Väljarna nobbar extraval

18-led-extraval

Inställt. Det blev inget extraval 2016.

Foto: TT

Novus har frågat svenskarna om de vill ha ett extraval (nyval) . Svaret är ett klart nej. 60 procent säger nej, 30 procent ja och 10 procent är osäkra. Även en majoritet av alliansväljarna, 55 procent, säger nej. Det är bara bland SD-väljare som de flesta vill ha ett extraval.

Det är väntade resultat. Sverige har extraval, inte nyval. Det betyder att det även efter ett extraval skulle bli ett nytt riksdagsval 2018. Det blir för ofta med två riksdagsval på två år. Om det blev regeringsskifte i ett extraval skulle den nya regeringen bara ha två år på sig innan det åter var dags för val.

Danmark och Storbritannien har löpande mandatperioder. Det betyder att efter ett nyval sitter den nya riksdagen en ny period, som i Danmark är upp till fyra år. Då kan väljarna gå till nyval och veta att det inte snart måste bli ett val till.

I Sverige är det däremot i praktiken mest i början på en mandatperiods som ett extraval kan te sig lockande. Hade det val som planerades till mars förra året ägt rum hade en ny regering haft över tre år på sig innan det åter var dags för riksdagsval. Det fanns andra goda skäl att avblåsa extravalet,men  det hade varit tillräckligt med tid för en ny regering att agera.

Så länge Sverige behåller fasta mandatperioder lär extraval därför vara sällsynta. Politikerna får lösa problem genom att hanka sig fram. I Norge är för övrigt extraval förbjudet. Lagt storting ligger i fyra år.

Tycker att det finns en hel del skäl för löpande mandatperioder, trots att trenden i världen snarare går mot fasta perioder. Storbritannien har i princip infört femåriga mandatperioder med fasta valdagar, men skulle det ändå bli nyval påbörjas en ny mandatperiod.

Huvudargumentet för fasta perioder är att alla vet valdagen, och att regeringen kan tjäna på att kunna utlysa val och därmed bestämma valdagen. Den fördelen verkar dock överdriven, många regeringar har förlorat val i Danmark eller Storbritannien trots att de har kunnat bestämma valdagen.

Med löpande valperioder blir valrörelsen kortare och nyval kan fungera vid en politisk låsning också en bit in på mandatperioden.

Publicerat av

2 reaktioner till “Väljarna nobbar extraval”

  1. Det kan vara så.
    Men vi vet inte.

    Om vi följer länken du anger i början till er egen nyhet (en TT-nyhet) framgår det att:
    Novus har frågan 2 043 personer via telefon och fått svar av 1 001.
    Svarsfrekvens mindre än 50 procent.

    Den som läser en av de artiklar SR, som beställt och köpt undersökningen av Novus, publicerar ser att de först valt ut de 2 043 ur en slumpmässigt utvald grupp de har på 4 000 personer.
    Redan där en reduktion av slumpmässigheten, innan den låga svarsfrekvensen tillkommit som osäkerhetsfaktor.
    Se sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=6370616

    Där finns allt, även resultaten nerbrutna i detaljstudier.
    Därför kan man också dra en annan slutsats:
    S-väljare verkar vara äldre än övriga väljare om vi ser till de tre stora partierna.
    Hur?
    Betydligt fler S-väljare (83%) än M och SD väljare ville inte ha extraval.
    Bland de som inte ville ha extraval var de flesta i högre åldrar.
    Inte heller det bevisat.

    1. Håller med om att det är ett allmänt problem att det är låg svarsfrekvens på olika mätningar. Men har svårt att se att just den här mätningen skulle vara så otillförlitlig att resultatet som helhet kan ifrågasättas. Svaret var tydligt, en klar majoritet motsatte sig extraval.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *