Politisk dimma över Irland

29-led-irland

Gick bakåt. Irlands premiärminister Enda Kenny röstar i det irländska parlamentsvalet. Hans parti Fine Gael tappade stöd.

Foto: TT

Irland var EU:s mönsterland, som genomförde alla åtstramningar som krävdes under eurokrisen. Nu har landet tillväxt och arbetslösheten har sjunkit.

Många väljare har ändå valt att protestera vid valurnan. Förra valet, då åtstramningarna pågick drabbades det regerande och under lång tid statsbärande och största parti Fianna Fail av en valkatastrof.

Det efterträddes av en koalition av Fianna Fails traditionella rival Fine Gael och socialdemokratiska Labourpartiet. Nu har den förlorat valet, och Labour har gjort ett riktigt katastrofval.

Till skillnad från Storbritannien har Irland ett mer proportionellt valsystem, där väljarna får rangordna kandidaterna i en valkrets, som brukar ha 3.5 ledamöter . Detta system STV, single transferable vote, är något de brittiska Liberaldemokraterna gillar skarpt och har, utan framgång, (förutom i lokalval i Skottland),  försökt införa i Storbritannien.

Systemet har fördelar, men så länge det röstas med traditionella valsedlar en rejäl nackdel,. Rösträkningen tar väldigt lång tid. Valet i Irland var i fredags, och ännu på eftermiddagen på måndagen var inte alla mandat fördelade!

Protestvindarna på Irland var mer vänster- än högerpopulistiska. Sinn Fein, som var terroristorganisationen IRA:s politiska gren, fick framåt, men mindre än väntat.

Men det blir ändå inte lätt att bilda regering. Det logiska vore att Fianna Foil och Fine Gael som båda är pragmatiska partier till höger om mitten regerade. Men det kan bli svårt.

Orsaken är att den irländska politiken, både i Republiken och på Nordirland, inte har kommit över konflikterna kring när republiken blev självständigt och Nordirland kvar i den brittiska unionen. Den stora skillnaden mellan Fine Gael och Fianna Fail var att FG var för avtalet med Storbritannien som gav självstyre, och Fianna Fail var emot och tyckte det inte gick tillräckligt långt.

Därefter blev det inbördeskrig, som de som var för avtalet vann. Men efteråt blev FF största parti och accepterade i praktiken uppgörelsen med Storbritannien. Därefter har partierna varit varandras huvudmotståndare.

På Nordirland ställer de nationella brittiska partierna inte upp i valen, eller får lite röster om de gör. I stället dominerar unionister, som bevara banden till Storbritannien, och republikaner, som vill ha ett enat Irland. På båda sidor finns det mer måttfulla och mer radikala.

Så politiken på hela Irland domineras och har låsningar som härstammar från konflikter under tidigt 1920-tal.

Nog borde det vara dags att gå vidare och få ett mer modernt partisystem.

 

Här en mer lättsam länk till vad turister kan se och göra på den gröna ön

 

I Danmark är ett nyval alltid möjligt

26-led-lökke

Under press. Danmarks statsminister Lars Lökke Rasmussen (V)

Foto: TT

Blir det nyval i Danmark eller inte. Det är frågan sedan Konservative förlorat förtroendet för  miljø- og fødevareminister  (miljö och livsmedels Eva Kjer Hansen (V). Det betyder att det så kallade blå block (Venstre, Liberal Alliance, Konservative och Dansk folkeparti) är splittrat) och det finns majoritet mot ministern i folketinget.

Statsminister Lars Lökke Rasmussen, som leder en liten minoritetsregering med bara högerliberalaVenstre hotar med nyval. Det är ett nervspel, Venstre har låga opinionssiffror och Konservative har krympt till ett litet parti.

Här syns den tydliga skillnad mot Sverige, som jag förut har tagit upp. I Sverige har vi extraval, och sedan blir det ändå ett ordinarie val fyra år efter det föregående ordinarie valet. Det gör att det ska mycket till för att det ska bli ett extraval. Vi har bara haft ett sedan full demokrati infördes, ATP-valet 1958.

I Danmark börjar en ny mandatperiod på maximalt fyra år efter det senaste valet. Det gör hotet om nyval mer trovärdigt. Sen får vi se om det blir något den här gången. Ett nyval skulle enligt opinionsmätningarna främst gynna oppositionen, men enligt den senaste mätningen har Konservative gått fram. Så de kanske blir kaxigare.

 

USA:s högsta domstol blir politisk fotboll

25-led-scotus

Valfråga. USA:s högsta domstol.

Foto: TT

Sedan domaren Antonin Scalia i USA:s högsta domstol oväntat avled har vem som ska efterträda honom blivit en stor fråga i valrörelsen. Jag finns  sedan valrörelsen 2008 på Demokraternas mejlinglist får nästan dagligen mejl om att Republikanerna obstruerar presidentens rätt att föreslå domare i Högsta domstolen.

Högsta domstolen har nio medlemmar som väljs på livstid. De föreslås av presidenten och godkänns av senaten. Högsta domstolen ska se till att kongress och president inte gör något som bryter mot författningen. I praktiken har ledamöternas politiska åsikter kommit att prägla en del domslut.

Konservativa domare har underkänt lagar som gynnar fackföreningar eller försök att begränsa ekonomiska bidrag till kampanjer eller rätten att bära vapen. Liberala domare (i dess betydelse i USA som allmän vänster) har tolkat författningen till att innebära skydd för privatliv, rätt till abort eller samkönade äktenskap oavsett vad de valda politikerna federalt eller i delstaterna tycker.

Därför blir majoriteten i Högsta domstolen politiskt viktig.

När det i svenska texter står att Scalia var emot samkönade äktenskap och  abort handlar det formellt om att han var emot att Högsta domstolen skulle avgöra frågan, utan att de (som i Sverige) borde avgöra genom politiska beslut. Sedan kan denna inställning i sin tur bero på att han i sak är emot, trots att det formellt ska handla om en lagtolkning.

Det är nackdelen med att domstolar stort utrymme med att överpröva politiska beslut. Domarnas egna åsikter färgar hur de tolkar lagen, och politiker vill då gärna utse domare som tycker som de själva.

Därför vill Republikanerna hindra president Obama från att kunna ersätta Scalia med en mer vänstersinnad domare. Demokraterna anklagar Republikanerna för att obstruera, och de svarar med fall där Obama som senator försökte hindra och förhala domstolsutnämningar av Republikanska presidenter. Nu ryktas att Obama kommer att föreslå en Republikansk politiker som domare, men någon med mindre uttalat konservativa åsikter än Scalia.

I dag har Republikanerna majoritet i senaten och Demokraterna har presidentposten. Republikanerna hoppas vinna presidentvalet och då kunna föreslå en mer konservativ domare. Men de kan också förlora presidentvalet och majoriteten i senaten. Då lär den nya demokratiska presidenten föreslå en domare som mer ligger längre till vänster.

Högsta domstolens stora makt över politiska har också gjort den allt mer politiserad. Så se upp med att juridifiera politiken.

Går det att stoppa Donald Trump?

24-led-trump

Vann igen. Donald Trump börjar framstå som favorit till att bli Republikanernas presidentkandidat.

Foto: TT 

vann då Donald Trump även Republikanernas nomineringsmöten i Nevada. Det är tredje segern i rad, och den som vinner så mycket brukar också bli partiets kandidat. Därför kan ”supertisdagen” 1 mars vara sista möjligheten att stoppa Trump från till att bli kandidat för Republikanerna.

Det vore angeläget. Hans stöd påminner det högerpopulistiska partier har i Europa, men därutöver finns en lockelse av att Trump kommer från näringslivet och inte har varit politiker. Som Ian Wachtmeister i Sverige och Silvio Berlusconi i Italien. Erfarenheten talar för att direktörer sällan blir bra politiker om de inte lär sig att politik och företag är olika.

Det är också tid att ta Trump på allvar. Han börjar framstå som favorit att bli Republikansk kandidat. Även om det ännu lyckligtvis är osannolikt att han blir president framstår det inte som omöjligt.

President Trump kunde innebära nya säkerhetspolitiska utmaningar, inte minst för Sverige. I varje fall så länge han håller fast vid sin positiva syn på president Putin. Det är oroande, men dags att börja fundera på vad konsekvenserna skulle bli för att ändå vara förberedda.

 

 

Blir det vin i finska matbutiker?

23-systemet

Omdiskuterat. Det finska alkoholmonopolet Alko verkar mer hotat än det svenska Systembolaget

Foto: TT

Frågan om att luckra upp alkoholmonopolet i Finland verkar åter aktuell. Alkos (motsvarigheten till Systembolaget) vd hävdar att vin i mataffären skulle leda till att många alkobutiker tvingas stänga. Det skulle i sin tur leda till mindre utbud i stora delar av Finland för starkare varor, då det inte är på förslag att de ska få säljas i mataffärer.

Påminner om debatten i Sverige. Det skulle bli ett mer lättillgängligt, men minskat utbud om öl och vin fanns att köpa i mataffärer. Systembolaget har fått ökat stöd genom att hänvisa till att utbudet är så mycket större i deras butiker. Trots att huvudargumenten för monopolet är att göra alkoholen mindre tillgänglig och ganska dyr. Allmänt tycks trenden nu vara en mer restriktiv syn på alkohol, till exempel på jobbet

Nu är förslaget i Finland från familje- och omsorgsminister Juha Rehulas (C) inte att tillåta försäljning av öl, cider eller vin i mataffärer.  Fast tydligen vill både Sannfinländarna och Samlingspartiet tillåta starköl, cider och longdrink i mataffärer. Samlingspartiet är även öppet för att sälja vin.

Så var det i Sverige innan Moderaterna blev Nya Moderaterna. I andra frågor verkar partiet på väg att bli mer nygamla Moderaterna. På senaste stämman fanns starka krav på att avskaffa alkoholmonopolet, och kompromissen blev att utreda formerna för avskaffandet.

Så även i den frågan verkar Reinfeldts tid mest bli en parentes. Tråkigt nog, försäljningsmonopolet är värt att försvara. Fast idén om att sälja kylda drycker kan vara värd att begrunda

 

 

 

Boris "utan efternamn" hotar brittiskt EU-medlemskap

22-led-boris

Brexitvän. Londons borgmästare Boris Johnson tycker att Storbritannien ska lämna EU.

Foto: TT 

Londons borgmästare Boris Johnson har anslutit sig till Lämna-sidan i folkomröstningen om fortsatt EU-medlemskap.  Det är en mycket stor nyhet i Storbritannien, särskilt bland EU-skeptiska som Telegraph.

Det mest noterbara är att han ofta bara kallas Boris. Få politiker lyckas bli så kända och uppskattade att de allmänt kallas med förnamnet.  I USA använder Hillary Clinton och Jeb Bush konsekvent Hillary och Jeb, men det var för att de vilja dölja sina ”dynastiska” efternamn.

Det har, åtminstone i Sverige, varit vanligare att använda förstanamnen för kvinnor än för män , men nu försöker vi konsekvent att också använda efternamnen på politiker. Boris är för övrigt också från en politisk familj. Brodern sitter i parlamentet och har arbetat åt premiärminister David Cameron

Boris Johnson har blivit vald till borgmästare i London, trots att Labour där brukar få fler röster än De konservativa i parlamentsvalen. Han har eller ska skriva böcker om Shakespeare och Churchill. Trots att Boris har en utpräglad överklassbakgrund uppfattats han som folklig med sin cykel, och har som borgmästare för mångkulturella London tagit strid med mer invandringskeptiska delar av De Konservativa.

Det spekuleras om Boris gick emot EU för att främja möjligheten att bli partiledare och premiärminister efter David Cameron. Tycker ändå det är rimligt att tro att det handlar om övertygelse, Boris Johnson har länge skeptisk till mycket i EU.

Kampanjen har bara börjat, men en politiker som har lyckats komma på ”förnamnsbas” med väljarna är alltid en farlig motståndare.

 

Det blir inte Clinton mot Bush

21-led-bushknappar

Gav upp. Alla knappar för Jeb Bush har numera bara samlarvärde. Bush gav upp försöken att bli president efter ett primärvalet i South Carolina.

Foto: TT 

Opinionsmätningarna stämde, Donald Trump vann primärvalet för Republikanerna i South Carolina. Sedan var det jämnt om andra platsen, där Marco Rubio knappt besegrade Ted Cruz. Här de slutliga resultaten.

Hillary Clinton vann en knapp seger över utmanaren Bernie Sanders i Demokraternas nomineringsmöten i Nevada med 52,5-47,5. procent. Mycket mindre än hon ledde med för några veckor sedan, med Clinton är ändå favorit till att vinna. Men det är tydligt att Hillary Clinton, liksom 2008, har svårt att väcka entusiasm.

Däremot står det nu klart att det inte åter blir Clinton mot Bush. Jeb Bush drog sig ur efter att bara ha fått 8 procent av rösterna i en delstat där han borde ha lyckats bra. Tycker att han höll ett bra tal om att dra sig ur.

Det är ändå bra att det inte blir Clinton-Bush igen. Amerikans politik har varit väl ”dynastiskt” med familjer som har haft stort politiskt inflytande.

Bushs nederlag visar också att pengar inte är avgörande, han fick in stora bidrag och spenderade mycket. Till ingen nytta, få väljare gillade budskapet. Det är även bra att pengar inte avgör.

Däremot mindre bra är att erfarenhet och måttfullhet inte har uppskattats av de republikanska väljarna. Det är nu tydligt att Donald Trump är en seriös kandidat och kan bli Republikanernas presidentkandidat.

Det ska dock påpekas att han har stöd av runt en tredjedel av de Republikanska väljarna. Om de är runt hälften av alla väljarna motsvarar det ett stöd på knappt 20 procent, ungefär vad högerpopulister brukar få i Europa.

När andra kandidater ger upp splittras inte rösterna lika mycket och Trump kan få en svårare utmaning. Frågan är om, och i så fall hur många röster, han kan vinna av dem som skulle ha stött till exempel Jeb Bush.

Förhoppningsvis få.

Men nu är det dags att i varje fall fundera på vad som händer om Donald Trump, som saknar politisk erfarenhet, har sagt sig uppskatta Vladimir Putin och talar om att uppträda tufft mot andra länder och sätta Kina och Mexico på plats, vinner presidentvalet.

Det vore mycket oroande om Trump blir president. Även påven har kritiserat Donald Trump

Realpolitikens krassa verklighet

19-led-putin

Den enes död den andres bröd. Misstron mot Ryssland och president Putin  ger Vitrysslands diktatoriske president Lukasjenko hävda EU-sanktioner.

Foto: TT

Två ekoinslag, ett om EU/Turkiet och ett om protester mot de hävda EU-sanktionerna mot Vitryssland/Belarus. Utrikesminister Margot Wallström har tidigare sagt att de upphävda sanktionerna är ett acceptabelt beslut, även om Sverige egentligen vill behålla dem.

Det är två tydliga exempel på att när realpolitik tar över att det kan utnyttjas av obehagliga regimer.

Turkiets president Erdogan agerar alltmer egenmäktigt, och skärper inställningen till opposition och till den kurdiska minoriteten. Men EU behöver samarbeta med Turkiet för att minska flyktingströmmen, Turkiet fick nyligen miljardstöd från EU för flyktinglägren.

USA vill inte förlora en militärt stark allierad med lång gräns till Syrien. Det tycks nu visa sig en mer skeptisk från utrikesminister John Kerry till den kurdiska YPG -styrkorna i Syrien. Allra minst som Ryssland bombar brutalt i Syrien och kan skapa nya stora flyktingströmmar

President Lukasjenko i Vitryssland är inte det minsta mer intresserad av demokrati och fria val än tidigare. Men i takt med att Ryssland och president Putin framstår som mer hotfullt kan Lukasjenko plocka poäng genom att markera självständighet mot Ryssland och Putin.

EU blir mer tillmötesgående mot Lukasjenko och mycket mer tillmötesgående mot Erdogan. Dystert och motbjudande hur flyktingar och Putin tillvaron lättare för presidenter det egentligen finns all anledning att hålla kort.

Väljarna nobbar extraval

18-led-extraval

Inställt. Det blev inget extraval 2016.

Foto: TT

Novus har frågat svenskarna om de vill ha ett extraval (nyval) . Svaret är ett klart nej. 60 procent säger nej, 30 procent ja och 10 procent är osäkra. Även en majoritet av alliansväljarna, 55 procent, säger nej. Det är bara bland SD-väljare som de flesta vill ha ett extraval.

Det är väntade resultat. Sverige har extraval, inte nyval. Det betyder att det även efter ett extraval skulle bli ett nytt riksdagsval 2018. Det blir för ofta med två riksdagsval på två år. Om det blev regeringsskifte i ett extraval skulle den nya regeringen bara ha två år på sig innan det åter var dags för val.

Danmark och Storbritannien har löpande mandatperioder. Det betyder att efter ett nyval sitter den nya riksdagen en ny period, som i Danmark är upp till fyra år. Då kan väljarna gå till nyval och veta att det inte snart måste bli ett val till.

I Sverige är det däremot i praktiken mest i början på en mandatperiods som ett extraval kan te sig lockande. Hade det val som planerades till mars förra året ägt rum hade en ny regering haft över tre år på sig innan det åter var dags för riksdagsval. Det fanns andra goda skäl att avblåsa extravalet,men  det hade varit tillräckligt med tid för en ny regering att agera.

Så länge Sverige behåller fasta mandatperioder lär extraval därför vara sällsynta. Politikerna får lösa problem genom att hanka sig fram. I Norge är för övrigt extraval förbjudet. Lagt storting ligger i fyra år.

Tycker att det finns en hel del skäl för löpande mandatperioder, trots att trenden i världen snarare går mot fasta perioder. Storbritannien har i princip infört femåriga mandatperioder med fasta valdagar, men skulle det ändå bli nyval påbörjas en ny mandatperiod.

Huvudargumentet för fasta perioder är att alla vet valdagen, och att regeringen kan tjäna på att kunna utlysa val och därmed bestämma valdagen. Den fördelen verkar dock överdriven, många regeringar har förlorat val i Danmark eller Storbritannien trots att de har kunnat bestämma valdagen.

Med löpande valperioder blir valrörelsen kortare och nyval kan fungera vid en politisk låsning också en bit in på mandatperioden.

Hur står det till i världens största demokrati?

17-led-indien

Protester. Studenter demonstrerar mot att en studentledare har arresterats för ”upproriskhet” i Indien.

Foto: TT

 

Här får valkampanjen i USA enorm uppmärksamhet, primärval och kandidater analyseras i minsta detalj.

Men det finns en mer folkrik demokrati än USA. Det är Indien, som sannolikt kommer att få ökad betydelse och inflytande.

Här finns ett par oroande länkar till BBC och Guardian. Tydligen har en studentledare arresterats för ”sedition” (upproriskhet) Regeringen säger att den  tänker bestraffa antinationella element. I ett inlägg  på åsiktsdelen av Guardians sajt varnas för att  regeringen driver en hindunationalistisk dagordning.

Demokrati och mänskliga rättigheter är hotade i flera länder. Indien spelar en nyckelroll för hur stort genomslag demokrati i världen som helhet. Dags att ägna indisk politik större intresse.