärningsmän. Han var okänd av polisen och hade inga anmälningar. Få vänner och tillbringade mycket tid vid datorn.

Det fanns enligt de länkade artiklarna ett oroande högerextremt mönster i val av gilla, filmer med mera. Men det finns många andra som utan att begå våldsbrott, sitter mycket vid datorn och ogillar invandring. Polisen kan enklare hålla koll på aktiva och organiserade extremister, men de som sitter hemma på sin kammare och smider hemska planer är väldigt svåra att upptäcka.

Ett problem är ensidig mediekonsumtion. Den som bara läser och tittar på inslag och kommentarer som bekräftar den egna världsbilden blir lättare fanatisk. Det gäller att uppmuntra, inte minst ungdomar, att följa en allsidig nyhetsbevakning, ge tid att tänka efter  och delta i debatter där inte nästan alla kommentarer drar åt samma håll.  (Medger att jag här talar i egen sak, det är goda skäl för familjer med större barn och ungdomar att ha en prenumererad dagstidning och delta i debatten på kommentarsfälten i traditionella medier).

Det bästa sättet att stoppa de ensamma gärningsmännen är nog det som psykologiskt kan vara svårast. Familj och bekanta (de har sällan nära vänner) behöver larma polis eller myndigheter om de ser varningstecken i uppträdandet.

Det är verkligen lättare sagt än gjort att tipsa om sina egna barn eller om bekanta, men andra har väldigt svårt att upptäcka de ensamma fanatikerna eller  psykiskt störda.

Skolmorden framkallar minnen från Ikeamorden

trollhättan-2

Döda och skadade. Tre dödade, däribland den misstänkte gärningsmannen och  två skadade, i skolattacken i Trollhättan

Foto: TT

 

Så har Sverige åter skakats av fasansfulla våldsdåd som helt oväntat drabbar oskyldiga människor som råkade befinna sig på fel tid på fel plats. En 17-åring är död, liksom en lärare och den misstänkte gärningsmannen. För en annan lärare är tillståndet när detta skrivs kritiskt. En 15-åring är också skadad, men inte lika allvarligt.

Morden på Ikea i somras var en stor nyhet i andra länder. Detsamma gäller skolattacken i Trollhättan. Det var en stor nyhet i Huvudstadsbladet, Politiken, Aftenposten, Guardian och BBC World med flera.

Det är lätt att känna igen känslorna från i somras. Deltagande och sorg för de drabbade och deras familj och vänner.

Den smygande och otäcka känslan att det kunde ha varit en själv, barn, vänner eller bekanta. Det hjälper då föga att sannolikheten för oprovocerat dödande är och förblir minimal. För det hände den här gången och då är det naturligt att bli orolig och se sig mer misstänksamt omkring.

Det var första gången sedan 1961 något liknande hände i Sverige. Under den tiden har det varit flera skolskjutningar och knivdåd i skolor i andra länder.

Skolan i Trollhättan låg i ett så kallat utanförskapsområde, men också här gäller det att undvika snabba och som det kan visa sig förhastade slutsatser. Även om det låter oroande att skolan har fått kritik för bland annat bristande säkerhet genom ett kafé i anslutningen. Experter påpekar att det kunde ha blivit ännu värre om skjutvapen varit mer lättillgängliga i Sverige.

Sedan krävs eftertanke och utredningar om säkerheten kan förbättras. Men det vore samtidigt ett stort nederlag för det öppna samhället med långtgående restriktioner för att besöka skolor  i framtiden. i synnerhet som de är så många och ligger på så många olika platser.

Det bästa, om än svåra rådet, är liksom efter Ikeamorden att visa respekt och omtanke för de drabbade men i övrigt så långt möjligt försöka leva som vanligt.

Demografin spökar i stora delar av Europa

Ekot har ett inslag om att en hel del ungrare lämnar landet. I någon mån på grund av den oroande politiska utvecklingen, men främst för att löner och villkor är bättre i andra EU-länder. Så är det i fler länder som Rumänien, Polen eller Lettland och Litauen med flera.

Här finns flera paradoxer. Storbritannien, som får många av de här ambitiösa och välutbildade invandrarna, vill begränsa den fria rörligheten i EU. Flera av de här länderna har inte bara utvandring, utan låga födelsetal. Det kan på sikt ge en besvärlig och krävande befolkningsminskning. Men ändå är motståndet mot invandring och att ta emot asylsökande stort.

I bifogade länk finns redovisas födelsetal med mera i världen. Sverige har för Europa ganska höga födelsetal och skulle behöva en ganska liten nettoinvandring för att undvika befolkningsminskning. Men vi tar i förhållande till befolkningen emot flest flyktingar i Europa, medan länder med utvandring och låga födelsetal flyr ansvaret för att hjälpa flyktingar. Undantagen är Tyskland och Österrike, som både har låga födelsetal och tar emot många flyktingar.

Psykologiskt kan det vara svårt att vilja ta emot invandrare hellre än att först försöka locka tillbaka de i den egna befolkningen som har flyttat ut. Men många lär hur som helst stanna i sina nya hemländer.

Så inställningen i Ungern med flera länder är varken realistisk eller rationell. Däremot sorglig.

 

Tursam liberal storseger i Kanada

 

Supporters gather around the stage as they watch results being reported at Liberal party headquarters in Montreal on Monday, Oct. 19, 2015. (Justin Tang/The Canadian Press via AP) MANDATORY CREDIT
Vinnare. Liberalerna i Kanada kan bilda majoritetsregering.

Foto: TT

Liberalerna  överträffade opinionsmätningarna och fick en klar egen majoritet i parlamentet.

Det vill säga i mandat. I röster hade de 39,5 procent, långt från egen majoritet. Så slår valsystemet med enpersonsvalkretsar.

En sensationell återkomst. Liberalerna blev i förra valet för första gången sämre än andra parti, och inledde valrörelsen efter de  regerande Konservativa och socialdemokratiska NDP i opinionsmätningarna. Men efter ett tag började NDP tappa stöd och Liberalerna ökade.

De senaste dagarna har de varit störst, och i den meningen är utgången inte så förvånande (snittet i de sista opinionsmätningarna var 37-38 procent, trenden fortsatte helt enkelt på valdagen. Främst blev det ett sent genombrott i mandat i Québec, där Liberalerna efter konflikterna om utbrytning från Kanada tidigare har haft svårt att hävda sig i riktigt franskspråkiga valkretsar.

Valresultatet är mer som det brukade vara i Kanada. Liberalerna störst i kamp med De konservativa, NDP halvstort (knappt 20 procent) och en del mandat i Québec för BQ, ett separatistiskt parti.

Framgångsrika politiker ska ha tur, och den nye liberale ledaren Justin Trudeau, son till den tidigare premiärministern Pierre Trudeau kombinerade skicklighet med tur.

De Konservativa hade ända sedan Trudeau blivit vald haft negativa kampanjer om att han var en politisk lättviktare, som inte var redo att bli premiärminister. Det gjorde att Trudeau gick in i valrörelsen med låga förväntningar, som var lätta att överträffa. Han klarade flera debatter bra, och trivdes med att driva valkampanj. Så attackerna slog tillbaka och blev till Trudeaus fördel.

Han ansågs rimligt kompetent, och vann tveklöst kampen om vilken partiledare ”väljarna helst vill ta en öl med”. Justin Trudeau har, inte i åsikter men i framtoning, jämförts med Ronald Reagan, positiv, tydlig och ständigt underskattad.

De Konservativa lyfte också upp frågan om det skulle vara tillåtet att genomföra medborgarskapsceremoni i Kanada i heltäckande nicab. Regeringen förbjöd det, men domstolar underkände förbudet som stridande mot författningen. Liberalerna och NDP stödde domstolsbeslutet, men en klar majoritet av väljarna stödde förbudet.

Det gällde särskilt i Québec, som påverkas av synen på den starka sekulära staten i Frankrike. Även separatisterna i BQ var för ett nicabförbud, och drev frågan i valrörelsen. Resultatet tycks ha blivit att NDP, som i förra valet vann en storseger i Québec, tappade stöd till De konservativa och BQ.

De föll då tillbaka i opinionsmätningarna, och Liberalerna framstod som huvudalternativet till den Konservativa regeringen. Efter tre perioder med De Konservativa var det många som ville byta regering,, och NDP förlorade då taktikröster, vilka gick till Liberalerna. När det i sin tur syntes i opinionsmätningarna började Liberalerna även vinna fler röster i franskspråkiga Québec, och allt detta gav egen majoritet i parlamentet.

Så Liberalerna kan nog tacka De Konservativa för deras personangrepp och för att lyfta nicabfrågan (som handlade om totalt 2-3 personer och därför var en i verkligheten liten fråga).

Som alltid kan det bli svårt att infria förväntningar och med egen majoritet finns inga andra att skylla på. Liberalerna har lovat att sats apå investeringar, även om det ger budgetunderskott några år

Mest kan den nya regeringen märkas i utrikespolitik, där Kanada lär återgå till sin tidigare roll att ställa upp för FN och humanitära insatser. Stödet för klimatinsatser lär bli större, De Konservativa har sin bas i oljerika Alberta.

Förbindelserna med USA kan bli bättre, Justin Trudeau ligger närmare president Obama än vad tidigare premiärminister Stephen Harper gjorde. Fast vinner Republikanerna presidentvalet nästa höst kan det förstås bli nya fnurror på tråden i det för Kanada helt avgörande förhållandet till den store grannen i söder.

Sluta hyckla om bistånd och flyktingmottagning

Regeringarna (både den nuvarande och alliansen) har kommit på en fiffig metod att undvika att kostnaderna för flyktingmottagandet syns i plånboken hos väljarna.

Det ta helt enkelt pengar från biståndsbudgeten, i budgetförslaget 8,2 miljarder kronor av totalt 42 miljarder.  Internationellt tillåtet att räkna så, men andelen i Sverige är mycket högre än vad som var tänkt.

Åtgärden har fått kritik av biståndsorganisationer och av MP innan det kom med i regeringen. Nu ger Sverige högre bistånd än andra länder, vilket är en förmildrande omständighet.

Nu aviserar statsminister Stefan Löfven (S) att det ökande antalet asylsökande gör att ännu mer pengar kommer  att tas från biståndet. Förhandlingar återstår dock.

Det börjar det bli hög tid att spela med öppna kort. Antingen behålls biståndet på dagens nivå och asylmottagningen får betalas med högre skatter eller besparingar på andra områden. Eller så får biståndet öppet sänkas kraftigt och pengar föras över till flyktingmottagning.

Det håller inte att, som nu fortsätta att ge intryck av fortsatt höjt bistånd fast alltmer av pengarna används för flyktingmottagning i Sverige. Hyckleri brukar sådant kallas.

Liberalerna leder i Kanada

Justin Trudeau

Pappas pojke? Blir Justin Trudeau likt sin far Pierre premiärminister i Kanada?

Foto: TT

 

Va, är det möjligt? Ett liberalt parti som kallar sig liberalt är på väg att vinna ett val. Svårt att tro för hårt prövade socialliberala partier i Europa.

Men opinionsmätningarna i Kanada, där det är parlamentsval på måndag, har de senaste dagarna haft Liberal party of Canada som största parti. Det vore en återkomst få trodde på.

Liberalerna lyckades länge, till skillnad från till exempel Sverige och Storbritannien på federal nivå behålla platsen som huvudalternativet till de konservativa och oftast sitta i regering under 1900-talet. Partiet är inte bara liberalt till namnet, utan har sedan länge varit medlem och aktivt i Liberal International.

Men i sista valet gick (milt) socialdemokratiska NDP om och blev större än Liberalerna. Opinionsmätningarna har pendlar fram och tillbaka under mandatperioden, men den senaste veckan har Liberalerna dragit ifrån och även om gått om det konservativa regeringspartiet. Den nye ledaren Justin Trudeau, son till den tidigare liberale premiärministern Pierre Trudeau, har av motståndarna anklagats för att vara en politisk lättviktare, men har hittills överraskat positivt i valrörelsen.

En annan sak är att den yngre Trudeau nog aldrig skulle ha blivit partiledare i dagens Sverige. Trudeau har erkänt att att han har rökt cannabis efter att ha blivit invald i parlamentet , för välgörenhet som en annan Chppendale tagit av sig (en del)  kläder på damtillställningar och gått en kombinerad brottnings/boxningsmatch med en konservativ politiker. Men i Kanada tycks det  gå bra.

Nu är som alltid när det gäller opinionsmätningar osvuret bäst. De har visat fel förut, eller kanske får en del väljare på upploppet oro inför tanken att Trudeau verkligen ska bli premiärminister.

För hårt prövade liberaler runt om i världen är det dock uppiggande att ett liberalt parti leder, även om det bara handlar om en opinionsmätningar. På sennatten till tisdag svensk tid vet vi hur det gick i det riktiga valet