USA:s högsta domstol blir politisk fotboll

25-led-scotus

Valfråga. USA:s högsta domstol.

Foto: TT

Sedan domaren Antonin Scalia i USA:s högsta domstol oväntat avled har vem som ska efterträda honom blivit en stor fråga i valrörelsen. Jag finns  sedan valrörelsen 2008 på Demokraternas mejlinglist får nästan dagligen mejl om att Republikanerna obstruerar presidentens rätt att föreslå domare i Högsta domstolen.

Högsta domstolen har nio medlemmar som väljs på livstid. De föreslås av presidenten och godkänns av senaten. Högsta domstolen ska se till att kongress och president inte gör något som bryter mot författningen. I praktiken har ledamöternas politiska åsikter kommit att prägla en del domslut.

Konservativa domare har underkänt lagar som gynnar fackföreningar eller försök att begränsa ekonomiska bidrag till kampanjer eller rätten att bära vapen. Liberala domare (i dess betydelse i USA som allmän vänster) har tolkat författningen till att innebära skydd för privatliv, rätt till abort eller samkönade äktenskap oavsett vad de valda politikerna federalt eller i delstaterna tycker.

Därför blir majoriteten i Högsta domstolen politiskt viktig.

När det i svenska texter står att Scalia var emot samkönade äktenskap och  abort handlar det formellt om att han var emot att Högsta domstolen skulle avgöra frågan, utan att de (som i Sverige) borde avgöra genom politiska beslut. Sedan kan denna inställning i sin tur bero på att han i sak är emot, trots att det formellt ska handla om en lagtolkning.

Det är nackdelen med att domstolar stort utrymme med att överpröva politiska beslut. Domarnas egna åsikter färgar hur de tolkar lagen, och politiker vill då gärna utse domare som tycker som de själva.

Därför vill Republikanerna hindra president Obama från att kunna ersätta Scalia med en mer vänstersinnad domare. Demokraterna anklagar Republikanerna för att obstruera, och de svarar med fall där Obama som senator försökte hindra och förhala domstolsutnämningar av Republikanska presidenter. Nu ryktas att Obama kommer att föreslå en Republikansk politiker som domare, men någon med mindre uttalat konservativa åsikter än Scalia.

I dag har Republikanerna majoritet i senaten och Demokraterna har presidentposten. Republikanerna hoppas vinna presidentvalet och då kunna föreslå en mer konservativ domare. Men de kan också förlora presidentvalet och majoriteten i senaten. Då lär den nya demokratiska presidenten föreslå en domare som mer ligger längre till vänster.

Högsta domstolens stora makt över politiska har också gjort den allt mer politiserad. Så se upp med att juridifiera politiken.

Publicerat av

3 reaktioner till “USA:s högsta domstol blir politisk fotboll”

  1. Intressant ledare – jag tycker dock det hade varit bra om det belystes mer i svensk debatt hur extremt stark staten är. Visst – i USA är de politiskt tillsatta domarna inflytelserika men i Sverige har politikerna sådan oinskränkt man att man sällan behöver ta någon vidare hänsyn till landets högsta domstol. I Sverige är maktdelning inte av någon större vikt alls utan de politiska organisationerna – i förlängningen riksdag och regering är ovanligt stark. Sverige har också en svag författning. Dessa frågor lyfts sällan.

  2. Är alla (juridiska) domare i USA öppna med sina politiska tillhörigheter, så att kongressen vet vilka de ska tillsätta?
    Är Sveriges åklagare och domare politiskt tillsatta?

    1. Fråga: I teorin ska de inte utses på politiska grunder, men politiska åsikter och hur de vill tillämpa författningen har fått allt större betydelse. Men när de väl har blivit utsedda gäller det egna omdömet. Det finns exempel på att domare i Högsta domstolen som har föreslagits av Republikanska predidenter senare har kommit med domslut som har gjort Republikanerna besvikna. Sedan är USA också ett stort land med olika regler, i en del delstater är det val till domare.

      Fråga 2. I praktiken nej.
      Regeringen utser domare i Högsta domstolen, som beskrivs så här på hemsidan:
      Högsta domstolens 16 domare benämns justitieråd och utnämns av regeringen efter ett öppet ansökningsförfarande. Ordförande i Högsta domstolen är justitierådet Stefan Lindskog. Av de 16 justitieråden tjänstgör i regel två i Lagrådet. Tjänstgöringen i Lagrådet sker vanligtvis ett år åt gången. De 14 dömande justitieråden är indelade i två avdelningar. Den ena avdelningen leds av Högsta domstolens ordförande och den andra av en avdelningsordförande. Titeln justitieråd används också för domarna i Högsta förvaltningsdomstolen.

      Utnämningen av domare i HD har inte varit politiskt kontroversiellt, men det beror nog i mycket på att domstolar har mindre möjlighet att överpröva politiska beslut. Skulle vi få starkare lagprövningsrätt, som de finns andra argument för. vore en nackdel att risken för att domstolarna politiseras ökar

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *